Titta

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Om UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Föreläsningar och samtal från Operation Kvinnofrids regionala konferens 2017. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck : Mellan klan och statDela
  1. I en dysfunktionell stat vill man
    hålla sig från myndigheterna.

  2. Där lär man sig
    namnen på sina förfäder-

  3. -hur märkligt det än kan låta.

  4. Det är jätteroligt
    att vara här och se er alla.

  5. Per Brinkemo heter jag,
    och är från början religionsvetare-

  6. -för att sen bli journalist
    i både tv och tidningar.

  7. 2009 slutade jag som journalist och
    började i en somalisk organisation-

  8. -eller förening, helt enkelt,
    i Rosengård, i en källare-

  9. -där jag blev i nästan fem år.

  10. Jag har skrivit "Mellan klan
    och stat" som jag ska berätta om-

  11. -men jag har också jobbat en tid
    på Nationella kompetensteamet-

  12. -mot hedersrelaterat våld
    och förtryck i Östergötland-

  13. -och jag kommer just från
    Advokatsamfundet där jag föreläser-

  14. -på deras internutbildningar.
    Jag föreläser kring detta ämne-

  15. -som nu har blivit
    väldigt mycket mer accepterat.

  16. När min bok kom för tre och ett halvt
    år sen var det inte alltid så kul-

  17. -men nu pratar många om detta.

  18. Jag menar att
    för att förstå vad hederskultur är-

  19. -så måste man backa lite grand.

  20. Alldeles för länge har vi pratat om
    yttringarna kring hederskulturen-

  21. -könsstympning, tvångsäktenskap,
    begränsande av utrymme för flickor-

  22. -men också för pojkar.

  23. Men jag menar då...

  24. Min tes, som jag vill driva,
    är att det finns en inre logik.

  25. Det är inte för att relativisera
    hedersrelaterat våld-

  26. -eller hederskulturen, men det är
    av vikt att förstå den inre logiken.

  27. Om man inte förstår den
    så framstår folk bara som barbarer-

  28. -som kan gifta bort
    eller könsstympa sina barn.

  29. Det har med kollektivistiska
    strukturer att göra-

  30. -det som är sprunget ur det
    som kan betecknas som klanstrukturer.

  31. Men jag vill backa till när jag
    jobbade i Somaliland-föreningen.

  32. Det var en fantastisk upplevelse
    att få jobba med integration-

  33. -med duktiga människor,
    som hade varit 15-20 år i Sverige-

  34. -och som på egen hand
    hade knäckt koden-

  35. -kring vad det innebär
    att leva i ett land som Sverige.

  36. De berättade för mig att de
    aldrig hade fått nån introduktion-

  37. -till det svenska samhället. Det
    fanns ingen samhällsinformation då.

  38. Nu ville de guida nyanlända med
    den kunskap som de hade förvärvat-

  39. -och med känsla för sina landsmän
    och den struktur som de kommer från.

  40. Jag hamnade där för att jag några år
    tidigare hade skrivit boken "Dumpad"-

  41. -som föranleddes av
    ett par artiklar i Svenska dagbladet-

  42. -om en somalisk pojke som hade blivit
    tillbakaskickad till Somalia-

  43. -inte av nån myndighet, men av sina
    föräldrar, vid tretton års ålder.

  44. Boken hette "Dumpad". Det här var ett
    fenomen som jag började tränga in i-

  45. -som på somaliska kallas
    "återförande till kulturen"-

  46. -en form av uppfostringresa
    eller korrigeringsresa.

  47. Det blev startskottet,
    och när han gifte sig-

  48. -hamnade jag i den somaliska
    föreningen som hans svenska pappa.

  49. Han kom nämligen att bli
    vårt sjätte barn.

  50. Om jag påverkade
    hans livssituation där och då, 2003-

  51. -så kom mötet med honom
    att förändra mitt liv.

  52. På bröllopet i Somaliland-föreningen,
    ett traditionellt sådant-

  53. -så träffade jag folk,
    och jag kom att arbeta där.

  54. Det var mycket som jag inte begrep,
    det var svårt att navigera-

  55. -och samtidigt jättespännande
    och underbart på många sätt.

  56. Ordet "klan" hade jag hört om,
    men det var ingen som förklarade-

  57. -vad det är, varför det finns
    och hur det fungerar.

  58. Jag kom att upptäcka
    att i mötet mellan-

  59. -oftast väldigt välvilliga offentlig-
    anställda på olika myndigheter-

  60. -och nyanlända, så uppstod
    ingen riktig kommunikation.

  61. Man informerade om Sverige,
    men kommunicerade inte.

  62. Man pratade förbi varandra. Långsamt
    men säkert började jag förstå:

  63. Folk, inte minst
    den somaliska gruppen-

  64. -kommer från ett samhälle
    som har varit statslöst alltid.

  65. Man har haft 31 år av en stat-

  66. -och under mesta delen var det
    en diktatur, en repressiv stat.

  67. Att jag skulle lära mig mer om de
    strukturerna kanske inte är konstigt-

  68. -men mer överraskande var
    att jag fick syn på mig själv-

  69. -när jag arbetade där. Det kändes
    som om nån stod med en stor spegel-

  70. -när man gick ner för trapporna,
    och jag såg allt det-

  71. -som jag aldrig tidigare hade
    tänkt på: vad är Sverige för land?

  72. Vad har vi för strukturer?
    Vad är en myndighet egentligen?

  73. Vad är svensk kultur? Vad är en stat?
    Vem funderar över något sådant?

  74. Jag tror att vi svenskar,
    som är födda och uppväxta här-

  75. -på nåt sätt är blinda för vårt egna.

  76. Ni som sitter här
    är en massa undantag från detta-

  77. -men generellt sett i Sverige
    är man blinda för vårt egna.

  78. Jag brukar säga att vi är marinerade
    i stat och tar det för givet-

  79. -och blir därför oförmögna
    att förstå andra strukturer-

  80. -i de länder
    varifrån människor kommer.

  81. Det är lite som fisken i vattnet,
    som simmar i ett akvarium.

  82. Vi leker med tanken att fisken
    kunde förstå oss och ställer frågan:

  83. "Vad tycker du om vatten?" Den skulle
    sannolikt se ut som fiskar brukar.

  84. "Vad då, vatten?"
    Det är bara det självklara elementet.

  85. Det är i brytningen med
    det annorlunda som man ser sig själv-

  86. -och jag tror att det är viktigt
    att få syn på sig själv.

  87. Seymour Martin Lipset
    sa att ingen vet nåt om ett land-

  88. -om den inte också
    djupt känner ett annat.

  89. I mötet med det annorlunda
    får man syn på det egna.

  90. Det var precis vad som hände med mig.

  91. Nu kan detta verka lite långsökt
    när ämnet är hederskultur-

  92. -men jag tror att man måste vandra
    den vägen, åtminstone ska jag det-

  93. -för att få syn på
    vad hederskultur är-

  94. -men också få syn på sig själv. Vi
    skulle behöva lägga oss på divanen-

  95. -bredvid en psykolog eller terapeut
    för att få syn på oss själva.

  96. Ha i åtanke nu
    att jag inte relativiserar.

  97. Jag vill bara
    att vi får syn på strukturerna här.

  98. Vi är ett speciellt folk i Sverige,
    och vi tar mycket för givet.

  99. Förlåt, jag ska säga det också
    att när vi möter familjer-

  100. -från andra strukturer, där man
    inte har erfarenhet av en stat-

  101. -eller där staten är dysfunktionell,
    så organiserar man sig annorlunda.

  102. Svensken har en tendens
    att inte se de här strukturerna.

  103. Jag vet inte hur ofta jag har hört
    socialtjänstarbetare och andra-

  104. -som träffar folk från Irak, Syrien,
    Afghanistan, Somalia, Eritrea-

  105. -och säger:
    "De verkar ha så stora släkter."

  106. "De umgås och äter middag.
    Vad härligt, vilken gemenskap"-

  107. -"till skillnad från oss svenskar."
    Vi ser inte att det är nåt större.

  108. Såna här strukturer utgör både
    en social, ekonomisk, politisk-

  109. -och legal, alltså en juridisk enhet.

  110. Varför gör det det?
    Jo, i hemlandet har man inte-

  111. -i avsaknad av en stat,
    kunnat förlita sig på den-

  112. -eller i dysfunktionella stater
    har man organiserat sig-

  113. -i form av den stora,
    utvidgade familjen-

  114. -som fyller de funktioner
    som staten gör.

  115. Såna strukturer blir,
    per se, extremt kollektivistiska.

  116. Men vi börjar lite med Sverige.

  117. Ett område som har blivit stort
    är så kallad tillitsforskning.

  118. Forskare ställer frågor
    till människor runt om i världen:

  119. "Litar du generellt på din granne,
    på mannen, kvinnan, på gatan?

  120. Då visar det sig
    att i de skandinaviska länderna-

  121. -är den sociala eller
    interpersonella tilliten väldigt hög.

  122. Det är bra för ett samhälle.
    Det skapar trygghet-

  123. -det förenklar mycket
    när man gör affärer med varandra.

  124. När man går neråt i Europa, eller
    till USA, så sjunker staplarna.

  125. När man undersöker de länder varifrån
    människor kommer som asylsökande-

  126. -så kan man knappt se staplarna.

  127. Den interpersonella tilliten
    är extremt låg.

  128. Lars Trägårdh, professor i historia,
    ägnar sig mycket åt det här.

  129. Han har skrivit boken
    "Är svensken människa?"-

  130. -där han myntar begreppet
    "statsindividualism"-

  131. -tillsammans med Henrik Berggren.
    Han brukar prata om-

  132. -att vi i Sverige
    har en sval, men generell tillit-

  133. -medan man i klansamhället
    har en oerhört varm tillit-

  134. -men begränsad till den egna gruppen.

  135. I Sverige och i Skandinavien har vi
    inte bara hög interpersonell tillit-

  136. -vi litar också på systemet,
    på staten, på institutionerna.

  137. Vi har en erfarenhet av en stat...

  138. Från Gustav Vasa brukar man räkna
    den moderna svenska staten, 1523.

  139. På 1600-talet kom Axel Oxenstierna
    och byggde upp institutionerna-

  140. -fogdarna, som blev Skatteverket,
    och han skapade länsstyrelserna.

  141. Det finns inget annat land
    som har en så lång och obruten-

  142. -linje av institutioner.

  143. Generellt sett
    litar vi på att de levererar.

  144. Annars hade vi aldrig varit beredda
    att betala så mycket i skatt.

  145. De ger oss tillbaka. Det är till och
    med häftigt att betala mycket skatt.

  146. Säg det till en amerikan.

  147. Om institutionerna
    och myndigheterna inte funkar-

  148. -då kommer mina
    gamla journalistkollegor och frågar:

  149. "Ska det vara på detta viset?"

  150. Då blir myndighetschefen jätterädd
    och säger-

  151. -att det var den mänskliga faktorn,
    men de ska tillsätta en utredning.

  152. Vi ser det som undantag från regeln.
    Vi litar generellt på staten.

  153. När SOM-institutet i Göteborg
    gör undersökningar-

  154. -om vilka myndigheter vi litar mest
    på, svarar svenskarna Skatteverket-

  155. -de som snor våra pengar.
    Säg det till en amerikan.

  156. Man behöver inte gå långt för att
    förstå att vi är ett osannolikt folk.

  157. När man frågar
    vilka myndigheter man litar mest på-

  158. -svarar svenskarna
    statstelevisionen och statsradion.

  159. Det är i ett internationellt
    perspektiv fullkomligt sanslöst-

  160. -medan vi själva tror
    att vi är helt normala.

  161. Men om man kommer
    från dysfunktionella stater-

  162. -repressiva stater, eller inte ens
    har erfarenhet av myndighetsutövning-

  163. -då organiserar man sig,
    som jag sa, på ett helt annat sätt.

  164. Den här organisationsformen
    är vanligare än vad vi fattar.

  165. Eftersom vi är så marinerade i stat
    läser vi in vårt egna-

  166. -när vi blickar över världen.
    Grovt kan man säga...

  167. Det är inte som jag trodde...

  168. Somalia var ett klansamhälle,
    det hade man hört på nyheterna-

  169. -även om ingen förklarade
    vad det var-

  170. -att det var klanstrider
    i Mogadishu eller nånstans.

  171. Men det är världens vanligaste
    organisationsform-

  172. -eftersom det är så få stater
    som är att jämföra med Skandinavien-

  173. -med omfattande
    socialförsäkringssystem.

  174. Man måste ha kvar
    delar av de strukturer-

  175. -som ett utpräglat klansamhälle har.

  176. Hela Mellanöstern är,
    med nåt undantag som Tunisien-

  177. -ett klansamhälle, och Kaukasus,
    Centralasien, Sydostasien.

  178. Så sent som i lördags
    pratade jag på Utrikesakademin-

  179. -där Sveriges Kina-ambassadör
    skulle föreläsa efter mig-

  180. -och som sa att också i Kina är
    de här strukturerna oerhört viktiga.

  181. Vi har det i Europa
    genom länder som Albanien, Kosovo-

  182. -i Italien, men där, och det här är
    viktigt, muterat in i kriminalitet-

  183. -i Kalabrien och Sicilien.

  184. Klan är inte per se nåt kriminellt,
    det är ett sätt att överleva-

  185. -men där är det
    muterat in i kriminalitet-

  186. -som är svår att komma åt därför att
    det är så slutna strukturer.

  187. Lojaliteten
    med den utvidgade familjen är stark.

  188. Även om man själv inte är kriminell
    så är man lojal med familjen.

  189. Det är därför tystnadskulturen råder.

  190. Det här begreppet "omerta". Det bästa
    ord är det som aldrig är sagt.

  191. Det gäller
    i relation till rättsstaten.

  192. Hela världen är sprungen ur
    en sån familjeorganiserad form.

  193. I Sverige hette det
    ättesamhället en gång i tiden.

  194. Det löstes upp nånstans
    mellan 1100-talet och 1600-talet-

  195. -men det har funnits kvar och finns
    delvis kvar ute på landsbygden.

  196. Det handlar om familj, om blodsband,
    även om det inte bara måste göra det-

  197. -men när man kommer
    till statsmarinerat folk som Sverige-

  198. -så menar jag
    att då sker de stora krockarna-

  199. -kring det som just rör familjen,
    om barnuppfostran, religion-

  200. -som rent sociologiskt fungerar som
    ett kitt för att hålla ihop gruppen.

  201. Det handlar om könsroller, sexualitet
    och så kommer man till Sverige-

  202. -där staten har mandat
    att lägga sig i ovanstående.

  203. Hur kan det finnas en myndighet
    som har mandat att tala om för folk-

  204. -hur man ska uppfostra sina barn,
    som dessutom har mandat att frånta-

  205. -föräldrarna vårdnadsansvaret
    när man anser-

  206. -att de inte fullgör
    sina förälderliga plikter?

  207. Med de erfarenheterna av
    att ha varit organiserade familjevis-

  208. -så riskerar den krocken
    att bli monumental.

  209. Socialtjänsten ses av många, särskilt
    initialt, som ondskans myndighet.

  210. I stället för att
    söka den hjälp som finns att få där-

  211. -så skyr man den myndigheten.
    Många lär ju sig det så småningom.

  212. Det är framför allt kring
    familjefrågorna som det blir problem.

  213. Bara lite kort... När vi ser på
    världen och ser ett land som Irak-

  214. -tittar vi på en karta, vi ser
    landsgränserna, huvudstaden Bagdad-

  215. -och så tänker vi
    att de som bor där är irakier-

  216. -som identifierar sig
    med nationalstaten Irak.

  217. Men eftersom detta land
    både nu och tidigare-

  218. -har varit så dysfunktionellt-

  219. -så har mycket av de gamla
    klanstrukturerna levt kvar.

  220. Det är primärt med sin utvidgade
    familj man identifierar sig.

  221. Det gör det svårt att bygga ett "vi"-

  222. -och få folk
    att betala mycket i skatt-

  223. -när man inte litar på "de andra".

  224. Om man ska komplicera bilden,
    eller visa en mer korrekt bild-

  225. -så skulle man visa denna.

  226. Det här är
    var de olika klanerna bor i Irak.

  227. Det är där man söker skydd,
    säkerhet och trygghet primärt-

  228. -och inte i det som under Saddam
    Hussein var en repressiv stat.

  229. Det är ännu jobbigare än så, med
    olika etniska och religiösa grupper-

  230. -som tolkar religionen på olika sätt.

  231. De som ritade de här kartorna
    och konstruerade länderna-

  232. -var inte irakierna själva,
    utan engelsmän och fransmän.

  233. Landet var inte sprunget underifrån.

  234. Engelsmännen och fransmännen
    tog ingen hänsyn-

  235. -till de sociala strukturer
    som rådde, vilket innebar att många-

  236. -av de här stora familjerna
    kom att hamna i flera länder.

  237. De blev transnationella.

  238. Shammar-klanen där i mitten,
    finns både i Kuwait, Iraq-

  239. -och längst upp, in i Syrien,
    och också i Saudiarabien.

  240. Återigen, hur bygger man ett "vi" när
    lojaliteten är så stark inom gruppen?

  241. Därför att man behöver det,
    helt enkelt.

  242. Vi som är marinerade i stat tänker
    inte när det kommer en brandbil:

  243. Tack, staten, som kommer och släcker
    elden. Vi tar det för givet.

  244. Vi funderar inte på
    när det är tjälskador på marken-

  245. -och plötsligt står ett gäng snubbar
    där och fixar håligheterna.

  246. Vi tänker inte: "Tack, staten."
    Vi tar det för givet.

  247. När vi köper lunch och får ett
    kvitto, så står det moms.

  248. Nu bidrar jag lite till till staten.

  249. Det bara är som det ska vara,
    men om det här händer-

  250. -då lovar jag
    att ni skulle få syn på staten.

  251. Om Stadshuset i Stockholm brinner-

  252. -Rosenbad, Riksdagshuset,
    bostadsområden-

  253. -tingsrätter, polisstationer...
    Runt om i hela landet brinner det.

  254. Folk kommer att dö och fly och så-

  255. -men de som överlever
    kommer att upptäcka det de hade.

  256. I slutet av månaden kommer inga
    lönebesked, än mindre några pengar.

  257. Det kommer inga barnbidrag,
    inga CSN-pengar, inga pensioner-

  258. -och de höga staplarna
    kring interpersonell tillit-

  259. -kommer att dala så här.
    De där grannarna man grillar med-

  260. -som är så otroligt trevliga,
    och barnen leker så fint-

  261. -plötsligt är de konkurrenter
    i kampen för överlevnad.

  262. Det är taskigt med mat
    på både Ica och Konsum.

  263. Ringer man polisen
    så kanske det bara sprakar i luren.

  264. Kommer polisen så får man vara beredd
    att ge av det lilla man har-

  265. -för att brottet ska bli utrett.
    Vi skulle få syn på staten.

  266. Frågan är då
    hur vi skulle organisera oss-

  267. -vi som kanske överlever och som ändå
    vill skapa ett vettigt liv-

  268. -för oss själva och för våra barn.

  269. Jag tror att vi hade börjat
    återanvända det där uttrycket-

  270. -som vi numera aldrig använder,
    för att det inte känns relevant-

  271. -nämligen
    "blod är tjockare än vatten".

  272. Familjen är viktigare än vänner.
    Det uttrycket hade fått en relevans.

  273. Det finns exempel med länder
    med välfungerande system-

  274. -som har hamnat i krig eller
    av andra anledningar har kraschat.

  275. Då återgår man
    till den här organisationsformen-

  276. -där familjen är jätteviktig.

  277. Vi svenskar har "lyxen"
    att umgås med de släktingar-

  278. -som vi känner för att umgås med.

  279. Vi kan säga nej till moster Märta
    som bjuder på middag-

  280. -för att hon är så tråkig
    och lagar äcklig mat.

  281. Vi umgås med henne om vi vill.

  282. Faster Aisha däremot
    säger Hassan säkert aldrig nej till-

  283. -därför att man behöver
    även en tråkig människa-

  284. -i ett väldigt skört
    samhällsorganisationssystem-

  285. -det som kan betecknas
    som ett klansamhälle.

  286. Den minsta sociala enheten i Sverige
    är en mamma, en pappa och två barn-

  287. -och runt familjen finns släktingar
    som vi umgås med om vi vill.

  288. De flesta älskar
    sina far- och morföräldrar-

  289. -och det är jättegött när de kommer
    hem nån gång och är barnvakt-

  290. -så att man nån gång
    kan gå ut med sin partner-

  291. -men nåde de far- eller morföräldrar
    som lägger sig i ens barnuppfostran.

  292. Vi uppfostrar våra barn
    till att bli autonoma individer.

  293. Vi får inte slå barnen sen 1979,
    utan vi visar en unik uppmärksamhet:

  294. "Jaha, Kalle, du vill så..."

  295. När de inte vill är "Det blir inget
    lördagsgodis" det värsta vi har.

  296. Hela poängen med uppfostran
    är att man ska förstå-

  297. -den väldigt abstrakta strukturen
    stat med myndigheter-

  298. -även om man inte kan exakt
    så lär man sig i skolan-

  299. -och poängen med uppfostran
    i Sverige och i västvärlden-

  300. -är att så fort barnen har gått ut
    gymnasiet kickar man ut dem.

  301. Det går inte längre,
    för det finns inga lägenheter-

  302. -men barnen ska frigöras
    från sina föräldrar.

  303. Men om man är uppväxt
    i ett statslöst samhälle?

  304. Då går man inte
    och lär sig en massa myndigheter.

  305. Om man lever... I ett statslöst
    samhälle finns inga myndigheter.

  306. I en dysfunktionell stat vill man
    hålla sig från myndigheterna.

  307. Där lär man sig i stället
    namnen på sina förfäder-

  308. -hur märkligt det än kan låta.

  309. Jag tar mig själv som exempel. Jag
    heter Per, min pappa heter Bertil-

  310. -min farfar heter Ivar...
    och sen är det stopp.

  311. Jag har tänkt att det vore intressant
    att släktforska, men bara intressant-

  312. -inte nödvändigt för min överlevnad.
    Det är det i en stor del av världen.

  313. Då tänker
    den statsmarinerade individualisten:

  314. "Vad sjutton
    ska man kunna sina förfäder för?"

  315. Speciellt säger man det
    när man hör att många-

  316. -kan dra sina förfäder
    i 20-30 generationer bak i tiden.

  317. Skälet till att man har ett sånt
    system är för att identifiera sig.

  318. Det är som ett personnummer,
    ett id-kort, ett pass.

  319. I dag i Sverige kan de flesta
    inte sina förfäder så långt bak-

  320. -som 20-30 generationer,
    men man lär sig vikten av familjen-

  321. -och att agera för familjens bästa.

  322. En fyra-fem generationer
    bör man åtminstone kunna.

  323. Om man kan alla led bakåt hamnar man,
    i det somaliska fallet-

  324. -hos nån av de här,
    som har gett namn åt urklanerna:

  325. Darod, Dir, Isaac,
    Ranhanweyn eller Hawiyee.

  326. Det blir så fruktansvärt mycket folk,
    det blir jobbigt med släktträffar-

  327. -så därför bryter man ner
    de här i subgrupper-

  328. -sub-subgrupper och så vidare. "Sub"
    står för en förfader närmre i tid.

  329. Därför är det också vanligt
    att namnge på ett annat sätt.

  330. Jag har en son som heter Teo,
    om vi tar honom som exempel.

  331. Han heter Teo Brinkemo,
    men i den strukturen hade han hetat-

  332. -Teo Per Bertil...

  333. Och så kommer man
    till blanketternas förlovade land-

  334. -och ska fylla i
    förnamn och efternamn. Man lär sig-

  335. -men i princip hade man
    kunnat gå 20-30 generationer.

  336. Det är ett annat sätt, ett sätt
    att hålla de här linjerna intakta.

  337. Jag har en dotter som heter Vera, hon
    skulle också heta Vera Per Bertil.

  338. Individens fri- och rättigheter under
    de omständigheterna gäller inte.

  339. Så som vi tänker. De kan inte gälla.
    Man agerar för gruppens bästa.

  340. Man är en oupplöslig del av nåt
    mycket större och uppfostras så.

  341. Om en länk brister riskerar det
    att dra med resten av gruppen.

  342. Därför blir
    den sociala kontrollen monumental.

  343. Om den minsta sociala enheten
    i en västerländsk kontext-

  344. -är kärnfamiljen - mamma, pappa,
    eller samkönade äktenskap, och barn-

  345. -så är det som kallas
    "the extended family"-

  346. -man hör ju att det är som
    ett gummiband, mycket, mycket större.

  347. Där är,
    i dess mest utpräglade form...

  348. ...den minsta sociala enheten
    det som på somaliska...

  349. Det handlar inte bara om somalier,
    utan jag använder det som exempel.

  350. Det gäller också andra, i princip
    alla asylsökande som kommer.

  351. Där är den minsta sociala enheten
    det som kallas "Reer".

  352. Den består av tre generationer:
    mamma, pappa, barn och barnbarn.

  353. I det som är kärnfamiljen ingår-

  354. -kusiner, syskon, mostrar, morbröder,
    mor- och farföräldrar och så vidare.

  355. Men det är bara en del
    i "the extended family".

  356. Sen kan man utvidga det
    till nästa nivå-

  357. -där man kan räkna in
    den första pappans många bröder-

  358. -och deras generationer, för att gå
    till den viktigaste enheten, "Jilib".

  359. Det kan i det somaliska exemplet
    röra sig om 3 000 personer.

  360. Ju fler man är desto bättre,
    för när man ska betala blodspengar-

  361. -eller lägga ihop pengar till bröllop
    och begravningar och annat-

  362. -så är det bra att många
    kan göra det. Jag ska ta ett exempel.

  363. En kollega satt på golvet med så här
    mycket pengar, sedlar i staplar.

  364. Jag blev lite förskräckt och sa:
    "Vad är det för pengar?"

  365. "Vi har en liten insamling."
    "Till vad då?"

  366. Då säger han:
    "Vi kan kalla det en moster."

  367. Utlandsfödda brukar ha
    så många kusiner och mostrar-

  368. -men det finns inte namn
    på de släktingar som man räknar in-

  369. -i den ganska nära familjen
    på svenska-

  370. -så därför använder man begreppen
    kusin och morbror och så.

  371. Han sa:
    "Vi har en moster i Minneapolis."

  372. "Hon är gammal och sjuk."

  373. "Hon har varit hos läkaren
    och måste operera hjärtat."

  374. Som ni vet litar inte amerikanarna
    på staten och vill inte betala skatt-

  375. -så det räcker inte
    till allmän sjukförsäkring-

  376. -även om Obama försökte,
    så hon måste betala 200 000 kronor.

  377. Vad gör denna fattiga,
    gamla flyktingkvinna?

  378. Hon ringer till sin utvidgade familj,
    till Stockholm, Khartoum, Chicago-

  379. -eller Mogadishu, och enligt
    principen "många bäckar små"-

  380. -lägger man lite pengar och
    samlar ihop, och hon kunde opereras.

  381. Man är uppfostrad, även om man
    aldrig har träffat tanten-

  382. -att stödja släkten.

  383. Nästa gång kan det vara jag
    som behöver hjälp.

  384. En liten kul historia. Jag satt
    på tåget från Lund, där jag bor-

  385. -till Stockholm, jag satt ensam-

  386. -och i Nässjö sätter sig
    en somalisk man bredvid mig.

  387. När jag går på toaletten tackar jag
    på somaliska för att han reste sig-

  388. -och han såg på mig
    och frågade "Kan du somaliska?"

  389. Jag svarade att jag kan lite
    somaliska och så började vi prata.

  390. Jag ville inte fråga
    vilken klan han tillhörde.

  391. Det viktiga är att förstå varför det
    finns och att det inte är konstigt.

  392. Jag frågade om han kände en
    som jag är nära vän med från Somalia-

  393. -som har jobbat i Malmö kommun,
    men som nu är minister i Somalia.

  394. Han är en klanledare, en "ughaz",
    och när jag nämnde hans namn-

  395. -visste jag att den här mannen
    kom från Kismayu i södra Somalia-

  396. -och då är sannolikheten stor att han
    tillhör Darod och subgruppen Ogaden.

  397. När jag nämner hans namn säger han:
    "Känner du honom?"

  398. "Ja, det är en nära vän till mig.
    Känner du också honom?"

  399. "Ja, det är min kusin."
    "Kusin i svensk mening?"

  400. "Nej, nej, fyra pappor bort."

  401. Apropå... Poängen med
    att jag berättar det här-

  402. -är att ni ska förstå att man
    är uppväxt i andra strukturer-

  403. -som kan vara större eller mindre.
    De blir ofta mindre i stora städer.

  404. Ute på landsbygden
    behöver man fler för att överleva.

  405. Vad har detta
    med hederskultur att göra?

  406. Den gemensamma nämnaren
    för alla hederskulturer-

  407. -är inte en specifik religion.

  408. Religionen kan användas
    för att legitimera kollektivismen.

  409. Den gemensamma nämnaren för alla
    hederskulturer är kollektivismen.

  410. Fem minuter kvar.

  411. Det innebär att det finns
    bland hinduer, kristna, muslimer-

  412. -och ateistiska grupper där man
    i hemlandet har behövt kollektivet-

  413. -för att överleva och för att
    söka skydd, trygghet, säkerhet.

  414. Nu blir jag stressad. Jag har inte
    hunnit så långt som jag hade tänkt.

  415. Dragkampen mellan
    oftast traditionella föräldrar-

  416. -och det svenska liberala samhället
    blir oftast monumental.

  417. Det här känner ni till
    och har pratat om väldigt mycket-

  418. -men den inre logiken handlar
    helt enkelt om att man i hemlandet-

  419. -har varit tvungen
    att leva med såna strukturer.

  420. Men här finns
    socialförsäkringssystem-

  421. -här kommer polisen,
    oftast, när man ringer-

  422. -och i internationella jämförelser
    är det oerhört mycket tryggare.

  423. Jag tror att vi har en naiv syn,
    att för att man kliver över en gräns-

  424. -så tar man av sin kulturella
    ryggsäck och fyller den på nytt-

  425. -men vi lever i en global värld,
    där modern teknik-

  426. -befrämjar traditionella strukturer,
    vilket är en jätteparadox.

  427. Skype, Internet, telefonsamtal,
    billiga flygresor...

  428. Systemet kan hållas intakt
    över landsgränser.

  429. Mycket kort. Det här är också en...

  430. Jag skulle vilja vidga
    hederskulturbegreppet.

  431. Det handlar inte bara
    om sexualitet och äktenskap-

  432. -utan också hur man i hemlandet
    har löst konflikter-

  433. -där man oftast
    har skytt rättsväsendet-

  434. -utan löser det familjer emellan,
    genom så kallade "sedvanerätter".

  435. De kan heta
    lite olika i olika grupper.

  436. "Kris" hos romer, "Urf"
    i Mellanöstern, "Xeer" i Somalia-

  437. -"Kanun" i Albanien,
    "Pashtunwali" i Afghanistan.

  438. I och med att man löser konflikter
    genom blodspengar-

  439. -så befrämjar det också
    de här strukturerna-

  440. -men jag hinner inte gå in på det.

  441. Avslutningsvis,
    om det här händer i Sverige:

  442. Två bilar kommer i en korsning, det
    blir bucklor på bilen, vad händer?

  443. De båda förarna kommer ut
    med papper och penna i handen-

  444. -och sakligt skriver man upp
    registreringsnummer-

  445. -och vad som har hänt, och ringer
    polisen och försäkringsbolaget-

  446. -förvissad om att det finns system
    som kan hantera en farlig situation.

  447. Motsvarande situation i många länder
    kan leda till enorma konflikter.

  448. Jag var i Bergsjön
    och pratade för niondeklassare-

  449. -och frågade
    om nån kom från Afghanistan.

  450. Fyra killar räckte upp handen.
    Jag frågade: "Vad gör ni?"

  451. "Kommer ni ut med papper och penna?"
    De gapskrattade.

  452. "Nej, vi ringer kusinerna."

  453. Helt andra strukturer,
    som man är djupt präglad av.

  454. Det är sega strukturer och därför
    måste man ha långsiktighet i arbetet-

  455. -kring allt det som ni jobbar med.

  456. Hinner jag snabbt ta
    "World Values"-kartan?

  457. Forskning... Vad har hänt här?

  458. Hur som helst. Forskningsteam från
    hela världen samarbetar sen 1981-

  459. -och ställer massor av frågor
    till massor av människor-

  460. -runt om i världen.

  461. Det är frågor som "Litar du på
    din granne?", "Kan en kvinna arbeta?"

  462. "Får man slå sina barn?",
    "Vilken roll har religionen?"

  463. När man har fått in materialet...
    Senast gjorde man 85 000 intervjuer.

  464. När man har fått in materialet
    placerar man in svaren-

  465. -på en värderingskarta,
    ett slags kulturkarta.

  466. Nåt har hänt med bilden,
    men man har två axlar.

  467. Den ledden mäter
    sekulära och rationella värderingar-

  468. -som ställs mot traditionella.
    Religionen är där, jätteviktig.

  469. Sekulariseringen är hög. Rationell
    betyder att man tror på forskning-

  470. -och därför
    är mer förändringsbenägen.

  471. Sen rör man sig
    med överlevnadsvärderingar-

  472. -och individuella värderingar,
    att kunna säga nej till moster Märta-

  473. -och inte säga nej till faster Aisha.

  474. Där kan man fundera på meningen
    med livet: "Är jag lycklig?"

  475. "Hur får jag ut potentialen
    i mitt inneboende jag?"

  476. Det är mycket mer kraft där.

  477. Ni ser var Sverige ligger.

  478. De protestantiska länderna
    är en anomali i världen.

  479. Sverige är anomalin
    bland anomalierna.

  480. Asylsökande kommer
    från det nedre vänstra hörnet.

  481. Det är en värderingskrock
    mellan kollektivism, individualism-

  482. -mellan klansamhället
    och statsmarinerade människor-

  483. -som kan vila sig tryggt mot system
    och köra solo i livet.

  484. Vi måste förstå de grundläggande
    strukturerna för att utifrån det-

  485. -bli ännu mycket bättre
    i arbetet för alla de människor-

  486. -som får sin frihet kringskuren
    å det grövsta.

  487. Det är också nånting
    som polisen har väldig nytta av-

  488. -att förstå varför man har svårt
    att lösa vissa brott-

  489. -för att i parallella domstolar
    löser man familjevis.

  490. Det förekommer allt mer,
    vilket åklagare har slagit larm om.

  491. Man löser konflikter och brott,
    vilket naturligtvis är allvarligt.

  492. Med de orden säger jag tack.

  493. Tack.

  494. Vi är inte riktigt klara med Per.
    - Det var väldigt intressant-

  495. -det du precis har berättat
    och presenterat för oss.

  496. Jag skulle vilja ställa lite frågor.
    - Har vi också frågor från publiken?

  497. Ja?

  498. Hur kopplar du ihop
    klan och patriarkala strukturer-

  499. -och hedersrelaterat
    våld och förtryck?

  500. Det är ju extremt
    patriarkala strukturer.

  501. -Bara det där...
    -Bra fråga.

  502. ...att det är förfäderna man kan,
    det är ett patrilinjärt system.

  503. Men grunden tror jag ska ses som att,
    som nån sa i intervjun i Aftonbladet-

  504. -att kvinnan anses så värdefull
    för att hon kan föra släkten vidare-

  505. -och därför ska man vaka över detta.

  506. Det är patriarkat
    så det skriker om det.

  507. Jag fastnade för att den värsta
    krocken är familjekrocken.

  508. Skulle du säga det, utifrån att ha
    jobbat länge och alla du har mött?

  509. De professionella, tänker jag på.

  510. Skulle du säga
    att det är den största krocken?

  511. Ja, när familjen möter staten.
    I statsamhället har man möjlighet...

  512. Kvinnans frigörelse,
    synen på sexualitet...

  513. Vi uppfostrar våra barn på ett sätt
    som internationellt är annorlunda-

  514. -men en gång i tiden
    hade vi också hårdare metoder.

  515. Min farfar slog min pappa,
    till exempel.

  516. Det är inget exotiskt, konstigt.
    Det är ett sätt att se på saker.

  517. Det beror på att det är så skört, och
    alla måste ha disciplin inom gruppen.

  518. Då...

  519. Jag tänker också på
    det här med en globaliserad värld-

  520. -inte bara att vi kan
    förflytta oss mellan länder-

  521. -och att vissa tvingas göra det,
    men också att vi kan kommunicera-

  522. -och interagera på ett annat sätt.
    Vad utgör det för plattform-

  523. -kring de här frågorna?
    Behöver vi bli mer historiebundna-

  524. -apropå den sista bilden,
    kring tolerans och värdegrund och så?

  525. -Jag tror... Lite elakt tycker jag...
    -Du får vara elak.

  526. Jag är jättestolt att ha nåden
    att växa upp i detta land-

  527. -men generellt sett
    har vi dålig omvärldskunskap-

  528. -och läser in vårt egna i det andra.
    Vi ser inte bakomliggande strukturer.

  529. Vi kan bedriva biståndspolitik
    utan att ha förstått-

  530. -de här grundläggande strukturerna.

  531. Modern teknik kan befrämja
    traditionella strukturer-

  532. -genom att man så enkelt
    kan skicka pengar hem-

  533. -genom att skicka ner ett barn
    för att gifta sig med nån.

  534. Det kunde inte Karl-Oskar och
    Kristina från Duvemåla på 1850-talet.

  535. De klippte ju banden med hemlandet.
    Ett och annat brev kunde nå fram.

  536. En och annan astrakankärna.

  537. Då började man om från början.
    Den här globala världen-

  538. -den hänger ihop fortfarande.

  539. Alla aspekter
    i ett klansamhälle är inte negativa.

  540. Den varma gemenskapen kan vara
    jättebra, eller att man hjälps åt.

  541. Det finns delar,
    inte minst den legala biten-

  542. -och kringskärandet
    kring individens frihet.

  543. Mycket av det som du pratar om
    är det här med förståelsen-

  544. -av begränsande strukturer,
    av dysfunktionella stater-

  545. -och att koppla ihop det
    med varandra.

  546. Ska vi bli mer tacksamma
    och mer öppna för att läsa in?

  547. Vad är ditt tips till professionella
    som jobbar med det här?

  548. Jag blir själv mer tacksam, samtidigt
    som jag blir mer självkritisk.

  549. Vi har inte skapat
    det ultimata samhället.

  550. Det finns mycket att plocka in
    från andra länder och kulturer.

  551. Det är nödvändigt att se sig själv
    i ett internationellt perspektiv-

  552. -för att bättre möta andra. Genom
    den andra får man syn på sig själv.

  553. Jag har djup respekt för er
    som jobbar konkret med det här-

  554. -och ska lösa de här frågorna.
    Det är ett oerhört arbete som görs.

  555. Jag är väldigt glad att medvetenheten
    kring de här frågorna har lyfts.

  556. Vad är den största förändringen sen
    2003? Har det skett nån förskjutning?

  557. -Medvetenhet...
    -Absolut.

  558. Då diskuterade man om det finns nåt
    som heter hederskultur.

  559. Det var så osannolikt för en svensk
    som har levt i ett homogent land-

  560. -att detta skulle kunna finnas.
    Nu har kunskapen ökat.

  561. Däremot var det
    mycket islam och så där-

  562. -men man behöver förstå det här
    för att kunna arbeta konkret med det.

  563. Din presentation paketerar verkligen
    hedersbegreppet i en större kontext.

  564. -Ja... Det är mitt mål, i alla fall.
    -Jättebra. Tack.

  565. Som sociolog blir man alltid lite
    extra intresserad, vilket jag är.

  566. En annan sak som jag tänker
    att du skulle få reflektera kring-

  567. -utifrån ditt arbete...
    Nu kommer önskningarna in igen.

  568. Om du skulle se oss om ett par år,
    vad har hänt då? Vad har vi gjort?

  569. Då har hänt det,
    nu tappade jag ditt namn, det du sa.

  570. Det borde vara självklart att det här
    är ett moment i varenda utbildning-

  571. -polis-, jurist-, lärar-
    och socionomutbildningen-

  572. -att man lär sig hur världen ser ut.
    Det borde vara obligatoriskt.

  573. Jag har skrivit om det och har skällt
    på lärarutbildningen i Malmö-

  574. -att man inte förbereder lärare.
    Man måste förstå strukturerna.

  575. Det är en stor önskan,
    att det här ska kunna bli verklighet.

  576. Frågan som vi hade inledningsvis,
    innan du gick på scenen-

  577. -om det finns nån kartläggning...

  578. Finns det nån hederskartläggning
    över hur det ser ut?

  579. FN gör ju det, och Human Rights Watch
    i olika länder.

  580. Nu har inte jag siffror i huvudet,
    men det vet säkert ni-

  581. -hur många hedersmord...
    Det är bara en del av hederskulturen.

  582. Det är flera tusen om året.

  583. Man kan titta så här.
    Där stater är svaga eller repressiva-

  584. -där blir hederskulturen stark,
    för där behövs familjen.

  585. Ett stort tack till dig, Per. Du ska
    också få en present. - En applåd!

  586. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mellan klan och stat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Brinkemo, journalist och författare, har studerat grupper från klansamhällen i Sverige. Här berättar han om vad ett klansamhälle är och vad som händer i mötet med ett individualistiskt majoritetssamhälle som Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Etnologi, Familjeliv, Hedersrelaterat våld, Juridik, Klanväsen, Kriminologi, Rättsvetenskap, Samhällsliv, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Ett år med den regionala strategin

Ett inledande samtal med Ulrika Sandberg, samordnare inom Operation Kvinnofrid, följs upp av ett panelsamtal med representanter från Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp som berättar om Operation Kvinnofrid och vilket arbete som har bedrivits under året. Medverkande: Mats Lindström, chef Barnahus Stockholm, Fredrik Stålmarker, Frivården Stockholms stad, Malin Torberger, strateg inom Socialförvaltningen, och Carina Gyllner Bergmark, samordnare Stockholms läns landsting. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

En granskning av hedersförtryck i Sverige

Lisa Röstlund, reporter på Dagens Nyheter, berättar om den stora granskning hon gjorde för Aftonbladet om hedersförtryck i Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Origo - ett unikt samarbete i länet

Origo är ett resurscentrum som erbjuder råd och stöd till ungdomar i Stockholms län och även rådgivning till yrkesverksamma. Här berättar enhetschefen Dilek Baladiz om arbetet. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Mellan klan och stat

Per Brinkemo, journalist och författare, har studerat grupper från klansamhällen i Sverige. Här berättar han om vad ett klansamhälle är och vad som händer i mötet med ett individualistiskt majoritetssamhälle som Sverige. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Leva under hedersrelaterad kontroll

Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet och grundare till organisationen Tris (Tjejers rätt i samhället). Här berättar hon om sin forskning om lärandets villkor för flickor och pojkar med tvärkulturell bakgrund och hedersrelaterad kontroll. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck

Äktenskapstvång i domstol

Ulrika Ekvall, kammaråklagare vid åklagarkammaren i Helsingborg, redogör för ett hedersrelaterat fall om äktenskapstvång som gick till fällande dom. Vi får höra om händelseförloppen, de inblandade parternas ageranden och efterföljderna i domstol. Inspelat den 24 november 2017 på Stockholm City Conference Center. Arrangör: Länsstyrelsen Stockholm.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.