Titta

UR Samtiden - Förebygg nu

UR Samtiden - Förebygg nu

Om UR Samtiden - Förebygg nu

Föreläsningar från den nationella preventionskonferensen Förebygg.nu med syfte att sprida kunskap och reflektion kring det ANDT-förebyggande arbetet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förebygg nu : ANDT-strategin nu och i framtidenDela
  1. Sen tog det ytterligare fyra år-

  2. -innan myndighetssamverkan kom.

  3. Det här är ju bara början på nånting.

  4. Ja, det är kul att vara här. Linda
    Brännström från Folkhälsomyndigheten.

  5. Jag jobbar med ANDT-samordning
    på vår myndighet.

  6. Då är det dels samordningen
    med de nationella myndigheterna-

  7. -men även den interna samordningen,
    eftersom frågorna är breda-

  8. -och vi har det utspritt
    på vår myndighet-

  9. -på flera olika enheter.

  10. Precis som Ulrika inledde,
    så har vi fått ett breddat uppdrag-

  11. -i den här strategin-

  12. -och bland annat är det
    att verka för nationell samordning-

  13. -som vi ska prata om här i dag-

  14. -men även att vi ska
    förvalta och vidareutveckla-

  15. -de uppföljningssystem som finns,
    som indikatorlabbet utanför-

  16. -som presenterar verksamheten där,
    och andra saker.

  17. Men även, vi ska kanske sätta
    lite extra fokus på det-

  18. -vi ska även ta initiativ och utforma
    insatser som kan behöva göras mer av-

  19. -eller bättre,
    eller mer samordnat kanske också.

  20. Det är en viktig del
    av det uppdraget.

  21. Här är de nationella myndigheterna
    som är utpekade att ingå-

  22. -i den här samordningen.

  23. Det är viktigt att det har
    ett uppdrag att ingå i samordningen.

  24. Det är inte alltid så i den här typen
    av samordningsuppdrag-

  25. -men i ANDT-strategins
    samordningsuppdrag så är det det.

  26. Det är nationella myndigheter,
    förutom länsstyrelserna.

  27. Utpekat i uppdraget
    var de nationella myndigheterna-

  28. -men vi har gemensamt beslutat
    att bjuda in länsstyrelserna-

  29. -som är en jätteviktig del
    i ANDT-arbetet.

  30. De ingår nu som en permanent medlem
    av den här gruppen.

  31. De här myndigheterna... Det är
    en väldigt bred samling, som ni ser-

  32. -allt från brottsbekämpande
    myndigheter, brottsförebyggande-

  33. -till vård och behandling, så klart.

  34. Det här uppdraget sker också
    i nära dialog med länsstyrelserna-

  35. -och i samverkan med Socialstyrelsen
    gällande deras del-

  36. -som Lotta kommer att berätta mer om,
    och i samråd med andra myndigheter.

  37. Under förmiddagen här har det varit
    de orden som har använts mycket:

  38. Samverkan, samarbete, samråd...

  39. Det är en viktig del för att
    få i gång det preventiva arbetet-

  40. -och annat arbete i ANDT-strategin.

  41. En sak till...

  42. Det här gäller ju nationell samverkan
    för ANDT-strategin-

  43. -men det finns en hel del
    andra strategier och handlingsplaner-

  44. -till exempel
    Strategin för mäns våld mot kvinnor-

  45. -eller
    Brottsförebyggande handlingsplanen-

  46. -Handlingsplan för suicidprevention
    och Strategin för psykisk hälsa.

  47. Det finns många olika
    parallella delar som går ihop.

  48. Vi tänker att myndigheter
    på alla nivåer behöver jobba med-

  49. -att få ihop de bitarna
    på ett bra sätt.

  50. Man kan betrakta ANDT-frågorna
    i ett folkhälsoperspektiv.

  51. Jaha...

  52. Den här har ni fått i era väskor,
    en sammanfattning av ANDT-strategin-

  53. -där man kan tänka att den är
    jättebra som en sammanfattning.

  54. Vi ser målen tydligt och klart,
    insatsområdena och så.

  55. Man kan också tänka att det är
    väldigt mycket stuprör här.

  56. Nu jobbar vi
    med mål ett och mål två...

  57. Sen ska vi samverka.
    Hur ska man få ihop de här delarna?

  58. Ett annat sätt att läsa strategin-

  59. -är ju att trycka
    en extra gång på den där.

  60. Precis. Att läsa
    själva strategin, naturligtvis.

  61. Vad är regeringens intention? Vad
    är det runt målen och insatsområdena-

  62. -som är viktigt att fästa sig vid?
    Det är en viktig del.

  63. När det gäller samverkan så finns det
    kanske ytterligare ett sätt-

  64. -och det är att tänka också att man
    kan se strategin utifrån områden.

  65. Var jobbar Folkhälsomyndigheten,
    Läkemedelsverket, Polisen, Tullen?

  66. Det är ändå olika delar.

  67. Här är ett försök att dela in
    strategin i olika områden.

  68. Det kan säkert finnas nåt område
    som ni tycker borde vara med här-

  69. -eller: "Jobbar de verkligen där?"

  70. Tanken är ju att de blåa ringarna,
    där är det områden-

  71. -och sen runt om har vi skrivit
    var de olika myndigheterna jobbar-

  72. -som ingår
    i den nationella samverkan.

  73. Till exempel alkohol-
    och tobakstillsyn och de delarna:

  74. Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen,
    Polismyndigheten, Konsumentverket.

  75. Stöd till föräldrar: Myndigheten för
    familjerätt och föräldraskapsstöd-

  76. -men även Länsstyrelsen, utifrån
    deras uppdrag att regionalt samordna.

  77. Om vi tittar på trafiken
    är det ganska många myndigheter-

  78. -kanske inte helt självklara
    när man tittar på det så.

  79. Anledningen till att det är många
    som jobbar just inom trafiken-

  80. -är att om man tittar på... Nu vill
    ringen vara på ett annat ställe...

  81. Om man kollar på
    insatser i strategin-

  82. -som handlar om
    att minska skador och död i trafiken-

  83. -kopplat till alkohol och narkotika-

  84. -så har flera myndigheter
    ett uppdrag kring det.

  85. Det kallas SMADIT.

  86. Där jobbar polisen med att...

  87. ...att minska återfallen
    i rattonykterhet...

  88. ...genom att bland annat erbjuda...

  89. ...personer som man tar
    i en trafikkontroll en vårdkontakt.

  90. Det här är ett uppdrag
    som har gått till några myndigheter-

  91. -som ingår i den här samverkan,
    men vi har också bjudit in andra-

  92. -som ni såg på den tidigare bilden.
    Det är många myndigheter involverade-

  93. -inte bara Trafikverket,
    Transportstyrelsen, Socialstyrelsen-

  94. -och Folkhälsomyndigheten, utan även
    Kriminalvårdens psykvårdsdel-

  95. -och Tullverket och Kustbevakningen-

  96. -som ju också gör trafikkontroller,
    nykterhetskontroller.

  97. Det som är intressant med listan...

  98. Nu kan de här hamna precis
    var som helst. Vi får väl se...

  99. Det ser ganska bra ut.
    Det var ungefär så vi hade tänkt.

  100. Vi jobbar med trafikområdet,
    vi har det som polisen jobbar med-

  101. -att erbjuda vårdkontakt...
    Det är kopplat till mål ett också-

  102. -samverkan mellan brottsförebyggande
    arbete och ANDT-arbetet.

  103. Det är som en annan del, att hitta
    kopplingarna. Är det barn i bilen?

  104. Är det föräldrar
    över huvud taget, som kör bilen?

  105. Vilken koppling
    har vi till socialtjänsten?

  106. Sen naturligtvis vilken vårdkontakt
    de här personerna erbjuds.

  107. Det är ett sätt att se
    hur vi försöker få ihop delarna-

  108. -på ett bra sätt i ANDT-strategin.
    - Gällande det här, Lotta...

  109. Precis som Linda säger
    är en del i SMADIT-arbetet-

  110. -att man ska erbjuda
    vård och behandling till dem som tas-

  111. -för rattonykterhet
    eller rattfylleri.

  112. Då kommer vi osökt
    in på Socialstyrelsen och vår roll.

  113. Charlotta Rehnman Wigstad heter jag,
    Socialstyrelsens saksamordnare-

  114. -i frågor som rör alkohol,
    narkotika, dopning, tobak och spel.

  115. Socialstyrelsen - här ser ni dessutom
    vår logga på bild.

  116. Vi värnar hälsa, välfärd och allas
    lika tillgång till vård och omsorg.

  117. När det gäller ANDT-strategin rör
    vi oss inom mål tre, fyra och fem-

  118. -men vi har verksamhet
    även på mål två.

  119. Det som Linda sa som är unikt för oss
    jämfört med de andra myndigheterna-

  120. -är att vi ska samverka med
    Folkhälsomyndigheten i vårt uppdrag-

  121. -kring de mål som rör oss.
    Vi får lite mer tyngd.

  122. Det gör också att Socialstyrelsen har
    beslutat att ta ett mer motoransvar-

  123. -att faktiskt driva frågor som rör
    mål tre, fyra och fem lite extra.

  124. Jag kommer in på
    exakt vad det kan vara.

  125. Vi är fem stycken saksamordnare
    på Socialstyrelsen.

  126. En som har ANDTS, jag,
    vi har läkemedel, barn och unga-

  127. -äldre och funktionshinder.

  128. En viktig roll i mitt arbete
    är att samordna arbetet internt-

  129. -men också att titta utåt:
    vad ska vi göra de kommande åren?

  130. Där är ju den här
    samverkansgruppen ovärderlig.

  131. Det vi saksamordnare
    gör är att vi gör en omvärldsanalys:

  132. Vad görs?
    Vad behöver vi göra ytterligare?

  133. I den här myndighetssamverkansgruppen
    kan vi identifiera-

  134. -vad vi redan gör i dag, men här har
    vi områden som vi måste förstärka.

  135. Här har vi ett område
    där Socialstyrelsen måste göra nåt.

  136. Då går jag hem, och med min interna
    samordningsgrupp lägger vi förslag.

  137. Dels tar vi upp det
    i vår omvärldsanalys-

  138. -men vi definierar också-

  139. -vad vi ska göra
    och vad vi behöver fokusera på.

  140. Sen lämnar vi saksamordnare
    också tertialrapporter.

  141. Vi rapporterar till ledningsgruppen:
    så här går det.

  142. Vi levererar årsrapporter:
    det här har vi gjort.

  143. För oss är den här
    myndighetssamverkan ovärderlig.

  144. Vi får träffa de andra myndigheterna-

  145. -och hitta
    vad vi behöver göra och förstärka.

  146. Lite på tal om omvärldsanalys,
    hur ser det ut då?

  147. När man ser den här bilden
    blir man inte alltför munter.

  148. Det här tittade vi på förra året
    i en kartläggning av vårdlandskapet.

  149. Då ser vi att allt fler vårdas
    på grund av alkohol och narkotika.

  150. Vi ser en markant ökning av unga som
    vårdas inom specialiserad öppenvård-

  151. -och inom specialiserad slutenvård
    för drogdiagnoser.

  152. Jag ska prata mer om det i morgon.

  153. Bland de unga männen är det en ökning
    på 175 procent från 2005 till 2015.

  154. De unga kvinnorna ungefär samma sak.
    En markant ökning. Vad beror den på?

  155. Vi ser också en ökning av äldre
    som vårdas för alkoholskador.

  156. Socialtjänsten vittnar om att deras
    klienter får allt tyngre problematik-

  157. -att den psykiska ohälsan ökar
    och att fler vårdas med tvång.

  158. Jag tror att LVM-vården hade ökat
    med 33 procent under en treårsperiod.

  159. När vi ser på
    den narkotikarelaterade dödligheten-

  160. -så ser vi att 2016 dog 910 personer,
    drygt 600 män och drygt 300 kvinnor-

  161. -till följd av läkemedels-
    och narkotikaförgiftningar.

  162. Här har alla myndigheter väldigt
    mycket som vi skulle kunna göra.

  163. Om vi tar äldre och alkohol, skulle
    vi kunna börja med tidiga insatser-

  164. -och det gäller faktiskt
    inte minst narkotikadödligheten.

  165. Här finns det
    väldigt mycket vi kan göra.

  166. Att göra såna här bilder och lägga
    upp dem för varandra är en styrka.

  167. -Nu ska vi se...
    -Man måste vara bestämd.

  168. Så...

  169. När vi satte oss ner
    och tittade på ANDT-strategin-

  170. -och fick uppdraget att samverka
    med Folkhälsomyndigheten-

  171. -så enades vi om...
    eller vi satt och tittade-

  172. -och det vi bestämde oss för
    var att den övergripande insats-

  173. -som vi ska jobba för
    är att hälso- och sjukvårdens-

  174. -och socialtjänstens roll behöver
    stärkas och det behövs en brygga.

  175. Det vi ser i dag är att man gör
    tillgänglighetsbegränsande insatser-

  176. -förebyggande insatser,
    tidiga insatser, vård och behandling-

  177. -men det hänger inte ihop.
    Det faller mellan stolarna.

  178. För att vi ska få ihop
    helheten i strategin-

  179. -så måste den här bryggan
    verkligen fungera.

  180. Det är en jätteviktig sak som vi
    faktiskt är villiga att arbeta med.

  181. Det här skulle vi verkligen
    vilja trycka på de kommande åren.

  182. Några exempel... Man måste
    rikta den hit och vara bestämd.

  183. Samverkan är ett väldigt viktigt
    område, som vi sa.

  184. Ett sätt att få till den här bryggan
    är att vi måste ha möten-

  185. -mellan länsstyrelsernas
    ANDT-samordnare-

  186. -och det finns inom SKL
    ett nätverk med personer-

  187. -som arbetar, beslutsfattare eller
    andra, inom hälso- och sjukvård-

  188. -och socialtjänst, att vi träffas.
    De här grupperna har inte träffats.

  189. De kanske träffas lokalt, men vi
    har inte haft nationella möten.

  190. Det kommer vi att börja med
    och ha ett första möte i maj-

  191. -för att diskutera hur
    vi ska få ihop strategin och bryggan-

  192. -på det lokala och regionala planet.

  193. Vi har mycket myndighetssamverkan
    inom väldigt många andra områden-

  194. -både narkotika och dopning och spel.

  195. Andra konkreta exempel... - Du står
    i vägen, Linda, på tal om samverkan.

  196. Förlåt.

  197. Ett konkret exempel som vi måste
    arbeta med de kommande åren-

  198. -och där vi har ett regeringsuppdrag
    som löper 2017 till 2020-

  199. -är stärkt stöd
    till barn som anhöriga.

  200. Här är det flera myndigheter
    'och organisationer som samverkar.

  201. Nästa... Det är spel.
    Ni har pratat om spel.

  202. Spel kommer att komma.
    Här har vi tillsammans också...

  203. Vi samverkar med Folkhälsomyndigheten
    med att utarbeta rekommendationer-

  204. -kring spel och spelberoende.

  205. Nu ger jag bara några exempel.
    Tro inte att det är det enda vi gör.

  206. Jag hade massor av exempel,
    men det blev för mycket text.

  207. Vi myndigheter och text, liksom...

  208. Narkotika,
    där har vi och vi kommer att ha-

  209. -flera uppdrag där vi samverkar
    med myndigheter och organisationer.

  210. Till exempel har Folkhälsomyndigheten
    och Socialstyrelsen ett uppdrag-

  211. -att ta fram ett varningssystem
    när det gäller det här med narkotika-

  212. -för att bli bättre på att informera
    varandra och tidigt upptäcka-

  213. -om man dör, det kommer in
    nya preparat, och så vidare.

  214. Sen har vi faktiskt
    med Läkemedelsverket ett uppdrag-

  215. -om ökad tillgänglighet av Naloxon,
    som kan häva opioid-överdoser.

  216. Det pågår mycket arbete
    kring den nationella samverkan.

  217. Nu lämnar jag över
    till Läkemedelsverket.

  218. -Jag tänkte inte ge mig på det där.
    -Det är en strukturerad presentation.

  219. -Du måste få se din logga.
    -Vad roligt att du nämner Naloxon.

  220. Det är ju ett läkemedel
    som är under processande nu-

  221. -för att godkännas, och det kommer
    att påverka narkotikadödligheten.

  222. Där behöver vi samarbeta
    med att ta fram ett program-

  223. -som stödjer brukare och anhöriga på
    ett bra sätt. Ett jättebra exempel.

  224. Läkemedelsverket jobbar med
    att godkänna läkemedel-

  225. -när det finns fog för det,
    och med att ge tillstånd-

  226. -för hantering av narkotika
    och narkotikaprekursorer-

  227. -alltså kemikalier
    som man kan göra narkotika av.

  228. Vi tillsynar också narkotikahantering
    och narkotikaprekursorer.

  229. Vi försöker ha koll på det här
    på ett bra sätt.

  230. Vi följer också upp
    användning av läkemedel.

  231. Det tillsammans med att vi har
    erfarenhet av omvärldsbevakning-

  232. -vi får in rapporter om biverkningar,
    och vi har Giftinformationscentralen-

  233. -som också får många telefonsamtal
    kring beroendefrågor och narkotika.

  234. Vi får signaler på olika sätt.

  235. Dem kommer vi att ha stor glädje av-

  236. -i samverkan mellan myndigheter kring
    kommande projekt.

  237. Det är ett erbjudande från oss,
    vad vi kan bidra med.

  238. Dessutom har vi ett ansvar för att...

  239. ...göra nånting åt olaglig hantering
    av läkemedel, olaga läkemedel.

  240. Vi har sen länge
    ett samarbete med tull och polis.

  241. De erfarenheter och de observationer
    vi gör där är också jättevärdefulla-

  242. -i det här sammanhanget.

  243. Den här fina,
    som ni nu har fått i era ryggsäckar-

  244. -jag brukar kalla den för ett
    korsstygnsbroderi. Den är så fin.

  245. Den hänger nu på Läkemedelsverket-

  246. -och den gör det väldigt lätt
    att också, vad ska jag säga-

  247. -peka på olika mål för att kunna
    ta beslut i den här ANDT-andan.

  248. Den är väldigt användbar.

  249. Jag är glad att få vara med här
    som Läkemedelsverkets representant.

  250. Vi är så glada att ha er. Sen ska vi
    prata om regional och lokal nivå.

  251. Länsstyrelsen är verkligen central
    i det här ANDT-arbetet.

  252. Ja... Vi är ju
    både medverkare och deltagare-

  253. -och avnämare
    i den här myndighetssamverkan.

  254. För oss handlar det om
    att det här måste vara till nytta-

  255. -för det arbete som bedrivs i Sverige
    och speciellt i kommunerna.

  256. Det största intresset som
    Länsstyrelsens ANDT-samordnare har-

  257. -det är arbetet i kommunerna.
    Funkar det? Vad behöver man?

  258. Vilket stöd
    och vilken kunskap behöver man?

  259. Hur ska vi göra för att vi ska
    bli bättre på det lokala arbetet?

  260. Länsstyrelserna och kommunerna
    gör ju många saker tillsammans.

  261. Det är inte så att länsstyrelserna
    pratar med kommunerna som gör jobbet-

  262. -utan det är mycket
    ett gemensamt arbete.

  263. Det är den bilden vi har med oss
    när vi sätter oss i en samverkan-

  264. -med alla myndigheter
    på nationell nivå.

  265. Ni kan ju sitta där,
    om man säger, och prata om-

  266. -att Folkhälsomyndigheten behöver
    kunskap från Läkemedelsverket-

  267. -för att komma vidare med den frågan,
    och Socialstyrelsen behöver Polisen-

  268. -för att klara den där frågan.
    Det skulle kunna bli en klubb-

  269. -på nationell nivå,
    men hela det här syftet handlar om-

  270. -att vi ska ha
    ett bra ANDT-arbete i hela Sverige-

  271. -i alla kommuner.
    Den nivån klarar inte ni.

  272. Där är ju vi på länsnivån
    lite nödvändiga.

  273. Det är 290 kommuner i Sverige.

  274. Ska man jobba med 290 kommuner så
    kanske det behövs 21 länsstyrelser.

  275. Det kan vara svårt ändå, att fixa
    alla kommuner, speciellt om man...

  276. Skåne har 33,
    ni har 49 i Västra Götaland.

  277. Det är ett tufft uppdrag.

  278. Det är inte bara det att det är tufft
    att nå alla kommuner-

  279. -utan det är också så att vi behöver
    speciell sorts kunskap-

  280. -för att utveckla det lokala arbetet.

  281. Här kommer ju
    alla ni sakmyndigheter in.

  282. Att ni levererar det som vi behöver,
    eller som den lokala nivån behöver.

  283. Där... Att länsstyrelserna är med
    i den nationella samverkan-

  284. -är oerhört viktigt för den
    lokala nivån. Eller hur? Ja. Bra.

  285. -Kan vi byta bild?
    -Det kan vi.

  286. Det är inte bara kunskap vi behöver-

  287. -utan det är också så
    att kommunerna ser väldigt olika ut.

  288. Vi har bett CAN att titta på de små
    kommunerna kontra alla de andra.

  289. Små kommuner är kommuner
    med 10 000 invånare eller färre.

  290. Då hittar man det intressanta
    att man har en sämre utveckling-

  291. -när det gäller
    ANDT-förebyggande arbete-

  292. -och en sämre utveckling när
    det gäller till exempel tobaksvanor.

  293. I andra kommuner slutar man
    i större utsträckning att röka-

  294. -än i de små kommunerna. Man har
    också mer skador och högre dödlighet-

  295. -per 100 000 invånare i de små
    kommunerna än i resten av Sverige.

  296. Det tar vi som utgångspunkt
    i vårt arbete framöver-

  297. -att vi måste ha ett differentierat
    stöd till kommunerna i Sverige.

  298. Man kan inte göra samma sak-

  299. -i Mölndal som man gör i Lilla Edet.

  300. Är det en kommun?

  301. Vi måste hitta olika strategier-

  302. -för olika kommuner, helt enkelt.

  303. Det kan vi hjälpas åt med.
    Det handlar om jämlikhet i hälsa.

  304. Det ska inte vara nån skillnad.
    En unge i skolan i Lilla Edet-

  305. -ska vara garanterad en rökfri
    skolgård, ANDT-arbete i skolan-

  306. -stöd och hjälp om man skulle
    råka i problem, och så vidare-

  307. -som om man gick i en större kommun
    med större resurser.

  308. Ja.

  309. Det är ju också otroligt viktigt för
    oss att få den kunskap som ni har.

  310. För att vi ska kunna utveckla
    det vi gör måste vi...

  311. Ni vet hur det ser ut
    på det regionala och lokala planet.

  312. Det ska inte spela nån roll om du bor
    i en liten eller stor kommun.

  313. I Socialstyrelsens mål ingår
    att värna om allas lika tillgång-

  314. -till god vård och omsorg.
    Jag kan bara förstärka det.

  315. Er kunskap är viktig,
    och den behöver vi få.

  316. Folkhälsomyndigheten har ju fått
    det övergripande uppdraget-

  317. -och vi kan initiera olika studier
    om det behövs mer kunskap-

  318. -till exempel
    om förekomsten av bruk skiljer sig-

  319. -i olika socioekonomiska grupper,
    och vad man kan göra och så vidare.

  320. Vi har initierat
    en del studier på det.

  321. Det är en viktig del i en sån här
    samverkan, att man hittar det.

  322. Det här är ett område
    som vi inte ens kan börja jobba med-

  323. -men genom att man
    tittar på strategin med olika ögon-

  324. -så kan man vrida och vända på det
    på ett sätt som man inte kan ensam.

  325. Vi är ju sakmyndigheter. Det är lätt
    att man pratar om sina egna frågor.

  326. Det ser vi som nåt väldigt viktig-

  327. -att hitta kunskapsluckor
    eller verksamhetsluckor-

  328. -eller vad det kan röra sig om. Kan
    vi initiera en studie om nåt område?

  329. Såna delar har ju också tagits.

  330. Det som händer i den här gruppen är
    att när man väl får sitta ner-

  331. -en bra stund och alla myndigheter...

  332. Alla myndighetsrepresentanter som
    sitter i myndighetssamverkansgruppen-

  333. -tycker att ANDT är
    en oerhört viktig fråga.

  334. Det är bra för oss att veta
    som jobbar ute i landet-

  335. -att det finns ett starkt stöd
    på myndighetsnivå för det här.

  336. Det gäller också att komma fram
    i den egna myndigheten-

  337. -men det händer ju nånting...

  338. Det blir en synergieffekt
    av vår samverkan.

  339. Vi gör mer än vad vi har i uppdrag.

  340. -Det handlar om naturliga samarbeten.
    -Det blir bra.

  341. Det är bra att du lyfter det.
    Det handlar också om att gå hem-

  342. -och berätta entusiastiskt
    om vilka möjligheter som finns.

  343. Sen ska man inte heller förringa
    de personliga kontakter som man får.

  344. Socialstyrelsen har valt modellen
    att ha en saksamordnare, en ingång.

  345. Det gör att om ni ringer till
    Socialstyrelsen så vet jag också-

  346. -vem ni ska ringa på Läkemedelsverket
    eller på Folkhälsomyndigheten.

  347. De personliga kontakterna
    gör det mycket lättare att jobba.

  348. Sen är det tufft också,
    med myndighetssamverkan-

  349. -och även med intern samordning.
    Man får slåss för frågorna.

  350. Alla vi som sitter här tycker att
    ANDT-frågorna är absolut viktigast-

  351. -men man ska komma ihåg
    att det är en del-

  352. -och sen gör vi
    massvis med andra saker.

  353. Man får stångas
    hela tiden på hemmaplan-

  354. -och sen kan det hända
    saker och ting i omvärlden som gör-

  355. -att det där spelet som vi kom med,
    det ströks det här året.

  356. Okej.
    Man får inte tappa sugen för det.

  357. En styrka är ju
    att vi har ANDT-strategin-

  358. -och tydliga uppdrag att vi ska vara
    med i den här myndighetssamverkan.

  359. För oss är det väldigt bra
    att det finns en tyngd i det.

  360. Jag tänker också på att vi är
    myndigheter med ganska breda uppdrag.

  361. Där ligger också psykisk hälsa-

  362. -du pratade om anhöriga
    och så vidare.

  363. Vi har ju också andra frågor
    som vi vill ha in i ANDT-tänket.

  364. Dem har vi också
    ofta nära till hands.

  365. Vi har de möjligheterna,
    även internt.

  366. Men intern samordning
    är också speciellt.

  367. På länsnivå har vi ju också
    en myndighetssamverkan.

  368. Hela det här arbetet trappar ju ner,
    eller det har ju trappat upp.

  369. Vi började med myndighetssamverkan
    långt tidigare än den nationella.

  370. Länsstyrelsen har i uppdrag att leda
    och samordna arbetet på länsnivå-

  371. -och måste samla alla viktiga
    samarbetspartners för att göra det.

  372. Det blir ju också lite lättare
    om man har en nationell samordning.

  373. I uppdraget står det att vi ska ha
    en nära dialog med Länsstyrelsen.

  374. Det står inskrivet i uppdraget.

  375. Bland annat har vi möten
    varje månad, faktiskt-

  376. -där vi stämmer av tillsynsarbetet
    och det övriga förebyggande arbetet-

  377. -på länsstyrelserna och nationellt-

  378. -och naturligtvis även på chefsnivå,
    några gånger per år.

  379. Det är viktigt att det blir
    en naturlig del av arbetet.

  380. Sen är det en utmaning
    att saker och ting tar tid.

  381. Är man som jag och har världens
    sämsta tålamod, som min mamma säger-

  382. -så kan man ibland känna
    att det är segt och det går långsamt.

  383. Man vill att det ska gå snabbare.

  384. Men för att det här ska bli hållbart
    så kanske det måste ta den tiden.

  385. Vi är lite långsamma-

  386. -men jag tror att om vi låter det
    få ta den tid det tar-

  387. -så kommer det att sätta sig.
    Processer tar ju tid-

  388. -och innan man får i gång arbetet
    på hemmaplan, så får det ta tid.

  389. Det här har ju tagit en evig tid.

  390. 2001-2002 kom den första
    alkoholhandlingsplanen-

  391. -men det var bara alkohol.
    Sen kom en narkotikahandlingsplan-

  392. -men det var bara narkotika.
    Sen kom en handlingsplan ihop.

  393. Det var jättestort.
    Skulle det vara ihop? Sen gick åren.

  394. Det tog väl nästan tio år
    innan första ANDT-strategin kom.

  395. Sen tog det ytterligare fyra år
    innan myndighetssamverkan kom.

  396. Det här är ju bara början på nånting.
    Vi får väl se hur det blir.

  397. Jag tror också...

  398. Det är egentligen ingen utmaning,
    jag ser bara möjligheter-

  399. -men det händer mycket i vår omvärld,
    på narkotikaområdet.

  400. Där går det fort.
    Det kommer nya substanser-

  401. -och de flödar över gränserna
    på olika sätt.

  402. Där gäller det också att vi är
    uppmärksamma. Det är en möjlighet.

  403. En utmaning som vi kan göra till
    en möjlighet i myndighetsnätverket.

  404. -Det tror jag.
    -Ni ska ha tack så mycket.

  405. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

ANDT-strategin nu och i framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Var står alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken idag och vad händer i framtiden? Representanter berättar om myndighetssamverkan som en viktig del i arbetet med ANDT-strategin. Medverkande: Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, Charlotta Rehnman Wigstad, Socialstyrelsen, Susanne Zackrisson, Läkemedelsverket, och Marie Montin, Länsstyrelsen. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Narkotikafrågor, Narkotikapolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Förebygg nu

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Narkotika och hållbar utveckling

Chloé Carpentier, forskningschef på FN, talar om hur narkotikafrågan interagerar med frågor kring hållbar utveckling. Det globala narkotikaproblemet är starkt sammanflätat med frågor som rör ekonomi, sociala aspekter, korruption och rättssäkerhet. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Jämlik hälsa

Folkhälsan i Sverige är till stora delar god. Däremot är hälsan ojämnt fördelad inom befolkningen. Skillnaden ökar mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta. Ing-Marie Wieselgren, projektchef på Uppdrag psykisk hälsa, Sveriges kommuner och landsting, talar här om hur vi kan utforma insatserna för att utjämna skillnader mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och utbildningsgrupper för att minska de påverkbara hälsoklyftorna. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Ungdomars utveckling genom tonåren

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Doktoranderna Karin Boson och Sabina Kapetanovic från forskningsprogrammet Lordia (Longitudinal research on development In adolescence) berättar här om sina rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

Festens arenor och ungdomars drickande

Att festa tillsammans med kompisar innebär för många ungdomar ett avbrott i den vardagliga rutinen. Festens olika arenor innebär olika sorters fester tillsammans med olika kompisar och olika sorters berusningar. Birgitta Ander från Forskarskolan Hälsa och välfärd vid Jönköping University berättar om en studie med 23 ungdomar mellan 16 och 18 år från tre mindre samhällen i södra Sverige. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förebygg nu

ANDT-strategin nu och i framtiden

Var står alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken idag och vad händer i framtiden? Representanter berättar om myndighetssamverkan som en viktig del i arbetet med ANDT-strategin. Medverkande: Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, Charlotta Rehnman Wigstad, Socialstyrelsen, Susanne Zackrisson, Läkemedelsverket, och Marie Montin, Länsstyrelsen. Inspelat den 15 november 2017 på Folkets hus i Göteborg. Arrangörer: Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Drogförebyggarna Västra Götaland, CERA vid Göteborgs universitet, Polismyndigheten, Göteborgs stad, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Länsnykterhetsförbundet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.

Fråga oss