Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Föreläsningar och samtal från Lättlästdagen 2017. Den arrangeras i första hand för dem som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men är även intressant för alla som är nyfikna på flerspråkighet, begriplighet och vilka grupper som kan tänkas ha nytta av lättlästa texter. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017 : Begriplighet, termer och definitionerDela
  1. "Bör vår mottagning för grå starr"-

  2. -"heta gråstarrsmottagningen
    eller kataraktmottagningen?"

  3. Som språkkonsult och språkvårdare
    är ett mål att skriva begripligt-

  4. -och att de rekommendationer man ger
    ska göra att folk skriver begripligt.

  5. Jag hoppas att det jag tar upp
    kan appliceras-

  6. -när man skriver lättlästa texter.

  7. Den här presentationen kommer inte
    att handla om texten som helhet.

  8. Jag kommer in på orden.

  9. Innehållsord och i det här fallet
    mer fackspecifika ord.

  10. Sen är det också fråga om genreval.
    Det är inte skönlitteratur.

  11. Här handlar det om sakprosa
    och texter som har ett sakinnehåll-

  12. -som man behöver överföra
    till sina mottagare.

  13. Det är ännu viktigare där
    att veta vilken målgruppen är.

  14. Jag ska kort säga
    att Terminologicentrum Tnc-

  15. -är ett nationellt centrum
    för fackspråk och terminologi.

  16. Vi arbetar som systerorganisation
    till Språkrådet inom språkvård.

  17. Vi ger rekommendationer i valet
    mellan olika ord och uttryck-

  18. -inom olika ämnesområden.

  19. Också i olika projekt när vi reder ut
    begrepp inom ämnesområden-

  20. -som ofta resulterar i en ordlista,
    där vi definierar begreppen.

  21. Ofta har också de här ordlistorna
    termmotsvarigheter på andra språk.

  22. Jag kommer in på en del exempel
    på projekt som jag har arbetat med-

  23. -under mina år på Tnc.

  24. Jag har inte jobbat med
    lättläst text.

  25. Men jag har varit med och tagit fram
    en definition på en lättläst text-

  26. -med Myndigheten
    för tillgängliga medier.

  27. Som förstås hade behov av
    att reda ut det här området.

  28. Det är alltså deras definition
    med min hjälp.

  29. Definitionen lyder alltså:

  30. "Text som är anpassad för
    personer med bristande läsförmåga."

  31. "Personer som inte kan tillgodogöra
    sig informationen i en text"-

  32. -alltså inte få en läsförståelse-

  33. -"utan att strukturen, innehållet
    och/eller språket anpassas."

  34. Vi vet nu att det handlar om
    väldigt många olika målgrupper-

  35. -som döljer sig bakom
    personer med bristande läsförmåga.

  36. Från de som är nya i svenska språket
    till de med funktionsnedsättningar.

  37. Man behöver kanske
    olika typer av texter.

  38. Vi har hört exempel på
    hur lättlästa texter kan se ut.

  39. Eller exempel på hur man bör anpassa
    språk, innehåll och struktur.

  40. Jag ska säga om ordlistan som Myndig-
    heten för tillgängliga medier gjort-

  41. -att jag tror att det är 20 begrepp
    som är definierade.

  42. De här begreppen,
    termerna och definitionerna-

  43. -är åtföljda av långa anmärkningar.

  44. Där står det lite mer om vad vi menar
    med de här definitionerna.

  45. Men för att göra en lättläst text
    kan man inte se det som ett recept.

  46. Då får man gå till sakkunniga
    som kan göra lättlästa texter.

  47. De här definitionerna är utarbetade-

  48. -för att man ska kunna ha
    en sorts konsensus i ett fackområde-

  49. -om de här ordens betydelse-

  50. -så att man verkligen
    kan använda dem-

  51. -i kommunikation med varandra.

  52. Nu glider jag in på hur vi arbetar
    med terminologiska ordlisteprojekt.

  53. Det är lite annorlunda
    mot vanliga ordböcker-

  54. -som oftast kommer till
    på en ordboksredaktion.

  55. Här går jag ut som terminolog
    och arbetar med sakkunniga-

  56. -på i det här fallet Mtm.
    De finns med i arbetet hela tiden.

  57. För jag vet inte från början
    vad en lättläst text är.

  58. Jag tar in information från sakkun-
    niga och stöter och blöter med dem.

  59. Det går också ut på remiss-

  60. -för att vi ska kunna få en konsensus
    runtomkring definitionerna.

  61. Initiativet till ordboksarbetet
    kommer också från-

  62. -behovet från fackområdet.

  63. Det är inte vi som säger: "Jag måste
    reda ut begreppen i det området."

  64. Så är det inte. Det kommer från
    folk som har behov av det.

  65. Jag ska...

  66. Jag ska också tala om att den här
    ordlistan finns publicerad-

  67. -i Sveriges nationella termbank
    Rikstermbanken.

  68. Om ni vill se hela den här ordlistan
    ska man gå till Rikstermbanken.

  69. Bakgrunden till
    vårt arbete med ordböcker-

  70. -ordförklaringar och definitioner
    är språklagen.

  71. Jag vill bara
    poängtera tyngden i arbetet-

  72. -och hur viktigt det är
    med de här två paragraferna.

  73. När vi arbetar med klarspråk
    brukar vi hävda-

  74. -att paragraf 11,
    klarspråksparagrafen...

  75. "Språket i offentlig verksamhet ska
    vara vårdat, enkelt och begripligt."

  76. Men jag hävdar också att det är
    viktigt att man tar till paragraf 12-

  77. -som terminologer är glada för finns:
    "Myndigheter har ansvar för"-

  78. -"att svensk terminologi
    finns och används och utvecklas."

  79. Om man inte reder ut begrepp,
    kan man inte beskriva det begripligt.

  80. Så de här två paragraferna
    är väldigt viktiga-

  81. -för att få till stånd
    en begriplig sakprosatext.

  82. Jag håller inte... Jaha, där!
    Vad bra. Den är svår att se.

  83. Vad bra!

  84. Ja...

  85. Vi har det här som bakgrund.

  86. Men jag skulle vilja visa
    en bild över-

  87. -hur vi går till väga
    när vi reder ut begreppen.

  88. Det här är en bild över hur vi menar-

  89. -att begreppsbildningen
    hos människor går till.

  90. Vi kallar det för begreppstetraedern.
    Nån som har läst semantik-

  91. -kanske känner igen Ogdens triangel.
    Då kan man känna sig hemma.

  92. Vi menar att...
    Och det här är begrepp-

  93. -som vi har rett ut i samarbete med
    Universitets- och högskolerådet.

  94. Så det finns numera också en ordlista
    inlagd i Rikstermbanken-

  95. -med 1 500 ord och termer som har
    att göra med den högre utbildningen-

  96. -och termmotsvarigheter på engelska
    och ofta denna typ av definitioner.

  97. Man kan tycka:
    "Ska man behöva definiera 'student'?"

  98. Men i ett sånt här arbete
    är det viktigt att dra en gräns för-

  99. -vad som är en student. Nån som är
    antagen till en utbildning?

  100. Nej, enligt definitionen
    och Universitets- och högskolerådet-

  101. -är det att man både måste vara
    antagen till och bedriva utbildning.

  102. Det är de som man behöver
    föra statistik över-

  103. -så att man vet
    hur många studenter man har.

  104. Det är den delen som har att göra med
    att man försöker fånga begreppet.

  105. Begreppet är i vår teoretiska...
    Eller det vi tänker oss är-

  106. -att begreppet är en kunskapsenhet
    i vårt medvetande-

  107. -som vi bygger upp kunskap
    om företeelser i världen om.

  108. Vi bildar ett begrepp
    utifrån de här referenterna-

  109. -som är företeelser i världen-

  110. -som vi behöver
    härbärgera kunskap om.

  111. När vi talar om
    och ska kommunicera språkligt-

  112. -måste vi sätta etiketter
    på det här begreppet.

  113. Det går blixtsnabbt
    att bilda begrepp många gånger.

  114. Men hur som helst:

  115. Termen ska ses som en etikett
    på det här begreppet-

  116. -som gör att vi ska kunna förmedla
    kunskapsenheten i vårt medvetande.

  117. Definitionen är den mest utmejslade
    beskrivningen av begreppet-

  118. -som vi behöver
    när vi ska veta vad vi talar om.

  119. I det här fallet har vi bestämt
    att "student" är termen.

  120. Det finns också
    två andra etiketter där.

  121. Kan man lika gärna säga "studerande"?
    Är det en synonym till "student"?

  122. Såna frågor kommer upp. Nej,
    "studerande" är inte lika precist.

  123. Man kan vara studerande
    utanför högskolans värld också.

  124. Det ligger på en högre
    abstraktionsnivå. Är "elev" synonymt?

  125. Nej, det använder man bara
    för studerande som studerar nåt-

  126. -på gymnasiet eller på grundskolan.

  127. Så i det här fallet
    blir det självklart så-

  128. -att då stryker vi det. "Använd bara
    'student' om du vill vara precis."

  129. "Om du inte vill vara precis går det
    bra." Eller så kan man skriva om.

  130. Det är intressant
    om det stämmer med hur man tänker-

  131. -när man skriver lättläst.
    Då vill jag också visa er...

  132. ...den här typen av begreppssystem
    som vi brukar arbeta med.

  133. Man kan ta hjälp av det här tänkandet
    när man skriver lättläst.

  134. Här ser ni
    att ju högre upp i begreppssystemet-

  135. -desto mer övergripande
    blir begreppet.

  136. Många fler referenter är studerande
    än som är campusstudenter-

  137. -som ligger ganska långt ner
    i hierarkin.

  138. I det här fallet
    innebär det faktiskt-

  139. -att "studerande", "student"
    och "elev" ofta är mer begripligt.

  140. Här blir det mer begripligt
    att tala om nån som studerar.

  141. Man kanske säger "en som studerar".

  142. Jag vet inte om man kan räkna med att
    den man skriver en lättläst text för-

  143. -vet vad en student är, eller ska man
    skriva "en som går i skolan"?

  144. Men jag ska säga
    att rent begreppsligt är vi där uppe.

  145. Ju högre upp, desto mer begripligt.

  146. Man kanske inte kan tala
    om en campusstudent.

  147. Man kanske får räkna med-

  148. -att inte alla kan vara med på
    den precisa verkligheten-

  149. -som man känner till om man
    arbetar med det här fackområdet.

  150. I det här begreppssystemet är det
    också mer generaliserat högre upp.

  151. Det här är begrepp som används
    inom vården-

  152. -när man vill kunna beskriva
    hur patienter får näring.

  153. Här har jag arbetat på Social-
    styrelsen när vi behövde reda ut det.

  154. Ju högre upp,
    desto mer generaliserat.

  155. Ju högre upp,
    desto mer abstrakt också.

  156. Det är kanske inte så lämpligt att ta
    det övergripande begreppet här-

  157. -och använda det i lättlästa texter.

  158. "Att inta livsmedel"
    är inte jättebegripligt.

  159. Medan "äta" är en mer precis term,
    som det fortfarande är här.

  160. Så här är det...
    När det gäller... Vad ska man säga?

  161. Jag menar att man ska
    titta på begreppen i de här klustren.

  162. Men det gäller då att när man väljer
    uttryck måste man välja rätt nivå.

  163. Ibland är ett överordnat
    mer allmängiltigt.

  164. Ibland är ett precist ord bättre.
    Ja, man preciserar för mycket-

  165. -och inte alla begrepp runtomkring
    eller alla referenter kommer med.

  166. Men det kanske räcker, för det
    viktiga är att göra texten begriplig.

  167. Om vi går över till termer,
    hur ser de ut?

  168. Vi har nu sett att man inte kan säga
    vad en term är.

  169. Om ett ord eller uttryck används
    inom ett fackområde, är det en term.

  170. Det här är typiska termer.

  171. Det kanske är en traditionell syn
    eller en schablon.

  172. De här svåra orden är termer.
    "Pyrolys" och "adhesion".

  173. Men det är inte så att fack...

  174. För oss är fackområdet också viktigt.

  175. Alla ämnesområden som härbärgerar
    specifik kunskap är ett fackområde.

  176. Nåt som är vanligt i dag
    som många av oss känner till-

  177. -är matlagningstermer.

  178. Här har vi från en ordlista
    som heter Matlagningstermer-

  179. -utgiven av provköken i Sverige.

  180. Ordet "bräcka"
    känner kanske inte alla till.

  181. Men jag tror
    att ganska många gör det.

  182. Här finns det en definition-

  183. -som stämmer med
    vad fackpersonerna...

  184. ...lägger i ordet.

  185. Om man går ut och söker på "bräcka"
    kan man få recept på nätet.

  186. Där står det "bräckt torsk".
    Det är lättstekta torskbitar.

  187. Där gör man direkt en koppling.

  188. Om man inte vet vad "bräckt" är,
    får man en förklaring.

  189. Vi går tillbaka till definitionen:
    "Steka lätt och hastigt..."

  190. Det är ganska rätt.

  191. Sen är det ganska mycket frågan om
    att...

  192. ...det går en strömning mellan...
    Så ska det vara.

  193. Mellan ord som används
    i allmänspråket och i fackspråket.

  194. Så det blir gråzoner i
    vad vi förstår av orden.

  195. Här kan man se att det vi kallar för
    terminologisering-

  196. -är när ett sånt här allmänord-

  197. -som används i vardagsspråket-

  198. -som "ledsagning",
    "besök" eller "fetma"-

  199. -används mer specifikt
    i ett visst fackområde-

  200. -vilket man gör med de här orden
    i hälso- och sjukvårdens värld.

  201. Då har de terminologiserats.

  202. Den andra vandringen av facktermer
    ut i allmänspråket-

  203. -kallas då följaktligen för
    avterminologisering.

  204. Det är typiskt för den typ av fack-
    termer som kommer ut i allmänt bruk-

  205. -vid större olyckor,
    som "tsunami" och "bogvisir".

  206. Tsunami är en geologisk term
    sen hur länge som helst tillbaka.

  207. Men det har vi koll på numera.

  208. Eller "genmodifierad" i samband med
    upptäckter eller forskning.

  209. Så det intressanta är
    att det faktiskt är...

  210. Det intressanta för mig är
    att det är en sorts...

  211. Det finns ord som används
    i både allmänspråk och fackspråk-

  212. -och man behöver reda ut det.

  213. Men vi måste vara klara över
    vilka som står för samma begrepp.

  214. Här ska jag ta mer exempel på det här
    från hälso- och sjukvården.

  215. Jag har jobbat mycket med språkbruket
    inom hälso- och sjukvården.

  216. Jag är också språkexpert inom
    Läkarsällskapets språkkommitté-

  217. -dit frågor ofta kommer
    från folk som jobbar inom vården-

  218. -som undrar
    hur de ska skriva till patienter.

  219. Då har man inom hälso- och sjukvården
    den här patientdatalagen-

  220. -som har att göra med
    patientjournalen.

  221. Där står det: "Syftet med
    att föra en patientjournal"-

  222. -"är i första hand att bidra till
    en god och säker vård av patienten."

  223. "Journalhandlingar
    ska vara skrivna på svenska språket"-

  224. -"tydligt utformade
    och lätta att förstå för patient."

  225. "PatientEN" kanske man skulle ha
    skrivit om jag fått vara konsult.

  226. Det här är ju då... Då ser ju jag
    det här att paragraf 2 kräver...

  227. Här behövs det precisa termer
    för patientsäkerheten.

  228. Vi vill bli vårdade på ett bra sätt.

  229. Det är klart
    att de ska förstå varandra.

  230. Men av demokratiskäl vill vi ju också
    förstå som patienter.

  231. Vi vill förstå vad som har hänt.
    Då behövs det allmänspråkliga ord.

  232. Så här är det
    en knivig balansgång att gå.

  233. Vad ska man göra?

  234. Dessutom finns det många yrkeskårer
    inom hälso- och sjukvården-

  235. -som inte förstår varandra heller.
    Så det här är ett speciellt område.

  236. Det som vi kanske tänker på mest
    när...

  237. Nu ska det snart komma lite exempel.

  238. Det är det här valet mellan latin och
    svenska, som fortfarande är aktuellt-

  239. -inom hälso- och sjukvården. Hoppsan!

  240. Här har vi då om vi tittar på
    tre olika val här-

  241. -som vi har för samma begrepp.

  242. "Röda hund" eller "rubella",
    "tandkött" eller "gingiva"-

  243. -och "livmoder" eller "uterus".

  244. Jag "rödar" det som vi inte ska säga
    och "grönar" rekommendationerna.

  245. Det är självklart. "Röda hund",
    "tandkött" och "livmoder"-

  246. -när man ska
    vända sig till en patient.

  247. Men i det här fallet, då?

  248. Här finns det då latin som...

  249. ...vi inte ska använda.

  250. Men "barnförlamning" eller "polio"?

  251. Där vet vi att "barnförlamning"
    är en missvisande benämning.

  252. "Kräfta" eller "cancer"?

  253. "Blodkräfta" eller "leukemi"?
    "Likbränning" eller "kremering"?

  254. Här är det ju faktiskt så
    att så här ser det ut i bruket.

  255. Jag vet inte om ni skulle tycka-

  256. -att man skulle kunna hämta upp nåt
    från "rödingarna"-

  257. -när man ska skriva lättläst.

  258. Möjligtvis den sista: "likbränning".
    Det är tydligt vad det handlar om.

  259. Vi fick en fråga
    som rörde de här begreppen.

  260. "Bör vår mottagning för grå starr"-

  261. -"heta 'gråstarrsmottagningen'
    eller 'kataraktmottagningen'?"

  262. Vi har fått jättemånga
    liknande frågor.

  263. Då svarade vi så här:

  264. "Välj helst 'kataraktmottagningen',
    som också verkar vara vanligast."

  265. "Vi rekommenderar nämligen
    diagnosnamnet 'katarakt'."

  266. "'Katarakt' finns med
    i Svenska Akademiens ordlista."

  267. "Det pekar på att det är accepterat
    utanför hälso- och sjukvården."

  268. Hur gör man med det här på lättläst?

  269. Hur skulle man göra här?

  270. Jag vet inte om nån har nåt förslag.

  271. Men jag tänker mig att man kanske
    skulle gå upp en hierarki-

  272. -och möjligtvis tala om ögonsjukdomar
    och inte precisera sig så mycket.

  273. Ingen av dem är begriplig
    bara utifrån...

  274. "Grå starr" är inte begripligt
    om man inte känner till vad det är.

  275. "Artros", "broskförtunning"-

  276. -eller "icke-inflammatoriska
    ledförändringar"?

  277. Vi menar att det som bör användas är
    "artros", eftersom det täcker allt.

  278. Broskförtunningar
    är bara en av de saker-

  279. -som sker vid artros. Kan "icke-
    inflammatoriska ledförändringar"-

  280. -som är mer en förklaring av
    ungefär vad det är - användas?

  281. Om det skulle fungera.

  282. Samtidigt är det långt och krångligt.

  283. Det kanske kan räcka med
    "ont i lederna". "Ledsjukdom".

  284. Ingen som har nån... Ni får fundera
    så kanske vi kan ta den frågan sen.

  285. "Kit", då?
    Nu kommer vi in på engelska ord.

  286. Ska man översätta eller försvenska
    det engelska "kit"?

  287. Vad tycker ni?

  288. "Kit".

  289. Ni visste inte ens vad jag menade,
    eller hur? Jag borde ha sagt det.

  290. "Det beror på vad du menar
    med 'kit'", svarar vi då.

  291. Se först vad det står för och se om
    det finns en svensk motsvarighet.

  292. Nåt utav de där förslagen.

  293. Men om du väljer att använda
    det engelska, bör du skriva-

  294. -"ett kit", "det där kittet",
    "flera kit" och "kitten".

  295. Enligt Svenska Akademiens ordlista,
    version 14.

  296. Vad tror ni om för lättläst text?

  297. Det är kanske bra att ha
    en utav de mer svenska formerna där.

  298. Ett annat ord som är ganska vanligt
    förekommande är "second opinion".

  299. "Vad ska 'second opinion' heta
    på svenska?" fick vi en fråga om.

  300. Vi svarade
    "förnyad medicinsk bedömning".

  301. Det används
    i hälso- och sjukvårdslagen.

  302. Där används också "förnyad bedömning"
    när det är tydligt vad det står för.

  303. "Förnyad bedömning"
    är ganska begripligt.

  304. Möjligtvis "en bedömning till
    (av en annan läkare)"-

  305. -om man skulle försöka förklara mer
    vad just "förnyad" står för.

  306. Några nickar i alla fall.

  307. Sen har vi det här.
    Det här är intressant på många sätt.

  308. När pacemaker började användas
    på patienter i början av 50-talet-

  309. -försökte språkvården ge den svenska
    formen. Det nappade inte vi på.

  310. "Pacemaker" har etablerat sig.

  311. Däremot "defibrillator"...

  312. På Djurgårdsfärjan stod det
    "hjärtstartare".

  313. Jag tror att det är ganska spritt
    att tala om "hjärtstartare" i dag.

  314. Så här har det blivit så här.
    Jag tror faktiskt inte-

  315. -att vi bör hävda "hjärtstimulator"
    längre för "pacemaker".

  316. Men man kan aldrig veta. Plötsligt är
    det kanske okej för en ny generation.

  317. Börjar det bli dags att avrunda?
    Då måste jag ta det här jätteroliga.

  318. Jag ska prata kiss och bajs.
    Språkkommittén fick en fråga.

  319. "Jag granskade en text på en webbsida
    för allmänheten om avföringsprov."

  320. "'Avföring' är ersatt med 'bajs'.
    Man byter också 'urin' mot 'kiss'."

  321. "Mina ändringar möts av argumentet:"-

  322. -"'Vi tänker på nysvenskar
    som kanske inte kan språket än.'"

  323. "Vad anser språkkommittén?"

  324. "Är vi redo att konsekvent införa
    'bajs' och 'kiss' i information?"

  325. Vad blev vårt svar, tror ni?

  326. Så blev det. "Nej. Förklara med
    'bajs' och 'kiss' när det behövs."

  327. "Ordformerna 'avföring' och 'urin'
    är mer neutrala."

  328. "'Bajs' och 'kiss'
    används i mer informellt språk."

  329. "Många finner blotta tanken på
    våra utsöndringar motbjudande"-

  330. -"och uttalar det genom att
    distansera sig med formella termer."

  331. Jag tänkte höra med er vad ni tycker.

  332. Räck upp handen, ni som tycker att
    man ska använda "urin" och avföring".

  333. Jättemånga. Vilka tycker att man ska
    använda "kiss" och "bajs"?

  334. -Lite. Några.
    -Jag måste få kommentera!

  335. Man kan inte säga: "Vi ska alltid
    använda 'urin' eller 'avföring'."

  336. Det finns lättlästa texter där vi
    måste använda "kiss" och "bajs".

  337. Det var en väldigt bra kommentar.
    Jag håller absolut med.

  338. Och i talspråk kan det många gånger
    vara lämpligare.

  339. -Får jag bara nämna det här?
    -Ja.

  340. Risktermbanken vill jag
    att ni ska känna till.

  341. Jag tror att ni kan ha hjälp av den.

  342. Det finns så många termposter i den.
    Alltså små artiklar.

  343. Det finns 127 000 artiklar. Över...

  344. Runt 25 språk finns representerade.

  345. Runt 300 organisationer
    har bidragit med sina termer.

  346. Den är fri och staten har betalat.
    Använd den.

  347. Det kan jag skriva under på.
    Det händer att jag går in där.

  348. Ditt träd var...
    Jag har aldrig tänkt på det-

  349. -men det är ju fantastiskt smart
    att för sig själv rita upp ett träd.

  350. Även när man skriver
    mer begripligt...

  351. Jag skriver inte lättläst,
    men ofta populärtexter.

  352. Jag omvandlar facktexter
    till populärtexter.

  353. Att flytta uppåt och nedåt i ett träd
    hjälper ju faktiskt att förstå.

  354. Och att inte alltid
    gå uppåt eller nedåt.

  355. Jag tycker att det är viktigt
    att man inte hittar på nåt eget-

  356. -som man tror är mer begripligt.

  357. Utan det är bättre att göra det mer
    allmängiltigt och använda rätt term-

  358. -eller att man förklarar efter.
    För i vissa fall så kan vi inte...

  359. Det är bättre att förklara artros
    eller koppla det till en ordlista.

  360. Absolut.

  361. Tack!

  362. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Begriplighet, termer och definitioner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Lättläst, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Språkbruk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Lättläst litteratur

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om adhd

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Lära med berättande

Muntligt berättande som konstart och metod

Storytelling är mycket mer än att berätta historier, säger Guy Tilkin, koordinator och konstnärlig ledare för Europas största berättarfestival i Alden Biesen, Belgien. Här talar han om berättelsens kraft att skapa ett narrativt tänkande och om berättelsen som meningsskapande verktyg, minnesverktyg och konstform. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.