Titta

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Om UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Föreläsningar från Svenska Läkaresällskapets symposium med syfte att bidra till ökad kunskap för en god balans mellan digitalt och verkligt liv. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid framför skärmen: kommunicerar via sms, Facebook, Instagram, Snapchat, spelar datorspel och så vidare, på gott och ont. Parallellt rapporteras om ökande problem hos unga som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet och övervikt. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan : Mediet är inte detsamma som budskapetDela
  1. Och nu har vi även trådlöst internet-

  2. -så vi försöker i allt högre
    utsträckning göra flera saker samtidigt.

  3. Jag antar att det är min roll att säga
    åtminstone något positivt om datorer.

  4. Jag ska prata lite om
    matematik och hjärnan-

  5. -men även lite allmänt om ämnet.

  6. Jag finner ämnet mycket intressant,
    men svårt.

  7. Vad menas med "uppkopplad hjärna"?

  8. För vi pratar om mediet som används-

  9. -från tv till smartmobiler, datorer,
    spelkonsoler och virtual reality.

  10. Vi pratar om olika sorters innehåll-

  11. -och vi pratar om många olika följder.

  12. Med tanke på antalet kombinationer
    är det svårt att rent allmänt säga-

  13. -om skärmar är bra eller dåliga
    eller om datorer är bra eller dåliga.

  14. Vi måste titta på varje specifikt fall.

  15. Om vi pratar om datorer och spel,
    så kan spelens effekter skilja sig åt.

  16. "Medal of honor" och "Tetris"
    påverkar inte på samma sätt-

  17. -och kognition och stress
    kan påverkas på olika sätt.

  18. Likväl känner många av oss
    att det händer något i samhället.

  19. Vi ser en förändring
    som kan vara dålig.

  20. Jag tror att man då i synnerhet
    tänker på smartmobiler-

  21. -och mängden meddelanden-

  22. -som ständigt kommer till oss,
    till dem i vår närhet, eller våra barn-

  23. -och vi undrar hur det påverkar oss.

  24. Jag skrev en bok om
    informationsöverbelastning-

  25. -"Den översvämmade hjärnan",
    eller "The overflowing brain".

  26. Den handlar om känslan
    att våra hjärnor svämmar över.

  27. Jag föreslog att vi skulle kunna försöka
    att identifiera tre olika komponenter-

  28. -när vi vill analysera översvämningen.

  29. En är mängden information
    som vi måste hålla i våra huvuden.

  30. En är information som vi försöker hålla
    borta från huvudet - distraktioner.

  31. Och den tredje är simultankapacitet,
    när vi gör flera saker samtidigt.

  32. Simultanförmågan drivs av teknik
    och då i synnerhet av trådlös teknik.

  33. Mobiltelefoner gjorde det plötsligt
    möjligt att gå och prata samtidigt.

  34. Bärbara datorer gjorde det möjligt
    att sitta vid datorn framför tv:n.

  35. Och nu har vi även trådlöst internet-

  36. -så vi försöker i allt högre
    utsträckning göra flera saker samtidigt.

  37. De tre aspekterna
    har en sak gemensamt:

  38. De hör ihop med
    arbetsminneskapaciteten.

  39. Information
    som vi försöker att hålla i huvudet-

  40. -bör ofta lagras i vårt arbetsminne.

  41. Distraktioner samspelar
    med arbetsminneskapaciteten.

  42. De med lägre arbetsminneskapacitet
    blir lättare distraherade.

  43. Och även simultankapacitet
    hör ihop med arbetsminnet-

  44. -för ofta kräver båda de saker som vi
    försöker göra arbetsminneskapacitet-

  45. -och problemet är att kapaciteten
    är begränsad.

  46. Det är som en mental bandbredd-

  47. -som sätter en gräns för hur mycket
    information som vi kan bearbeta.

  48. Det är därför som vi ofta känner oss
    som om våra hjärnor svämmar över.

  49. Det mest spektakulära exemplet är väl
    att skicka sms medan man kör bil-

  50. -vilket nu är den främsta dödsorsaken
    bland tonåriga bilförare.

  51. Vad får de här sakerna för följder?

  52. En enkel slutsats är
    att man inte ska sms:a när man kör.

  53. Inga telefoner när man gör läxor.
    Det hör ihop med simultanförmågan.

  54. Även om de inte använder mobilen
    utan bara har den liggande på bordet-

  55. -så lär sig barn sämre
    om de har mobilen i närheten.

  56. Och förstås inga mobiler i klassrum.

  57. Sen finns det en rad olika följder
    som hör ihop med den viktiga sömnen.

  58. Men det här är kortsiktiga effekter
    och inga permanenta hjärnskador.

  59. Man kör sämre om man sms:ar-

  60. -men om man stänger av mobilen
    och lägger bort den är effekten borta.

  61. Man har ju inte skadat hjärnan.

  62. Nu går vi över till datorer.

  63. Jag skulle vilja ge
    åtminstone två exempel på-

  64. -hur datorer och spelliknande
    applikationer kan vara till nytta-

  65. -och det rör kognition
    och neuropsykiatriska symptom.

  66. Det hör också ihop med arbetsminnet-

  67. -förmågan att hålla uppgifter i huvudet-

  68. -vilket är nära besläktat med
    uppmärksamhetskontroll.

  69. Vi har tidigare gjort studier som visar-

  70. -att man kan träna upp arbetsminnet.

  71. Förbättringen blir inte dramatisk,
    men bandbredden går att träna upp.

  72. Vi gjorde våra första studier
    2002-2005-

  73. -och sedan dess har det kommit
    många olika slags träningsmetoder-

  74. -och man har tittat på olika resultat.

  75. Nu finns det hundratals studier om
    arbetsminnesträningens påverkan.

  76. Vi började p.g.a. bevisen för att barn
    med ADHD hade lägre arbetsminne-

  77. -och att det kunde hänga ihop
    med uppmärksamhetsproblem.

  78. Därför tog vi fram ett program
    som riktar in sig på arbetsminnet.

  79. Det är arbetsminnesträning
    med feedback-

  80. -och vi har försökt att göra det
    likt ett spel, med belöningar o.s.v.

  81. Anpassningsbara svårighetsgrader,
    med främst visuospatiala uppgifter.

  82. Det är rätt intensivt och utvecklades
    senare av Cogmed och sen Pearson.

  83. Så vilka är fördelarna? Kan man
    inte göra samma sak med klossar?

  84. Jo, det är möjligt, men man har sett
    att en viktig aspekt är-

  85. -att här anpassas svårighetsgraden
    efter individens förmåga.

  86. Det är effektivt.
    Vissa spel involverar arbetsminnet-

  87. -men vi kan designa något som kräver
    att det används 90 % av tiden.

  88. Det är även skalbart, som ni såg där.

  89. Vi har gjort en del studier-

  90. -och det här är en nylig granskning
    av neurovetenskapliga studier kring-

  91. -hur sån här träning förändrar hjärnan.

  92. Det är främst studerat hos människor
    men även hos apor och möss.

  93. Det är en annan gren
    inom forskningsområdet.

  94. Men om vi övergår till att titta på
    effekterna på beteende...

  95. Den här verkar inte fungera längre.
    Jag vet inte varför.

  96. Den rör sig inte.
    Jag vill gå vidare till nästa bild.

  97. Ska jag trycka på pilarna här?

  98. Trycker du fram eller ska jag göra det?
    Okej, nu funkar det.

  99. Vi pratade om skalbarhet som jag
    hoppade över när tekniken strulade.

  100. Neuropsykologer har förut tränat
    barns arbetsminne på kliniker.

  101. Med datorer kan de träna hemma
    och skicka information över nätet-

  102. -och kan då träna mycket mer
    än tidigare.

  103. Och som sagt är det en egen gren-

  104. -att titta på det neurovetenskapliga
    i kognitiv träning. Hjärnplasticitet.

  105. Här är en sammanfattning,
    sex metaanalyser, sex studier-

  106. -som förenar olika studier och visar
    effekterna av träning av arbetsminnet.

  107. Det visar att kapaciteten kan öka-

  108. -också vad gäller uppgifter
    som programmet inte specifikt tränar.

  109. Det påverkar sånt som att komma ihåg
    instruktioner till exempel.

  110. Sen har flera randomiserade
    placebokontrollerade studier visat-

  111. -att ökningen av arbetsminneskapacitet
    kan minska koncentrationssvårigheter.

  112. Det har att göra med att de två
    koncepten i mycket är synonyma.

  113. Det har visats hos barn med ADHD,
    hos äldre, friska vuxna-

  114. -och hos barn som har haft cancer-

  115. -där koncentrationssvårigheter
    ofta är en bieffekt av behandlingen.

  116. Och här har vi en annan metaanalys
    som sammanfattar femton studier-

  117. -om hur uppmärksamheten förbättras.

  118. Vissa föräldrar är rädda för att dator
    gör barnen ouppmärksamma-

  119. -men datorer kan också öka
    deras uppmärksamhet-

  120. -och öka deras förmåga att fokusera
    och att komma ihåg instruktioner.

  121. Låt oss fokusera på utbildning nu-

  122. -och då kommer vi till matematik.

  123. Det här är en granskning
    som kom för några år sen-

  124. -av Brian Butterworth,
    som är ledande inom området-

  125. -som efter att ha granskat
    vetenskapliga bevis gällande dyskalkyli-

  126. -att anpassningsbar mjukvara
    effektivt tränar elever med dyskalkyli.

  127. Man kan alltså designa program
    som riktar in sig på de svårigheterna.

  128. Ett exempel på det är ett spel
    som bland annat han har utvecklat.

  129. Det heter Number bonds.

  130. I det använder barn sig av
    visuella hjälpmedel-

  131. -för att förstå siffror och addition.

  132. Vilka är fördelarna
    med datoriserad träning?

  133. Jo, det är anpassningsbart.

  134. Barn lär sig olika fort
    och besitter olika kunskap.

  135. Program kan anpassa sig till rätt nivå.

  136. Även innehållet kan anpassa sig,
    vilket intresset är stort för just nu.

  137. Hur kan vi individanpassa utbildning,
    göra den specifik för varje individ?

  138. Det är effektivt och dessutom
    kan vi utvärdera hur effektivt det är-

  139. -och om det är effektivt
    kan vi sprida det, det är skalbart.

  140. Vi har under flera år
    arbetat med ett projekt-

  141. -för att utveckla verktyg för barn
    att lära sig matte med tallinjens hjälp.

  142. Varför använder vi tallinjen?
    Jo, det baserar sig på neurovetenskap.

  143. Förmågan att upptäcka
    och att bearbeta siffror-

  144. -sker på samma ställe i hjärnan
    som rör rumsuppfattning.

  145. Kopplingen mellan rum och tal
    tycks vara medfödd-

  146. -hos barn. Eller hos alla.

  147. Tillsammans med Pekka Räsänen,
    Ola Helenius och en ideell förening-

  148. -utvecklade vi det här programmet
    som är gratis. Så här ser det ut.

  149. Barn använder en Ipad eller
    en Android-surfplatta och interagerar.

  150. Här ska de hitta var sexan finns-

  151. -och det gör de genom att dra fingret
    på tallinjen för att hitta rätt plats.

  152. Den enkla övningen förenar flera
    aspekter om vad ett tal egentligen är.

  153. Det är en symbol,
    men även en plats på tallinjen.

  154. Den är belägen bredvid 5 och 7.

  155. Det finns en fysisk längd från 0 till 6.

  156. De kan även slå ihop och räkna
    med hjälp av de andra symbolerna.

  157. Sen bygger man vidare på konceptet:

  158. Addition är att gå till höger,
    subtraktion är att gå till vänster.

  159. Det här är en kort demo
    som vi kan köra.

  160. Den visar hur det kan se ut.

  161. Är du snäll och kör demon?

  162. Jaha, inget händer här. Okej, bra.

  163. Så här ser det alltså ut.
    Här uppe står svårighetsgraden.

  164. Vi anpassade även en annan version
    av Number bonds-spelet.

  165. Här ser vi hur man
    börjar man med fem stycken-

  166. -och sen går vidare till tio stycken,
    och svårighetsgraden ökar.

  167. Visst går det att göra med klossar-

  168. -men Brian Butterworth visade
    att barn som använde en dator i stället-

  169. -gör kring fem gånger så många försök
    per minut.

  170. Så mer feedback och mer inlärning.

  171. Vi har även övningar för arbetsminnet.

  172. Vi gör det här i skolor. Studien har
    gjorts här i Stockholm på sexåringar-

  173. -i det som vi kallar förskoleklass.

  174. Här har vi resultatet av
    en av analyserna-

  175. -som visar att tallinjen är ett bra och
    effektivt sätt att lära sig matematik.

  176. De som tränade både arbetsminnes-
    och tallinjeövningar förbättrades mest.

  177. Man kan mäta hjälpmedlens effekt
    med något som heter effektstorlek.

  178. Den har använts av
    skolforskaren John Hattie.

  179. Han listar effektstorlekar
    för olika hjälpmedel inom skolan.

  180. Klasstorlek har effektstorlek 0,2-

  181. -lärareffekten har effektstorlek 0,3.

  182. Tallinjen plus träning av arbetsminnet
    fick 0,7.

  183. Och i fjol förbättrade vi faktiskt
    den effekten gradvis.

  184. Det var intressant att titta på
    barnens hjärnaktivitet och -struktur.

  185. Vi kunde visa att barn svarar olika
    på hjälpmedlen.

  186. Det fanns ett samspel mellan
    den grå hjärnsubstansens densitet-

  187. -och BOLD-signaler i prefrontala
    cortex. Olika hjälpmedel ger olika svar.

  188. Samma sak går att visa
    med beteendedata.

  189. Det här är mätningar av arbetsminnes-
    kapacitet samt matematikförmåga.

  190. Det är samma sak här.

  191. Färgerna visar hur stor förbättringen
    är efter arbetsminnesövningar-

  192. -respektive tallinjeövningar. Det är ett
    sätt att se på individuella profiler.

  193. Barn har olika mycket nytta av
    olika sorters träning.

  194. Om vi kan luska ut det mönstret,
    kan vi göra hjälpmedlen mer effektiva.

  195. Tillbaka till temat
    individanpassade hjälpmedel, alltså.

  196. Även förbättringsgraden skilde sig åt.

  197. Här har vi svårighetsgraden och
    träningsdagar de första veckorna.

  198. Som ni ser är skillnaden stor
    vad gäller barnens inlärningstakt.

  199. Datoriserade utbildningsverktyg
    kan individanpassas i det fallet.

  200. Den tredje aspekten var skalbarhet.

  201. Programmen som vi har tagit fram,
    testat och spridit här i Sverige-

  202. -har även använts i Australien,
    i Uruguay och i gruppen här i Mexiko.

  203. Området är fattigt och skolorna dåliga.

  204. Ibland är det svårt för mammor-

  205. -som försöker arbeta heltid
    att se till att barnen lär sig.

  206. Därför finns det organisationer-

  207. -som jobbar med barnen på fritiden.

  208. Och de kan använda billiga surfplattor-

  209. -så att barnen får chans
    att bli bättre på matte.

  210. Det var väl lite positivt om datorer?

  211. Stort tack för att ni har lyssnat. Tack.

  212. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mediet är inte detsamma som budskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Barn och datorer, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Smartphones, Surfplattor, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Knäck språkkoden

Patricia Kuhl, professor of Speech and Hearing Sciences vid University of Washington, berättar om hur överlägsen den mänskliga kontakten mellan vuxen och barn är vid lärande jämfört med det barn får ut framför en smartphone eller pekplatta. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Läsande hjärnor kontra skärmhjärnor

Tzipi Horowits-Kraus, forskare vid Israeli Institute of Technology i Haifa och Children's Hospital Medical Center i Cincinnati, talar om sin forskning som visar att i princip all skärmtid snarare hämmar barns utveckling än hjälper barnen att bli smartare. Att sätta sitt barn framför tv:n eller telefonen före 2 års ålder är rent skadligt, menar hon. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Mediet är inte detsamma som budskapet

Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet, talar om hur barns telefon- och datorvanor påverkar deras förmåga att lära sig. Hur påverkas den mentala hälsan när vi hela tiden har störningsmoment som mer eller mindre pockar på uppmärksamhet? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Risker och bieffekter av digital medieanvändning

Manfred Spitzer, professor vid University of Ulm, är oroad då allt fler studier visar på att det flitiga telefon- och datoranvändandet har förödande baksidor. När dessutom all makt är koncentrerad till några gigantiska företag och deras vilja att tjäna pengar och att styra utbudet är risken för en mänsklig fördumning stor, menar han. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

MUGI, Motorisk utveckling som grund för inlärning

Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet för unga i en allt mer stillasittande värld samt om hur barns motorik påverkar inlärningsförmågan. Studien är också känd som Bunkeflomodellen. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Små barn och skärmtid - kan psykologin ge svar?

Mikael Heimann, professor i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, talar om vad barn behöver för strategier för att kunna navigera i en digitaliserad värld och hur barnens sociala beteende påverkas när den mänskliga kontakten allt mer ersätts av ett digitalt lärande. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Penna eller dator?

Håkan Danielsson, förstelärare i historia och samhällskunskap på Katedralskolan i Lund, berättar om sina erfarenheter och presenterar bland annat studier som visar på att de gymnasieelever som tar anteckningar med penna och block i snitt har 8 procent bättre studieresultat. Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den uppkopplade barnhjärnan

Vad ser vi i elevhälsan?

Åse Victorin, barn- och allmänspecialist samt skolläkare i Göteborg, berättar om sina erfarenheter av barn och ungas hälsoläge med utgångspunkt från deras verklighet. Hur jobbar man som skolläkare med problem som splittring och bristande koncentrationsförmåga, sömnsvårigheter, närsynthet, övervikt, empatistörningar, bristande verklighetsuppfattning, humörpåverkan, skolmisslyckanden och depression? Inspelat den 27 november 2017 på Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm. Arrangör: Svenska Läkaresällskapet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss