Titta

Kroppsgranskarna - syntolkat

Kroppsgranskarna - syntolkat

Om Kroppsgranskarna - syntolkat

Varje dag får vi olika budskap om vad som är hälsosamt och inte, men det är svårt att veta vad som ligger bakom rönen. Hur fungerar våra kroppar? Och hur påverkas de av hur vi lever? Programledare Stephan Yüceyatak söker svar på frågor om vår hälsa genom att träffa experter och forskare. I varje program tar våra två granskande läkarstudenter reda på hur kroppen fungerar genom att testa sina teorier på sig själva.

Till första programmet

Kroppsgranskarna - syntolkat : Det oemotståndliga sockretDela
  1. "Kroppsgranskarna" handlar om
    hur våra kroppar fungerar.

  2. Till vår hjälp
    har vi Stephan Wilson Yüceyatak.

  3. I flera år har han haft
    egna må-bättre-projekt.

  4. Han har alltid minst ett hälsoprojekt
    på gång. Han är ganska knäpp.

  5. Han känner sig säker,
    men vad säger vetenskapen?

  6. -Kan det skada hjärnan?
    -Ja.

  7. Och vi följer
    de granskande läkarstudenterna:

  8. Puran Chen och Linda Sundström.

  9. Båda drivs av en stark nyfikenhet
    och ett intresse för experiment.

  10. Nu sticks det.

  11. Med experiment känner man
    att man genomför nåt.

  12. De ska testa sina teorier
    i verkligheten-

  13. -med sina egna kroppar.

  14. Hoppa av!

  15. De har helt olika drivkrafter...

  16. -Jag vill må bra.
    -Allt för vetenskapen.

  17. ...men ett gemensamt intresse
    för hur kroppen funkar.

  18. Genetiskt är våra kroppar likadana
    som för hundratusentals år sen.

  19. Vi är programmerade
    att tycka om sött.

  20. Det är lika med snabb energi,
    som våra stora hjärnor behöver.

  21. Men för femtio år sen åt vi inte alls
    lika mycket sötsaker som i dag.

  22. Stephan har alltid älskat
    allt som smakar sött.

  23. Men han känner
    att för mycket socker är dåligt-

  24. -och ska sluta med godis.

  25. Men han är fortfarande lika sötsugen.

  26. Därför har han hittat på nya sätt
    att stilla sitt begär.

  27. Jag har slutat med lösgodis, kakor
    och sånt - bortsett från på fest.

  28. Jag vill nämligen må bättre.

  29. Jag har inte slutat
    med godsaker helt-

  30. -utan bara vidgat min syn
    på vad som är godis.

  31. Stephan äter mycket mer sött än jag.

  32. Han äter hellre smaksatt yoghurt,
    till exempel.

  33. Det tycker jag är jätteäckligt.

  34. Han är sötsugen nästan varje dag.

  35. Jag kanske får i mig
    några godisbitar i veckan.

  36. Han äter mycket mer sött än jag
    och vår dotter - tillsammans.

  37. När kollegerna fikar på jobbet
    kan frestelsen bli för stor.

  38. Då måste man kunna plocka fram
    nåt annat.

  39. På jobbet blir det ofta fikastunder.

  40. Kladdkaka
    är nåt av det godaste jag vet.

  41. För att inte falla för frestelsen
    äter jag torkad frukt-

  42. -i form av russin, till exempel.
    Det känns mycket hälsosammare.

  43. -Vill ingen ha russin?
    -Nej, inga russin.

  44. När Stephan och Emma tittar på film
    plockar han fram söta flingor.

  45. -Är det ens gott?
    -Det är klart.

  46. Men är Stephans godis
    så nyttigt som han tror?

  47. Han räknar på hur många alternativa
    godsaker han äter på en vecka.

  48. Då har jag nog samlat
    alla mina favoritsötsaker.

  49. Jag har ju fått i uppdrag att lista
    dem och hur mycket jag äter.

  50. De består av:

  51. Mjukt bröd med honung,
    söta flingor med mjölk...

  52. ...chokladmjölk och russin.

  53. En specialist ska omvandla det
    till rena sockerbitar-

  54. -så att det blir tydligt
    hur mycket extra socker Stephan äter.

  55. Våra kroppar
    behöver ständigt ny energi.

  56. Kolhydrater är en viktig energikälla,
    tillsammans med fett och protein.

  57. Kolhydrater finns framför allt
    i frukt, grönsaker och bröd.

  58. När vi har ätit omvandlas
    kolhydrater till blodsocker.

  59. Detta ger cellerna i musklerna
    och hjärnan energi att arbeta.

  60. Kolhydraterna i grönsaker, frukt
    och bröd kallas långsamma-

  61. -för att de tar längre tid
    att spjälka upp till blodsocker.

  62. Snabba kolhydrater,
    som i läsk och godis-

  63. -är nästan identiska med kroppens
    blodsocker och måste inte omvandlas.

  64. De går direkt ut i blodet,
    allt på en gång.

  65. Att ha för högt eller lågt blodsocker
    är inte bra för kroppen.

  66. Därför behövs insulin, som gör att
    cellerna kan ta upp blodsockret.

  67. Insulinet utsöndras
    varje gång vi äter.

  68. Den håller blodsockerkurvan
    inom ofarliga gränser.

  69. Vad blir det för skillnad om man äter
    snabba eller långsamma kolhydrater-

  70. -eller inte har insulin? Det ska
    läkarstudenterna ta reda på.

  71. Vi ska kolla hur vår kropp
    tar hand om socker.

  72. Till vår hjälp
    har vi Purans kompis Elin-

  73. -som är typ 1-diabetiker.
    Vi ska alla få i oss socker-

  74. -och följa våra blodsockerkurvor.

  75. -Välkommen.
    -Tack så mycket.

  76. Jaha, hur känns det i dag?

  77. Lite hungriga. Vi har fastat
    i tolv timmar, för det här testet.

  78. Alla ska fasta i tolv timmar.

  79. Sen ska Elin och Linda
    få dricka en sockerlösning.

  80. Jag ska äta motsvarande energimängd
    i långsamma kolhydrater.

  81. I fullkornspasta.

  82. Sex blodsockerprover tas
    under tre timmar-

  83. -det första på fastande mage.

  84. Pastaskålen ser väldigt god ut nu när
    jag inte har käkat på sexton timmar.

  85. Vårt blodsocker regleras hårt.

  86. Det ligger inom ett tajt intervall.

  87. Hur mycket socker Linda än äter
    så kan hon hantera det-

  88. -och hålla sig inom intervallet.

  89. Men om Elin så bara äter lite socker
    är det helt okontrollerbart-

  90. -utan medicin.

  91. Min kropp kan inte reglera det själv.

  92. Om jag blir låg mår jag dåligt,
    blir skakig och får hjärtklappning.

  93. Och om det blir högt
    blir jag törstig och lite trött.

  94. Jag kommer att äta fullkornspasta.

  95. Det borde ta längre tid
    att bryta ner.

  96. Därmed tar det längre tid
    att frigöra sockret.

  97. Jag kommer förmodligen att ha
    en jämnare blodsockerkurva.

  98. Linda och Elin dricker sockerlösning-

  99. -med samma energimängd
    som Purans pasta.

  100. Du får inte dricka samma mängd.
    Vi måste vara lite mer aktsamma.

  101. Du ska dricka hälften.

  102. Det ska ni konsumera
    inom loppet av fem minuter.

  103. Här är till dig. Varsågoda.

  104. Skål då, Elin.

  105. -Det var inte asgott...
    -Flytande druvsocker.

  106. Socker innehåller mycket energi
    men inga näringsämnen.

  107. "Tomma kalorier" säger man.

  108. Äpplen och morötter är också sött
    och innehåller en massa nyttigt.

  109. Varför inte bara byta?

  110. Hallå, hållå! Varför är det så gott
    med sockervadd?

  111. -För att det är sött.
    -Ja, det är supergott.

  112. Jag är sugen på den där.
    Får jag byta, äpple mot sockervadd?

  113. Nej.

  114. Nej, det är min glass.

  115. -Varför?
    -Jag är inte så förtjust i äpplen.

  116. -Men det är socker i båda.
    -Ja, men glass är godare.

  117. -Får jag byta den här mot din slush?
    -Nej, det är äckligt med äpple.

  118. -Men det också socker.
    -Men inte lika gott.

  119. Nej. Absolut inte.
    Jag gillar inte morötter.

  120. -Men det är ju sött och gott.
    -Sockervadd är bättre.

  121. -Vad är det i sockervadd?
    -Det är bara socker och luft.

  122. Inget mer onyttigt
    än tre sockerbitar.

  123. -Det ser asgott ut.
    -Den rosa är favoriten.

  124. Den blir ju fin, den där.

  125. Tackar!

  126. Vi gillar nåt i godsaker-

  127. -som inte söta frukter
    och grönsaker har.

  128. Här var det sockervadd!

  129. Ibland säger vi att vi får
    en sockerkick, men stämmer det?

  130. Stephan ska utvärdera sina godsaker
    med forskaren Emilia Hagman.

  131. Hon har räknat ut
    hur många sockerbitar de motsvarar.

  132. Jag har gjort en fin uppdukning.

  133. Är hans söta smörgåsar och flingor
    bättre än godis-

  134. -eller lurar han sig själv?

  135. Jag tog med några favoritsötsaker.
    Du har väl fått underlaget?

  136. Jag har räknat på det hela.
    Ska vi kika på det?

  137. Här har du russin. Det är
    så här mycket kolhydrater i dem.

  138. -Oj!
    -Precis.

  139. Torkad frukt är det mycket socker i.
    Det är värstingen.

  140. Om jag bara... Elva sockerbitar.

  141. Det är 55 gram russin.

  142. -Då är 55 gram russin mycket godare.
    -Det håller jag nog med om.

  143. -Vad har jag mer för nivåer?
    -Dina frukostflingor.

  144. Det är nästan nitton sockerbitar.

  145. Nitton sockerbitar?!

  146. En skål? Det känns jättemycket!

  147. Kalaspuffar
    innehåller väldigt mycket socker.

  148. I mjölk finns det också laktos,
    som är en typ av socker.

  149. Vad har vi mer på skissen?

  150. Dina honungssmörgåsar.

  151. Du äter en limpa med honung på.

  152. Det gör väl alla, tänkte jag.
    Eller så har jag gjort en upptäckt!

  153. -Det är kanske den nya grejen!
    -Ja, det känns nyskapande.

  154. -Hur ligger jag till där?
    -Vi tar en honungssmörgås.

  155. Det skulle vara elva sockerbitar.

  156. Det är ju som russinen.

  157. Jag vet ändå inte
    om det är för mycket.

  158. När blir det för mycket socker?

  159. Man får tänka så här:

  160. Av den energi du får i dig på en dag-

  161. -bör max tio procent komma
    från tillsatt socker.

  162. Men du menar väl det lilla extra?
    Inte mitt glas mjölk-

  163. -till min frukost
    med en vanlig ostmacka?

  164. Nej, det här är bara det extra.

  165. Det som är utöver din ordinarie kost.

  166. Vad blev det då för ranking
    av Stephans sötsaker?

  167. Överst hamnar flingorna med mjölk.

  168. På delad andraplats
    kom russinen och honungsmackan.

  169. Minst socker innehöll chokladmjölken.

  170. Nu har jag lärt mig massor,
    av alla dina fina exempel.

  171. Men om jag skulle ta med mig
    ett bra råd, vad vore det då?

  172. Honungssmörgåsarna är bättre
    än lösviktsgodis och choklad.

  173. Men drick inte söta drycker.

  174. Ingen läsk eller saft och så.

  175. Det är en "big no-no".

  176. Du blir inte mätt av läsk,
    hur mycket du än dricker.

  177. Då skakar vi hand på det.
    Bara på fester, kanske?

  178. -Ja, fest är inte vardag.
    -Nej. I dag är det lite fest.

  179. Du har aldrig testat en honungsmacka-

  180. -så jag har gjort en till dig,
    dagen till ära.

  181. Socker bör alltså inte utgöra mer
    än tio procent av ens dagliga energi.

  182. Äter man som Stephan
    blir det fjorton sockerbitar.

  183. Kanske lurar han sig när han lägger
    dem på flingor i stället för godis.

  184. Men varför är han så sötsugen?
    Det ska han ta reda på senare.

  185. Blodsockerexperimentet har börjat.

  186. Elin och Linda drack sockerblandning
    och Puran åt fullkornspasta.

  187. -Det var jobbigt.
    -Jag lider inte med dig.

  188. Det gör du aldrig!

  189. -Jag mår mycket bättre nu.
    -Kul för dig.

  190. Nu sticker det till.

  191. -Upp eller ner?
    -Det bör vara upp.

  192. 8,8?

  193. -12,12!
    -Det kan ses som ett diabetesvärde.

  194. Allas blodsocker har stigit.

  195. Riktigt mycket för Linda och Elin,
    som druckit snabba kolhydrater.

  196. Varför är det så viktigt-

  197. -för kroppen
    att få ner blodsockernivån?

  198. Hos en frisk människa
    fungerar regleringen utmärkt.

  199. Kroppen kommer i balans
    till en lagom blodsockernivå.

  200. Men om det inte fungerar
    och blodsockret stiger-

  201. -är det inte så bra
    för våra blodkärl.

  202. Det irriterar
    och ökar inflammationen i blodkärlen.

  203. -Jo, Sankt Eriksgatan vill jag ha.
    -Har nån köpt en gata?

  204. Jag vill nog inte ha den.

  205. Nu är det dags för nästa omgång
    med prov.

  206. Nu börjar det gå ner. Åtta.

  207. Efter en timme har Purans och Lindas
    blodsockerkurvor börjat sjunka.

  208. Deras insulin har börjat ge effekt.

  209. Men Elins blodsocker
    fortsätter stiga.

  210. Det är nog dags att pytsa på
    med lite insulin nu.

  211. Det kanske kan vara bra.

  212. -Känner du av att du ligger högt?
    -Lite grann.

  213. Jag känner mig torr i munnen
    och har lite huvudvärk.

  214. Borde du ligga stabilt fortfarande?

  215. -Jag mår ganska bra.
    -Jag börjar bli lite trött.

  216. Innan Lindas blodsocker
    vände neråt var nivån riktigt hög-

  217. -men nån sockerkick fick hon inte.

  218. Märker du
    att ditt socker har sjunkit?

  219. Ja, jag känner mig trött
    och börjar gäspa lite-

  220. -så jag börjar väl känna av det.
    Men jag kände inte toppen.

  221. Jag tyckte inte
    att jag kände mig piggare vid elva-

  222. -men nu känner jag
    att jag är på väg neråt.

  223. Linda kände inte av
    att blodsockret låg högt.

  224. Däremot blev hon trött
    av den snabba sänkningen.

  225. Men många av oss känner igen
    att vi blir glada av sötsaker-

  226. -och får ett sockersug
    som är svårt att stå emot.

  227. Är det så eller inbillar vi oss?

  228. Blir ni mätta på den där?
    Blir man mätt på läsk?

  229. Nej, inte särskilt.

  230. Vad händer i kroppen
    när man käkar godis.

  231. -Man blir så här!
    -Man blir pigg.

  232. -Hur ofta äter du socker?
    -Hyfsat ofta. Varje dag.

  233. -Varje dag?
    -Ja, det blir väl alltid socker.

  234. -Hur ofta kör du läsk?
    -Ja... Varje dag, kanske.

  235. Varje dag!

  236. -Gillar ni godis.
    -Jag älskar godis!

  237. -Man blir glad i hela kroppen.
    -Men sen går det väl ner?

  238. Nej, då dricker man ännu mer läsk.
    Jag slutar aldrig dricka cola.

  239. Så har du löst det.

  240. -Hur mycket socker är det i de här?
    -Vet inte.

  241. Jag äter inte så mycket socker.
    Jag slutade med godis på gymnasiet.

  242. -Du säljer bara godis.
    -Ja.

  243. Varför slutade du?

  244. Jag vet inte. Jag beslöt mig en
    dag för att sluta med extra socker.

  245. Det höll inte så länge,
    så jag slutade med godis och läsk.

  246. -Mådde du bättre?
    -Bland annat min hud blev bättre.

  247. -Så jag fortsatte.
    -Är du sockerfri nu?

  248. Nja, jag äter inte godis eller läsk
    men en munk eller choklad ibland.

  249. -Lite måste man ju ha.
    -Nåt att sikta på för mig!

  250. Sötsaker ger oss nåt som vi gillar.

  251. Stephan är alltid sugen på sött.

  252. Nu vet han hur mycket han äter men
    inte varför han inte kan låta bli.

  253. Jag ska träffa experten Charlotte.

  254. Hon kanske kan förklara
    mitt starka sug efter socker.

  255. -Du är väl Charlotte?
    -Ja, och du Stephan.

  256. -Oj, oj, oj...
    -Ja, här är mycket att välja på.

  257. Den ropar på mig. Man blir lycklig
    av att titta på den.

  258. Har alla människor sötsug
    eller föds en del med mer?

  259. Man brukar säga
    att 75 procent av oss-

  260. -är såna som tycker om socker.

  261. 25 procent tycker mindre om mat
    ju sötare den är.

  262. Det är lite genetik,
    vilka som tycker om socker-

  263. -och vilka som inte tilltalas
    av den söta smaken.

  264. Vad händer i oss när vi äter socker,
    rent biologiskt?

  265. När man smakar nåt sött på tungan-

  266. -går signaler upp till hjärnan,
    till cortex här.

  267. Där tolkas den söta smaken.

  268. Sen går det signaler vidare
    till vårt belöningssystem-

  269. -och belöningsmolekyler frigörs.

  270. Man mår bra
    och känner sig stressbefriad.

  271. Det ger till och med smärtlindring
    att äta nåt sött.

  272. Är det därför man äter socker?

  273. Absolut!
    Det är kopplingen till belöningen.

  274. Har vi alltid konsumerat godis
    som vi gör i dag?

  275. Det som skiljer är
    att vi inte sockrar själva.

  276. När jag växte upp
    hade man en sockerskål hemma.

  277. Nu ligger det redan
    i de produkter som vi äter.

  278. Vi har många "sockerfällor".

  279. Juicen på morgonen,
    de söta frukostflingorna...

  280. Frukt är också socker.
    Ska man tänka på det också?

  281. Nej, frukt kan du äta.
    Det är en långsam kolhydrat-

  282. -för det finns så mycket fibrer
    och vätska.

  283. Det blir aldrig samma toppar
    som av det rena sockret.

  284. Har du nåt bra tips,
    när jag har påbörjat min sockerresa-

  285. -mot ett nyttigare liv.

  286. Om man är sötsugen, så försök
    att förlägga det till efterrätter-

  287. -till en gång i veckan
    eller till lördag och söndag.

  288. Varför ska man ta det som efterrätt?

  289. Då är blodsockret redan uppe-

  290. -så du får ingen ytterligare höjning.

  291. Det händer egentligen väldigt lite.
    Du får bara den positiva effekten.

  292. Du känner dig glad och belönad
    och livet är härligt.

  293. En sån här
    har jag inte käkat på ett tag.

  294. -Smakar det gott?
    -En riktig sockerbomb.

  295. Men efterrätt
    är ändå lite fest varje dag.

  296. -Absolut.
    -Skönt! Annars är det inget kul.

  297. Man måste unna sig. Det är viktigt.

  298. Annars blir det ätstörningar
    och andra problem.

  299. Härligt! Hur smakade din?

  300. Nu ska jag kasta mig över den.

  301. Enligt Charlotte
    kan vi få positiva känslor av socker-

  302. -utöver att det är gott. Att belöna
    sig ibland behöver inte vara fel.

  303. Det handlar mer om när
    och hur ofta man äter sött.

  304. Efterrätt är en bra idé, eftersom
    blodsockret ändå ligger högt.

  305. Nu sticker det till.

  306. Nu är alla blodprover tagna. Det är
    snart dags att titta på resultatet.

  307. -Hur känner du dig, Linda?
    -Jag har riktigt ont i huvudet.

  308. Och är jättehungrig.
    Min mage bara ryter.

  309. 4,6. Ja, det känns.

  310. Det är lägre än ursprungsvärdet.

  311. Det kan bero på att det blev
    en skjuts i ditt insulin.

  312. Kroppen märker av
    den plötsligt höga nivån av socker-

  313. -sätter i gång världens tillverkning
    och spottar ut massor med insulin.

  314. Lindas blodsocker stiger snabbt
    till elva enheter-

  315. -för att sen
    sjunka ner under ursprungsvärdet.

  316. Purans stiger också snabbt, men inte
    lika högt. Kurvan håller jämn nivå.

  317. Elins skjuter i väg ordentligt,
    trots att hon drack halva dosen.

  318. Först efter två doser insulin
    vänder hennes kurva.

  319. Nu ligger jag ju ännu lägre än
    det där, och det rasar jättesnabbt.

  320. Nu känner jag mig jättehungrig
    och börjar bli låg.

  321. Nu börjar min kropp signalera
    att jag ska äta.

  322. Och du drack bara halva flaskan.

  323. Tänk vad snabbt det hade gått
    om du hade druckit hela.

  324. -Då bör jag äta min banan.
    -Absolut!

  325. Linda, vad säger du om din graf.

  326. Jag följde Elin, men vid elva
    eller åtminstone under tolv-

  327. -klippte mitt insulin in
    och såg till att jag inte gick över.

  328. Du har ändå sjunkit snabbt.
    Det känner du säkert.

  329. Även du inte får
    en alarmerande låg nivå-

  330. -så känner du av att det sjönk fort,
    och du blir hungrig.

  331. Det kan vara den snabba sänkningen
    som du känner av.

  332. Det är väl det som man slarvigt
    kallar för en sockerdipp.

  333. Man är uppe högt och går ner lågt.

  334. Men medicinskt innebär en riktig dipp
    att man har farliga nivåer.

  335. Det får aldrig jag, som frisk.

  336. Och även om jag kommer ner på dina
    nivåer blir jag kanske inte hungrig.

  337. Du har inte känt av skillnaderna.

  338. Man mår inte dåligt eller är hungrig
    på grund av lågt socker.

  339. Det är snarare vad
    man har upplevt för förändringar-

  340. -som påverkar
    ens känsla och välmående.

  341. Du mår väl bättre av dina långsamma
    kolhydrater än jag av mina snabba.

  342. Att gilla socker är naturligt.

  343. Det gör de flesta och har alltid
    gjort. Det kan få oss att må bra.

  344. Kanske är det därför
    vissa av oss har svårt att avstå.

  345. Men i dag äter och dricker vi
    mycket större mängder än nånsin.

  346. Även om en frisk kropp är bra
    på att kontrollera blodsockret-

  347. -så kan våra kroppar ta skada.

  348. Jag blev rätt paff när jag insåg hur
    mycket socker jag har tryckt i mig.

  349. Därför var det skönt när Charlotte
    förklarade-

  350. -att jag inte är ensam om att älska
    sötsaker. Fast jag tänker så här:

  351. Det är okej med sötsaker,
    men inte varje dag, hela tiden-

  352. -eller hur mycket som helst.

  353. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det oemotståndliga sockret

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Programledaren Stephan Wilson Yüceyatak försöker ta reda på varför det är så svårt att stå emot allt det söta som omger oss . Han vill leva så hälsosamt som möjligt och försöker att dra ner på sockret. Forskaren Emilia Hagman hjälper Stephan att omvandla det alternativa godiset till rena sockerbitar för att se hur mycket rent socker han får i sig. Varför är det så svårt att stå emot sockersuget? Charlotte Erlanson-Albertsson forskar i vad som styr vår aptit, och varför vi människor föredrar vissa smaker framför andra. Läkarstudenterna Puran och Linda ska ta reda på vad skillnaden i blodsockernivåer blir om man äter snabba respektive långsamma kolhydrater.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Dietik, Hälsa, Kemi, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Socker
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Kroppsgranskarna - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Träning och slappande

Avsnitt 1 av 5

Under 6 veckor byter läkarstudenterna Linda och Puran byter liv med varandra. Linda, som älskar att träna, ska tvingas vara en soffpotatis, medan Puran som rör sig så lite som möjligt, ska träna hårt. Allt för att se hur kroppen kommer att påverkas. För att mäta skillnaderna utför de fystester på Riksidrottsförbundet. Programledaren Stephan Wilson Yüceyatak satsar på att vardagsträna. För att ta reda på om hans vardagsträning gör någon skillnad så träffar han Susanna Appel som forskat i hur träning påverkar kroppen. Vår reporter Madelen besöker Fitnessgalan i Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

När hormonerna tar över

Avsnitt 2 av 5

Vad händer i våra kroppar när vi blir rädda, nervösa eller stressade? Läkarstudenten Linda utsätter sig för något som hon är riktigt rädd för, nämligen att åka Fritt fall på Gröna Lund. Stressforskaren Peter Friberg mäter hennes nivåer av stresshormonet kortisol. För Stephan är att ha picknick ute på en sommaräng en riktig skräckupplevelse på grund av alla småkryp. Han utsätter sig för sina rädslor, för att ta reda på hur man ska förhålla sig när stresshormonerna tar över mot ens vilja. Vår reporter Madelen följer med på ett fallskärmshopp, något som hon aldrig tidigare har gjort.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Vad kostar det att inte sova?

Avsnitt 3 av 5

Programledaren Stephan testar att under flera veckor minimera sin sömn till bara fem timmar per dygn. På så sätt tjänar han tre timmar varje dag. Men vad säger vetenskapen om hans sömnprojekt, riskerar han sin hälsa? Forskaren Jonathan Cedernaes svarar på hans frågor. Även läkarstudenterna Puran och Linda testar effekterna av sömnlöshet. Hur påverkas deras reaktionsförmåga, minne och IQ av sömnbrist? Dessutom besöker reportern Madelen datafestivalen Dreamhack i Jönköping där många av ungdomarna är vakna hela nätterna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Bakterierna tar över

Avsnitt 4 av 5

Hur farliga är bakterier egentligen? Programledaren Stephan har bacillskräck och är storkonsument av handsprit. Han försöker stärka immunförsvaret inifrån genom att äta frukt och extra vitaminpiller. Hjälper hans strategier, eller är de onödiga? Professor Jan Andersson vet det mesta om immunförsvaret och hur man smittas av sjukdomar. Läkarstudenterna Puran och Linda ska ta reda på vilka bakterier de har i sina kroppar. De tar odlingar på sex olika ställen och utvärderar sedan vad de hittar. Ett ställe där det är extra svårt att undvika bakterier och virus är på musikfestivaler där tusentals människor delar samma toaletter. Reportern Madelen tar tempen på festivalbesökarna på Bråvallafestivalen i Norrköping.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - syntolkat

Det oemotståndliga sockret

Avsnitt 5 av 5

Programledaren Stephan Wilson Yüceyatak försöker ta reda på varför det är så svårt att stå emot allt det söta som omger oss . Han vill leva så hälsosamt som möjligt och försöker att dra ner på sockret. Forskaren Emilia Hagman hjälper Stephan att omvandla det alternativa godiset till rena sockerbitar för att se hur mycket rent socker han får i sig. Varför är det så svårt att stå emot sockersuget? Charlotte Erlanson-Albertsson forskar i vad som styr vår aptit, och varför vi människor föredrar vissa smaker framför andra. Läkarstudenterna Puran och Linda ska ta reda på vad skillnaden i blodsockernivåer blir om man äter snabba respektive långsamma kolhydrater.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Är det okej att vänta med sex?

Psykologen och sexualupplysaren Reyhaneh Ahangaran svarar på frågan: "Är det okej att vänta med sex?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Könsroller

I vårt samhälle finns vissa normer som bidrar till könsroller som handlar om hur killar och tjejer "ska" vara. Vi träffar Emin som ända sedan dagis har känt att han inte hör hemma i en typisk manlig roll. Han började sminka sig på högstadiet och när han kom ut i arbetslivet stötte han på diskriminering. Varför finns normer och kommer vi någonsin kunna bryta dem? Antropologen Haris Agic svarar på det.