Titta

UR Samtiden - Förebygg nu

UR Samtiden - Förebygg nu

Om UR Samtiden - Förebygg nu

Föreläsningar från den nationella preventionskonferensen Förebygg.nu med syfte att sprida kunskap och reflektion kring det ANDT-förebyggande arbetet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förebygg nu : Jämlik hälsaDela
  1. Våga fråga hur människor mår.

  2. Och orka lyssna på svaret.

  3. Kul att vara här! Så mycket folk
    ni är, det är jätteroligt.

  4. Jag ska prata om jämlik hälsa
    och ANDT-förebyggande.

  5. Jag kommer prata psykisk hälsa också,
    det ligger mig varmast om hjärtat.

  6. Jag börjar i den änden. Jag arbetar
    på SKL i Uppdrag psykisk hälsa.

  7. Det vi trycker på är
    att om man ska uppnå psykisk hälsa-

  8. -måste vi ha med hela samhället.
    Det handlar inte bara om sjukvård-

  9. -utan om familjer, vänner,
    hela sammanhanget.

  10. Vi måste ha ett helhetsgrepp.

  11. ANDT-strategi, då? Där finns det
    tydligt redan i skrivningarna-

  12. -från 2015.
    "För att uppnå regeringens ambition"-

  13. -"bör jämlikhets- och jämställdhets-
    perspektivet tydliggöras"-

  14. -"och genomsyra ANDT-arbetet
    på alla nivåer."

  15. Vi har hela tiden fina ord,
    men vad betyder det?

  16. Vad är det meningen att vi ska göra?

  17. Det är inte alltid enkelt,
    men ofta nickar vi som om vi begrep.

  18. Jag tänker "det var väl bara jag
    som inte fattade vad jag ska göra".

  19. Jag ska se om vi kan fundera lite
    på vad vi kan göra för nåt.

  20. Jag var med i kommissionen
    för jämlik hälsa. Jag börjar där.

  21. Tre olika böcker kom.
    Den senaste kom 2017-

  22. -som var hela vårt jobb sammanfattat.

  23. Nu finns inte kommissionen,
    den upphörde i oktober.

  24. Nu får vi alla ta det vidare,
    se vad det kan betyda för oss alla-

  25. -och föra det vidare.

  26. En utgångspunkt när vi började...
    Det var en mängd olika...

  27. Gå in på Jämlik Hälsas hemsida
    för att se vilka som var med.

  28. Det var professorer och experter
    från väldigt olika håll.

  29. Det var många diskussioner
    om vad som menas med vad.

  30. Vi var överens om
    att hälsa är viktigt.

  31. Det är ju det människor säger
    är det viktigaste.

  32. Nånstans är det det
    vi ständigt strävar efter.

  33. Vi har jobbat intensivt
    för att leva så länge som möjligt.

  34. Vi har försökt överleva i djungeln
    och i storstaden.

  35. Vi har försökt vårda våra kroppar
    för att vi ska leva länge.

  36. Vi vill ha hälsa. Det betyder
    att nästan alla våra verksamheter-

  37. -går ut på det, egentligen.

  38. Då blir det självklart att vi kopplar
    in många olika när vi ska uppnå det.

  39. Det blir olika politikområden
    som behöver vara med.

  40. Det är inte helt enkelt.
    Vi har så mycket stuprör.

  41. I högsta ledningen och ner till verk-
    samheterna är vi i vårt eget stuprör.

  42. Ska vi uppnå det här
    måste vi gå på tvärsen.

  43. Det är många saker som är viktiga.
    Vi behöver ett ökat fokus på det här.

  44. Att man har tydligare mål på vad
    vi ska uppnå och att det kan mätas.

  45. Det räcker inte att säga att vi ska
    bli bättre. Hur ska vi bli bättre?

  46. Vi måste organisera oss brett,
    löpande, långsiktigt-

  47. -och dynamiskt.

  48. Det är inte heller helt enkelt.
    Samhället förändras mycket.

  49. Det som var rätt i går
    behöver inte vara rätt i morgon.

  50. Att vi behöver vara med. Vi säger
    "alla ska känna ett ägarskap".

  51. Det låter finare.
    Jag tänker "alla ska ta sitt ansvar".

  52. Ägarskap låter så positivt,
    ansvar ställer lite mer krav.

  53. Vi behöver följa upp, se hur det går
    över tid och mellan olika grupper.

  54. Då måste vi vara duktiga på analyser,
    det är vi inte tillräckligt bra på.

  55. Jag tänker visa er några skillnader.

  56. Vi vet att ens utbildningsnivå
    spelar roll för hur länge man lever.

  57. Vi har blivit äldre.
    Det här är karlar från -86 till 2013.

  58. Alla har fått leva lite längre. De
    gröna med eftergymnasial utbildning-

  59. -har ökat sin medellivslängd
    med 5,4 år-

  60. -medan de röda med bara grundskola
    har ökat med 3,5 år.

  61. Vi ökar, men skillnaderna
    mellan grupperna har också ökat.

  62. För kvinnor ser det ut så här.
    Vi har inte ökat lika mycket.

  63. Hela tiden när vi börjar titta
    så finns det könsskillnader.

  64. Slår vi ihop det, ser vi sällan det.
    Vi behöver analyser som delar upp.

  65. Det är samma mönster ändå,
    de med högsta utbildningsnivån-

  66. -har ökat sin medellivslängd
    mer än de som har rött.

  67. De har nästan inte ökat nånting.
    Det ligger ganska rakt.

  68. På samma sätt en annan bild,
    om kognitiv utveckling hos barn.

  69. Det ni ser överst, längst
    till vänster blir det väl för er...

  70. Där står det "bäst", de som hade
    de bästa kognitiva förmågorna.

  71. Gruppen sämst ligger längst ner.
    Ni ser att det finns vitt och svart-

  72. -både hög- och lågutbildade, i båda.

  73. Ni ser vad som händer
    under det att de blir äldre.

  74. De som var bäst blir lite sämre,
    de som var sämst blir lite bättre.

  75. Men man ser tydligt
    att strax efter sex års ålder-

  76. -då är även de som var bäst,
    de vita som låg högst upp-

  77. -men som hade
    en låg socioekonomisk status...

  78. De har gått ner under de
    som hade den sämsta utgångspunkten-

  79. -men hög socioekonomisk status.

  80. Det betyder för mig att vi måste göra
    mycket mer för att kompensera-

  81. -för de barn som växer upp
    i socioekonomiskt utsatta områden.

  82. Sen kan man tolka det på olika sätt.
    Det kan ni fundera på och diskutera.

  83. En sista bild:
    Andelen dagligrökare 30-74 år.

  84. Det röda är förgymnasial
    och det orangea eftergymnasial.

  85. Ni ser, vilket ni vet, att de
    som har lägre utbildning röker mer.

  86. Det här är bara några exempel. Vi vet
    att det finns stora skillnader-

  87. -mellan socioekonomiska grupper,
    beroende på utbildningsnivå.

  88. Det är en av de starkaste
    prediktorerna för skolresultat:

  89. Föräldrarnas utbildningsnivå.

  90. Geografin spelar roll,
    om vi bor i stad eller land.

  91. Skillnader mellan olika orter,
    men också inom en kommun.

  92. Om jag frågar er
    vilken gata i er stad-

  93. -är det störst risk att
    inte klara skolan på, så vet ni det.

  94. Vi har inte lyckats kompensera,
    fast vi ska det.

  95. Det är skillnad på män och kvinnor,
    det är olika vad som är bäst.

  96. Det är också skillnader i etnicitet,
    vilket i sin tur kan hänga ihop.

  97. Det kan vara utbildningsnivån
    som spelar roll även där.

  98. Det finns mycket som spelar roll.

  99. Det var utgångspunkten
    för kommissionen, att vi skulle...

  100. Vi skulle komma med förslag som
    ser till att hälsoklyftorna minskar.

  101. Vi skulle jobba utåtriktat och sprida
    det. Jag fortsätter med det i dag.

  102. Att diskutera med er
    som är viktiga samhällsaktörer.

  103. Det vi sa är att vi måste
    titta på skillnader i villkor-

  104. -men också i möjligheter. Det handlar
    inte bara om hur man har det-

  105. -utan det spelar också roll
    om man kan påverka sin situation.

  106. Att vi ger möjligheter till människor
    att förändra sina liv.

  107. Att ta andra villkor
    när man vill det, under hela livet.

  108. Här är gradienten ni känner igen.

  109. Vi vet att ju lägre
    socioekonomisk position man har-

  110. -desto lägre hälsa har man.
    Den går rakt igenom allt.

  111. Det är inte olika grupper,
    utan hela vägen.

  112. Den med låg utbildning och låg status
    har det sämre än den som har bra.

  113. Den som har det lite sämre, har sämre
    hälsa än den som har det lite bättre.

  114. Det vi behöver göra
    är att försöka vinkla upp den här.

  115. Helst höja hela. För att vinkla upp
    den... Nu kommer ett svårt ord:

  116. Proportionell universalism.

  117. Det är ett hemskt ord att säga,
    men det har jättefint innehåll.

  118. Det betyder
    att vi ska försöka kompensera-

  119. -genom att ge mer
    till den som behöver mer.

  120. Generella insatser, det handlar inte
    om att bara sprida det allmänt.

  121. De som har svårt att ta till sig
    de generella insatserna-

  122. -de måste vi jobba ännu mera med.
    På det sättet kan det bli lika.

  123. Det finns en massa förslag,
    om olika områden.

  124. En del är kritiska mot att man inte
    lyft fram ANDT som ett eget område.

  125. Det var mycket diskussion
    om antalet områden.

  126. Däremot är det tydligt skrivet att
    ANDT-strategin ses som en förebild.

  127. Och att man ska fortsätta jobba
    som man gjort i ANDT-området-

  128. -men att även andra områden
    behöver ta efter samma strategi.

  129. Då ska jag prata lite psykisk hälsa
    med er.

  130. När jag tittade på de första graferna
    handlade det om hur länge man lever.

  131. Vi har varit fokuserade
    på kroppslig hälsa.

  132. Den stora utmaningen i dag
    är den psykiska hälsan.

  133. Där har vi höga sjukskrivningstal,
    det är det vi har bland unga:

  134. Ökad psykisk ohälsa.

  135. Vi behöver fundera mycket här. Jag
    tror det är olika saker som påverkar.

  136. Det är inte bara enstaka,
    utan allt möjligt i samhället.

  137. Utöver att det är ekonomi, arbete,
    familj, vänner och skola-

  138. -så är det också hur man äter, sover,
    om man motionerar.

  139. Det spelar också roll vad vi har
    för förväntningar på livet.

  140. Här tror jag vi behöver fundera
    allihopa en stund.

  141. Vad signalerar vi till varandra
    om hur ett normalt liv är?

  142. Hur är det att må psykiskt bra?
    Är det att vara glad varje dag?

  143. Är det realistiskt? Nej. Det vet vi.

  144. Ändå jobbar vi på att visa varandra
    att vi har det så perfekt.

  145. När man då inte mår bra, så känner
    man att alla andra klarar livet.

  146. "Alla andra mår bra.
    Alla har det bra, men inte jag."

  147. Det här att signalera
    till våra barn och unga-

  148. -att livet är ganska knöligt
    emellanåt, det är mycket att kämpa.

  149. Men det är det roliga sen,
    att ta striderna med livet.

  150. Att få verktyg och självförtroende
    att tro att man kan klara det.

  151. Man klarar även de jobbiga dagarna.
    Och hur man gör det.

  152. Säger man att man håller på att
    bli förkyld, får man många huskurer.

  153. Säger jag att jag håller på att
    få en depression, då blir det tyst.

  154. Det är inte många som har tips.

  155. Ändå är det förmodligen
    lika vanligt...

  156. Är det nån av er som aldrig har
    varit förkyld? Nej, det är det inte.

  157. Lika vanligt
    tror jag det är med depressioner.

  158. Man har depressiva förkylningar.

  159. Mildare psykisk ohälsa har vi alla,
    men vi har inte pratat om det.

  160. Att se
    att det ingår i det normala livet.

  161. Det gäller att kunna hantera det
    och ha huskurer för det.

  162. Hur ser det ut i dagens samhälle?
    Det har ändrats väldigt mycket.

  163. Vilka människor passar in där?
    Man önskar att man kunde säga alla-

  164. -men det kan man inte. Några passar
    jättebra, andra passar inte alls.

  165. Så har det varit genom alla tider,
    att man passar bättre och sämre.

  166. Det är stor skillnad
    jämfört med 20-30 år sen-

  167. -vilka som passade bra in då
    jämfört med i dag.

  168. Vi har inte riktigt
    hunnit med i utvecklingen.

  169. Förr var det viktigt att vara stark
    i kroppen, nu är det knoppen.

  170. Det här med att vara människa, är det
    lätt att vara människa eller inte?

  171. Tänk efter. Om vi kunde minnas,
    hur hemskt måste det inte ha varit-

  172. -att ligga hopkrupen i mammas mage i
    nio månader utan att sträcka ut sig?

  173. Sen föds man. Det är kallt
    och eländigt och stark lampa.

  174. Mamma är borta av smärta. Pappa
    har vaknat efter att han har svimmat-

  175. -eller också står han där
    med kameran. "Jag fick allt på film."

  176. Sen ska man äta.
    Inte får man mat på nåt lätt sätt.

  177. Man ska suga och träla.

  178. Man ska sova och hålla sig varm,
    och hålla reda på en massa saker.

  179. Sen säger de "upp och stå". När
    man lärt sig det, säger de "gå inte".

  180. "Håll dig i, sätt dig ner.
    Sitt still."

  181. "Sitt still, spring inte så mycket."
    "Sov, sov, vyss!"

  182. När man har lärt sig hur man ska göra
    för att sova ordentligt-

  183. -säger de:
    "Du kan inte sova bort hela dagen."

  184. "Upp, du ska ut.
    Rör på dig, ligg inte bara här."

  185. Om man är duktig och sitter still,
    säger de:

  186. "Sitt inte still, du kan inte sitta
    framför datorn. Ut och rör på dig."

  187. Hur man än gör verkar det vara fel.

  188. Dessutom,
    "hur gick det med tänderna?".

  189. "Fast vi var försiktiga ramlade du
    i trappan och fastnade med tänderna."

  190. Sen är mamma orolig över tänderna,
    hon passade inte ordentligt.

  191. Hur det än är så växer man upp.
    Men då ska man välja en massa linjer.

  192. "Om jag inte väljer rätt är mitt liv
    förstört. Föräldrarna är upphetsade."

  193. Till slut lyckas man välja.
    Då ska man vara duktig och snygg.

  194. Lagom snygg, inte för snygg.

  195. Man ska se ut lite som alla andra,
    och samtidigt vara speciell.

  196. Man försöker dribbla runt
    och lyckas få sin utbildning.

  197. Då ska man söka jobba
    och skriva världens fläskigaste cv.

  198. Man ska hitta nån att leva med,
    som också är lagom bra.

  199. Man lyckas göra det,
    och sen så får man barn.

  200. Det var ju jättejobbigt!
    Det hade man ingen aning om.

  201. Hur man än passar henne, ramlar hon
    i trappan och fastnar med tänderna.

  202. Sen ska man ha ångest för det.
    "Vilket dagis ska vi välja? Skola?"

  203. "Hur ska de få bra kamrater?"

  204. "Jag ska lukta på dem
    när de kommer hem. Har de rökt?"

  205. Man blir som ett nervvrak.
    Man ska hjälpa dem välja gymnasium.

  206. Hur det än är
    blir de vuxna och flyttar hemifrån.

  207. Om man ställde dem i bostadskön
    när de föddes.

  208. Sen tänker man "nu blir det härliga
    tider, nu kan vi ha det skönt".

  209. Då blir mamma och pappa sjuka.

  210. Då ska man välja hemtjänst,
    och åka mellan jobbet.

  211. Hjälpa barnen och mamma och pappa,
    och fixa sitt eget liv.

  212. Hemtjänsten kommer inte. Man måste
    börja med blöjor igen, fast större.

  213. Hur det än är,
    så dör pappa och mamma.

  214. Det var sorgligt, men så är det. Nu
    får vi några år ihop, gubben och jag.

  215. Det kanske man får, såvida
    han inte börjar om med nån ung.

  216. Då får man sitta där,
    och vara bitter och grämd ett tag-

  217. -innan man har laddat om
    och startat om.

  218. Lagom när man har gjort det
    blir man skröplig själv.

  219. Man får vara kvar i stora huset.
    Hur försiktig man än var-

  220. -så ramlade man på mattkanten och
    slog tänderna i nedersta trappsteget.

  221. Nya implantatet!

  222. Det är inte lätt att vara människa,
    det är det inte.

  223. Är det svårare att vara ung i dag
    än tidigare? Ja, säger många.

  224. Det är nog svårare på sätt och vis,
    men det har alltid varit svårt.

  225. Vi har ett helt annat skolsystem.
    När pappa gick i skolan satt man ner.

  226. Man reste sig upp om man fått frågan,
    annars var det tyst.

  227. Nu ska man titta på varandra,
    man ska prata och forska.

  228. Vara social hela tiden.

  229. Den gamla skolan var pest för en del,
    men nyttig för de som behövde ramar.

  230. Nu är skolan underbar för en del,
    och pest för de som behöver ordning.

  231. Så... Det är det här igen,
    man passar olika bra.

  232. Samtidigt kan man säga att
    stimulinivån har ökat i samhället.

  233. När vi har ett nytt samhälle,
    förändras hjärnan då?

  234. Delvis. Samtidigt kan man säga
    att vi har kvar stenåldershjärnan.

  235. Många grundläggande saker, som
    att vräka i sig fett och socker...

  236. När jag ser er magra, tänker jag att
    ni kommer inte överleva hungersnöden-

  237. -men jag klarar mig bra länge.

  238. Vi har klarat många förändringar.
    Det var fantastiskt när hästen kom.

  239. Sen kom maskinerna, vi behövde inte
    så många i jordbruket.

  240. Vi kom in i industrisamhället.

  241. Vi fick nya sjukdomar, vi har slitit
    ut massor av kroppar i industrin.

  242. Vi fick hål i huvudet innan vi kom på
    att skydda oss mot lösningsmedel.

  243. Sen kom vi till nästa samhälle.
    Nu ska vi tänka rätt och välja rätt.

  244. Konsten att få superkrafter,
    öka din sociala kompetens.

  245. Och sen är vi förvånade över varför
    vi mår dåligt när vi har det så bra.

  246. Varför har vi stressade barn?

  247. "Kom igen, coacha dig själv!"

  248. "Bestäm dina egna delmål, skapa
    den struktur som passar dig bäst."

  249. Det är inte hur man har det,
    utan hur man tar det.

  250. Är glaset halvfullt eller halvtomt?

  251. Ni har alla möjligheter
    att påverka era liv.

  252. Det finns massor med självhjälps-
    böcker. Sätt igång och fixa era liv!

  253. Ni har ju tillgång till hela världen
    nu för tiden.

  254. Det handlar bara
    om att tänka positivt.

  255. Sen kom backlashen. "Hur det gick
    åt helvete med positivt tänkande."

  256. Så gör det nästan alltid. Det här
    är sant, förra året på hösten-

  257. -hade Sensus i Göteborg en kurs
    i negativt tänkande.

  258. Vi har kommit på att det är bra
    att ha de som är motvalls-

  259. -så att vi inte rusar iväg. Att nån
    tänkt ut allt hemskt som kan hända.

  260. "Den lycklige pessimisten".
    Det löser sig aldrig.

  261. Inte dumt att vara så heller.

  262. Vi behöver olika människor,
    olika sorter.

  263. Är det överraskande
    att vi har haft så många med adhd?

  264. Hur kan det komma sig?

  265. Om vi måste hantera mycket
    information och intryck hela tiden-

  266. -med ständiga impulser... Man
    ska vara utåtriktad och orka länge.

  267. Om man inte gör det, om man har svårt
    att hantera information-

  268. -kanske man inte klarar
    dagens samhälle.

  269. Det är inte konstigt
    att det är just den egenskapen.

  270. Däremot är det få som inte klarar
    skolan för att de är klena i kroppen.

  271. Vi får förstås de sjukdomar
    som vi ställer krav på i samhället.

  272. Vad gör vi mer? Om vi tittar framåt,
    vad kommer hända sen?

  273. Vad gör vi med mer information?

  274. Upplevelser, va? Vad ger ni
    en 50-90-åring när de fyller år?

  275. En häftig upplevelse. Det
    måste bli häftigare och häftigare.

  276. Man undrar vad det ska bli?
    När gubben Bush fyllde 90-

  277. -tog de med honom
    att hoppa fallskärm.

  278. Det är så häftigt det ska vara.
    Tydligen överlevde gubben ändå.

  279. Ni skrattar,
    men vad händer med våra hjärnor-

  280. -när vi ständigt
    kickar dopaminsystemet?

  281. Det är det vi gör med droger också.
    Upplever, upplever.

  282. Vår stenåldershjärna ska vara med
    om nåt häftigt då och då.

  283. Man sprang ifatt nåt djur,
    det blev fest.

  284. Man sparkade på en palm tills
    det ramlade ner en kokosnöt. Ja!

  285. Nu sitter man med datorspel
    som tickar vår hjärna hela tiden.

  286. Vi ska ha roligt på jobbet,
    det ska vara berikande.

  287. Sen ska vi leva rövare på kvällen
    med olika aktiviteter.

  288. Tills vi stupar i säng.
    Det ska vara upplevelser hela tiden.

  289. Vad händer med hjärnan?
    Det vi vet från andra sammanhang-

  290. -är att det alltid finns risk
    för att vi fastnar i beroende-

  291. -när vi kickar vårt dopaminsystem.

  292. Vad gör vi när vi inte kan kicka mer?
    Hur är abstinensen?

  293. Alkoholabstinens gör att man har
    svårt att sova och är okoncentrerad.

  294. Vad har vi en stor ökning av
    i samhället i dag?

  295. Det finns inga bevis på det,
    men man kan fundera-

  296. -om en del av vår psykiska ohälsa
    är abstinens från upplevelser.

  297. Det vi vet är att hjärnan
    påverkas mycket av det vi är med om.

  298. När jag läste till läkare sas det att
    man föddes med ett antal hjärnceller.

  299. Sen blev det bara sämre,
    man tappade dem.

  300. När fyrtiotalisterna blev gamla, kom
    vi på att hjärnan ständigt utvecklas.

  301. Det är värt att låta dem gå
    på senioruniversitet.

  302. Deras hjärnor, eller våra, kan
    fortsätta att utvecklas hela livet.

  303. Vad händer med hjärnan
    när vi har ständig hjärnkoll?

  304. Det här var en artikel i Fokus
    bara för ett par veckor sen.

  305. De redovisar
    en hel del forskningsresultat.

  306. Bland annat att vi verkar bli sämre
    på att minnas.

  307. Varför blir vi sämre på det?
    Jo, vi googlar hela tiden.

  308. Man kan inte gå på en middagsbjudning
    utan att några googlar på mobilen.

  309. "Vilket år var det?"
    Vi försöker inte ens minnas.

  310. Nån sliter upp telefonen
    och säger "-65".

  311. Vi vet att de vägar, de stigar,
    som man trampar mycket-

  312. -de trampas upp i skogen och hjärnan.
    Det vi använder blir vi duktiga på.

  313. Det gäller både positiva
    och negativa vanor eller beteenden.

  314. Klart att yttre stimuli
    påverkar hjärnan, den förändrar den.

  315. Vad det innebär för unga som har levt
    sina liv i informationssamhället-

  316. -vet vi inte. Jag tror det blir
    som det har varit i tidigare tider.

  317. Att vi får lära oss att hantera
    en del saker. Akta oss för en del.

  318. Det som är kraftfullt och bra
    har också biverkningar.

  319. Åsa Nilsonne,
    som är psykiater och psykoterapeut-

  320. -har skrivit en bok
    om sitt verksamma liv.

  321. Där säger hon att en del depressioner
    är en signal om att nåt skaver.

  322. Kanske bör vi fundera så.

  323. Förut fick vi förslitningsskador
    i kroppen.

  324. Nu kan det bli förslitningsskador
    på hjärnan.

  325. Vi behöver bli duktiga på att känna
    igen situationer och sätt att leva-

  326. -som gör vår hjärna trött.
    En del tål mycket, andra inte.

  327. Vi måste personligen bli bra på det,
    men även på arbetsplatser.

  328. Om samhällets krav och
    människors förmågor inte stämmer...

  329. ...är det då individerna vi ska ändra
    på? Är det de som ska ha en diagnos?

  330. Eller är det samhällets
    sätt att leva? Det är både och.

  331. Har man haft otur att födas
    i ett samhälle man inte är gjord för-

  332. -ska man få alla hjälpmedel,
    och diagnos och behandling vid behov.

  333. Vi ska inte i onödan göra sjukdom
    av det som är normala reaktioner-

  334. -på en samhällssituation som skaver.

  335. Vi måste hålla två tankar i huvudet
    samtidigt.

  336. Vi måste hjälpas åt att hålla koll
    på vilka som riskerar att hamna i-

  337. -till exempel missbruk utifrån att
    man inte tål för mycket upplevelser.

  338. Vi kommer att lära oss det här,
    det har vi alltid gjort i alla tider.

  339. Det här är en liten människa,
    lätt att tycka om.

  340. Lite svårare när han ser ut så där.

  341. Då har vi fortfarande en hel del
    om att man får skylla sig själv.

  342. Varför ska man det
    när saker sker i hjärnan-

  343. -när det inte gäller kroppen?

  344. Ens när vi har åkt skidor och
    gjort saker som orsakade skadorna?

  345. Då blir vi lagade, det är ingen som
    tvekar på att vi ska få det bästa.

  346. Men handlar det om psykiska tillstånd
    så är vi snabbare...

  347. Handlar det om missbruk,
    är vi snabba att säga:

  348. "Det kunde du väl ha gjort nåt åt?
    Ryck upp dig."

  349. Kan vi påverka hur det går?
    Det är klart.

  350. Det är det som är hoppfullt.
    Vi kan göra skillnad.

  351. Hjälpa barn till en bra framtid,
    hjälpa vuxna att ändra sina liv-

  352. -även när det har varit elände.

  353. Har vi råd? Det blir nästa fråga.
    Ja, det vet vi.

  354. Vi vet att tidiga insatser
    är mer lönsamma än sena.

  355. Ju tidigare vi kommer in-

  356. -desto större avkastning på human-
    kapitalet får vi, rent ekonomiskt.

  357. För mig är det viktigaste inte
    pengarna, utan att vi spar lidande.

  358. Att vi har möjlighet
    att göra en massa olika.

  359. Vi är ett samhälle med olika
    individer. Man måste få vara nördig-

  360. -negativ,
    och få sitta på rummet och grubbla-

  361. -och en utåtriktad försäljartyp
    som övertalar alla till allt möjligt.

  362. Vi måste kunna se
    att det är vanligt med samsjuklighet.

  363. Och kunna ge hjälp för det,
    på samma gång.

  364. Om man har ett problem, är risken
    större att man får ett till.

  365. Och sen ett tredje. Det här
    med proportionellt kommer tillbaka.

  366. Den som har bekymmer måste
    få mer stöd än den som inte har.

  367. Vi måste se
    att det påverkar vartannat.

  368. Lever man i en utsatt situation,
    är det större risk-

  369. -att använda läkemedel eller droger.

  370. Då ökar risken för psykiska besvär
    och social utsatthet.

  371. Det i sin tur gör att man
    får mer psykisk sjukdom och missbruk.

  372. Det gäller att man bryter dessa
    onda cirklar så snabbt som möjligt.

  373. Att vi verkligen ger människor
    det de behöver.

  374. Att man får insats efter behov.
    Att vi har möjlighet att göra olika.

  375. Att rättvist
    inte är att man får samma.

  376. Jag tänker på de här säckarna
    som man sätter på träden.

  377. Jag läste
    att det är vatten och näringsämnen.

  378. Det är avpassat efter vilket träd
    det är och var trädet står.

  379. Så borde vi göra med människor.

  380. Att utifrån individ och livssituation
    ge det stöd som behövs.

  381. Då gör vi det med alla verksamheter,
    men vi får ihop det lite bättre.

  382. Vi lägger pusslet ihop, vi har en
    gemensam bild av vad vi vill uppnå.

  383. Att vi inser behovet av samordning.
    Inte bara att andra ska samordna sig-

  384. -utan att jag måste samordna mig
    med de andra.

  385. Att det är hårt jobb.
    Om vi ska uppnå jämlik hälsa-

  386. -och bli bättre på att förebygga
    missbruk och psykisk sjukdom-

  387. -måste vi inse att det inte görs av
    sig självt. Alla måste jobba, jobba.

  388. Om vi gör det, kommer vi att lyckas.
    Vi kan ha ett mer jämlikt samhälle.

  389. Vi kan hjälpa människor
    till en bra framtid. Tack!

  390. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jämlik hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Folkhälsan i Sverige är till stora delar god. Däremot är hälsan ojämnt fördelad inom befolkningen. Skillnaden ökar mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta. Ing-Marie Wieselgren, projektchef på Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting, talar här om hur vi kan utforma insatserna för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och utbildningsgrupper för att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Folkhälsa, Folkhälsopolitik, Friskvård, Hälsofrämjande arbete, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Förebygg nu

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Narkotika och hållbar utveckling

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Jämlik hälsa

Folkhälsan i Sverige är till stora delar god. Däremot är hälsan ojämnt fördelad inom befolkningen. Skillnaden ökar mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta. Ing-Marie Wieselgren, projektchef på Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting, talar här om hur vi kan utforma insatserna för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och utbildningsgrupper för att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Ungdomars utveckling genom tonåren

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Doktoranderna Karin Boson och Sabina Kapetanovic från forskningsprogrammet Lordia (Longitudinal research on development In adolescence) berättar här om sina rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Festens arenor och ungdomars drickande

Att festa tillsammans med kompisar innebär för många ungdomar ett avbrott i den vardagliga rutinen. Festens olika arenor innebär olika sorters fester tillsammans med olika kompisar och olika sorters berusningar. Birgitta Ander från Forskarskolan Hälsa och välfärd vid Jönköping University berättar om en studie med 23 ungdomar mellan 16 och 18 år från tre mindre samhällen i södra Sverige. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

ANDT-strategin nu och i framtiden

Var står alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken idag och vad händer i framtiden? Representanter berättar om myndighetssamverkan som en viktig del i arbetet med ANDT-strategin. Medverkande: Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, Charlotta Rehnman Wigstad, Socialstyrelsen, Susanne Zackrisson, Läkemedelsverket, och Marie Montin, Länsstyrelsen. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.

Fråga oss