Titta

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Om UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Föreläsningar och samtal från Lättlästdagen 2017. Den arrangeras i första hand för dem som arbetar med vuxna som har ett annat modersmål än svenska, men är även intressant för alla som är nyfikna på flerspråkighet, begriplighet och vilka grupper som kan tänkas ha nytta av lättlästa texter. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Till första programmet

UR Samtiden - Lättlästdagen 2017 : Mian Lodalen: Att skiva lättlästDela
  1. Du kan inte hålla på med liknelser-

  2. -som "jag anar ugglor i mossen",
    eller "här ligger en hund begraven".

  3. Mian har tidigare skrivit böcker som:

  4. "Tiger", "Dårens dotter", "Liten
    handbok i konsten att bli lesbisk".

  5. Många av dina böcker handlar om
    frågor som rör identitet, kärlek-

  6. -utanförskap och vänskap.

  7. -Håller du med?
    -Ja. Och politik. Och kärlek.

  8. Kärlek sa vi, men det är mycket
    kärlek, så det är värt att säga igen.

  9. Gemensamt för alla dina böcker-

  10. -oavsett om det är traditionella
    böcker eller din nya lättlästa-

  11. -så är den röda tråden ett starkt
    engagemang. Varifrån kommer det?

  12. Då får vi hoppa långt tillbaka.

  13. Det kommer från tonåren.
    Jag var aktivist från början.

  14. Det är inte tjusigt att säga,
    men jag ville förändra världen.

  15. Det kan låta lite pretto.

  16. När jag hade stått och skrikit
    länge i en megafon, så tänkte jag-

  17. -att det måste finnas andra vägar.

  18. Då tänkte jag: "Nu går jag på
    folkhögskola och lär mig svenska."

  19. När jag gick ut skolan hade man
    betygssystemet 1-5, kan jag berätta.

  20. Jag hade inte ens en etta, utan
    streck. Streck var underkänd, Lina.

  21. Man lär sig nåt nytt varje dag.

  22. Så jag läste upp min svenska,
    och på den vägen var det.

  23. -Du bytte skrikande mot skrivande.
    -Ja. Snyggt!

  24. Det är det jag är här för.

  25. Men sen är det ju så, att du hade
    skrivit mer traditionella böcker-

  26. -och jag kontaktade dig för att
    jag ville se dig som lättläst.

  27. Jag kan avslöja att kontakten
    var en brevväxling.

  28. Det var inte så mycket växling,
    utan mer en envägskommunikation-

  29. -där jag försökte
    få henne intresserad.

  30. Till slut lyckades jag få dig att
    nappa och att börja skriva ett manus.

  31. Jag är ju från Småland,
    så det var nog den där gratislunchen-

  32. -som gjorde att jag till sist sa ja.

  33. Man måste fjäska lite.

  34. Du skickade ju
    alla de där evinnerliga breven.

  35. Vi sågs, och jag kunde inte motstå
    din trevliga nuna och ditt tjat.

  36. Det var nog framför allt tjatet.

  37. Men det var en beställning på boken.

  38. Jag tänkte: "Hur svårt kan det vara?"

  39. "Klart att jag kan skriva en lättläst
    bok." Det var inte riktigt så enkelt.

  40. Det ska ju vara lätt att läsa,
    men det är inte lätt att skriva.

  41. Jag förstod ganska snabbt att det var
    en riktig utmaning, kan jag säga.

  42. Vi återkommer till det,
    men vad handlar boken om?

  43. Om Mandi och Linda-

  44. -som träffas i stockholmsnatten
    när det är vår-

  45. -och det uppstår en försiktig,
    trevande kontakt i en taxibil.

  46. Därav fingrarna som möts på omslaget.

  47. Det är början till en kärlekshistoria
    mellan två unga tjejer.

  48. När boken kom ut i våras-

  49. -var det den första lättlästa boken
    om kärlek mellan två kvinnor.

  50. Varifrån kommer det engagemanget?

  51. Du var bland annat först i Sverige
    med att lansera ordet "flata".

  52. -Jag har inte direkt hittat på ordet.
    -Du kunde ha tagit åt dig all kredd!

  53. Det ska jag inte göra,
    men den här är jag stolt över.

  54. Det är både sorgligt och fantastiskt
    att det nu finns en bok-

  55. -men det är märkligt att det är den
    första samkönade lättlästa romanen.

  56. 2017. Så gammal som jag är,
    lyckas jag ändå vara pionjär.

  57. Jag tänkte också att det vore bra...

  58. Lite ytligt tänkte jag att det är bra
    om det fanns nåt lättläst i genren-

  59. -men den har fått en mycket större
    betydelse än vad jag hade kunnat tro.

  60. Och den har tagits emot på så sätt-

  61. -att det är många som använder den
    i bokcirklar i SFI och på bibliotek-

  62. -för att lyfta frågor som rör HBTQ,
    samkönade äktenskap och den kärleken.

  63. Fördelen med att prata utifrån en bok
    är att man får ett neutralt underlag-

  64. -vilket kanske gör det lättare
    att närma sig de här frågorna.

  65. Men du har inte varit rädd för
    de här svårare frågorna tidigare.

  66. Har du nåt tips
    till bibliotekarier eller lärare-

  67. -som gärna vill lyfta frågorna
    i mötet med andra?

  68. Nej, ni som jobbar med det här
    klarar det utmärkt utan mina tips.

  69. Men jag har pratat med bibliotekarier
    och personer som jobbar med lättläst-

  70. -och de frågar till exempel:

  71. "Ska vi sätta en regnbågsflagga
    på hyllorna med lättlästa böcker?"

  72. Där det finns böcker om HBTQ-frågor.
    Och då säger jag: gör det!

  73. Jag har varit på fantastiska
    bibliotek som har regnbågshyllor-

  74. -och där man redan i entrén
    signalerar att alla är välkomna.

  75. Och det är oerhört viktigt-

  76. -för HBTQ-personer som till exempel
    kommer in på ett bibliotek-

  77. -att få den signalen.

  78. Eller att veta att "här finns det
    litteratur som talar till mig".

  79. Därför är det viktigt att det kommer
    fler böcker i genren på lättläst.

  80. Det är en demokratifråga. När jag sa
    att det blev större än jag trodde-

  81. -så menade jag precis det här.

  82. Var femte person i Sverige i dag-

  83. -kan inte ta till sig nyheterna
    i en vanlig dagstidning.

  84. Det är ju enormt många människor.

  85. Det handlar inte bara om personer
    med dyslexi, utan även om nyanlända.

  86. Jag träffade en psykolog som sa:

  87. "Vad bra att du skriver lättläst!"

  88. "För jag träffar många traumatiserade
    patienter, som har lärt sig läsa"-

  89. -"men i och med traumat eller krisen
    så går det inte för dem att läsa."

  90. Då är det ett utmärkt sätt
    att ta sig in i litteraturen igen.

  91. Så det här är
    en enormt viktig demokratifråga.

  92. Du frågade om mitt engagemang förut.

  93. Det här är mitt lilla, lilla bidrag
    till demokratin.

  94. Det är så viktigt för demokratin-

  95. -att det finns böcker
    som talar till alla människor.

  96. Alla ska ha rätt till litteratur på
    sin egen nivå. Det är jätteviktigt.

  97. Jag håller med. Jag bara sitter
    och ler. Visst är det viktigt?

  98. Jag tänkte att vi skulle prata om
    hur det är att skriva lättläst.

  99. -Är det lätt att skriva lätt?
    -Som sagt trodde jag nog det.

  100. Det är som författare som säger,
    och då menar jag inklusive mig själv:

  101. "Varför inte skriva en barnbok?"

  102. Det är jättesvårt att skriva
    barnböcker, vilket de sen upptäcker.

  103. Man kan tänka detsamma om lättläst.

  104. Det måste ju finnas ett subjekt
    och ett predikat i varje mening.

  105. Du kan inte hålla på med liknelser-

  106. -som "jag anar ugglor i mossen",
    eller "här ligger en hund begraven".

  107. Sånt funkar inte. Det blir
    helt förvirrat för en läsare.

  108. Vad då nedgrävda pudlar?
    Vad betyder det? Och ugglor i mossar.

  109. Jag började skriva och kände mig
    väldigt klumpig, måste jag medge.

  110. Jag blev intervjuad av
    Radio Jönköping och då sa jag-

  111. -att jag kände mig som en småländsk
    arbetshäst i Spanska ridskolan.

  112. Om ni fattar vad jag menar.
    Så klumpig kände jag mig.

  113. Sen kände jag mig duktig när den
    var klar och gick till förlaget.

  114. Jag kan erkänna att den gick väldigt
    många vändor fram och tillbaka sen.

  115. Nu sitter ni och nickar allihop.

  116. Jag tyckte att jag hade skrivit lätt,
    men inte så lätt som jag trodde.

  117. Det var en utmaning, men jag ger inte
    upp. Jag fick lite blodad tand.

  118. Du är inte en sån som ger upp
    i första taget.

  119. Jag kan säga till Mians försvar-

  120. -att det här med många vändor
    med förlaget eller redaktören-

  121. -så är du inte ensam om det.

  122. Alla författare sitter i samma båt.
    Jag borde ju inte använda en metafor.

  123. Men vi ställer så höga krav på
    att boken ska fungera.

  124. -Ja, och... Får jag säga nåt mer?
    -Ja!

  125. Det är nästan ännu viktigare
    att skriva bra när det är lättläst.

  126. Astrid Lindgren sa så här
    om anslaget i en historia:

  127. "Du måste få gäddan att nappa."

  128. Det gäller ju alla historier. Gäddan
    ska nappa, sen halar du in läsaren.

  129. Här är det ju ännu viktigare
    att behålla spänningen-

  130. -så att läsaren inte tröttnar.

  131. Det vill man aldrig,
    men kraven är högre-

  132. -därför att de personerna
    har större svårigheter att läsa.

  133. Man måste fånga intresset direkt?

  134. Och hålla kvar det hela tiden.
    Man kan inte luta sig tillbaka-

  135. -utan varje mening måste leda till
    nästa. Man måste ha kvar draget.

  136. Hur skiljer sig skrivprocessen åt?

  137. Det är som arbetshästen
    i Spanska ridskolan!

  138. Jag hittar ju också på egna ord
    när jag skriver traditionella böcker.

  139. Då kan jag hitta på egna ord och
    använda språket på ett annat sätt.

  140. Du kan inte skriva: "Det där var ju
    en härlig glitterpinne."

  141. -Du fattar kanske vad jag menar då.
    -Kanske. Kanske inte.

  142. Man måste vara väldigt tydlig
    och skriva korta meningar.

  143. Det går inte att vara så svängig
    i språket.

  144. -Tar lättläst längre tid att skriva?
    -Ja. Men arvodena är lägre!

  145. -Jaha...
    -Jag passar på nu!

  146. Vi sitter inte riktigt i
    en förhandling nu, men okej.

  147. -Så det tar längre tid?
    -Ja.

  148. Att skriva 30 sidor lättläst
    tar kanske fem gånger så lång tid.

  149. Din lättlästa debut "Första natten",
    vem ser du som läsare av den?

  150. Det är som jag har sagt roligt-

  151. -att kunna ge homosexuella som inte
    har haft en samkönad historia en bok.

  152. Men jag också träffat lärare på SFI-

  153. -och bibliotekarier som håller i
    läsgrupper för nyanlända-

  154. -som tagit upp boken.

  155. Plötsligt blev det ju en diskussion
    om mer än en kärlekshistoria.

  156. Där satt ju människor från länder där
    homosexualitet straffas med döden-

  157. -eller är belagt med fängelsestraff
    eller annan typ av bestraffning-

  158. -eller är totalt oacceptabelt.
    Då har man även diskuterat kring det.

  159. Det är väl ganska häftigt att få
    komma in i en rätt oskyldig historia-

  160. -om två unga tjejers förälskelse.

  161. Det är svårt att ogilla det.

  162. Så därför har de även diskuterat
    homosexualitet och HBTQ-frågor.

  163. Sen jag träffat heterosexuella
    snubbar som har läst den-

  164. -och som har lässvårigheter.

  165. "Jag sträckläste den", sa en i
    Göteborg. Det blir man glad över!

  166. Det är som med alla andra böcker...
    Om jag skriver en kärlekshistoria...

  167. "Tiger", som är min senaste
    traditionella kärleksroman-

  168. -har ju hur många som helst
    som inte är homo läst.

  169. Det vore tråkigt
    om vi var så fyrkantiga.

  170. Vi har större förmåga än så
    att ta till oss historier.

  171. Och de behövs ju,
    särskilt i den lättlästa genren.

  172. Vad har du för förhållande
    till läsning?

  173. Vi pratade tidigare om senaste boken.
    Vilken bok läste du senast?

  174. Förlåt, nu tappade jag det helt.

  175. Jörgensdotter, Anna Jörgensdotter.
    Hjälp mig. Spanska inbördeskriget.

  176. Ni flabbar. Har ingen läst den?!
    Den är ju jättebra! - Ja, hjälp mig!

  177. -"Solidärer".
    -Tack! Titta, vilken vaken publik.

  178. Dåsa inte till för att det är fredag!

  179. Läser du ofta, läser du på toan,
    läser du hemma, läser du i sängen...?

  180. På tåg, på tunnelbanan och hemma.

  181. Toan vet jag inte...
    Vad har du för vanor?

  182. Jag är jättesnabb, jag kan inte sitta
    där inne hela dagarna!

  183. Att läsa högt med vänner är mysigt.

  184. -Men inte på toan?
    -Nej, inte läsa högt på toan.

  185. Jag tror att det är
    ett visst genusperspektiv på det.

  186. Nu skrattar tjejerna. Män är inne
    länge, och då sitter de ju och läser!

  187. Dostojevskij läser de.
    Bara det, i 30 minuter.

  188. Varför är det viktigt att läsa?
    Jag avslutar med alla lätta frågor!

  189. Viktigt och viktigt...

  190. Det är underbart att läsa. Livet vore
    fattigt om jag inte hade böckerna.

  191. Det är ju så fantastiskt-

  192. -att komma in i olika människors liv,
    tankar och känslor.

  193. Sen tänker jag också
    att böcker är liv.

  194. Här skapar vi förmågan, och nu
    pratar jag om lite yngre läsare-

  195. -till empati och förståelse för andra
    människor. Läsandet är livsviktigt.

  196. Läsandet är livsviktigt.
    Jag tycker att vi ger Mian en applåd.

  197. Ett stort tack för att du kom hit.

  198. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Lodalen, Mian, 1962-, Lättläst, Lättlästa böcker, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begripliga budskap

Hur ska vi skriva för att det ska bli lättare att förstå? Projektet Begriplig text berättar om sitt arbete med att samla in och sprida kunskap om hur vi ska skriva och förmedla budskap så att de blir begripliga för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Medverkande: Ester Hedin, projektledare, och Torbjörn Lundgren, sakkunnig. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Vad är en pidgin?

Mikael Parkvall, språkvetare på Stockholms universitet, håller en föreläsning om pidgin-språk. Han berättar om hur dessa språk uppstår i kontakter mellan folk som annars inte har något gemensamt språk. Vi får flera exempel och får veta vad som skiljer en pidgin från andra språk. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Språk och integration

Arkan Asaad berättar om sin familjs resa, om värdet och vikten av ett eget språk och om språkets betydelse när det gäller integration. Hans berättelse tar sin början i norra Irak och slutar i hans eget liv i Sverige idag, där han arbetar som författare och föreläsare. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Lättläst litteratur

Vad skiljer en lättläst bok från en traditionell bok? Och vad menas egentligen med lättläst? Lina Nordstrand, förläggare på Vilja förlag och Nypon förlag, redogör här för sin syn på saken. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om läslust

Varför ska vi läsa? Vad lockar till läsning? Och finns det vissa böcker som man bara måste läsa? Ett samtal om läslust mellan Jessika Gedin, programledare och översättare, och Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Begriplighet, termer och definitioner

Åsa Holmér, språkkonsult på Terminologicentrum (TNC), talar om vikten av att välja rätt ord. Hon tar upp både vanligare termer och fackspecifika ord. Det är viktigt att skriva begripligt, men hur mycket ska vi förenkla? Ska man skriva barnförlamning eller polio? Likbränning eller kremering? Urin eller kiss? Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Mian Lodalen: Att skiva lättläst

Mian Lodalen samtalar med förläggaren Lina Nordstrand om sitt författarskap, regnbågsböcker och vägen in i lättläst skrivande. Hon beskriver sina lättlästa böcker som sitt bidrag till demokratin eftersom var femte person i Sverige idag inte kan ta till sig nyheterna ur en vanlig dagstidning. Alla har rätt till välskriven litteratur! Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lättlästdagen 2017

Ett samtal om adhd

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss