Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Skolförberedande program från FinlandDela
  1. Man ska känna att man kan vara ett
    stöd när barnet går in i förskolan.

  2. Det är roligt att vara här.
    Hälsningar från Finland.

  3. Ja, må vi leva i flera hundra år.

  4. Jag kommer från en NGO-organisation
    som grundades 1921-

  5. -som heter Folkhälsan i Finland rf.

  6. Jag tar kontexten nu så att det
    inte blir nån begreppsförvirring.

  7. Vi är inte en officiell organisation-

  8. -eller en statlig eller kommunal
    organisation. Vi jobbar på svenska.

  9. I Finland har 300 000 människor
    svenska som modersmål.

  10. Vi befinner oss på kusten-

  11. -från Karleby och Jakobstad i norr-

  12. -ända ner till Helsingfors
    och Lovisa i öster.

  13. Vi är vidsträckta.

  14. Vi har också invandrare
    och inflyttade.

  15. Vi tog tidigt emot kvotflyktingar
    och vi har arbetskraftsinvandring.

  16. Kustområdet
    är det område som inte är rött.

  17. Tyvärr har Finland mycket rött.

  18. Skulle jag få bestämma
    skulle vi ta in fler till Finland.

  19. Vi behöver det,
    med tanke på vår demografi.

  20. Jag är inte i regeringen men jag kan
    ju tycka till när jag har chansen.

  21. Folkhälsan som organisation
    står på tre ben.

  22. Vi har forskning,
    vi producerar välfärdstjänster-

  23. -och vi har en förbundsdel.

  24. Vi sysslar med hälsofrämjande arbete
    och frivillig-verksamhet.

  25. Vi har ungefär 1 500 anställda.

  26. Folkhälsans förbund har i uppdrag-

  27. -att främja hälsa,
    livskvalitet och gemenskap.

  28. De som kommer till oss
    och integreras på svenska-

  29. -blir en minoritet i minoriteten.

  30. Det är viktigt
    att vi som har bott här länge-

  31. -och har svenska som modersmål-

  32. -funderar på hur vi kan inkludera
    i våra närsamhällen.

  33. Vi ska jobba
    för en tvåvägsintegration.

  34. Det är inte bara de som kommer
    som ska vänja sig vid oss.

  35. Jag tycker man ska vara
    respektfullt nyfikna på varandra.

  36. Man ska inte se det som, att en
    behöver hjälp som de andra ger-

  37. -utan vi ska samverka för att få-

  38. -en bra miljö och hälsosamma
    närsamhällen med livskvalitet.

  39. Där har ni kontexten
    och ramen runt var vi finns.

  40. Då går jag över till FHille.

  41. FHille är ett program
    som startades 2014.

  42. Det är en del av förbundets
    familjestödjande arbete.

  43. Det är ett riktat program.

  44. En liten pilot startade 2014.

  45. 2016 fick vi, för integrationsdelen-

  46. -understöd
    av Arbets- och näringsministeriet.

  47. Sen har vi fått projektpengar
    av statens penningspel-

  48. -från 2017 och framåt.

  49. Det finns en HIPPY international-

  50. -som bildades på 60-talet i Israel.

  51. Det är ett instruktionsprogram
    för barn och deras föräldrar.

  52. Vi är i Danmark. För fem år sen
    fanns ett HippHopp-program här.

  53. På en konferens i Stockholm
    nosade jag upp det här HippHopp.

  54. Det lät lite folkhälsan-aktigt.
    Det är HIPPY-inspirerat.

  55. Vi tog kontakt med danskarna
    och gjorde ett studiebesök-

  56. -och utarbetade sen
    vårt eget FHille-program.

  57. Så här ser HIPPY:s världskarta ut.

  58. De mörkare orange bollarna är
    HIPPY-program. De ljusare bollarna-

  59. -Danmark, Nederländerna, Finland
    och Turkiet, är HIPPY-inspirerade.

  60. Det är en nyansskillnad
    som jag kommer in på.

  61. Tyvärr är kartan fel,
    för egentligen finns Sverige med.

  62. I Sverige
    fick de nys om vårt FHille-program.

  63. I Malmö tog ett gäng
    familjekommunikatörer-

  64. -i stadsdelen Rosengård kontakt
    och ville börja jobba med FHille.

  65. I Malmö heter det ALLT
    - Att leka och lära tillsammans.

  66. Ni från Sverige
    som tycker det här låter intressant-

  67. -ska veta att de har gjort en pilot
    i Malmö.

  68. De är inspirerade av oss.

  69. Materialet bygger på
    vårt FHille-material.

  70. Det var två år sen de startade.

  71. Vad är då FHille
    och till vem riktar vi oss?

  72. Det är ett riktat program.

  73. Det är inte enbart
    för utlandsfödda familjer-

  74. -utan vi vänder oss
    till alla familjer-

  75. -som behöver lite mer
    då de går in i skolvärlden.

  76. Det görs hemma med familjen.

  77. Det är interaktion och där skiljer vi
    oss från HIPPY international.

  78. HIPPY är ett instruktionsprogram
    medan vi vill interagera.

  79. Vår teoribas
    bygger mycket på anknytning-

  80. -och salutogenes
    med en känsla av sammanhang.

  81. Man lär sig genom leken.

  82. Det är "empowerment",
    som du var inne på.

  83. Föräldern är i förarsätet.

  84. Den är en viktig person för barnets
    utveckling och kompetenser.

  85. Man ska känna att man kan vara stöd
    för sitt barn i förskolan.

  86. Vi kallar det förskola,
    året före skolan.

  87. Sen har vi småbarnspedagogik
    i de yngre åldrarna.

  88. När man går in i skolan ska föräldern
    känna att den kan vara ett stöd.

  89. Kärnan i FHille-programmet
    är bollen mitt i.

  90. Förälder och barn
    leker och lär tillsammans hemma.

  91. FHille-guiden är central
    och stödjer föräldern i det här.

  92. Folkhälsans uppgift-

  93. -är att koordinera och inspirera
    och ha material- och bokansvar.

  94. Vi har mycket hands on-material.
    Det är väldigt lite på nätet.

  95. I Finland har vi
    en ganska massiv skärmtid redan.

  96. Både barn och vuxna
    sitter med sina plattor.

  97. Med FHille
    försöker vi lyfta samvaron-

  98. -med att man sitter näsa mot näsa
    och gör roliga lekar tillsammans.

  99. Träffar och fester ordnar vi
    med jämna mellanrum-

  100. -så att man kan fira
    sina framsteg i programmet.

  101. Allt är gratis för dem som deltar.

  102. Kommunens insats
    är FHille-guidens arbetsinsats.

  103. Vår insats är materialet.

  104. Vad är då en FHille-guide? När vi
    startade projektet funderade vi på-

  105. -vad vi skulle kalla
    dessa centrala människor-

  106. -som varannan eller var tredje vecka
    träffar föräldern.

  107. "Guide" var det bästa.
    Det är en guide in i materialet.

  108. FHille-föräldern
    är den guiden jobbar med.

  109. Man instruerar eller inspirerar
    föräldern i materialet.

  110. Man betonar samspelet.
    Det får inte bli ett prestationskrav.

  111. Det ska vara
    ett samspel och lekfullt.

  112. Ibland när man ritar blundar man.

  113. Det finns inga krav på
    att det måste vara nån nivå.

  114. Det anpassas-

  115. -och man förtydligar vid behov.

  116. FHille-guiden är central
    för att programmet ska lyckas.

  117. Det är ganska digert.

  118. Man håller på i 30 veckor.

  119. Det är ett program men nu för tiden
    har vi två olika material.

  120. "Att leka och lära tillsammans"
    är anpassat för yngre barn.

  121. Småbarnspedagoger
    har jobbat fram materialet-

  122. -så att det är anpassat
    för åldersgruppen.

  123. "För en god skolstart"
    har vi i förskoleålder-

  124. -då barnet är fem-sex år.

  125. Det var spännande när vi gjorde
    piloten. Det är 30 veckor.

  126. I "För en god skolstart"-

  127. -leker man tillsammans
    en liten stund varje vardag.

  128. Det är ganska krävande.

  129. Föräldern måste "committa" sig
    att vara igång med sitt barn.

  130. Det var spännande att se
    om föräldern skulle hålla ut.

  131. I materialet vi har tagit fram
    - "Att leka och lära tillsammans"...

  132. ...leker man tillsammans
    tre gånger i veckan.

  133. 2014-2016 har 90 familjer deltagit.

  134. Tre familjer har avbrutit.

  135. 2017, fick vi
    en större statlig finansiering.

  136. Nu deltar 135 familjer
    och hittills har en familj avbrutit.

  137. Vi är mitt i FHille-året. Det har
    gått knappt 15 veckor av läsåret.

  138. Det är ett tecken på
    att det är nåt i det som fungerar.

  139. Jag ser det som att guiderna
    är nyckeln till att det ska fungera.

  140. För utlandsfödda familjer
    är guiden oerhört viktig-

  141. -med tanke på att anpassa materialet,
    inspirera och fundera tillsammans.

  142. Materialet är väldigt digert.

  143. Kostnadsberäkningen för materialet,
    som innehåller mycket sagoböcker-

  144. -är 200 euro per familj.

  145. Det övergripande målet, oberoende om
    man är inlandsfödd eller utlandsfödd-

  146. -är att öka inkludering
    och minska utanförskap-

  147. -på ett personligt och socialt plan.

  148. Barnen ska få en god skolstart-

  149. -och känna att de kan hantera det.

  150. Då det gäller integrationsmaterialet-

  151. -så vill jag framhålla
    känslan av sammanhang.

  152. FHille kan bidra till att livet
    i Finland blir mer hanterbart-

  153. -meningsfullt och begripligt.

  154. Huvudsyftet är att stärka barnets
    kompetenser.

  155. Men vi har inte så stora volymer än.
    Vi har kört i bara två år-

  156. -som ett verktyg
    för en god integration.

  157. Men vi har redan märkt
    att det stärker barnet-

  158. -och att föräldern får syn
    på sig själv som resurs-

  159. -och att den är ett stöd när barnet
    går in i den finländska skolvärlden.

  160. Föräldern får en förståelse
    för de finländska systemen-

  161. -både småbarnspedagogiken
    och skolsystemet.

  162. Det har varit värdefullt att få se
    hur man gör i det här landet.

  163. Det främjar hela familjens
    inkludering i närsamhället.

  164. På våra FHille-fester är det både
    inlands- och utlandsfödda familjer-

  165. -som leker tillsammans.

  166. Många utlandsfödda som deltar
    vill själva bli guider.

  167. Att vara FHille-guide...

  168. ...kan vara förälderns
    första avlönade uppdrag.

  169. De blir semiprofessionella.
    Vissa vill bli det.

  170. Det här är vad vi vill med FHille.

  171. Främja välbefinnande, utveckling
    och förutsättningar för lärande.

  172. Vi stödjer barnets olika kompetenser.

  173. Vi gör föräldern delaktig i barnens
    lärande, genom lek och samspel.

  174. Många av de utlandsfödda som kommer
    är väldigt ambitiösa-

  175. -och vill jobba med skolscheman
    med barnen.

  176. Först är de ovana vid
    att man kan lära sig genom lek.

  177. Det behöver inte heta matematik.
    Det kan vara en lek som tar fram-

  178. -nyfikenheten kring matte.

  179. Okej. Nu har ni fått en FHille-dos.

  180. Jag hoppas det gav er nåt.
    Tack för mig.

  181. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolförberedande program från Finland

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Finland, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Föräldrar och barn, Invandrarbarn, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande och lärarstöd

Samtal mellan Mikael Björk, Centrum för Akademiskt Lärarskap (AKL) och före detta studenterna på Malmö högskola, Jessica Droppe, Ellen Spens och Petra Leube, om vad det innebär med lärarstöd inom entreprenöriellt lärande och hur man ger detta på bästa sätt. Hur applicerades kunskaperna på yrkesrollen efter utbildningen? Moderator: Per Dahlbeck, universitetsadjunkt. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.