Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Det omgivande samhällets betydelseDela
  1. Vi måste visa att vi bryr oss, och
    skapa plattformar där vi kan samtala.

  2. Tack för att jag fick komma. Det har
    varit spännande, med mycket att lära.

  3. Jag känner att jag är i Norden,
    bland vänner. Det är bra.

  4. Vi är engagerade i samma saker.

  5. Jag skulle ge er nyckeln till
    hur man lyckas-

  6. -men jag är nog lite för ödmjuk för det.

  7. Vi har haft tur. Vi har haft flax och
    varit duktiga. Det är en kombination.

  8. Jag vill berätta lite om Vinje först.

  9. Ni är från olika kommuner i Norden,
    men de flesta är från större städer.

  10. Vinje är en väldigt stor kommun,
    geografiskt sett.

  11. Som en jämförelse använder jag Fyn.

  12. Det är 2 985 km2 stort-

  13. -medan Vinje är 3 106 km2.

  14. Vi är 3 724 stycken,
    och på Fyn bor det 262 625 personer.

  15. Det betyder att i Vinje
    har vi nästan 1 kvadratkilometer var.

  16. Det finns mycket positivt med det.
    Det finns många möjligheter.

  17. Men det finns även utmaningar.

  18. Som ni ser är 60 % av vår areal
    beläget över tusen meter m ö.h.

  19. Vi har Hardangervidda och fjäll-
    områden, och långt mellan människor.

  20. Det är långt till skolor och vård-
    centraler. Det är långt till det mesta.

  21. Men mycket är bra. Vi har frisk luft
    och rent vatten i bäckar och sjöar.

  22. Vi kan fiska, och jag kan gå direkt ut
    hemma och jaga älg om jag vill.

  23. Vi är en turistkommun, vilket betyder
    stor genomströmning av människor.

  24. Det finns 5 000 stugor.
    Det är folks andra hem-

  25. -och de kommer till Vinje och förväntar
    lyx, så vi har stora säsongsvariationer.

  26. Vi har mycket kultur och natur,
    och skidåkning är viktigt.

  27. Jag har redan åkt skidor i tre veckor,
    och tog med en bild.

  28. Konferensen heter "Nordens barn",
    så tog jag med dottern-

  29. -med tanke på namnet.
    Bilden är tagen från hennes sovrum.

  30. Så såg det ut förra lördagen.
    Det är Hardangervidda och natur.

  31. Vi kan både skratta åt utlänningar som
    ska lära sig åka skidor, och med dem.

  32. Det är viktigt i Vinje att lära sig
    använda naturen och kulturen.

  33. Och skidor är viktigt.
    Jag återkommer till det.

  34. Vårt mantra är att vi har plats för alla
    och vi behöver alla.

  35. Jag såg kartan med röda och gula fält.
    Det var väldigt intressant.

  36. Vinje är precis på gränsen
    mellan gult och rött.

  37. Vår demografi gör
    att vi behöver människor-

  38. -som kan hjälpa till i Vinje,
    bl.a. invandrare.

  39. Vi har haft
    en positiv befolkningstillväxt-

  40. -medan den i alla grannkommuner
    har varit negativ.

  41. Invandring är huvudorsaken till
    att vi har ett ökande invånarantal.

  42. Jag anser att det är en mänsklig
    rättighet att få krav ställda på sig.

  43. Jag var rektor på en skola
    och träffade en elev-

  44. -som aldrig hade nån ryggsäck
    med skolböcker med sig.

  45. Han kom till skolan i samma byxor
    som han högg ved och körde traktor i.

  46. Han gjorde inga läxor och hade
    inga böcker. Lärarna hade gett upp.

  47. Om jag som rektor haft
    samma förväntningar på en lärare...

  48. "Jag räknar inte med att du gör nåt."

  49. Vad händer med en människa
    som inte har några krav på sig?

  50. Många i Vinje har pratat om
    att vi ska ställa krav med värme.

  51. Vi ska ställa krav så de förstår att det
    är för deras skull. Som den här eleven.

  52. Han förstod att våra krav på böcker
    var för att han skulle kunna lära sig.

  53. "Du kan lära dig." Vi säger samma sak
    till flyktingarna. Vi ställer krav.

  54. Vi har tagit emot flyktingar
    i mer än 30 år.

  55. Detta är höjdpunkten
    i min yrkeskarriär så här långt.

  56. Vi har öppnat en skola i Somalia. Våra
    somaliska flyktingar tog initiativet.

  57. De driver nu tretton skolor i Somalia
    med insamlade medel från Norge.

  58. Det är 51 % flickor i skolan.

  59. De lär sig om könsstympning-

  60. -jämställdhet och utbildning.

  61. Eleverna i vår skola, föräldrar och
    tidigare flyktingar, samlade in pengar-

  62. -och byggde
    områdets första högstadium.

  63. Nu har de utbildat de första
    sjuksköterskorna. Här är det stor fest.

  64. På alla bilder ser ni Blåmann. Det är
    vårt kommunvapen och en vaggvisa-

  65. -av Aasmund O. Vinje som många
    har sjungit. Blåmann är vår identitet.

  66. Det är en get. Somalierna här är ofta
    getbönder och känner igen sig i det.

  67. Vi har använt geten...
    Skolan i Somalia heter Blåmannskolen.

  68. Det är kul.

  69. Att få klippa av snöret med 1 500
    jublande somaliska kvinnor och män-

  70. -i feststämning,
    är nog det största man kan uppleva.

  71. I skolans värld, i alla fall.

  72. Det är ett integreringsspel
    med många aktörer.

  73. Viktigast är naturligtvis de som ska
    få möjlighet att integrera sig själva.

  74. Där har jag markerat
    skola och förskola med rött.

  75. Det är den bästa faktorn,
    den bästa kanalen vi har-

  76. -för att möta nyanlända.

  77. Ska man vänta eller börja?
    Men vi säger:

  78. Gå till skola och förskola direkt,
    gärna första dagen.

  79. Även om man inte har ett
    gemensamt språk, måste man träffas.

  80. Vi har 100 % närvaro i introduktions-
    programmet, d.v.s. alla över 18 år-

  81. -deltar 37,5 timmar i veckan,
    47 veckor om året.

  82. De har språkpraktik, samhällskunskap
    och norska. Vissa läser in grundskolan.

  83. En del fortsätter att utbilda sig,
    medan andra går direkt ut i arbete.

  84. Det innebär också
    att när kvinnorna, mödrarna-

  85. -är upptagna med introduktionsarbete,
    så måste barnen vara i förskolan.

  86. De första åren stannade mor hemma,
    far gick och lärde sig norska-

  87. -och barnen gick inte i förskola.
    Segregeringen blev ännu större.

  88. Nu går 100 % av barnen i förskola.
    Vi samarbetar givetvis med föräldrarna.

  89. Många fäder följer barnen till förskolan
    i Vinje. Det har vi pratat mycket om.

  90. Vi har goda förebilder i Vinje.

  91. Flyktingar som har bott här länge
    är med och berättar.

  92. När vi möter flyktingar på Gardermoen,
    som kommer från Libanon eller Syrien-

  93. -har vi med oss flyktingar från samma
    land, som känner till situationen.

  94. En del blir livrädda i Vinje.
    Finns det björnar?

  95. Finns det rövare? Tjuvar?
    De ser inga människor.

  96. Det är sant. Det finns få människor,
    men vi vill ha fler.

  97. Jag måste berätta om en syrisk familj
    som kom från en stor stad-

  98. -till Haukeli. Det hör ni bara om
    när det är kolonnkörning över fjället.

  99. Det bor nästan ingen där. Vi hade
    köpt ett hus, och så hämtade vi dem.

  100. De satt hemma, livrädda. Det var mörkt
    och de såg inga människor.

  101. Hotellägarna tyckte att man
    skulle ha en lokal integreringsgrupp-

  102. -tillsammans med kommunen. Vi
    kom på att vi skulle bjuda in till fest.

  103. Så de skulle se att vi är glada för
    att de är här. Och det gjorde vi.

  104. Den här familjen kom hit 15 november
    i fjol, och 22 november blir de bjudna-

  105. -via annons i tidningen,
    på mottagningsfest på hotellet.

  106. Det kommer 150 personer
    med kakor och annat, och så säger de:

  107. "Nu kommer de snart med bussen."
    Bussen fick ju åka och hämta dem.

  108. Vi släckte ljuset, och när de kom in
    tände vi: "Hurra! Välkomna!"

  109. Bara känslan att vara där, för mig...

  110. Nackhåren reste sig och lättrörd som
    jag är, grät jag lite. Det var stort.

  111. Familjen sa:
    "Var kommer alla människor ifrån?"

  112. Vi måste vara aktiva
    och visa att vi bryr oss-

  113. -och skapa plattformar
    där vi kan samtala.

  114. Vi har ett kjerringråd, dit alla kvinnor
    i kommunen är välkomna.

  115. "Kärring" är nåt fint på Vinje-dialekt.

  116. Där träffas man, håller på med
    kvinnosysslor, pratar, handarbetar-

  117. -lagar mat, äter och inte minst dansar.
    Där är inte män välkomna.

  118. Männen spelar oldboys-fotboll
    med mig. Vi spelar ofta landskamp.

  119. Somalia vinner alltid mot Norge.
    Eritrea är också bra-

  120. -så nu får vi ha mer blandade lag.

  121. Och så "griper" jag dem när de pratar
    arabiska, för då fattar inte vi nånting.

  122. Då kan man skämta: "Tror ni att vi
    är här för nöjes skull? Vi har betalt."

  123. Och då skrattar de. Det är jätteviktigt
    att mötas på olika plattformar.

  124. Kommunen är en viktig arbetsplats.
    Till hälsovård, skola och förskola-

  125. -rekryterar vi bland våra flyktingar.
    De vet att de kan få jobb i Vinje.

  126. Till fest, jul och skolavslutningar,
    har vi oftast mat från de olika länder-

  127. -de kommer från. Musik och aktiviteter
    är knutna till deras bakgrund.

  128. Vi vill visa upp
    och skapa utrymme för mångfalden.

  129. I förskolan prioriteras lek och omsorg.
    Man lär språk genom lek.

  130. Och "Blåmann, bukken min"
    är översatt till somaliska.

  131. Det finns barn som somnar till
    Blåmann på somaliska. Och arabiska.

  132. De lär sig norska och vi har blandade
    grupper, men inte mottagningsklasser.

  133. Det blir lite svårt när det är sju mil
    mellan två skolor. 70 kilometer.

  134. Då funkar inte gemensamma klasser.
    Dessutom blandar vi kön och ålder.

  135. Och vi har förväntningar på alla.
    Vi har språkpraktik för barn och vuxna.

  136. Vuxna som jobbar med barn...
    I förskolorna finns alltid nån som-

  137. -har språkpraktik på norska, men de är
    också med och möter nyanlända barn.

  138. Det ger trygghet
    med nån som kan deras språk-

  139. -och som kan riva barriärer.

  140. Vi har en flerkulturell stab. Vi har
    lärare från Eritrea som talar tigrinja.

  141. Från Egypten med arabiska,
    och vi har somaliska lärare.

  142. Det är ytterst värdefullt
    i skolan och i förskolan.

  143. Man har tillgång till folk som förstår
    spelreglerna och det norska systemet.

  144. De vet vilka utmaningar
    de egna landsmännen möter här.

  145. Vi stödjer en global värld
    utan gränser och hat.

  146. Jag tror inte att våra barn ser
    skillnad på vilken färg de andra har.

  147. Jag vet flera som inte vet
    hur många invandrare de har i klassen.

  148. De har inte tänkt på det.

  149. Det är bara 10-11 %
    som har invandrarbakgrund-

  150. -från ca tio utomeuropeiska länder,
    i Vinje.

  151. Men 10 % är en del.
    Då blir det naturligt.

  152. Politikerna i Vinje vill
    att vi tar emot somalier.

  153. Bl.a. därför fick vi Amnesty-priset.
    Vinje ska vara en del av världen.

  154. Våra elever ska ut i världen
    och träffa andra.

  155. När vi är bra på att fokusera,
    så ser inte barn skillnad på hudfärg.

  156. Principer för integrering:
    Ta folk på allvar och lyssna på dem.

  157. Vi ska följa norska lagar och seder.
    Det är viktigt. Det ska man lära sig.

  158. På samhällskunskapen lär de sig
    vad som krävs, och vi diskuterar ofta.

  159. Vi bjuder in till integreringsforum
    där vi diskuterar olika teman-

  160. -med utgångspunkten:
    Vad är bäst för samhället och för dig?

  161. Då är det inte bara jag som ska ha en
    åsikt, utan flera kulturer tillsammans.

  162. Vi ska respektera olikheter, och ge folk
    tid att förstå att de har möjligheter-

  163. -utan att man bryter traditioner
    eller gör föräldrar besvikna.

  164. Vi arbetar mycket med dubbelliv.

  165. När jag hörde om projektet...
    Jag fick skriva namnet i handen.

  166. Det heter...MindSpring.
    Vi är mitt uppe i precis samma sak.

  167. Vi måste använda våra förebilder
    på det viset, för att kunna lära vidare.

  168. Så vi måste åka på studiebesök.
    Det är helt klart.

  169. Samtidigt ska vi skapa
    realistiska drömmar. Vad är möjligt?

  170. När Abdi är med och möter
    på flygplatsen, så är det hans bil.

  171. Han säger att de kan bo hos honom
    ett tag. Han har jobb och hus.

  172. Hans barn spelar fotboll. Abdi har
    utbildning och fast jobb som lärare.

  173. Han måste vara med och berätta.

  174. Vi ska skapa möjligheter till
    att bemästra saker. Det behöver alla.

  175. Vi måste kunna prata om allt. När det
    var Ramadan, så pratade vi om det.

  176. Om att man inte får gå till jobbet
    utan att ha sovit.

  177. Det är inte tillåtet för barn
    att inte äta när det är skoldag.

  178. Det fungerar inte. Att kunna prata
    om saker som omskärelse-

  179. -och om att åka på semester
    för att kunna göra såna ingrepp...

  180. Att kunna prata om såna här saker
    är viktigt för helheten i integreringen.

  181. De krav jag säger att vi måste ställa,
    de är viktiga.

  182. Vi ska ställa krav med värme.

  183. Och inte bara när det passar oss,
    och när vi orkar engagera oss.

  184. De ska veta att det finns värme
    och kärlek bakom ett krav.

  185. Ett tag hade många hög frånvaro, för
    nån sa att det var okej att vara hemma-

  186. -om det känns jobbigt.
    Men samhället förväntar sig nåt annat.

  187. Med 30 % frånvaro-

  188. -från samhällskunskap och norska,
    så lär man sig inte det man ska.

  189. Man lär sig att man inte behöver
    gå till jobbet om det inte känns okej.

  190. Kraven finns där
    för att hjälpa en senare i livet.

  191. Jag får gå vidare. Tiden går fort.

  192. I Vinje är alla viktiga,
    och alla har rätt att drömma.

  193. I Vinje har en somalier det största
    huset. Det var mycket bråk om det.

  194. Folk trodde att integreringsministern
    gav honom pengar-

  195. -men han hade sparat
    och kunde köpa det dyraste huset.

  196. Dessutom hyrde han ut ett hus till
    kommunen - till nyanlända norrmän.

  197. Men det var värre när en arab
    blev klubbmästare i längdskidåkning.

  198. En kille blev intervjuad om sin klass
    och om integreringen gick bra.

  199. Jo, det gick bra, men han gillade inte
    att bli slagen av en arab i skidspåret.

  200. Där gick gränsen.
    "Då har vi integrerat för mycket."

  201. Den bästa tanken är ännu inte tänkt.
    Vi testar nya saker och möjligheter.

  202. Kommer man som 26-årig analfabet,
    är det inte säkert att man-

  203. -kan utbilda sig vidare, som Norge
    kräver, för att få ett jobb inom fem år.

  204. Vad gör man då? En av våra killar
    har fått heltidsjobb som chaufför.

  205. Han kör olika prover, blodprov,
    och tvätt mellan tvätteriet-

  206. -och olika vårdinrättningar.
    Och nu kör han skolelever också.

  207. Vi skaffade jobb, tänkte nytt, och
    köpte en integreringsbuss. Det är kul.

  208. Transport är helt avgörande i Vinje,
    när det är så stora avstånd.

  209. Integrering är vårt ansvar,
    för våra barns framtid.

  210. Så kommer världen att se ut.

  211. Det är ett antal miljoner flyktingar
    på väg, och vi vet inte hur det blir.

  212. Jag avslutar med en bild
    från Hardangervidda. Det är en kåta.

  213. Det är soluppgång
    och 15 minusgrader.

  214. Där finns norska barn, en syrisk flicka
    som har bott i Norge i fyra månader-

  215. -och som har åkt skidor upp själv,
    och en somalisk pojke.

  216. Det är helt tyst, och det är vackert.

  217. Att få vara med i den gemenskapen
    är jätteviktigt för den där flickan.

  218. När vi pratar med föräldrarna, så
    förstår de att delaktighet är viktigt.

  219. Det var det jag hade nu. Tack för mig.

  220. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det omgivande samhällets betydelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Immigration, Integration av invandrare, Integrationspolitik, Norge, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.