Titta

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Om UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Föreläsningar och samtal från Operation Kvinnofrids regionala konferens 2017. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck : Ett år med den regionala strateginDela
  1. När det gäller just hedersrelaterat
    så är det ytterst svårt.

  2. Brott i nära relation i övrigt
    är ett komplext område.

  3. Då var det dags att få upp en av mina
    närmaste kollegor, Ulrika Sandberg.

  4. Hej och välkommen, Ulrika!
    Du är ju... Ja, vem är du?

  5. -Vem är jag?
    -Vem är du, vem är jag?

  6. Ulrika Sandberg, utvecklingsledare
    på länsstyrelsen i Stockholm-

  7. -men jag är också samordnare
    för Operation Kvinnofrid.

  8. Precis. Och det är i den egenskapen
    du står här uppe med mig nu.

  9. Jag ska ställa några frågor till dig
    innan vi bjuder upp en panel-

  10. -med representanter från
    den operativa ledningsgruppen.

  11. Ja, nu har ju du berättat vem du är.
    Förra året var vi ju på...

  12. ...en annan konferens
    som Operation Kvinnofrid höll i.

  13. Då var det ju 20-årsjubileum
    för "OPK", som förkortningen kallas.

  14. Vad har ni gjort sen dess?
    Vad har hänt?

  15. Oj! Vi har gjort jättemånga saker.
    Innan jag berättar om det här året-

  16. -vill jag säga att OPK,
    för er som inte känner till det-

  17. -är en samverkansplattform
    för myndigheter i Stockholms län.

  18. Vi har gjort mer saker
    än bara under förra året.

  19. Allt ifrån utbildningssatsningar,
    konferenser, kampanjer-

  20. -genom åren med olika myndigheter
    som har utgjort plattformen.

  21. I år, eller de senaste åren,
    är det länsstyrelsen Stockholm-

  22. -polismyndigheten region Stockholm-

  23. -kriminalvården region Stockholm,
    Stockholms läns landsting-

  24. -Storstockholm, Stockholms stad,
    ja, länets alla kommuner helt enkelt.

  25. Och fast det har varit
    lite olika konstellationer-

  26. -så har plattformen under alla år
    vilat på övertygelsen om att-

  27. -vi, var och en för sig,
    som enskilda aktörer-

  28. -inte kan lösa våldet i samhället
    om vi inte gör det tillsammans.

  29. Det är styrkan med plattformen.

  30. Vi försöker tillsammans hitta på
    bra aktiviteter och åtgärder-

  31. -så att de som bor här
    ska få så bra insatser som möjligt-

  32. -och de som är våldsutsatta
    inte ska behöva vara det.

  33. Sen har ni väl också haft olika
    inriktningar på prioriterade områden?

  34. Föregående året har varit
    hedersrelaterat våld och förtryck.

  35. Jag kan visa att det är det här
    som är vår ledstjärna i vårt arbete.

  36. Vår vision för länet. Ingen ska
    utsättas för våld i nära relationer.

  37. Det som blir styrverktyget för oss-

  38. -när vi bestämmer
    vad vi ska ha för prioriteringar-

  39. -är vår regionala strategi
    som togs fram för två år sen.

  40. Utifrån den så kan vi välja
    nåt av våra prioriterade länsmål-

  41. -vad vi vill fokusera på.

  42. Förra året eller i år, ska jag säga-

  43. -har vi jobbat med att tillgänglig-
    göra information till barn och unga.

  44. Vi har också jobbat med kompetens-
    försörjning och kunskapsutveckling.

  45. Bland annat den här konferensen är en
    väldigt stor del av vår kompetens...

  46. ...eller kunskapsutveckling
    som vi vill sprida här i länet.

  47. Temat var ju heder. Vi har haft
    ett seminarium om könsstympning-

  48. -som också är arrangerat i samverkan.

  49. Vi tar fram ett webb-baserat
    kursmaterial och en handledning-

  50. -för i länet finns ett stort behov
    av utbildning på det här området.

  51. Vi hoppas att det här kurs-verktyget-

  52. -ska kunna användas redan nästa år.

  53. Ni gör ju jättemycket. Är det
    nåt som du är extra stolt över?

  54. Jag är väldigt stolt över att
    olika myndigheter och organisationer-

  55. -kan samsas och samverka
    kring frågor-

  56. -och att vi tillsammans
    har uppnått en massa saker.

  57. Vi har var och en för sig
    uppdrag på det här området-

  58. -men vi har också lyckats enas
    kring jättebra åtgärder.

  59. Årets kampanj, "Jag vill veta",
    känner jag mig väldigt stolt över-

  60. -där vi också har bjudit in
    barn och unga att vara med.

  61. -Vill du visa nåt från det?
    -Ja, gärna.

  62. Vi har en film som berättar lite
    om den här kampanjen i OPK.

  63. -Vi kan gärna visa den nu.
    -Då kör vi i gång den.

  64. Jag har gjort en kille som blir
    slagen av sina klasskamrater.

  65. Jag vann i buss-skylt.

  66. Samhället har en dålig syn på vad som
    är våldtäkt och vad som inte är det.

  67. -Hej. Kajsa.
    -Hej.

  68. I dag har vi prisutdelning
    för kampanjen "Jag vill veta".

  69. Jagvillveta.se är en sajt
    med åldersanpassad information-

  70. -som riktar sig till barn
    från 4 år, upp till 18 år-

  71. -som handlar om brott men också vilka
    möjligheter till stöd som finns.

  72. Det är väldigt enkla texter,
    det är inte värsta långa regelboken.

  73. -Det är bara enkelt och snabbt.
    -Det är inte så avancerat språk.

  74. Varmt välkomna, allesammans,
    till Tessinska palatset.

  75. Barn och unga ska veta
    vart de kan vända sig-

  76. -om de blir utsatta för våld
    eller om de bevittnar våld.

  77. Vi började med
    att kartlägga vad som fanns.

  78. Då kände vi till att Brottsoffer-
    myndigheten hade den här webbplatsen.

  79. Materialet har funnits, men hur
    får vi materialet att nå målgruppen?

  80. Hur får vi ut budskapet?
    Ungar är den svåraste gruppen att nå.

  81. Då tyckte vi att det var naturligt
    att låta dem göra det.

  82. Barn pratar med barn utifrån sina
    erfarenheter och sina perspektiv.

  83. Vi bad ett antal elever, 250,
    att vara med och utforma budskapet.

  84. Det är ju klockrent. Är det nån
    som ska göra information om det här-

  85. -så är det ju barn och unga själva.

  86. De är ju experter på sin verklighet
    och det de utsätts för.

  87. Man måste vara barn för att förstå.
    De är bäst lämpade att beskriva den!

  88. Det är tuffa budskap. Man hajar till.

  89. De är mycket tuffare
    och mycket mer rakt på sak-

  90. -än vad vi som myndighet hade vågat
    vara i våra kontakter mot barn.

  91. Om vi hade gjort det själva hade vi
    missat en hel del av tonaliteten.

  92. Vilka ord, vilken typ av
    illustrationer...och exemplen.

  93. Exempel som jag inte kände till. Man
    tänker: Är det verkligen så illa?!

  94. De talar från sig själva, sina egna
    erfarenheter och till andra ungdomar.

  95. De tyckte nog att det var häftigt att
    jobba med nåt som blir på riktigt.

  96. Och det var väl det jag också kände,
    att det här är på riktigt.

  97. Ett viktigt ämne som berör dem
    som jag träffar varenda dag.

  98. Folk har blivit mer medvetna om
    att ungdomar ibland...

  99. De behöver information om det här,
    för de är inte medvetna.

  100. Det är ett fantastiskt arbete!
    Det är så roligt att se.

  101. De kommer att rulla på Stockholms
    bussar och på sociala medier.

  102. Jag hoppas att det blir
    en bra spridning på kampanjen.

  103. Att ungarna berättar för varandra.
    Och spridning på sättet att arbeta!

  104. Att involvera målgrupperna vi är till
    för och som vi vill rikta oss till-

  105. -i hela processen, det behöver inte
    vara så svårt. Då blir det som bäst.

  106. Jag önskar att andra tar efter det
    här. Det behövs mer av information-

  107. -vart man kan vända sig för att veta
    sina rättigheter som barn och unga.

  108. Nu ska du få svara på lite frågor
    kring filmen. Bara kort...

  109. -Varför valde ni att göra den?
    -Kampanjen, menar du?

  110. Vi ville ju tillgängliggöra
    information till barn och unga-

  111. -och då valde vi att involvera
    barnen själva att utforma den.

  112. De talar ju direkt till andra
    ungdomar på ett sätt som vi inte kan.

  113. Därför gjorde vi på det sättet.

  114. Vi valde att använda oss av ett redan
    befintligt material, jagvillveta.se-

  115. -som Brottsoffermyndigheten har.

  116. Så att vi inte börjar om med egna
    saker, utan använder sånt som finns.

  117. Precis.
    Och det är ju inte bara du i OPK.

  118. Nu tänker jag att vi ska bjuda upp
    den operativa ledningsgruppen i OPK.

  119. Varmt välkomna upp på scenen
    Malin Torberger, Carina Gyllner-

  120. -Mats Lindström och
    Fredrik Stålmarker är det, va?

  121. Varmt välkomna!
    Härligt att ha er här.

  122. Vi är glada att ni är här och kan
    representera olika delar av OPK.

  123. Carina, vem är du
    och vem tillhör du i dag?

  124. Carina Gyllner-Bergmark,
    jag är hos Stockholms läns landsting-

  125. -men jag är ju också en del
    i OPK:s arbetsgrupp.

  126. Tack, snälla. - Mats, vem är du?

  127. Jag heter Mats Lindström
    och är chef inom polisen.

  128. Vi är ju indelade i tre polisområden
    i region Stockholm-

  129. -och jag är chef för
    brott i nära relation i City.

  130. Det innefattar Barnahus Stockholm som
    tar emot alla barn som är drabbade-

  131. -i City, men även gamla Västerorts
    polismästardistrikt och Söderort.

  132. Sen är jag även ansvarig för brott
    i nära relation mellan vuxna i City.

  133. Tack. Om ni står rakt upp och pratar
    mot micken så hörs det jättebra.

  134. Eller hur, Håkan? Ja, tummen upp.

  135. Malin,
    vem är du och varför är du här?

  136. Jag heter Malin Torberger, strateg
    i Stockholms stad, stadsövergripande-

  137. -med ansvar för våld i nära
    relationer och hedersrelaterat våld.

  138. Jag sitter med
    i ledningsgruppen i OPK.

  139. -Tack. - Fredrik då?
    -Fredrik Stålmarker, kriminalvården.

  140. Jag kommer från
    frivården Stockholms stad-

  141. -och är chef över de handläggare
    som hanterar övervakning av klienter-

  142. -som är dömda för våld
    i nära relation.

  143. Precis! Nu skulle jag gärna vilja
    ställa lite frågor till er.

  144. Mats, om jag får börja med dig...
    Det syns ju var du kommer ifrån.

  145. Vi andra ser lite "average"
    myndighetsmässiga ut.

  146. Jo, jag tänkte...

  147. OPK, vad har Operation Kvinnofrids
    samverkansplattform för betydelse-

  148. -för de verksamheter
    som du är chef för?

  149. Det betyder väldigt mycket.
    Jag började i en sakgrupp för barn-

  150. -sen slogs den ihop med våldsutövare
    och nu sitter jag i ledningsgruppen.

  151. Mycket handlar ju om dels information
    men framför allt samverkan.

  152. Samverkan fungerar på olika sätt.

  153. Man fikar tillsammans och jobbar
    tillsammans mot gemensamma mål.

  154. OPK är därför väldigt viktigt. Att vi
    försöker hitta gemensamma rutiner-

  155. -gemensamma standarder i hela länet.

  156. Att vi jobbar på ett likartat sätt
    överallt, oavsett var man bor.

  157. Man ska bli omhändertagen
    på samma sätt-

  158. -oavsett om man är utsatt för brott
    eller om man begår brott.

  159. Det finns nog utmaningar!

  160. Ofta nämner poliser polis-
    omorganisationen, om ni har hört det?

  161. Det finns säkert som en utmaning, men
    om du tänker kring hedersrelaterat...

  162. Vad skulle du säga att polisen
    har för utmaningar där?

  163. När det gäller just hedersrelaterat
    så är det ytterst svårt.

  164. Brott i nära relation i övrigt
    är ett komplext område.

  165. Forskning på BRÅ, en rapport som är
    10 år gammal, som gäller fortfarande:

  166. Ungefär en tredjedel vill medverka,
    en tredjedel vill inte medverka-

  167. -och ungefär en tredjedel
    kan man påverka.

  168. Jag tror att siffrorna är annorlunda
    när det gäller hedersrelaterat-

  169. -eftersom våldet då oftast är
    sanktionerat bland de närstående.

  170. Det är ett stort utvecklingsområde,
    absolut.

  171. Vi har Origo i Stockholm som vi är
    tacksamma över. Vi kan bli bättre!

  172. Vi får hjälp av dem,
    och de som är utsatta får hjälp.

  173. -Bra.
    -Sen har vi ju en viss komplexitet...

  174. Som ni vet saknar vi poliser.
    Vi har ungefär 80 % beläggning-

  175. -men vi har också fått 7,1 miljarder
    och vi kommer att fylla på.

  176. Men brott i nära relation och
    hedersrelaterat våld är prioriterat.

  177. Tack. - Malin, ni inom Stockholms
    stad gör ju en del inom heder.

  178. -Vill du berätta om det, vad ni gör?
    -Vi har ju...

  179. -Åsa var lite inne på det.
    -Ja, precis.

  180. Vi har ett program mot våld i nära
    relationer och hedersrelaterat våld-

  181. -för åren 2017-2020. Det antogs
    i kommunfullmäktige i januari i år.

  182. Vi är just nu mitt i
    att försöka sjösätta alla delar.

  183. Det är ju bland annat
    mycket kompetensutveckling.

  184. För hela staden, inte bara social-
    tjänst utan även skola, förskola-

  185. -idrott, kultur,
    alla ska ha kompetens-

  186. -men givetvis på olika nivå, för alla
    jobbar ju inte med den här frågan.

  187. Bra.
    Du nämner det här med kompetens...

  188. Carina, inom landstinget, vad gör ni?

  189. Ja, kopplat till vår regionala
    strategi är det framför allt kunskap-

  190. -som vi har jobbat jättebra med.

  191. Vi har en webbkurs med Danderyds
    sjukhus om våld i nära relationer-

  192. -som är särskilt anpassad efter just
    hälso-sjukvårdens förutsättningar-

  193. -och det ansvar vi har.

  194. Ulrika nämnde att vi har arrangerat
    två konferenser under året-

  195. -med länsstyrelsen i Stockholm,
    Östergötland, Södersjukhuset-

  196. -och Origo, som nästan alla har
    nämnt. En konferens om könsstympning.

  197. Det är vårt resurscentrum.

  198. Jag kan inte nog betona vikten av
    den verksamheten. De är fantastiska.

  199. När jag ändå har ordet
    så vill jag passa på...

  200. När det handlar om stöd, behandling
    och medicinskt omhändertagande-

  201. -så vill jag lyfta landstingets
    akutmottagning för våldtagna.

  202. De har också jobbat på
    jättebra under året.

  203. Sen har vi ju vårt kompetenta
    barnskyddsteam inom landstinget-

  204. -som med journalgranskningar, rätts-
    medicinska undersökningar och samråd-

  205. -bistår socialtjänst, polis
    och åklagare med medicinsk kunskap.

  206. Hur är det med yrkesutbildningen?
    Får de utbildning i de här frågorna?

  207. Nej, men de kommer att få!
    Det är en utmaning som vi står inför.

  208. En förändring i högskoleförordningen
    som lyfter in-

  209. -mäns våld mot kvinnor och våld
    i nära relationer i utbildningar.

  210. Jag tror att hela rummet här
    applåderar den satsningen.

  211. Men det blir en utmaning att se till
    att redan yrkesverksamma...

  212. Vi måste planera utbildningsinsatser
    så att de inom landstinget-

  213. -inom hälso-sjukvård, tandvård,
    c:a 50 000, också får den kunskapen.

  214. Jättebra. Tack. - Fredrik då?

  215. Apropå det här
    med att kompetensen behöver öka.

  216. Ni har ju gjort det delvis inom
    kriminalvården. Håller du med?

  217. Ja, det kan man säga!

  218. Vi rullar ju in ett nytt behandlings-
    program, relationsvåldsprogrammet-

  219. -där vi kan fånga upp fler klienter
    än i vårt gamla IDAP-program-

  220. -där det har varit heterosexuella
    relationer och partnervåld.

  221. Nu kan vi fånga upp
    fler typer av relationsvåld.

  222. Det kan vara syskon, föräldrar
    eller barn som slår föräldrar-

  223. -och ickeheterosexuella relationer.

  224. Precis. Ni har ett särskilt...

  225. Alla har ju sina egna roller-

  226. -framför allt ni som representerar
    er myndighet i det här sammanhanget.

  227. Vad tänker du... Ni når de dömda,
    men ni har ju enormt mycket kunskap-

  228. -genom att ni når dem som också ska
    få den här hjälpen, behandlingen.

  229. Hur tänker ni som myndighet
    att ni ska nå ut mer med det ni kan?

  230. Ja, det...
    Det är väl lite en knäckefråga.

  231. Vi har ju lång erfarenhet
    av att jobba med våldsutövare.

  232. Varför är det viktigt? Att ni når ut
    med den kunskapen, till oss andra?

  233. Jaha, ja... Vårt perspektiv är ju
    att man måste jobba med alla delar.

  234. Om man missar
    att jobba med våldsutövaren-

  235. -och "bara" jobbar med den
    våldsutsatte... Då kommer ju...

  236. Om vi skyddar ett offer från vålds-
    utövaren kanske han hittar ett nytt-

  237. -om vi inte får honom att förändra
    sitt beteende. Det är viktigt.

  238. Vi vill dela med oss av våra
    erfarenheter och kunskaper-

  239. -så därför är ju den här
    samverkansplattformen viktig.

  240. Just det.
    OPK utgör den formen av plattform.

  241. Okej. Inom hedersområdet,
    är det nåt särskilt ni satsar på där?

  242. Ja, vi håller ju på att göra
    en kartläggning inom hedersområdet.

  243. Jag vill hänvisa till att det kommer
    vara en föreläsning i dag-

  244. -som en kollega från kriminalvårdens
    forskningsavdelning håller i.

  245. -Jenny Yourstone.
    -Precis.

  246. Hon kan berätta lite mer om vad vi
    ser och var vi står i den frågan.

  247. Tack! - Malin, jag frågade inte dig
    inom staden vad ni är stolta över.

  248. Men jag ställer den till dig nu, så
    ska ni andra få en sista fråga sen.

  249. -Vad är ni mest stolta över?
    -Programmet.

  250. Vi ska starta fyra relationsvålds-
    centrum i Stockholm under nästa år-

  251. -och de ska ha kompetens både om
    våld i relationer och hedersvåld.

  252. Det känns väldigt roligt
    och det blir också konkret.

  253. Att vi kan ge stöd
    åt dem som är utsatta-

  254. -och de som behöver
    förändra sitt beteende.

  255. Och med hedersvåld... Vi gör med
    Göteborg och Malmö en kartläggning-

  256. -i de tre storstäderna,
    som vi kommer att ha till grund...

  257. -När är den klar?
    -Sista april nästa år.

  258. -Spännande!
    -Ja, det blir ett jättebra underlag.

  259. -Mats har ett litet inflik.
    -Jag tänkte säga det att...

  260. Funkar den här? Ja.
    Jag behöver inte luta mig.

  261. Okej. Tidigare så var jag rotelchef
    i Västerort och satt i Solna.

  262. Landets första relationsvåldscentrum
    startade där.

  263. Det var en bra verksamhet som jag var
    stolt över. Vi jobbade väldigt nära.

  264. Inledningsvis stöttade de
    brottsutsatta under rättsprocessen.

  265. Det är en tredjedel av målsägande
    vi kan påverka. Det gjorde de.

  266. Nu har man ju utvecklat RVC till
    att även fokusera på våldsutövarna-

  267. -så jag är riktigt glad att ni
    startar RVC i Stockholms stad. Bra!

  268. En applåd för det!

  269. En sista innan vi avrundar.
    Vi ska avrunda nu.

  270. Ni får med en kort mening säga:
    Vad är er önskning inför framtiden?

  271. Var är vi om fem år?
    Ni får precisera, men er önskan.

  272. -Carina, vill du börja?
    -Ja.

  273. Önskan är ju, inom sjukvård, tand-
    vård, att det finns en baskunskap.

  274. Att alla som kommer ut i vården
    och är där har en baskunskap om våld.

  275. Tack. - Mats?

  276. Ja, framför allt att brottsligheten
    har minskat när det gäller det här-

  277. -men också att vi jobbar tillsammans
    mot gemensamma mål.

  278. Där skulle jag vilja
    lyfta in Barnahusverksamheten.

  279. Den skulle man i tillämpliga delar
    kunna implementera även för vuxna...

  280. -Tror jag.
    -Tack! - Malin?

  281. Jag hoppas att vi jobbar
    mycket mer tidigt förebyggande.

  282. Alla myndigheter,
    alla organisationer.

  283. Och att vi har skarpa program för
    att behandla dem som utövar våldet.

  284. Tack, tidigt förebyggande. Bra.

  285. Det var nästan en överlämning
    till dig. Fixar ni det?

  286. Om vi har som mål i OPK att ingen ska
    bli utsatt, som långsiktigt mål...

  287. Om vi pratar om ett
    mer realistiskt delmål-

  288. -så borde det vara självklart
    att alla som vill ha hjälp-

  289. -oavsett om man är våldsutövare eller
    utsatt eller barn som bevittnar-

  290. -eller om man är
    utsatt för hedervåld...

  291. Att man kan få hjälp om man
    vill ha det. Det borde vara...

  292. -Minimum.
    -Absolut! Men riktigt där är vi inte.

  293. Vi har lite kvar! Det är tur
    att ni har samlats här i dag-

  294. -och att vi tillsammans ska göra det.

  295. Tack så jättemycket för att ni kom!
    En varm applåd till panelen.

  296. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett år med den regionala strategin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett inledande samtal med Ulrika Sandberg, samordnare inom Operation Kvinnofrid, följs upp av ett panelsamtal med representanter från Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp som berättar om Operation Kvinnofrid och vilket arbete som har bedrivits under året. Medverkande: Mats Lindström, chef Barnahus Stockholm, Fredrik Stålmarker, Frivården Stockholms stad, Malin Torberger, strateg inom Socialförvaltningen, och Carina Gyllner Bergmark, samordnare Stockholms läns landsting. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Hedersrelaterat våld, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Ett år med den regionala strategin

Ett inledande samtal med Ulrika Sandberg, samordnare inom Operation Kvinnofrid, följs upp av ett panelsamtal med representanter från Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp som berättar om Operation Kvinnofrid och vilket arbete som har bedrivits under året. Medverkande: Mats Lindström, chef Barnahus Stockholm, Fredrik Stålmarker, Frivården Stockholms stad, Malin Torberger, strateg inom Socialförvaltningen, och Carina Gyllner Bergmark, samordnare Stockholms läns landsting. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

En granskning av hedersförtryck i Sverige

Lisa Röstlund, reporter på Dagens Nyheter, berättar om den stora granskning hon gjorde för Aftonbladet om hedersförtryck i Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Origo - ett unikt samarbete i länet

Origo är ett resurscentrum som erbjuder råd och stöd till ungdomar i Stockholms län och även rådgivning till yrkesverksamma. Här berättar enhetschefen Dilek Baladiz om arbetet. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Mellan klan och stat

Per Brinkemo, journalist och författare, har studerat grupper från klansamhällen i Sverige. Här berättar han om vad ett klansamhälle är och vad som händer i mötet med ett individualistiskt majoritetssamhälle som Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Leva under hedersrelaterad kontroll

Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet och grundare till organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället). Här berättar hon om sin forskning om lärandets villkor för flickor och pojkar med tvärkulturell bakgrund och hedersrelaterad kontroll. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Äktenskapstvång i domstol

Ulrika Ekvall, kammaråklagare vid åklagarkammaren i Helsingborg, redogör för ett hedersrelaterat fall om äktenskapstvång som gick till fällande dom. Vi får höra om händelseförloppen, de inblandade parternas ageranden och efterföljderna i domstol. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.