Titta

UR Samtiden - Förebygg nu

UR Samtiden - Förebygg nu

Om UR Samtiden - Förebygg nu

Föreläsningar från den nationella preventionskonferensen Förebygg.nu med syfte att sprida kunskap och reflektion kring det ANDT-förebyggande arbetet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förebygg nu : Ungdomars utveckling genom tonårenDela
  1. Det som vi vet är att föräldrarna
    behöver veta vad ungdomarna gör-

  2. -för att eventuellt kunna hjälpa dem.

  3. Ja...

  4. Så här ser vi ut.
    Det är jag som börjar prata.

  5. Jag kan väl säga för oss båda två-

  6. -att det är roligt
    att bli inbjuden hit.

  7. Jag har varit här tidigare
    och uppskattade det.

  8. Tack, Lennart, för att vi fick komma.

  9. Det som är roligt nu är att vi kan
    berätta mer om forskningsprogrammet.

  10. För två år sen
    hade vi inte kommit så långt.

  11. Framförallt är det roligt
    att så många är här.

  12. Lyxigt.
    Och i den fina lokalen Draken också.

  13. Så! Så här se planen ut.

  14. Vi ska prata om LoRDIA.

  15. Det här forskningsprogrammet
    som jag och Sabina är aktiva i.

  16. Jag ska berätta om det.
    Sen ger vi just det vi har lovat:

  17. Vi presenterar aktuella studier och
    resultat, och preliminära resultat-

  18. -från det här forskningsprogrammet.

  19. Den första studien,
    som Sabina kommer berätta om-

  20. -handlar om droger, alkohol
    och kriminalitet.

  21. Vad är kopplingen mellan dessa
    under tonåren?

  22. Den andra studien berör ungdomars
    psykiska hälsa och personlighet.

  23. Vad som tidigt kan påverka...
    Vad som påverkar tidigt alkoholbruk.

  24. Det kommer jag berätta mer om,
    två studier.

  25. Sista delen är studier som
    handlar om föräldra-barn-relationen.

  26. Och kommunikationen
    mellan föräldrar och barn.

  27. Vad påverkar den? Hur ser kopplingen
    ut till barnets riskbeteende?

  28. Ja. Då börjar jag med
    att berätta om LoRDIA.

  29. Vad är det?

  30. LoRDIA är inte heavy metal-gruppen
    från Finland som vann Eurovision.

  31. Om ni trodde det.

  32. Det står för "Longitudinal Research
    on Development In Adolescence".

  33. Alltså långtidsforskning kopplad
    till utveckling under tonåren.

  34. Det här är en studie
    som följer ungdomar genom tonåren-

  35. -med fokus på psykisk hälsa,
    psykisk ohälsa, relationer-

  36. -alkohol- och droganvändande
    och kriminalitet.

  37. Vi undrar hur de har det med sig
    själva, sina vänner och sin familj.

  38. På skolan, på fritiden och så vidare.
    Det här startade hösten 2013.

  39. I det här forskningsprogrammet...
    Det heter så-

  40. -eftersom det är större
    än ett enskilt projekt...

  41. Jag och Sabina är bara två
    av de doktorander som är involverade.

  42. Det är professorer
    och andra forskare också.

  43. Där följer vi ungdomar,
    deras föräldrar-

  44. -och deras lärare över tid.

  45. Det här är ett väldigt unikt sätt
    att jobba på.

  46. Det är få studier
    som får möjlighet att göra så här.

  47. Dels följa ungdomar över tid, men
    även följa dem från olika perspektiv.

  48. Ett tvärvetenskapligt samarbete
    mellan Högskolan i Jönköping-

  49. -Jönköpings universitet
    och Göteborgs universitet.

  50. Vi är finansierade.
    En statlig satsning för några år sen-

  51. -ville utreda just hur ungdomar har
    det. Vi har forskningsfinansiärer.

  52. Vi har sökt anslag och fått pengar
    till forskningsprogrammet.

  53. Vilka är med? Det är både ungdomar,
    deras föräldrar och lärare.

  54. Vi bjöd in drygt 2 000 ungdomar
    och deras föräldrar-

  55. -och lärare.

  56. Sen var det så att de var 12-13 år,
    de gick i sexan och sjuan.

  57. Det var hösten 2013
    när vi bjöd in dem till programmet.

  58. Man kan inte gå ut hur som helst
    och fråga ungdomar.

  59. Man måste be föräldrarna om lov.

  60. Det bad vi om.

  61. Vi hade ett bortfall på cirka 25 %-

  62. -där föräldrarna sa nej, eller där
    barnet själv sa "jag vill inte".

  63. "Okej."

  64. Vi var ute på skolor
    vid flera tillfällen.

  65. Nu är vi snart inne i 2018.

  66. Vi har redan
    haft fyra, fem mätpunkter.

  67. Vi startade hösten 2013.
    Då gick ungdomarna i sexan och sjuan.

  68. Året efter var vi ute i skolorna.
    Vi har avtal med fyra kommuner.

  69. Det här är det man kallar
    för helpopulationsstudie.

  70. Vi prövar att uttala oss
    om ungdomar generellt.

  71. Vi var ute 2014 och också 2015.
    Vi jobbade hårt. - Eller hur, Sabina?

  72. Det är inte bara vi som varit ute,
    det blir ohållbart med 2 000 unga.

  73. Vi har varit ett gäng.
    Birgitta, som ska prata sen-

  74. -är ytterligare en doktorand
    som jobbar inom ramen för LoRDIA.

  75. Vi var ute 2016.

  76. Då träffade vi bara
    de som gick i årskurs nio år 2016.

  77. Det betyder att vi har fyra
    mätpunkter för de som var 12-13 år-

  78. -eller gick i årskurs sex när vi
    startade. Vi följer dem genom åren.

  79. I höst har vi startat
    med datainsamling i årskurs två.

  80. Det vill säga, de som gick
    i årskurs sju går nu i tvåan.

  81. Kul att se hur mycket de har vuxit!
    Spännande att de är med hela vägen.

  82. Sen ska vi träffa dem som gick
    i årskurs sex när vi startade-

  83. -det vill säga nästa år.

  84. Innan jag släpper in Sabina-

  85. -så vill jag visa er några hypoteser.

  86. Varför ska man hålla på
    med stora forskningsprogram?

  87. Vad är vitsen? Varför
    måste man be föräldrarna om lov?

  88. Varför måste man vara ute på skolor
    och fråga om de vill vara med?

  89. Kan man inte bara fråga vuxna?

  90. Hur var det när du var ung?
    Hur hade du det med din familj?

  91. Dels är det problematiskt
    eftersom vi ofta förvränger-

  92. -och kanske bättrar på
    eller tar ifrån upplevelser-

  93. -när vi tittar tillbaka på det.
    Och att vi inte minns allt.

  94. Det viktiga med programmet
    är att vi kan nå ungdomar tidigt.

  95. Det kallas prospektiva studier.

  96. Vi kommer in innan
    det har börjat gå alltför snett.

  97. Då kan man sortera
    i såna här hypoteser som jag visade.

  98. Är det så att en tidig alkohol-
    eller drogdebut-

  99. -påverkar, orsakar,
    variablerna samsjuklighet...

  100. ...och personlighetsutveckling?
    Det här är bara exempel på variabler.

  101. Påverkar personlighet samsjuklighet
    och när man startar med alkohol?

  102. Eller är det så att samsjuklighet-

  103. -är det som är motorn och driver...

  104. ...en negativ personlighetsutveckling
    och tidig debut?

  105. Vi benar i det.
    Kommer vi in tidigt kan vi sortera.

  106. De flesta har inte provat nåt
    när vi träffar dem första gången.

  107. -Över till dig, Sabina.
    -Tack.

  108. Jag kan flika in vad gäller LoRDIA
    att vi har många olika frågor-

  109. -som vi söker svar på.

  110. Det kan handla om relationer
    till föräldrar, kompisar, lärare-

  111. -till olika typer av beteenden.

  112. I våra föreläsningar här
    fokuserar vi mycket-

  113. -på droger, kriminalitet, alkohol-

  114. -psykisk hälsa och personlighet.

  115. Den studie jag ska berätta om nu
    är inte min studie.

  116. Vår kollega Russell Turner
    skulle ha presenterat den.

  117. Tyvärr kunde han inte vara med.
    Vi tänkte att vi gör vårt bästa-

  118. -och presenterar hans studie.

  119. Så... Det här sysslar han med.

  120. Droger, alkohol och kriminalitet.
    Han söker svar på dessa frågor.

  121. Vad är kopplingen mellan dessa
    fenomen, beteenden, under tonåren?

  122. Vi tänker oss att droger
    och kriminalitet hänger ihop.

  123. Särskilt för tonåringar
    tänker vi oss det.

  124. Att de sker tillsammans på nåt sätt.

  125. Ibland är det så att många
    preventionsprogram är uppbyggda-

  126. -på just det antagandet.
    Men stämmer det? Hur ligger det till?

  127. Bra prevention bygger på bra kunskap
    och inte trubbiga antaganden.

  128. Vi tänkte att det var nåt att
    undersöka. Vad finns det för samband-

  129. -eller orsakssamband
    mellan dessa beteenden?

  130. Hur hänger substansbruk
    och kriminalitet ihop?

  131. Utlöser de varandra? Ännu viktigare,
    när börjar dessa beteenden utvecklas?

  132. Finns det olika nivåer av risker-

  133. -beroende på vilken ålder
    ungdomarna är i?

  134. Det finns...

  135. Man brukar tala om tre relationer
    mellan substansbruk och kriminalitet.

  136. Man brukar prata om stabilitet,
    att ett visst beteende fortsätter.

  137. Om en ungdom har börjat
    använda droger löper man större risk-

  138. -att fortsätta använda
    samma typ av medel.

  139. Tidigare har man sett
    ganska starka länkar här.

  140. Det finns problem med det här.
    Man har inte tagit så mycket hänsyn-

  141. -till individuella faktorer som
    kan påverka denna typ av stabilitet.

  142. Är det verkligen så att om man
    har påbörjat nåt så fortsätter man?

  143. Eller kan det hända
    att det avtar efter ett tag?

  144. Man pratar om samtidslänkar, det vill
    säga att olika typer av beteenden-

  145. -sker tillsammans. I det här fallet
    pratar vi om substansbruk-

  146. -alkoholbruk och drogbruk,
    och kriminalitet.

  147. När man ser substansbruk
    så ser man kriminalitet och tvärtom.

  148. Man förväntar sig att finna olika
    typer av beteenden när man ser ett.

  149. Här är sambandsstyrkan starkare.

  150. Men... Ja, intressant.
    Intressant kan det också vara-

  151. -varför de inte länkas ihop,
    eller varför de sker tillsammans.

  152. Kan det finnas en tredje faktor
    som gör att det finns samband?

  153. I vissa fall har man stöd
    för denna typ av samband-

  154. -men inte i annan forskning.

  155. Forskningen
    är till viss del tvetydig här.

  156. Det som är mest intressant
    är orsakssamband.

  157. Vad finns det för orsakslänkar
    mellan olika typer av beteenden?

  158. Kanske framförallt
    för preventionsmodeller.

  159. Innebär det att ett slags beteende
    utvecklar en risk-

  160. -för att ett annat beteende
    ska utvecklas?

  161. Vad är hönan och vad är ägget?
    Intressant. Forskningen är tvetydig.

  162. Kanske har man inte haft möjligheter
    till denna typ av analys.

  163. Men det är just det här som Russell
    och hans kolleger ville titta mer på.

  164. Det är det
    som ni kommer få lite svar på.

  165. Vad är det som har gjorts i studien?

  166. Vi har berättat om studien i stort.

  167. Vilka ungdomar vi har,
    hur många årskurser vi har.

  168. I det här fallet tittade man
    på utvecklingen av drogbruk-

  169. -berusningsdrickande och kriminalitet
    för tre grupper:

  170. Ungdomar i årskurs sju, åtta och nio.

  171. Hur beteendet utvecklas över tid
    från sjuan till nian.

  172. Vad vi ser här
    är inga stora konstigheter.

  173. Man blir inte så förvånad
    av diagrammet.

  174. Det man ser är att droganvändningen
    är låg vid årskurs sju-

  175. -närmast obefintlig.
    En liten ökning i årskurs åtta.

  176. Därefter är det ingen markant ökning
    som vi ser.

  177. Det är värt att nämna i sammanhanget
    att resultaten vad gäller drogbruk-

  178. -är lägre
    än det nationella riksgenomsnittet.

  179. Vad vi ser om berusningsdrickande,
    den röda linjen-

  180. -är att man börjar i årskurs sju.

  181. Där har vi en start
    som är lite högre än för drogbruk.

  182. Det sker en stark ökning
    i årskurs åtta.

  183. För att därefter öka igen
    i årskurs nio.

  184. Här ser vi en väldigt stark ökning
    av berusningsdrickande.

  185. Det är inte bara att ha testat,
    utan att faktiskt ha berusat sig.

  186. Vad gäller kriminalitet,
    den blå linjen-

  187. -ser vi att den har kommit igång
    redan i årskurs sju.

  188. Även om det ökar lite i årskurs åtta-

  189. -så är ökningen ganska stabil i
    årskurs nio. Det ökar inte avsevärt.

  190. Men det finns ändå.

  191. Bara utifrån en sån här graf-

  192. -kan man fundera över om
    man ser tre olika utvecklingsbanor-

  193. -för dessa beteenden?

  194. Det vi vill undersöka
    är samband mellan dessa beteenden.

  195. Vad det är för relationer
    mellan dessa-

  196. -och framförallt orsakssamband.

  197. Det som tidigare forskning
    inte riktigt gripit an-

  198. -är hur man tar hänsyn
    till individuella faktorer-

  199. -i studier
    som bygger på stora grupper.

  200. Det handlar inte bara om medelvärden,
    utan det är mer intressant hur...

  201. Vad händer med individer?
    Kan individuella faktorer spela in?

  202. Vi är ju alla olika,
    så är det med tonåringar också.

  203. Ofta är det så att man i forskning
    utgår från en stor grupp-

  204. -och från medelvärden.

  205. I studien använder vi en "random
    intercept cross-lagged panel model".

  206. Fiffigt, va?

  207. Och... Så här kan det se ut.

  208. Väldigt tydligt och klart. Ja.

  209. Det man ser från dessa resultat
    är just...

  210. Det är ett sätt att analysera
    hur beteenden hänger ihop. Samband.

  211. Men också ta hänsyn
    till de individuella faktorer-

  212. -som kan påverka vissa samband.

  213. Med hjälp av modellen
    tar man hänsyn till-

  214. -att ungdomar har olika startpunkter.

  215. Att alla inte startar
    med ett visst beteende samtidigt.

  216. Man analyserar i det här fallet
    tre typer av relationer.

  217. Det är de relationer som jag
    berättade om tidigare. Stabilitet-

  218. -samtidslänkar, alltså att beteenden
    sker samtidigt, och kausala länkar.

  219. Man räknar också in
    varje individs unika startpunkt.

  220. Vad är det för resultat?

  221. En första del i analysen
    var att se hur mycket stabila-

  222. -alltså individuella faktorer,
    spelar för utvecklingen av beteenden.

  223. Här ser vi att individuella faktorer
    är högst för kriminalitet.

  224. Nästan hälften
    av utvecklingen av kriminaliteten-

  225. -verkar bero
    på stabila individuella faktorer-

  226. -snarare än sociala faktorer.

  227. För drogbruk och berusningsdrickande
    spelar individuella faktorer-

  228. -mindre roll överlag.

  229. Det tyder på att tillfälliga eller
    yttre sociala faktorer kan påverka.

  230. Det händer nåt i den här perioden.

  231. Att det påverkar berusningsdrickande
    och drogbruk.

  232. För kriminalitet
    verkar det vara nåt annat.

  233. Utlöser dessa beteenden varandra?

  234. Vi tittade på möjliga kausala länkar,
    men de var inte så starka.

  235. Troligtvis
    påverkar individuella faktorer-

  236. -hur dessa beteenden utvecklas.

  237. De samband som finns
    gällde främst att kriminalitet-

  238. -ledde till senare
    berusningsdrickande och drogbruk.

  239. Kriminalitet
    verkar vara en viktig faktor här.

  240. Om man pratar om hönan och ägget,
    vad säger man?

  241. Kriminalitet kommer först.

  242. Det är där man behöver starta
    och arbeta med ungdomar.

  243. Leder drogbruk till kriminalitet?

  244. Kan det vara så att
    berusningsdrickande utlöser drogbruk?

  245. Nej. Det har inte funnits
    i denna studie i alla fall.

  246. Såna samband verkar inte finnas
    för den här populationen.

  247. Det kan vara så att det finns
    såna samband i vissa grupper-

  248. -vissa riskgrupper.
    I den här studien ser man nåt annat.

  249. Alltså att det
    inte finns orsakssamband från...

  250. ...berusningsdrickande och drogbruk.

  251. Man behöver hålla isär
    dessa beteenden.

  252. De verkar följa
    tre olika utvecklingsbanor.

  253. Stabilitetsrelationer,
    att man fortsätter med ett beteende-

  254. -där är sambandet starkt
    för berusningsdrickande-

  255. -men väldigt svagt för drogbruk.

  256. Det kan vara så att en del ungdomar
    får vanan att berusa sig med alkohol-

  257. -medan droganvändning
    är mer sporadiskt för de flesta.

  258. Samtidslänkar, att olika typer
    av beteenden sker samtidigt.

  259. Ja, vi såg bara starka samband
    vid årskurs sju. Sen minskade dem.

  260. Det tyder på att ju yngre
    ungdomarna är som berusar sig-

  261. -desto högre sannolikhet
    att de har provat droger.

  262. Det sambandet försvinner senare,
    vi ser det bara under de tidiga åren.

  263. Senare händer nåt annat.

  264. Betydelsen av individuella faktorer
    ändras också snabbt.

  265. Vid årskurs sju spelar
    individuella faktorer stor roll-

  266. -för om man testar droger eller inte.

  267. Vid årskurs sju spelar individuella
    faktorer roll för om man berusar sig.

  268. Vikten av individuella faktorer
    försvinner senare, de minskar.

  269. Man tänker sig att det framförallt
    är tillfälliga, sociala faktorer-

  270. -som spelar roll.

  271. För kriminalitet, återigen,
    är det individuella faktorer.

  272. Vad dessa faktorer är testas inte i
    denna studie. Men det kommer senare.

  273. För att sammanfatta
    vad dessa resultat-

  274. -kan betyda för praktiken.

  275. Studien påvisar
    att de här tre olika beteendena-

  276. -följer distinkta
    och egna utvecklingsbanor.

  277. Preventionsmodeller bör överväga...

  278. Man ska kanske ha tre förhållnings-
    sätt till att arbeta med beteendena.

  279. Kriminalitet börjar först,
    där är det viktigast att ingripa.

  280. Där finns en liten risk att
    de andra beteendena också utvecklas.

  281. När kriminalitet har startats-

  282. -finns det en högre risk
    att denna typ av beteende fortsätter.

  283. Berusningsdrickande kommer igång
    lite senare, men det ökar snabbt.

  284. Individuella faktorer
    spelar mindre roll.

  285. Det är nog de sociala faktorerna
    som man behöver lägga mer vikt vid.

  286. Drogbruk är lågt överlag.

  287. Det verkar vara ett sporadiskt
    beteende upp till årskurs nio.

  288. Stabilitetsmönster
    har inte börjat utvecklas än.

  289. Här funderar man på om det är
    de tillfälliga sociala faktorerna-

  290. -som man behöver lägga vikt vid.
    Alltså kanske gruppen.

  291. Nu spekulerar jag.

  292. I kommande studier ska Russell
    titta på vilka individuella faktorer-

  293. -som kan påverka
    dessa utvecklingsbanor.

  294. Jag tänker att det
    som Karin och jag kommer prata om...

  295. ...hänger lite ihop med detta.
    När man binder ihop dessa studier-

  296. -kommer man kunna bena ut vad
    dessa individuella faktorer kan vara.

  297. Jag lämnar över ordet till Karin,
    som ska berätta om sin studie.

  298. Tusen tack, Sabina.

  299. Då ska vi se.
    Jag ska guida er genom två studier-

  300. -som jag har gjort
    tillsammans med kolleger.

  301. Den första studien finns publicerad.
    Den kan ni läsa om-

  302. -på LoRDIAS hemsida,
    som vi lägger upp länk till i slutet.

  303. Den andra studien är igång nu.

  304. Analyserna har skett, men det ni får
    av mig nu är preliminära resultat.

  305. Den studien är inte publicerad ännu.

  306. Det är roligt, kolleger är här i dag.

  307. De är säkert nyfikna på vad
    jag har kommit fram till egentligen.

  308. Gemensamt för dem är att de behandlar
    ungdomars psykiska hälsa-

  309. -och personlighet. De reder ut vad
    det finns för individuella faktorer.

  310. Det handlar om individuella faktorer
    som kan påverka tidigt alkoholbruk.

  311. Studie ett består av...

  312. ...närmare 1 400 LoRDIA-ungdomar...

  313. ...som är i åldern 12-13 år.
    Då är vi i första vågen.

  314. Vi brukar säga våg,
    det är första mätpunkten.

  315. Mätpunkterna kommer flera gånger.
    Man säger första vågen, andra vågen.

  316. Det här är våg ett.

  317. Här hade vi en jämn fördelning
    mellan kön och årskurs.

  318. Det är ungdomarnas självskattningar
    som jag utgår från.

  319. Syftet med studien
    var att utforska mönster-

  320. -av självrapporterad psykisk hälsa
    och ohälsa.

  321. Ohälsa behandlar internaliserande
    och externaliserande problem.

  322. Med internaliserande problem
    menar vi till exempel-

  323. -ångest, depression, vänskapsproblem.
    Problem som sker inuti individen.

  324. Med externaliserande problem
    menar vi mer utagerande.

  325. Mer kopplat till hyperaktivitet.

  326. Beteendeproblem
    som ungdomen agerar ut.

  327. Det är kopplat till psykisk ohälsa.
    När det gäller psykiskt välmående-

  328. -ser vi på hur de trivs med livet. Om
    de tycker att det har mål och mening.

  329. De här mäter vi parallellt,
    för att se hur hälsoprofiler-

  330. -är relaterade till tidigt
    alkoholbruk hos flickor och pojkar.

  331. Jag visar inga tabeller.
    Jag bara upptäckte-

  332. -att det nog också
    blir lite för smått för er att se.

  333. Och sen har jag inte så fina modeller
    som Sabina och Russell har.

  334. Jag går direkt
    på vad vi fann med text.

  335. Flickor rapporterar
    högre internaliserande problem.

  336. Pojkar rapporterar högre
    externaliserande problem.

  337. När jag säger "högre" menar jag
    att det är statistiskt signifikant.

  338. Man har testat
    att det inte beror på slumpen.

  339. Pojkar rapporterar högre välmående.

  340. Det stämmer överens
    med andra internationella studier-

  341. -när det gäller psykisk hälsa
    och ohälsa.

  342. Alkoholerfarenheterna för dem...
    Det här är när de är 12-13 år.

  343. De allra yngsta är faktiskt bara 11.

  344. 12 % har druckit
    minst ett glas alkohol nån gång.

  345. När det gäller skillnader
    mellan tjejer och killar...

  346. Jag ska bara tjuvkika här... Här.

  347. Det är ungefär 9 % av tjejerna
    som har druckit ett glas alkohol-

  348. -och ungefär 16 % av killarna-

  349. -som har druckit alkohol.

  350. 3 % rapporterar att de har varit
    berusade vid den här åldern.

  351. Där ser det lika ut mellan könen.
    Tjejerna ligger faktiskt lite högre-

  352. -när det gäller berusningsdrickande.
    3,7 % jämfört med 2,4 %.

  353. Sen är resten av ungdomarna
    vid den här åldern alkoholnaiva-

  354. -det vill säga
    de har inte provat nåt.

  355. Vad fann vi mer? Jo, det är glädjande
    att kunna säga att de flesta mår bra.

  356. De rapporterar ett högt välmående,
    de trivs, livet har mål och mening.

  357. De skattar inte sig själva så högt-

  358. -vare sig det gäller internaliserande
    eller externaliserande problem.

  359. Det är gott, fint att se.

  360. Däremot kunde vi se
    att externaliserande problem-

  361. -var vanligare bland
    de som rapporterade högt välmående.

  362. Det gällde framförallt killarna.
    Vi kunde också se-

  363. -när vi tittade på gruppen
    med tidiga alkoholerfarenheter-

  364. -då menar jag de 12 % som hade
    druckit minst ett glas alkohol...

  365. Där såg vi med statistiska analyser
    att flickor-

  366. -med internaliserande problemstil
    och ett lågt välmående-

  367. -de kan ju fungera parallellt,
    var statistiskt överrepresenterade-

  368. -bland ungdomar
    med tidiga alkoholerfarenheter.

  369. Då menar jag att ungdomen själv
    har druckit, det gäller inte miljön.

  370. Vad betyder det här?

  371. Jo, att vi måste ha med oss-

  372. -att flickors och pojkars
    väg in i alkoholerfarenheter-

  373. -kan se olika ut visavi individuella
    faktorer som psykisk ohälsa.

  374. Det är viktigt att ha med sig
    ett välmåendeperspektiv.

  375. Ibland säger studier
    att ungdomar mår bra-

  376. -bara för att de inte skattade
    över en "cutoff" för psykisk ohälsa.

  377. Hur var de positiva dimensionerna av
    psykisk hälsa? Det måste man ta med.

  378. Kanske särskilt ungdomar
    med tidiga alkoholerfarenheter.

  379. Så, det var första studien.

  380. Studie två!

  381. Nu är det färre ungdomar
    som är med i studien.

  382. Det är 800 ungdomar
    som är tagna från våg tre.

  383. Är ni med? Det är var vi är nånstans-

  384. -i LoRDIAS design och utveckling.

  385. Anledningen till
    att det bara är 800 ungdomar-

  386. -är för att kunna göra analyser
    behövde jag ha svar-

  387. -på frågor på de variabler
    eller delar som intresserade mig.

  388. Och... Ibland hoppar ungdomar över
    att svara på frågor.

  389. Det här var 800 ungdomar
    som vi hade svar från-

  390. -när det gällde alla de variabler
    som jag var intresserad av.

  391. Syftet med studien är att utforska-

  392. -vad som är relaterat
    till tidigt alkoholbruk.

  393. Vad handlar det om?
    Är det närvaro av psykisk ohälsa-

  394. -eller är det frånvaron av
    psykiskt välmående som slår mest ut?

  395. Hur påverkar personlighetsfaktorer?
    Hur hänger det ihop?

  396. Rätt på sak, vad fann vi?

  397. Jo... Det här med internaliserande
    problem, alltså ångest, oro-

  398. -nedstämdhet
    och såna delar av psykisk ohälsa-

  399. -där ökade könsskillnaderna
    mellan tjejer och killar.

  400. Tjejer har ännu högre självskattade
    internaliserande problem-

  401. -vid årskurs åtta och nio.

  402. För externaliserande problem kan
    vi nu inte se några könsskillnader.

  403. Killarna hade högre såna tidigare.

  404. Välmående ligger fortfarande högre
    bland killar, men inte som tidigare.

  405. Och nu plockar jag in
    några personlighetsfaktorer här.

  406. Vi har tittat på nyhetssökande,
    som är en temperamentsdimension.

  407. Där såg vi att nyhetssökande
    och benägenheten att ge sig ut-

  408. -och prova nya saker,
    är högre bland killar.

  409. Riskundvikande,
    som också är en temperamentsfaktor-

  410. -var högre bland tjejer.

  411. Alkoholerfarenheter, då? I våg tre.

  412. Precis som Sabina berättade
    så har det ökat markant.

  413. Cirka 26 % har druckit minst ett glas
    alkohol det senaste året.

  414. När det gäller tjejers och killars
    olika skattningar är det ganska likt.

  415. 27 % av tjejerna och 25 % av killarna
    har druckit minst ett glas.

  416. Cirka 14 %, jämför med 3 %
    från första mätningen-

  417. -rapporterar att
    de har varit berusade senaste året.

  418. Resten är fortfarande alkoholnaiva.
    De har inte provat.

  419. Vad var det vi fann?
    Jo, att externaliserande problem-

  420. -inte så oväntat, ökade risken
    för tidigt alkoholdrickande.

  421. En ökad risk både att ungdomarna
    har druckit mer än ett glas-

  422. -och har varit berusade.
    Både för tjejer och killar.

  423. Internaliserande problem?
    Ångest och oro.

  424. Om man skattade sig högt på det,
    minskade det risken för killgruppen.

  425. När det gäller välmående,
    så kunde vi inte se-

  426. -att varken närvaron eller frånvaron
    av positiva välmåendefaktorer-

  427. -påverkade tidigt alkoholdrickande
    i den här studien.

  428. Det gick lite stick i stäv
    med det som första studien visade.

  429. Nyhetssökande och socialt belönings-
    sökande, två personlighetsfaktorer...

  430. Jag har inte förklarat personlighets-
    modellen, men det är två faktorer-

  431. -som har att göra med temperament.
    Där kunde vi se att nyhetssökande-

  432. -och benägenheten för socialt
    belöningssökande ökade risken-

  433. -att man hade provat att dricka mer
    än ett glas senaste året-

  434. -eller varit berusad senaste året
    hos båda könen.

  435. Riskundvikande, rädsla för att
    ge sig in i riskfyllda situationer-

  436. -minskade också risken bland tjejer.

  437. Ju högre riskundvikande desto mindre
    risk, det känns ganska logiskt.

  438. Vi kunde se att samarbetsfunktioner,
    som är en personlighetsdimension-

  439. -minskade risken för
    att killar skulle ha provat alkohol.

  440. Både druckit minst ett glas
    eller ha varit berusade.

  441. Vad betyder det här, då?
    Jo, det betyder återigen-

  442. -att det kanske finns
    könsspecifika riskprofiler-

  443. -kopplat till
    tidigt alkoholdrickande.

  444. Det betyder också
    att kombinationen av psykisk ohälsa-

  445. -i form av externaliserande problem-

  446. -och högt nyhetssökande
    och högt socialt belöningssökande-

  447. -och lågt riskundvikande-

  448. -skulle kunna vara en riskprofil
    bland unga tjejer.

  449. Man kan också förstå det som att
    låg grad av internaliserande problem-

  450. -det vill säga frånvaron
    av internaliserande problem-

  451. -hög grad av externaliserande problem
    som båda handlar om psykisk ohälsa-

  452. -och låga samarbetsfunktioner,
    skulle kunna vara en riskprofil-

  453. -för tidigt alkoholdrickande
    bland killar.

  454. Jag lämnar er med de frågetecknen.
    Vi får jobba vidare med materialet.

  455. Men...

  456. Ta det med försiktighet,
    det är preliminära resultat.

  457. Vi bör vara medvetna om att tjejer
    och killar har olika profiler.

  458. Vi kan inte förvänta oss att tjejer
    och killar fungerar på samma sätt.

  459. Jag lämnar över ordet till dig,
    Sabina. Vill du ha den här?

  460. Så.
    Nu ska jag presentera min studie.

  461. Det jag fokuserar på är framförallt
    föräldra-barn-relationen-

  462. -och hur den kan påverka
    ungdomars beteenden-

  463. -eller riskbeteenden.

  464. Med riskbeteenden
    är det kriminalitet-

  465. -och substansbruk
    som jag framförallt syftar på.

  466. Ibland pratar jag om mobbning
    som ett sånt beteende.

  467. Det jag kommer prata om
    är framförallt föräldrar-

  468. -och föräldra-barn-relationen
    och kommunikationen.

  469. Vad händer under tonåren?
    Tonårsperioden är jättespännande.

  470. Det händer så himla mycket
    i tonåringars liv.

  471. De mognar både psykiskt och fysiskt.

  472. De blir kära,
    det är många val som de ska göra.

  473. Det är väldigt turbulent,
    det händer väldigt mycket.

  474. I det här fallet kan det vara så
    att beteendet förändras.

  475. Man börjar se tendenser hos de unga
    som man kanske inte sett tidigare.

  476. Man kan också se att
    ett visst beteende ibland eskalerar.

  477. Man ser att det händer nåt
    under den här perioden.

  478. Det mest markanta är att det händer
    nåt med föräldra-barn-relationen.

  479. Under en lång tid har föräldrarna
    kunnat ta del av deras barns liv-

  480. -på ett konkret plan.
    De har kunnat påverka dem.

  481. De har varit livscoacher
    för sina barn.

  482. Under tonåren händer nåt annat.

  483. Nu börjar ungdomarna
    söka sig mer till kompisarna.

  484. De frågar kompisar om råd,
    och berättar vad de har varit med om.

  485. Föräldrar kanske inte vet lika mycket
    som de har vetat tidigare.

  486. Det sker helt enkelt nån typ
    av separation från föräldrarna.

  487. Ungdomar separeras från föräldrar-

  488. -eftersom de strävar efter
    att bli egna individer.

  489. Det är inget konstigt,
    det är ett helt normativt beteende.

  490. Men det är frustrerande
    för föräldrarna att veta-

  491. -att "nu händer nånting i min ungdoms
    liv och jag kan inget göra".

  492. "Jag kan inte hjälpa hen."
    Så vad gör man då?

  493. Ja, det är det jag är intresserad av.

  494. Det är det
    jag försöker hitta svar på.

  495. Det pågår ganska mycket forskning
    om föräldra-barn-relationer-

  496. -och på vilket sätt föräldrar
    kan påverka sina ungdomar.

  497. Det som vi vet är att föräldrarna
    behöver veta vad ungdomarna gör-

  498. -för att eventuellt kunna hjälpa dem.

  499. Frågan är hur föräldrarna
    får denna information.

  500. Ofta är det så att ungdomarna
    vänder sig till kompisarna.

  501. Föräldrarna
    är inte lika aktiva på det sättet.

  502. De får inte lika mycket information
    som tidigare-

  503. -om vad som händer
    i deras ungdomars liv och hur de mår.

  504. För att hitta svar på
    hur föräldrar kan få information-

  505. -för att hjälpa sina ungdomar
    så tittar vi på...

  506. ...om de får information
    genom att sätta upp regler-

  507. -och riktlinjer
    kring när de ska vara hemma.

  508. Vilka de ska umgås med och så vidare.

  509. Eller så kan de få information
    genom att ställa en massa frågor.

  510. "Vad gjorde du på riktigt?"
    "Vem var du med?"

  511. Man ringer till kompisarnas föräldrar
    och frågar dem.

  512. "Var det verkligen så
    att Kalle var där han sa?"

  513. På det sättet
    kan de få en del information.

  514. Kan det vara så att det sker
    nån typ av kommunikation?

  515. Att ungdomarna berättar själva
    vad de är med om.

  516. Vad de har gjort, vem de har träffat
    och vad som har hänt.

  517. I första skedet tittar vi på-

  518. -hur alla dessa variabler eller sätt
    påverkar föräldrars insyn-

  519. -alltså vad det vet,
    och hur det påverkar beteendet.

  520. Vad finns det för länkar
    till ungdomars riskbeteende?

  521. Nu kommer jag
    med en sån här spännande modell.

  522. Som vi ser här...

  523. Det är
    att framförallt är det en stor...

  524. Vi lägger stor vikt
    vid öppen kommunikation.

  525. "Adolescence disclosure",
    texten är på engelska.

  526. "Adolescent disclosure" innebär
    att ungdomarna berättar själva.

  527. Det vi vet är att ha kontroll
    över ungdomars beteenden-

  528. -att sätta upp regler och så vidare,
    det kan hjälpa.

  529. Föräldrar kan få reda på en del.
    Men det som vi ser-

  530. -är att det kan inge känslor av-

  531. -att "jag är övervakad av
    mina föräldrar". Det blir för mycket.

  532. Vilket har en motsatt effekt.

  533. Den här öppna kommunikationen
    är det som gör-

  534. -att föräldrar får information.

  535. När de har information, ser vi
    att de kan skydda sina ungdomar.

  536. De kan ha vissa strategier
    för att kunna hjälpa dem.

  537. Det som också är intressant
    är vikten av öppen kommunikation.

  538. Det har en direkt relation
    till beteendet.

  539. I de familjer där man har skapat en
    atmosfär där ungdomar delar med sig-

  540. -av vad de gör och hur de mår...

  541. De ungdomarna sysslar mindre
    med olika typer av riskbeteenden.

  542. Det som är spännande, och som kan
    kopplas till det som Karin pratat om-

  543. -är vikten av att titta på pojkar
    och flickor och deras beteenden.

  544. Det vi ser i studien
    är att det är pojkarna-

  545. -som sysslar mer
    med substansbruk och kriminalitet.

  546. Det är mer framträdande.
    Den öppna kommunikationen-

  547. -verkar vara extra skyddande för dem.

  548. På nåt sätt verkar det som att...

  549. ...pojkar gynnas mest
    av den öppna kommunikationen-

  550. -mellan föräldrar och barn.

  551. Just det, jag hade ringat in
    och glömt bort det. Men... Ja.

  552. Nu vill jag testa det igen.
    Vad säger föräldrarna?

  553. Den här studien
    kommer från ungdomars rapporter.

  554. Det är vad ungdomarna säger.

  555. Vad säger föräldrar? Ja, vi ser
    mer eller mindre samma resultat.

  556. Här tittar vi på kriminalitet
    och hur den utvecklas över tid-

  557. -och på vilket sätt föräldra-barn-
    relationen påverkar beteendet.

  558. Kriminalitet och substansbruk.

  559. Det vi ser
    är att när föräldrarna har insyn-

  560. -om vad ungdomarna gör, så kan
    de påverka beteendet långsiktigt.

  561. Alltså påverka det över tid.

  562. Vad gäller brottslighet
    eller brottsligt beteende-

  563. -ser vi att den öppna kommunikationen
    spelar väldigt stor roll.

  564. Öppen kommunikation
    mellan föräldrar och barn-

  565. -påverkar beteendet över tid.

  566. Så det verkar vara viktigt att skapa
    nån typ av trygg atmosfär i hemmet-

  567. -där ungdomar kan berätta
    om vad de gör och vad de sysslar med.

  568. Att de faktiskt söker hjälp
    eller stöd hos sina föräldrar.

  569. Det är väldigt gynnsamt för dem.
    Intressant nog verkar kontroll-

  570. -inte ha nån inverkan på beteendet
    longitudinellt, alltså långsiktigt.

  571. "Solicitation",
    som är det här frågandet-

  572. -alltså att man ställer en del frågor
    till sina ungdomar om var de är-

  573. -vilka de umgås med, att man pratar
    med kompisar och deras föräldrar-

  574. -det har en motsatt effekt.

  575. I de familjerna
    verkar det så att ungdomarna-

  576. -sysslar mer
    med olika typer av riskbeteenden.

  577. Vi funderar på
    om det kan vara så att...

  578. I den här utvecklingsperioden-

  579. -är det väldigt viktigt med autonomi,
    självbestämmande.

  580. Man utvecklas till en egen individ.
    Att få en massa frågor hela tiden-

  581. -kanske blir lite jobbigt.
    Det kan påverka beteendet negativt.

  582. Å andra sidan kan det vara så att
    ungdomarna sysslar med olika saker-

  583. -och att föräldrarna
    av den orsaken ställer en del frågor.

  584. Det här behöver man undersöka mer.

  585. Jag är fascinerad
    av den här typen av resultat.

  586. För att förstå mer
    om vad det är som händer-

  587. -med vikten av öppen kommunikation-

  588. -undersöker vi också
    om föräldra-barn-närhet-

  589. -alltså emotionell närhet,
    har nåt med det här att göra.

  590. Eller kan det vara så att föräldrars,
    vad ska man säga...

  591. ...föräldrars kompetens, eller hur
    de upplever sig som föräldrar-

  592. -också har nåt att göra med
    hur relationen är.

  593. Om man har en sån öppen relation
    med sina barn. Det verkar vara så.

  594. I de familjer
    där föräldrarna rapporterar-

  595. -att det finns en nära relation
    mellan föräldrar och ungdomar-

  596. -i de familjerna
    berättar ungdomarna mer själva.

  597. Det är också så att de föräldrar
    som känner sig trygga i sin roll-

  598. -"jag litar på mig själv
    och att jag kan hjälpa min ungdom"...

  599. Det främjar också
    den här öppna kommunikationen.

  600. Vilket är väldigt spännande.

  601. Så... Ja, implikationer.
    Jag tänker så här:

  602. I perioden då föräldrar
    har svårt att nå sina barn-

  603. -är det väldigt viktigt
    med bevarande av öppna relationer-

  604. -eller positiva föräldra-barn-
    relationer och trygga relationer.

  605. Det gör
    att föräldrarna kan vara ett stöd-

  606. -i ungdomarnas
    psykosociala utveckling.

  607. I synnerhet är det riskgrupper
    av ungdomar som verkar ha...

  608. Som verkar gynnas av detta.

  609. När jag säger riskgrupper så är det
    pojkar, som Karin har berättat om.

  610. Men också ungdomar
    med spänningssökande personlighet.

  611. Att det är de som verkar behöva
    denna typ av trygg relation hemifrån-

  612. -för att kunna skyddas
    mot olika typer av riskbeteenden.

  613. Det är intressant
    att titta på individnivå-

  614. -och det som Russell pratar om.
    Han ska undersöka det vidare.

  615. Just vikten av personlighet.

  616. Av hur föräldrar och barn samtalar.
    Kön och så vidare.

  617. Det är viktiga faktorer
    att sätta vikt vid.

  618. Att skapa en föräldra-barn-relation
    som präglas av ömsesidig tillit-

  619. -men också av respekt
    för olika utvecklingsmässiga behov-

  620. -som det här självbestämmandet
    som man behöver.

  621. Det kan ha en bättre effekt
    på ungas beteende-

  622. -än mer kontrollstyrd uppfostran.

  623. Om de inte upplever att de
    har möjlighet till självbestämmande-

  624. -kan det också påverka beteendet
    till det sämre.

  625. Förutom att enbart arbeta
    med själva kommunikationen-

  626. -bör man sätta stor vikt vid
    hur föräldrarna ser på sig själva.

  627. Hur kan vi "boosta upp" föräldrarna
    till att känna sig trygga i sin roll?

  628. Som vi ser i våra resultat,
    verkar det ha en stor vikt-

  629. -för hur den psykosociala
    utvecklingen hos ungdomen blir.

  630. Så att påverka föräldrars tilltro
    till sig själva som föräldrar-

  631. -är nåt vi behöver arbeta
    mer kontinuerligt med.

  632. Så det är ungefär det
    vi har haft för i dag.

  633. Här har ni fått se en blandning
    av olika studier med olika resultat.

  634. Jag hoppas
    att ni har fått med er en del.

  635. Gå gärna in på lordia.se.

  636. Skriv "lordia", och inte "lordi"
    som metalgruppen heter.

  637. Lordia.se,
    där finns det spännande läsning.

  638. Studier,
    som jag och Sabina har gjort-

  639. -och som andra doktorander
    och forskare i programmet har gjort.

  640. -Tack för oss.
    -Tack!

  641. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ungdomars utveckling genom tonåren

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Doktoranderna Karin Boson och Sabina Kapetanovic från forskningsprogrammet Lordia (Longitudinal research on development In adolescence) berättar här om sina rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Barn och ungdom, Narkotikamissbruk, Samhällsvetenskap, Sociologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Förebygg nu

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Narkotika och hållbar utveckling

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Jämlik hälsa

Folkhälsan i Sverige är till stora delar god. Däremot är hälsan ojämnt fördelad inom befolkningen. Skillnaden ökar mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta. Ing-Marie Wieselgren, projektchef på Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting, talar här om hur vi kan utforma insatserna för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och utbildningsgrupper för att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Ungdomars utveckling genom tonåren

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Doktoranderna Karin Boson och Sabina Kapetanovic från forskningsprogrammet Lordia (Longitudinal research on development In adolescence) berättar här om sina rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Festens arenor och ungdomars drickande

Att festa tillsammans med kompisar innebär för många ungdomar ett avbrott i den vardagliga rutinen. Festens olika arenor innebär olika sorters fester tillsammans med olika kompisar och olika sorters berusningar. Birgitta Ander från Forskarskolan Hälsa och välfärd vid Jönköping University berättar om en studie med 23 ungdomar mellan 16 och 18 år från tre mindre samhällen i södra Sverige. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

ANDT-strategin nu och i framtiden

Var står alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken idag och vad händer i framtiden? Representanter berättar om myndighetssamverkan som en viktig del i arbetet med ANDT-strategin. Medverkande: Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, Charlotta Rehnman Wigstad, Socialstyrelsen, Susanne Zackrisson, Läkemedelsverket, och Marie Montin, Länsstyrelsen. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att leka Stålmannen 24 timmar om dygnet

I rymden får man reda på hur den mänskliga kroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Astronauten Samantha Christoforetti berättar om sin senaste rymdresa, där hon gör experiment på sig själv för att testa blodet och de mänskliga vävnaderna. Allting samtidigt som hon flyger runt som Stålmannen 24 timmar om dygnet. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?

Fråga oss