Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Nordiska jämförelser - nyanlända barnDela
  1. Det finns inget facit
    på den rätta modellen.

  2. Det måste vara en flexibel lösning
    på lokal nivå.

  3. Jag jobbar på Nordens välfärdscenter.

  4. Vi jobbar mycket med att hitta
    och beskriva lärande exempel-

  5. -på hur man har löst olika saker
    i de olika länderna.

  6. Vi ska också beskriva skillnader
    och likheter mellan länderna-

  7. -och det ska jag göra nu.

  8. Vi rör oss på policy-nivå
    under min presentation.

  9. Jag vill säga några ord om projektet
    "Nyanlända barn och unga i Norden"-

  10. -och vad som har gjorts tidigare.

  11. 2016, när jag började på NVC
    gjorde vi en beskrivning-

  12. -av mottagandet av ensamkommande
    barn och unga i Norden.

  13. I det här häftet görs en beskrivning-

  14. -av hur man jobbar med asylprocessen-

  15. -sociala insatser,
    hälso- och sjukvård, fritid-

  16. -vad som händer när man blir 18-

  17. -och den brist på kunskap som finns
    om barn som försvinner.

  18. Den finns att ladda ner
    från vår hemsida.

  19. Vi gjorde en kortare version
    av rapporten på engelska-

  20. -där vi intervjuade ensamkommande
    om vad de tycker är viktigt.

  21. Den finns här att ta
    eller att ladda ner.

  22. Under 2017 har arbetet
    varit fokuserat på skola.

  23. Som Kristin och andra har nämnt-

  24. -är en av de viktigaste
    skyddsfaktorerna för barn och unga-

  25. -att lyckas med skolan.

  26. Jag går in på skillnader
    och likheter mellan länderna.

  27. Den här kartan tog vi fram
    i arbetet med ensamkommande.

  28. Ju grönare färg, desto fler
    ensamkommande per tusen barn.

  29. Den visar skillnader i policys
    mellan länderna.

  30. I Sverige ska alla kommuner
    ta emot asylsökande.

  31. I de andra länderna är det särskilda
    mottagningskommuner.

  32. Tidigare var det även så i Sverige-

  33. -men det har ändrats.

  34. I och med ändringen hade vissa
    lång erfarenhet av målgruppen-

  35. -medan det för andra
    var en helt ny målgrupp

  36. Det finns olikheter när det gäller
    skolplikt och organisation-

  37. -men alla barn har rätt till skola.

  38. En likhet som finns är
    att det är ett föränderligt område-

  39. -med genomförda och pågående
    lagändringar-

  40. -hela tiden.

  41. Det påverkar också
    det praktiska arbetet.

  42. Några skillnader och likheter
    om ensamkommande...

  43. I Sverige har den kommunala
    socialtjänsten-

  44. -ansvar för ensamkommande barn.

  45. I Norge är det Bufetat,
    deras statliga socialtjänst-

  46. -som har liknande ansvar.

  47. De ansvarar för barn upp till 15.

  48. Utlendingsdirektoratet har
    huvudansvaret om man är 15-18.

  49. I Danmark är det Utlendingsstyrelsen,
    deras Migrationsverk-

  50. -som ansvarar för boende och omsorg
    men det delegeras till Røde Kors.

  51. Man delegerar även till kommuner
    men framför allt till Røde Kors.

  52. I Finland är det Migrationsverket
    som delegerar till olika aktörer-

  53. -både offentliga, privata och NGO:s.

  54. På Island hanteras det
    från case till case.

  55. Det kommer inte så många dit.

  56. Det kan vara hotell
    eller andra boenden.

  57. När man har fått sitt
    uppehållstillstånd är det kommunen...

  58. På Island är det
    framför allt fosterfamiljer...

  59. I de andra länderna
    är det olika sorters boenden.

  60. Berit Berg beskrev
    hur man har ordnat i Norge.

  61. Liknande former av boenden
    finns i de andra länderna också.

  62. Hur många är det?
    200 000 kom till Norden 2011-2016.

  63. Tre fjärdedelar kom till Sverige.

  64. Det vanligaste är
    att det är yngre barn.

  65. Den röda linjen är 0-13 år
    och den blå är 14-17 år.

  66. Normalscenariot är
    att det är yngre barn som kommer.

  67. 2015 var det ungefär lika många
    yngre som äldre barn.

  68. Det är fler pojkar än flickor.

  69. Om man tar bort ensamkommande-

  70. -så är det ändå fler pojkar-

  71. -men skillnaderna är inte lika stora.

  72. Som ni ser
    så kommer det många flickor.

  73. I skriften har vi intervjuat
    forskare och praktiker-

  74. -som har jobbat med de här frågorna
    under lång tid.

  75. Vi gör också en översiktlig
    beskrivning av skolsystemen.

  76. Den ska jag gå igenom nu.

  77. Man har rätt till skola
    men det ser lite olika ut.

  78. I Sverige, Finland och Norge
    har du rätt från dag ett.

  79. I Norge och Danmark förväntas man
    uppehålla sig i landet en viss tid.

  80. Tre respektive sex månader.

  81. I Sverige har man bara skolplikt
    om man har uppehållstillstånd.

  82. Papperslösa har rätt till skola
    på samma sätt som asylsökande.

  83. Så här ser det ut i policys.

  84. Vi har inte studerat
    hur det ser ut i praktiken.

  85. För det krävs helt andra metoder.

  86. Det här är rättigheterna.

  87. Hur organiserar man utbildningen
    i skolorna?

  88. Vad finns det för modeller?

  89. Här sticker Danmark ut med särskilda
    skolor för asylsökande barn.

  90. I övriga länder
    ges utbildningen i ordinarie skolor.

  91. Det är vanligt att man går
    i nån form av förberedelseklass.

  92. Men det finns exempel på att man
    kan gå direkt till ordinarie klass-

  93. -och få särskilt stöd.

  94. För introduktionsklass
    finns i Norge och Sverige-

  95. -en gräns på max två år.

  96. Det kommer sig av att barn
    har gått länge i förberedelseklass.

  97. Det har man reglerat där.

  98. Det finns vissa kommuner
    som har mottagningsenheter-

  99. -där man kan gå den första tiden-

  100. -innan man går in
    i andra former av utbildningar.

  101. Vi har intervjuat forskaren Nihad
    Bunar som har studerat det här.

  102. Han lyfter fram både för- och
    nackdelar med båda modellerna.

  103. Det man behöver fråga sig...

  104. ...som skolledare är...

  105. Som skolledare är det viktigt
    att känna till för- och nackdelarna.

  106. Det finns för- och nackdelar
    med allt.

  107. Det finns inget facit
    för vad som är den rätta modellen.

  108. Det måste vara en flexibel lösning
    på lokal nivå.

  109. Kommuner, stadsdelar och så
    ser ju olika ut.

  110. Man ska ställa frågan
    "hur vet man att man gör rätt?"

  111. Hur vet man att man inte gör fel?

  112. Konsekvenserna kan bli stora
    om man gör fel.

  113. Lokal flexibilitet framhålls. Man ska
    utgå från den enskilda eleven-

  114. -och dennas behov och anpassa
    undervisningen utifrån det.

  115. Och man ska hela tiden
    följa upp hur det går.

  116. Man ska använda sig av
    forskningsframtagen kunskap.

  117. Anpassade insatser
    för nyanlända barn...

  118. I alla länder får man undervisning
    i det nya språket.

  119. I Sverige
    har man rätt till modersmål.

  120. Jag vet inte hur det ser ut med det
    i Danmark.

  121. I de andra länderna kan man få,
    eller få tillfälle att utveckla...

  122. Sverige gör också en obligatorisk
    kartläggning i grundskolan.

  123. Modersmålsundervisningen
    har funnits länge-

  124. -men kartläggning
    och studiehandledning-

  125. -är insatser som har bestämts efter
    den flyktingsituation som har varit.

  126. Det här ska göras.

  127. Kartläggning av elevens kunskaper
    ska göras på alla i grundskolan.

  128. Man har också
    rätt till studiehandledning-

  129. -som funkar som en kunskapsbrygga-

  130. -mellan det eleven har med sig
    och det ämne man studerar.

  131. Studiehandledningen syftar till att
    eleven inte ska tappa ämneskunskaper.

  132. Allt ska inte vara fokuserat på språk
    utan man ska utvecklas i andra ämnen.

  133. Jag ska uppehålla mig lite mer
    kring Sverige-

  134. -då Sverige har tagit emot många och
    har förändrat i policys och lagar-

  135. -utifrån den situation som har varit.

  136. Förr var det upp till kommuner,
    enskilda skolor och lärare-

  137. -att bestämma vilket stöd som ges.

  138. Det var något som få sysslade med.
    Få hade mycket kunskap.

  139. En lärare hade hand om flyktingbarn.

  140. I socialtjänsten
    var det flyktinghandläggaren.

  141. De kunde mycket om andra kulturer
    och hur man jobbade med tolk.

  142. Nu görs det stora statliga satsningar
    på kompetensutveckling.

  143. Man har format lagar
    och ett implementeringsarbete pågår.

  144. Det är hela skolans angelägenhet.

  145. Nyanlända elever är allas elever.

  146. Alla behöver lära sig om det, inte
    bara de som jobbar med flyktingbarn.

  147. Man pratar också om
    barn med migrationserfarenheter.

  148. Det är en erfarenhet man har.
    Det är inget man är.

  149. Det är en generell skolutveckling-

  150. -för att möta
    de behov som har uppstått.

  151. Det görs nationella satsningar
    i de andra nordiska länderna.

  152. Finland har Meaningful in Finland-

  153. -som utbildar lärare för att
    förhindra hatyttringar och rasism.

  154. I Norge bedrivs
    Kompetanse for mangfold-

  155. -där man utbildar lärare i mångfald-

  156. -och andraspråksundervisning.

  157. Island har en action plan-

  158. -som har handlat om att reglera
    vilka rättigheter de här barnen har.

  159. I Sverige görs generella satsningar
    till alla kommuner-

  160. -och specifika insatser till vissa
    kommuner som vill vara med på det.

  161. I Danmark vet jag inte
    om man har gjort nåt nationellt-

  162. -men däremot
    kan man ta beslut lokalt.

  163. Det har man gjort i Köpenhamn
    med "Ny i København"-

  164. -som började implementeras 2017.

  165. Man vill få ut elever snabbare från
    mottagsklasser till allmänna klasser.

  166. Det har man lärt sig
    av andra kommuner.

  167. Det underlättar
    elevens språkinlärning-

  168. -och ger bättre integration.

  169. Det var det jag ville berätta.

  170. Hur man än vänder och vrider
    på nationella lagar och policys-

  171. -så är det i den lokala praktiken
    som saker händer.

  172. Man måste omsätta kunskapen
    i praktisk handling och görande.

  173. Det ska bli spännande att lyssna på
    Hildegunn som har en del att säga-

  174. -och sen höra alla exempel
    i eftermiddag efter det.

  175. Tack så mycket.

  176. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Immigration, Integrationspolitik, Invandrarbarn, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.