Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Föräldrastödsprogram till nyanlända familjerDela
  1. Det reflexiva rummet gör att Mind Spring
    skiljer sig från undervisning.

  2. Sysselsättningen är viktig,
    och likaså den språkliga utvecklingen.

  3. Det har vi hunnit rätt långt med
    sen integrationslagen infördes år 1998.

  4. Men många exilrelaterade problem
    är vi inte vana vid att hantera.

  5. Det är särskilt viktigt. Hur är man bra
    föräldrar? Hur gör man med trauma?

  6. Hur kommer man in på rätt spår i livet?

  7. Hur fungerar man i en kulturell kontext?

  8. Det har Danmarks flyktingorgan
    fått hjälp med att hantera-

  9. -och träna på
    med programmet Mind Spring.

  10. Det utgår från samtalsgrupper där
    deltagarna stöttar och hjälper varandra.

  11. Det ska vi höra mer om nu från
    Mette Blauenfeldt från flyktingorganet.

  12. -Och varför det är så viktigt.
    -Tack.

  13. Jag väljer att börja
    med ett litet citat-

  14. -från en av föräldrarna som har varit
    med i ett Mind Spring-program.

  15. "Förut tänkte jag att jag var flykting
    och att allt var hopplöst."

  16. "Men efter Mind Spring tror jag på
    att jag kan ändra min egen framtid."

  17. Det är ju ett starkt citat.
    Jag väljer att börja med det-

  18. -eftersom det ringar in syftet
    med Mind Spring.

  19. Vi har översatt Mind Spring
    till "En ny början".

  20. Det är ju det hon uttrycker.

  21. Det har gett henne hopp, mod och tro på
    att hon kan bygga ett nytt liv-

  22. -i den nya kontexten
    som hon har hamnat i här-

  23. -som flykting och boende i Danmark.

  24. Jag ska berätta lite
    om Mind Springs bakgrund.

  25. Det bygger på kunskapen om att livet
    i exil och mötet med exillandet-

  26. -har en avgörande betydelse
    för flyktingar.

  27. Villkoren i landet betyder mycket för
    deras läkeprocess och deras integration.

  28. Alla flyktingar som kommer hit är
    påverkade av det de har upplevt:

  29. Både det faktum att de inte
    kan leva säkert i sitt eget land-

  30. -och det som de har upplevt
    innan flykten och på vägen.

  31. Mind Spring är utvecklat för att
    ge flyktingar kunskap om livet i exil-

  32. -och att ge dem möjligheten att själva
    sätta sin prägel på sitt nya liv-

  33. -och på sin framtid.

  34. Vi vill också lägga fokus på -
    som Kristin var inne på-

  35. -trauma och stress, som många
    av de här familjerna har upplevt.

  36. Hur tacklar man det utöver de andra
    utmaningarna som man står inför?

  37. Vi har - som en förlängning av studien
    omkring risker och skyddsfaktorer-

  38. -tittat på en nederländsk studie
    som sammanställer forskning-

  39. -på riskfaktorer och skyddsfaktorer
    för flyktingar i exil.

  40. Jag har tagit fram några av rubrikerna
    som kan relateras till Mind Spring.

  41. Vi arbetar med det. När det gäller risk-
    faktorerna måste man tackla det faktum-

  42. -att man lever med osäkerhet
    omkring sin vistelse i exillandet.

  43. Jag vet inte med andra länder, men när
    man får uppehållstillstånd i Danmark-

  44. -är det ett tillfälligt
    uppehållstillstånd i minst åtta år-

  45. -men för många varar det ännu längre.

  46. Uppehållstillståndet
    är alltså osäkert väldigt länge.

  47. Man måste självklart lära sig hur man
    själv och ens familj ska leva med det.

  48. Man saknar det sociala nätverket
    och stödet som man är van vid.

  49. Hur ska man tackla
    att vara separerad från sin familj?

  50. För några familjer är det inte bara
    släkten som man har förlorat-

  51. -utan även sina närmaste,
    sin partner eller sina barn-

  52. -som på grund av andra regler-

  53. -inte har möjlighet att ta sig
    till sin familj här i Danmark.

  54. Det kan vara
    för att man inte hittar familjen.

  55. Man måste också hantera förlusten
    av social status och kompetens.

  56. Man har inte fått ett nytt jobb
    från början.

  57. Det händer även mycket i familjen.
    Könsroller och familjeroller ändras-

  58. -vilket kan skapa konflikter
    inom relationer-

  59. -och som är en stor riskfaktor
    för familjerna.

  60. När det gäller skyddsfaktorer
    jobbar Mind Spring med-

  61. -att få en ny och positiv strategi för
    att klara av den nya nutid och framtid-

  62. -som familjen har framför sig.

  63. Man bygger upp ett nytt nätverk där
    Mind Spring kan vara ett steg på vägen-

  64. -till att våga kunna skapa nya
    relationer med andra flyktingar.

  65. Det ger folk möjligheter
    till att utvidga sitt nätverk.

  66. Det finns en öppenhet
    omkring den väldigt stressiga perioden-

  67. -och de traumatiska upplevelser som
    man har haft. Hur talar man om dem?

  68. Hur talar man om det i familjen
    så att det inte blir farligt-

  69. -utan i stället nåt som integreras
    på ett förnuftigt sätt i familjen?

  70. Mind Spring har - som Lene sa -
    utvecklats i Nederländerna.

  71. Det var där vi upptäckte det
    på ett studiebesök år 2009.

  72. Det var självklart inte främmande
    att tänka på föräldrastöd-

  73. -men nåt i konceptet i Mind Spring-

  74. -såg vi som nytt och annorlunda, och det
    ville vi gärna importera till Danmark.

  75. Det har vi gjort sen 2010.
    Det finns redan en stor efterfrågan-

  76. -bland kommunerna och bland
    flyktingarna, vilket är ett bevis på-

  77. -att programmet fungerar
    för föräldrarna.

  78. Det är ett program som ger kunskap
    som man kan bearbeta och använda-

  79. -och därmed skapa en ny handling
    i familjen.

  80. Rent praktiskt förklaras etableringen
    och genomföringen av ett program-

  81. -på den här mycket pedagogiska bilden.

  82. Man hittar en lokal samarbetspartner.

  83. Mind Spring-programmen är förankrade
    lokalt i förskolor eller skolor-

  84. -eller med hjälp av
    den lokala förvaltningen-

  85. -familjevägledare, socialförvaltning och
    där flyktingar tas emot i kommunerna.

  86. De får reda på att en grupp nyanlända
    vill gå igenom ett Mind Spring-program-

  87. -och tänker på vilka det är
    som ska delta i programmet.

  88. De hittar då en Mind Spring-tränare.

  89. Det är en lokal resursperson
    som själv har flyktingbakgrund-

  90. -och som talar samma språk
    som gruppen som ska gå i programmet.

  91. Det är också en person som kan vara
    volontär, för tränaren får ingen lön-

  92. -utan bidrar med en frivillig insats.

  93. När personen har valts får personen-

  94. -ett grundligt träningsprogram
    som vi ger dem.

  95. Vi tränar Mind Spring-tränaren
    i sju dagar-

  96. -och utifrån en grundlig manual går de
    också igenom ett Mind Spring-program.

  97. De sitter tillsammans med 10-15 andra
    Mind Spring-tränare från hela landet-

  98. -som ska genomföra programmen och
    genomgår metoden och får kunskap-

  99. -och tränar på att vara en bra
    gruppledare för en Mind Spring-grupp.

  100. Sen åker de till sina lokala värdar-

  101. -och bjuder in föräldragruppen som ska
    delta i programmet. Och de sätter igång.

  102. Gruppen träffas
    mellan åtta och nio gånger-

  103. -en gång i veckan i två timmar.

  104. Värdinstitutionen deltar
    med en medtränare.

  105. Det är en professionell pedagog
    eller socialrådgivare-

  106. -eller lärare som sitter med i gruppen.

  107. Denna förstår inte vad som sägs
    eftersom allt försiggår på modersmålet.

  108. Därför är en tolk med.

  109. Det sitter en tolk vid medtränaren
    som översätter allt-

  110. -och Mind Spring-tränaren kan ta hjälp
    av medtränaren vid behov.

  111. Det kan vara om det krävs kunskap
    om nån lag eller lokala möjligheter-

  112. -som måste sägas korrekt.
    Då får man hjälp.

  113. Men när man diskuterar barn
    och barnuppfostran-

  114. -kan det även komma frågor som "Vad
    får dina barn göra? Hur tänker ni?".

  115. Man blir även en representant
    för den danska kulturen, kan man säga.

  116. Det som vi gör är att övervakar tränaren
    och medtränaren. Vi övervakar dem.

  117. "Hur går det med gruppen?
    Har det kommit upp svåra ämnen?"

  118. "Hur går samarbetet mellan
    en professionell och en volontär?"

  119. När grupp-programmet är slut
    blir tränaren certifierad-

  120. -och kan då gå ut och fortsätta
    med att göra Mind Spring-program-

  121. -tillsammans med värden.

  122. Det är ett program
    där tränaren tränas-

  123. -och som ska kunna spridas utan att
    vara beroende av professionellt stöd.

  124. När de har gått igenom ett program
    är de utbildade och kan då fortsätta.

  125. Det som är speciellt med metoden-

  126. -och som väckte vårt intresse och
    som skiljer sig från många andra saker-

  127. -är att det är en tränare
    som är volontär som styr det hela.

  128. Samarbetet mellan volontärer och
    professionella ger speciella roller.

  129. Vi har medtränare som säger att det är
    speciellt att vara med och inte förstå-

  130. -och att allt översätts av en tolk.
    De förstår mer-

  131. -om hur det är att vara flykting
    och inte förstå vad som händer.

  132. "Det är svårt att uttrycka sig.
    Har tolken översatt rätt?"

  133. De får upplevelser av det
    och de ser den enorma resurs-

  134. -som Mind Spring-tränaren
    har att erbjuda.

  135. Det är det reflexiva rummet, där Mind
    Spring skiljer sig från undervisning.

  136. Man brukar börja med ett kort
    kunskapsupplägg och några övningar-

  137. -så att gruppdeltagarna hänger med
    från början.

  138. Mötena har olika teman-

  139. -men dagsprogrammet utvecklas hela
    tiden utefter deltagarnas berättelser.

  140. Inget blir inaktuellt eller ointressant-

  141. -för det utgår alltid från deltagarnas
    erfarenheter och utmaningar.

  142. Det är det som man arbetar med.
    Man får inte bara en massa information-

  143. -utan man får hela tiden reflektera över
    och bearbeta den.

  144. Sen finns "peer-to-peer"-elementet.
    Man sitter i en grupp med en tränare-

  145. -som har ens språkliga
    och kulturella bakgrund-

  146. -och som själv har gått igenom
    ett integrationsprogram.

  147. Den speglingen och tron på att man själv
    kan ta sig igenom programmet-

  148. -och erfarenheten som tränaren
    kan bidra med är också viktiga.

  149. Det innebär också att allt kan försiggå
    på modersmålet.

  150. Då hoppar vi över tre steg
    av relations- och trygghetsbildning.

  151. Mycket snabbt etableras en trygg
    och tillitsfull relation i gruppen-

  152. -som tillför möjligheten
    att ta upp jobbiga teman.

  153. Dessa teman beskrivs i manualerna
    som användes i tränarnas utbildning-

  154. -och de handlar om identitet,
    förändring av identitet, kulturmöten-

  155. -normer, barnuppfostran,
    barns utveckling-

  156. -och vi berör även stress och trauma
    och hur man hanterar det.

  157. Det här är föräldragruppernas teman.

  158. Vi har också utvecklat Mind Spring
    för unga och unga ensamkommande.

  159. Där berör vi också ensamhet-

  160. -och den danska ungdomskulturen-

  161. -och hur ungdomslivet ser ut här.

  162. Vi håller på att utveckla Mind Spring
    för barn mellan nio och fjorton år.

  163. Vi har precis utbildat de första
    tränarna inom det.

  164. Det finns självklart andra teman
    i de här barngrupperna.

  165. Jag tänkte visa er några få...
    kommentarer-

  166. -från flyktingar och medtränare
    som har genomfört det.

  167. Här är en burmesisk kvinna som deltog
    i Mind Spring på en förskola.

  168. Hon säger: "Jag har lärt mig mycket."

  169. "Hur jag ska uppfostra mina barn och
    hur jag ska samarbeta med min man."

  170. Det är en av de saker
    som upprepas bland föräldrarna.

  171. Det handlar om att prata med sina barn.

  172. Många föräldrar är inte vana vid
    att man pratar med varandra i familjen.

  173. Många säger "Vi ger bara barnen order".
    Nu överdriver jag lite-

  174. -men de ger order om hur man ska göra.

  175. Efter Mind Spring-programmen
    får de redskap för att tala med barnen-

  176. -särskilt om man har tonåringar.

  177. Då kan vi prata med tonåringarna
    om hur de ser på saken.

  178. Det kan hända att den unga tjejen
    ändå inte får gå på festen-

  179. -men då har man haft
    en annan process.

  180. Det betyder mycket för dialogen
    och relationerna inom familjen.

  181. Sen har vi Chin Chin
    som var Mind Spring-tränare i gruppen.

  182. Hon säger: "Om jag hade varit med i ett
    sånt program hade det varit lättare."

  183. Det är tydligt att tränarna
    som tar sig igenom träningen-

  184. -får ut mycket av det själva också.

  185. Jag pratade med Ali som har varit
    tränare i några av ungdomsgrupperna.

  186. Han kom för två år sen
    men talar danska och engelska.

  187. Han flydde från Syrien
    och var väldigt ensam i början.

  188. Han hade svårt att relatera
    till de andra flyktingarna.

  189. Han är ogift och upplevde
    att flyktingarna tog avstånd-

  190. -från det som underlättade
    integrationen.

  191. När han blev Mind Spring-tränare-

  192. -träffade han flyktingar
    som såg på integration som han gjorde.

  193. Så nu har han ett stort nätverk
    i gruppen som han har lärt känna.

  194. Kirsten var den professionella
    medtränaren som ledde förskolan.

  195. Hon säger: "Barnen i Burma tiger när
    föräldrarna talar, säger föräldrarna."

  196. "Det är nytt för dem att man ibland
    måste diskutera med barnen."

  197. Det är samma sak
    som deltagaren säger.

  198. Kirsten berättade också-

  199. -att ett burmesiskt ord för trauma
    inte finns. De visste inte var det var.

  200. Att förstå att människor reagerar på
    att bli utsatta för en sån enorm press.

  201. Att bara förstå det
    var en stor lättnad för föräldrarna.

  202. Kirsten sa också
    att föräldrarna i gruppen-

  203. -och deras resurser-

  204. -och deras förmåga att reflektera över
    sin egen situation-

  205. -var imponerande. Hon fick en bild
    av föräldrar som hon annars träffar-

  206. -på nåt enstaka föräldrasamtal.

  207. Hittills har vi tagit fram program
    för föräldrar och unga-

  208. -och vi jobbar på
    att starta barngrupper.

  209. Vi har runt 120 utbildade tränare.
    Några utbildades för flera år sen-

  210. -men vi håller kontakt med dem
    och håller ett årligt tränarmöte.

  211. Vi frågar om folk vill genomföra
    Mind Spring men inte har en tränare.

  212. Då använder vi oss av nån från
    grannkommunen eller som har flyttat.

  213. De flesta tränarna är fortfarande redo
    att genomföra Mind Spring-program.

  214. Det har varit en stor uppgift för dem
    och de har varit nöjda med Mind Spring.

  215. Vi försöker att hela tiden
    följa upp resultaten av det.

  216. Vi har utvärderat programmen
    och det visar på ett högt deltagande.

  217. När föräldrarna har varit med
    på ett möte-

  218. -hoppar de inte av eller har frånvaro.

  219. Ett deltagande på 80 % är bra
    för ett frivilligt program.

  220. De är inte tvungna att komma, och det
    sker på eftermiddagen eller kvällen.

  221. Vi har även startat en forskningsstudie
    och samarbetar med psykiatrin-

  222. -och transkulturell psykiatri-

  223. -som undersöker tesen vi har, som är
    att arbete med stress och trauma-

  224. -kan förebygga
    att psykiska problem utvecklas-

  225. -slår rot och kanske utvecklas
    till allvarlig PTSD.

  226. Kunskap om redskap som man får tidigt
    efter att man har kommit i säkerhet-

  227. -kan förebygga utvecklingen.

  228. Hon gör en kontrollerad studie, men hon
    har bara utfört pilotstudien hittills.

  229. Den visar som tur är positiva resultat.

  230. 25 % får en ökad livskvalitet
    på WHO 5-skalan som hon jobbar med-

  231. -med föräldrarna.

  232. Vi har också pratat
    med några av föräldrarna-

  233. -som deltog i programmet tidigare-

  234. -och frågat dem om de minns
    att de var med.

  235. Det mindes de, och de mindes också
    vilka teman de jobbade med.

  236. Många kunde redogöra för förändringar
    som programmet medförde.

  237. Det tycker vi är imponerande
    när det gäller bara åtta veckors insats-

  238. -som även var väldigt billig
    eftersom tränarna är volontärer.

  239. Det var det jag hade att säga.

  240. Översättning: Heidi Schmidt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Danmark, Flyktingfamiljer, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Föräldrar och barn, Föräldrautbildning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.