Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Inkluderande av nyanlända eleverDela
  1. Det viktiga i skolan är att man
    först och främst har kunskap om...

  2. ...symptomen på posttraumatisk stress.

  3. Först vill jag tacka för inbjudan
    till den här viktiga konferensen.

  4. Det är spännande
    att höra om hur andra i Norden gör.

  5. Apropå det du sa,
    så är det även i Norge så-

  6. -att barnen börjar i skolan
    från dag ett.

  7. Det stod tre till sex månader, men
    i praktiken är det från första dagen.

  8. Min uppgift i dag är att prata om
    olika ackulturationsstrategier.

  9. Titeln är: "Barns och ungas olika strat-
    egier i mötet med det nya samhället."

  10. "Vad bör man göra för att nyanlända
    elever ska känna sig inkluderade?"

  11. Jag pratar norska!
    Men det är text på bilderna.

  12. Om ni inte förstår det jag säger,
    så kan ni se på bilderna.

  13. Jag vill ställa frågan: Hur ska man
    presentera Ozan för en ny klass?

  14. Om vi har information om Ozan,
    hur använder vi den i en ny klass?

  15. Hur presenterar vi honom? Vilken sorts
    information ger vi och på vilket sätt?

  16. Jag har en lista med saker
    vi kan veta om Ozan.

  17. Jag återkommer på slutet av föredraget
    och säger lite mer om principer-

  18. -för vad som kan vara bra att säga.

  19. Är det t.ex. smart att säga
    att Ozan inte kan så mycket norska?

  20. Eller kan vi fokusera på sånt
    som stärker kontakten med klassen?

  21. Jag är forskare, och ska visa
    forskningsresultat på vårt arbete-

  22. -men först vill jag säga nåt om
    olika gruppers olika sårbarhet.

  23. Ozan är flykting.

  24. Ska man betrakta flyktingar
    och arbetsinvandrare lika?

  25. En viss medvetenhet om varför
    man har kommit till landet behövs-

  26. -i mötet med eleverna. Och jag
    ska prata om ackulturationsprocessen.

  27. Även om man har olika skäl
    för att komma, så är alla nyanlända-

  28. -i en ackulturationsprocess.

  29. Jag ska använda den kanadensiske
    forskaren John Berrys struktur.

  30. Jag har använt den mycket i mitt arbete
    för att förstå hur komplicerat det är-

  31. -att komma till ett nytt land.

  32. Jag ska gå in på ackulturations-
    strategier, som är en faktor-

  33. -i de modeller han har i sin struktur,
    plus några till.

  34. Jag ska säga lite om radikalisering,
    och om mobbning-

  35. -som vi har forskat på, och sambandet
    med marginalisering som strategi.

  36. Och som moderator sa,
    ska jag även säga lite om trauman.

  37. Hur förhåller man sig som lärare
    till ett traumatiserat barn?

  38. Man ska ju inte vara terapeut,
    men kan man bidra...?

  39. Hur kan man bidra på andra sätt
    till barnets inlärning?

  40. En viktig sak jag alltid pratar om-

  41. -i samband med det här temat,
    det är att se individerna som individer.

  42. Inte som representanter för sin kultur.
    Jag tror det har nämnts förut i dag.

  43. De här barnen
    är mer än bara sin kultur.

  44. Tidigare, från 80-talet och framåt,
    har man fokuserat på kunskap om-

  45. -barnets kultur, eller den kultur
    barnet har som referensram...

  46. Ja, till en viss grad, men barn
    är som sagt mer än sin kultur.

  47. Principer för arbete med inkludering.
    Hur Ozan presenteras i en ny klass.

  48. Vi säger "personer med invandrar-
    bakgrund" om alla som kommer.

  49. SCB i Norge skiljer på första
    och andra generationens invandrare.

  50. Man talar om "invandrare" och
    "norskfödd med invandrarföräldrar".

  51. Vi tänker kanske att de nyanlända
    har de största utmaningarna.

  52. Som möter och känner en
    främmande kultur in på bara kroppen.

  53. Men andra generationen,
    de norskfödda med invandrarföräldrar-

  54. -möter andra slags utmaningar.

  55. T.ex. brottsstatistiken visar att det
    är andra generationens invandrare-

  56. -som är mer representerade.

  57. De utsätts i högre grad för korstryck
    än första generationens invandrare.

  58. Föräldrarna
    kanske förväntar att de ska-

  59. -hålla sig till den ursprungliga
    kulturen och leva enligt den.

  60. Men de kanske ser sig själva som
    norska, svenska, danska eller finska-

  61. -eftersom de har vänner
    från landet de bor i.

  62. Ett sånt korstryck
    kan vara väldigt jobbigt för ungdomar.

  63. Och flykting kontra arbetsinvandrare?

  64. Där finns det också utmaningar.

  65. Att vara flykting
    kan innebära olika saker.

  66. Det kan vara både kvotflyktingar
    och asylsökande.

  67. Det är klart... Jag var flyktingguide
    för Röda korset i Stavanger-

  68. -för en kvotflykting från Eritrea.
    Hon vet att hon får stanna i Norge.

  69. Hon kom genom organiserade åtgärder
    och har en förutsägbar framtid.

  70. Det har inte de asylsökande.
    Deras situation är mycket mer sårbar-

  71. -än kvotflyktingarnas.

  72. Bland asylsökande
    har vi ensamkommande barn.

  73. De har kanske en bror eller en kusin
    med sig, men ingen närstående vuxen-

  74. -som t.ex. en förälder.

  75. Och de kan också ha haft
    en traumatiserande resa, o.s.v.

  76. Forskning i Norge, från NTNU
    och Folkehelseinstituttet, visar att-

  77. -unga asylsökande har större psykiska
    utmaningar än andra invandrargrupper.

  78. Longitudinella studier visar
    att 40 % upplever psykiska problem.

  79. Vi ska se på ackulturationsprocessen.

  80. Den är gemensam för alla grupper,
    oavsett varför de har kommit hit.

  81. Enkelt uttryck är ackulturation
    den förändringsprocess som uppstår-

  82. -när man möter en kulturell grupp.

  83. De flesta har nog varit med om
    en ackulturationsprocess nån gång-

  84. -när vi har gått igenom en förändring.

  85. Men här gäller det när man
    flyttar från ett land till ett annat.

  86. Här står det "enkulturation"
    och "resocialisering".

  87. Det handlar om att man å ena sidan
    kan vara i ett land utan att man-

  88. -inhämtar formellt lärande eller att
    nån berättar vad som är annorlunda.

  89. Enkulturation innebär att man lär
    känna en kultur utan formellt lärande.

  90. Vid resocialisering lär man sig att
    saker och ting görs på ett annat sätt.

  91. Vi socialiseras från barnsben,
    hur vi ska hälsa och tacka för maten-

  92. -och nu ska man lära sig ett annat sätt.

  93. Ackulturationsprocessen handlar om
    att man konfronteras-

  94. -med det man representerar.
    Ens identitet blir konfronterad.

  95. Det har först och främst
    med språk att göra.

  96. Jag kommer in på språk
    och introduktionsklasser lite senare.

  97. Det har med beteende i skolan att göra.
    Hur man tillrättavisar, t.ex.

  98. Om jag tillrättavisar dig, kanske jag
    tycker det är viktigt med ögonkontakt.

  99. Det är ett sätt att visa respekt
    i Norge och i övriga Norden-

  100. -men i andra länder
    är nedslagen blick uttryck för respekt.

  101. Det är ett helt motsatt beteende
    i det land man har kommit till.

  102. Tro, religion och värdegrund har också
    nämnts. Det kan knytas till beteende.

  103. Värdegrunder kan vara knutna
    till könsroller, t.ex. i skolan.

  104. Är det så att det man har avtalat
    med mamma verkligen gäller-

  105. -eller måste mamma
    inhämta pappas godkännande?

  106. Där finns det också utmaningar.

  107. Ackulturationsprocessen
    är en slags anpassningsprocess.

  108. Tidigare sågs det som en
    anpassningsprocess för nyanlända-

  109. -men numer anses det vara en
    anpassningsprocess för båda parter.

  110. Både för oss som lärare,
    och för dem vi möter.

  111. Det är en anpassning för oss också.

  112. Det jag vill ta upp här är några
    faktorer som har betydelse för-

  113. -om det går bra eller om det går dåligt,
    som ett resultat av-

  114. -ackulturationsprocessen. Det handlar
    om mer eller mindre stabila faktorer-

  115. -före och efter man kommer,
    och faktorer under tiden.

  116. Jag ska säga lite om ålder och kön-

  117. -innan jag går vidare
    till de andra punkterna.

  118. När det gäller ålder
    kan man ställa frågan om det är-

  119. -lättast för Ozans föräldrar
    eller för Ozan själv, att anpassa sig?

  120. För att ställa frågan på sin spets.

  121. De flesta av er
    hade nog kunnat svara på det.

  122. Yngre har lättare för att anpassa sig.

  123. Ju äldre vi blir,
    desto mer medvetna blir vi om våra liv.

  124. Det blir svårt för oss att ändra
    på det vi gör och anser.

  125. Men jag vill fokusera på ungdomstiden.

  126. Man måste vara medveten om
    att det är en period som kan vara svår.

  127. Man vill hitta sin identitet
    och ta reda på vem man vill vara.

  128. Det är en speciellt jobbig period,
    som jag tror har nämnts tidigare i dag.

  129. Och kön, då? Är det lättast för
    män eller kvinnor? Pojkar eller flickor?

  130. Det är lite speciellt att betrakta det
    som en separat faktor-

  131. -men knutet till ålder kan man säga
    att det oftast är lättast för män.

  132. De arbetar, medan kvinnorna är
    hemma och inte möter norsk kultur-

  133. -eller den kultur man befinner sig i.

  134. Och ungdomstiden, då?

  135. Jag har forskat på det psykosociala, på
    depression och depressiva symptom.

  136. Det jag har funnit, och som stöder
    forskning om depression hos unga är-

  137. -att flickor ligger på en högre nivå än
    pojkar när det gäller psykiska problem.

  138. Depression och depressiva symptom.

  139. Men om vi jämför norska ungdomar
    och invandrare, så är skillnaden-

  140. -mellan könen mindre bland nyanlända,
    än bland de som är födda här.

  141. Så pojkarna närmar sig flickorna
    när det gäller psykiska problem.

  142. De äldsta pojkarna i högstadiet är
    nästan på samma nivå som flickorna.

  143. Det visade undersökningen vi gjorde
    bland 3 000 norska högstadieelever.

  144. Det finns anledning till att vara
    uppmärksam på de äldsta pojkarna-

  145. -i högstadiet, om man kan säga så.

  146. Och ackulturationsstrategier:
    Språk, introduktionsklasser-

  147. -orsaker till migration,
    trauman, kultur och attityder.

  148. Ackulturationsstrategier
    är en central faktor-

  149. -i John Berrys struktur,
    som jag har pratat om.

  150. Det är främst två frågor
    som är utgångspunkten-

  151. -i väldigt många situationer
    som man möter som ny i ett land.

  152. I vilken grad ska jag
    fokusera på min ursprungliga kultur-

  153. -och göra som i mitt hemland?

  154. Och i vilken grad ska jag införliva
    det norska, svenska, danska, o.s.v.?

  155. Beroende på vad man svarar på dessa
    frågor, så får man fyra olika resultat.

  156. Ni känner säkert igen begreppen
    integrering, assimilering-

  157. -segregering, separering
    och marginalisering.

  158. Integrering är
    när man svarar ja på båda frågorna.

  159. Man behåller en del av sitt ursprung,
    och tar samtidigt till sig det norska.

  160. Man fokuserar på norska vänner,
    och att ha många olika relationer.

  161. Det är definitivt den bästa strategin,
    enligt forskningen-

  162. -när det gäller psykosocial anpassning.

  163. Vi säger gärna att vi vill ha
    en bra integreringspolitik i Norge-

  164. -men många anser att det i praktiken
    är en assimileringspolitik vi har.

  165. Assimilering är när man säger nej till-

  166. -att behålla ursprungskulturen, och ja
    till att man ska ta till sig det norska.

  167. I Norge
    talar vi om förnorskningspolitik.

  168. Samerna är en grupp som har utsatts
    för en hård förnorskningspolitik.

  169. De fick inte ens tala samiska i skolan,
    utan blev straffade för det.

  170. Vi har separering, eller segregering,
    som är när man bara fokuserar-

  171. -på det ursprungliga. Det är inte
    en relevant strategi i norsk skola.

  172. När barnen går i skolan, så tar de
    helt automatiskt till sig det norska.

  173. Men det kan vara en relevant strategi
    när det gäller föräldrarna.

  174. Mödrar har kanske bara kontakt med
    andra från samma kulturella grupp.

  175. De hamnar ofta
    i den här segregeringsstrategin.

  176. Till slut har vi marginalisering,
    som är den "värsta".

  177. Det är den strategi
    som är kopplad till att man varken-

  178. -tar till sig den norska kulturen,
    kanske på grund av rasistiska åsikter...

  179. Och man har inte kontakt med det
    ursprungliga. Det finns kanske inte-

  180. -så många från hemlandet, vilket
    försvårar kontakt med ursprunget.

  181. Det talas ofta om en tredje identitet
    i samband med marginalisering-

  182. -och kriminella grupper.
    Man faller mellan stolarna lite grann.

  183. Då går det inte så bra.

  184. Jag har några kommentarer om
    marginalisering och radikalisering.

  185. Det är ett begrepp, eller ett fenomen,
    som är aktuellt och diskuteras mycket.

  186. Vad är det egentligen
    och vad leder till radikalisering?

  187. Det är intressant att se det i samband
    med marginaliseringsstrategin.

  188. Vid radikalisering
    accepterar man i ökande grad-

  189. -våld i politiskt syfte.

  190. En del dras in i detta
    genom manipulerande tekniker.

  191. Man är på jakt efter sårbara personer
    och vill ändra deras identitet.

  192. Men vissa väljer det även själva.

  193. De söker aktivt upp extrema grupper
    eller extrema handlingar.

  194. Det verkar
    till stor del bero på frustration.

  195. Man söker andra och extrema sätt
    att förstå samhället på.

  196. Eller upplevd isolering och marginalis-
    ering i samhället, eller utanförskap.

  197. Forskning visar
    att det ofta handlar om sociala behov-

  198. -snarare än ideologisk övertygelse.

  199. Det är intressant att ensamhet,
    depression, osäkerhet om livsval-

  200. -och frustrerande livssituation
    är fenomen som ofta knyts till detta.

  201. Norska författaren Åsne Seierstad har
    skrivit en bok som heter "Två systrar".

  202. De blir radikaliserade. I intervjuer
    med flickor under arbetet med boken-

  203. -framkom att radikalisering
    ofta handlar om behov av samhörighet.

  204. Då har vi kommit till nästa tema
    som är knutet till marginalisering-

  205. -nämligen mobbning. Vi har forskat
    en del om det på Læringsmiljøsenteret.

  206. För att förstå varför man mobbar,
    eller hur det kan vara en strategi-

  207. -som invandrare använder,
    så måste vi förstå mer om mobbning.

  208. Det är komplicerat,
    så var uppmärksamma.

  209. Kanske inte det bästa att prata om
    direkt efter lunch. Men vi försöker.

  210. Först lite om aggressionsteori.
    Innan jag lärde mig om aggression-

  211. -så tänkte jag
    att en aggressiv elev var en arg elev.

  212. Men det är bara en sorts aggression,
    s.k. reaktiv aggression.

  213. Aggressionen bottnar i att eleven
    är frustrerad över nåt som har hänt.

  214. "Om jag förlorar i ett spel,
    så blir jag arg."

  215. Nåt händer som framkallar aggression.

  216. Det är en sorts aggression, men inte
    den främsta förklaringen till mobbning.

  217. Den andra sorten
    kallas proaktiv aggression.

  218. En instrumentell aggression, d.v.s.
    den är ett instrument för att uppnå nåt.

  219. Inget händer som gör en aggressiv.
    Man är aggressiv för att uppnå nåt.

  220. Är ni med på skillnaden?
    Det man kan vilja uppnå...

  221. Vi har sett att det kan vara makt,
    eller att man vill höra till.

  222. Vid maktrelaterad proaktiv aggressivitet
    har man en tendens-

  223. -att bli stimulerad
    när man har makt över nån.

  224. Tillhörighetsrelaterad
    proaktiv aggressivitet:

  225. "Vi blir bättre vänner
    om vi retar en annan."

  226. Det är en psykologisk mekanism att en
    gemensam fiende skapar starka band.

  227. Om man tillsammans mobbar nån eller
    bara skrattar åt nån, om vi har roligt-

  228. -på andras bekostnad, så knyts
    starka band mellan oss som har roligt.

  229. De här typerna av aggressivitet
    är starkt knutna till mobbning av andra.

  230. Vi ställde oss frågan i våra studier
    om norska elever och invandrare-

  231. -om det var skillnad på
    varför de mobbar.

  232. Det var ganska mycket mobbning
    bland invandrarna. De mobbade mer.

  233. Varför ställde vi oss den frågan?
    Vilka slutsatser kunde vi dra-

  234. -som kunde peka på nån skillnad?

  235. Vi tänkte på
    maktrelaterad proaktiv aggressivitet.

  236. En del invandrarkulturer har-

  237. -i alla fall de
    som har islam som religion...

  238. Där är det mannen som har makt.

  239. Var det så att maktrelaterad proaktiv
    aggression visade sig bland pojkarna?

  240. Eller gör det faktum att man möter
    en ny kultur och ett nytt samhälle-

  241. -att man känner utanförskap
    och behov av tillhörighet-

  242. -och använder mobbning
    som en strategi?

  243. Eller kan ackulturationsprocessen,
    som är komplicerad och svår-

  244. -föra till en frustration som gör
    att man mobbar? Det var våra frågor.

  245. Vi hittade mycket intressanta skillnader
    mellan norska och nyanlända elever.

  246. Ni ska få se siffrorna svart på vitt.
    Eller blått och rött på vitt.

  247. Jag vill gärna visa siffrorna. Modellen
    visar de tre aggressivitetstyperna-

  248. -och hur starkt sambandet är till att
    eleverna uppger att de mobbar andra.

  249. De blå siffrorna visar norska pojkar.
    Bara hos pojkarna fann vi skillnader.

  250. De röda siffrorna visar invandrar-
    pojkarna. De är alla högstadieelever.

  251. Styrkan på sambandet
    kan vara mellan -0,1 och +1.

  252. Siffran ska vara markerad
    med en stjärna.

  253. Då är det signifikant och mindre
    än 95 % risk att det är en slump.

  254. Vad ser vi för skillnader
    mellan blå och röda siffror?

  255. Det står 0,47 i blått,
    mellan "makt" och "mobba andra".

  256. Norska pojkar har i hög grad makt
    som motiv för den mobbning de utför.

  257. Det är ett litet, negativt samband
    till makt, som den röda siffran visar.

  258. För invandrarna har vi 0,73 mellan
    "tillhörighet" och "mobba andra".

  259. Det betyder att för invandrare
    tycks tillhörighet i väldigt hög grad-

  260. -vara motivet för att mobba andra.

  261. Använder invandrarpojkar i högstadiet
    mobbning som en strategi-

  262. -för att höra till?

  263. Det är väldigt viktig information för
    att förebygga och hindra mobbning.

  264. Vilka andra upplevelser av samhörighet
    kan vi ge invandrarpojkar-

  265. -så att de inte tar till mobbning
    som strategi för att höra till?

  266. Så det är en viktig fråga.

  267. Det har också med inkludering att göra.
    Och introduktionsklasser.

  268. Olika modeller har nämns, och även
    Bunar, som är inriktat på flexibilitet.

  269. Vi forskar just nu
    runt introduktionsklasser.

  270. Vi har intervjuat högstadieelever om
    hur det är att gå i introduktionsklass-

  271. -jämfört med att gå i en vanlig klass.

  272. Introduktionsklass är väldigt bra
    med tanke på intensiv språkinlärning.

  273. Och syftet är ju att man så fort det går
    ska lära sig så bra norska man kan.

  274. Men de säger
    att de känner sig väldigt frustrerade.

  275. De inkluderas under en kort period-

  276. -i nåt som de sen blir av med.

  277. Att vännerna i introduktionsklassen
    försvinner upplevs som ett problem-

  278. -och det är svårt att komma in i
    en ny klass som redan är etablerad.

  279. De känner sig ovälkomna, och att de
    norska eleverna inte vill ta emot dem.

  280. Många kopplar det till sin etnicitet.

  281. "Det finns några...
    De tänker annorlunda. Norge är bäst."

  282. "De tänker att jag inte säger så mycket
    eftersom jag är utlänning."

  283. "Jag trodde alla var rädda för mig."
    Så säger de när de börjat i en ny klass.

  284. Jag säger inte-

  285. -att introduktionsklass är dumt,
    eller att det ska man inte ha.

  286. Men det är vore bra med en
    smidig övergång till den nya klassen.

  287. Det finns naturligtvis variationer
    beroende på var man bor.

  288. Introduktionsklasser
    bör finnas på hemorten-

  289. -så att de kan lära känna
    sina blivande klasskamrater.

  290. Nu måste jag prata fortare, ser jag.
    Jag ska säga lite om trauman.

  291. Atle Dyregrov definierar trauma
    som överväldigande-

  292. -okontrollerbara händelser, som inne-
    bär en extraordinär psykisk belastning.

  293. Barnet känner sig ofta
    hjälplöst och sårbart.

  294. Det som är trauma för ett barn,
    behöver inte vara det för ett annat.

  295. Det ska man komma ihåg.

  296. Men det handlar om enorma känslor,
    förfärliga känslor, som är knutna-

  297. -till minnen som man inte
    har kunnat bearbeta på vanligt sätt.

  298. Därmed har det inte fallit på plats som
    en händelse som hör till det förflutna.

  299. Då har det en tendens att dyka upp
    och vålla obehag för människor.

  300. Det är negativt på många sätt.
    Det påverkar inlärning-

  301. -och förmågan att skapa nya relationer.
    Det kan leda till PTSD-

  302. -posttraumatiskt stress-syndrom,
    som är en allvarlig ångestsjukdom.

  303. Enligt forskning har flyktingar större
    psykiska problem än andra invandrare-

  304. -troligen för att de är traumatiserade.

  305. Vi har inte hunnit forska så mycket
    på de nya grupperna än-

  306. -men det här exemplet är ganska bra.

  307. Bosnierna är en grupp som i Norge
    anses ha klarat sig väldigt bra-

  308. -både i skolan och i arbetslivet.

  309. Trots alla problem som de uppger här.

  310. Tre fjärdedelar
    besväras av mentala bilder.

  311. Drygt hälften besväras
    av ljud- och luktupplevelser.

  312. Ett flertal upplever efterreaktioner
    i form av mardrömmar och minnen.

  313. Majoriteten försöker låta bli att tänka
    på och prata om sina upplevelser-

  314. -och präglas av ett flyktbeteende.

  315. Det är extremt viktigt att notera-

  316. -att så många
    som 69,2 % av barnen rapporterar-

  317. -att människor
    inte förstår hur de har det.

  318. Vi vet ju att barn
    som inte får bekräftelse på-

  319. -att de hemska känslor
    de upplever är relevanta...

  320. Det kan nästan upplevas värre
    än själva traumat.

  321. Att bekräfta och acceptera
    deras upplevelser-

  322. -eller att de har såna känslor,
    det är extremt viktigt.

  323. Det som är viktigt i skolan
    är först och främst-

  324. -att man har kunskap om symptomen
    på posttraumatiskt stress-syndrom.

  325. Att man känner igen symptomen
    och kan hjälpa människor vidare.

  326. Olika sorters problem i samband
    med koncentrationsproblem-

  327. -flyktbeteende, rädsla, lätt att bli
    skrämd av ljud, blir fort nervösa...

  328. Om man ser mycket av det här ofta,
    så bör man utreda vidare.

  329. Det kan vara avgörande att en vuxen
    i skolan känner igen symptomen-

  330. -så man kan få hjälp av en terapeut.
    Det ska den vuxna i skolan inte vara.

  331. Den vuxna i skolan kan vara viktig
    när det gäller trygghet och stöd.

  332. Att skapa förutsägbarhet
    är jätteviktigt.

  333. Lider man av posttraumatisk stress och
    ångest, så är förutsägbarhet viktigt.

  334. Att veta vad som ska hända timme för
    timme skapar en förutsägbar vardag.

  335. Det finns även mjuka metoder som
    använder defokuserad kommunikation.

  336. Inte detaljer om vad barnen har
    upplevt, utan hur de mår rent allmänt.

  337. Vi är mer än bara kultur, som sagt.

  338. Vi har en etnisk och social dimension
    med vår identitet, men vi är mer än så.

  339. Vi har en roll i familjen.
    Ozan är storebror.

  340. Det är jätteviktigt för honom
    att vara storebror.

  341. Han är duktig i fotboll. Hans identitet
    baserar sig på hans intresse.

  342. Många kollektiva kategorier
    skapar en personlig identitet-

  343. -som det är viktigt att vi fokuserar på.
    Tillbaka till Ozan.

  344. Var mer inriktad på resurser och
    gemenskap, än på problem och kultur.

  345. Fokusera inte på det Ozan inte kan.
    Om han inte kan så mycket norska-

  346. -så kan han arabiska. Han kan lära oss
    att räkna till tio på arabiska.

  347. Fokusera på nåt som är positivt för
    värderingarna hos de andra eleverna.

  348. Det talas ofta om ett likvärdighetsideal
    i norsk skola.

  349. Dock är det viktigt
    att inte undergräva skillnaderna.

  350. Man ska ha olikhet som norm, och
    fokusera lika mycket på individuella-

  351. -som på nationella skillnader.

  352. Jag nämnde känslan av samhörighet.

  353. Det är viktigt för
    att förebygga mobbning som strategi.

  354. Till slut, sista punkten...

  355. Oavsett vad man gör för de här
    eleverna och vilka åtgärder man inför-

  356. -t.ex. hur man presenterar
    en ny elev i klassen...

  357. Men den egna inställningen
    när man gör det-

  358. -är avgörande för
    hur det upplevs av eleven.

  359. Då är min tid slut, tror jag.
    Tack för mig och för att ni lyssnade.

  360. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkluderande av nyanlända elever

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Inkluderande utbildning, Invandrarelever, Norge, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.