Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Samverkan för ett välfungerande mottagandeDela
  1. Hur många svenska ungdomar
    klarar sig själva från 21 års ålder?

  2. Man behöver stöd in i vuxenlivet.

  3. Jag heter Anna Jakobsson och jobbar
    inom socialtjänsten i Örebro kommun.

  4. Jag ska prata om hur vi jobbar
    med ensamkommande i Örebro kommun.

  5. Det ser lite olika ut i Norden,
    men det skiljer inte så mycket.

  6. Om man tittar på kommunernas ansvar
    för ensamkommande i Sverige-

  7. -så har kommunerna ansvar för att
    de har ett lämpligt ställe att bo på.

  8. Kommunerna utser god man-

  9. -som företräder barnen
    vid myndighetskontakter.

  10. Kommuner har ansvar
    för skolundervisning-

  11. -och för att de integreras
    om de får uppehållstillstånd.

  12. Jag är chef för den avdelning
    som jobbar med boende och omsorg.

  13. Vi tar emot barn från 13 år
    upp till 21 år-

  14. -om de får uppehållstillstånd.

  15. Yngre barn i Örebro bor i familjehem.

  16. De revisioner och utvärderingar
    som har gjorts visar-

  17. -att vi har varit framgångsrika när
    det gäller etablering i samhället-

  18. -och också på att omvärldsbevaka
    och verksamhetsutveckla.

  19. Framgångarna handlar om
    att vi har haft en bra struktur-

  20. -men också på att vi
    har jobbat aktivt med samverkan.

  21. För att ni ska förstå hur det ser ut
    så har vi nio verksamheter.

  22. Åtta boenden för ensamkommande
    i kommunal regi-

  23. -och en utslussverksamhet
    för ungdomar som är över 18 år.

  24. Jag kommer att fokusera extra
    på utslussverksamheten.

  25. Alla verksamheter bedrivs kommunalt.

  26. Vi har ingen privat regi, utan köper
    platser för dem med särskilda behov.

  27. Sen vi startade 2008 har vi bara
    utvecklat. Nu börjar vi avveckla.

  28. Det kommer färre ungdomar
    och väldigt många får avslag.

  29. Jag kommer att fokusera på hur
    socialtjänst samverkar med skolan.

  30. Vi har representanter
    från skolan här-

  31. -men jag ska prata om socialtjänst.

  32. Socialtjänstens arbete
    med ensamkommande syftar till-

  33. -att stärka deras förmåga
    att klara sig själva-

  34. -och underlätta etableringen
    i samhället om de får stanna.

  35. Annars hjälper vi till att underlätta
    etablering var man än ska bo.

  36. Målet är att de är självförsörjande
    och har ordnat boende-

  37. -den dag de skrivs ut.

  38. Vi har lyckats bra, och jag ska
    försöka förmedla det på 15 minuter.

  39. När vi startade
    vårt organiserade mottagande-

  40. -var vi noga med att det var
    ett kommungemensamt åtagande.

  41. Det är hela kommunens ansvar,
    inte bara socialtjänstens.

  42. Inte bara kommunala organisationer-

  43. -utan vi har hela tiden samverkat med
    psykiatri, folktandvård och polis.

  44. Vi har regelbundna träffar
    och pratar om rollkoll.

  45. Vem gör vad?
    Tycker och tänker vi samma?

  46. Om nåt inte fungerar,
    hur ska vi åtgärda det?

  47. Vi samverkar kring ungdomarna
    och försöker prata med samma mun.

  48. Nåt annat
    som vi bestämde från början var-

  49. -att den bästa strukturen
    för ungdomarna är skola.

  50. Vi har varit noga med
    att ha skola från dag ett.

  51. Vi har varit ankomstkommun
    i många år-

  52. -så vi har tagit emot ensamkommande
    som har sökt asyl-

  53. -och stannat här en kort stund och
    sen åka vidare till en annan kommun.

  54. Många kom under april och maj, och de
    behövde inte tio veckors sommarlov.

  55. Socialtjänsten anställde pedagoger
    som fanns på boendena-

  56. -och bedrev skolliknande undervisning
    från dag ett.

  57. Vi tänkte att det är
    den bästa strukturen för dem.

  58. Jag hävdar också
    att det är den bästa strukturen.

  59. Jag tycker inte
    att man ska vara jätteförstående-

  60. -när asylsökande är frånvarande
    för att de mår dåligt.

  61. Mår man dåligt
    behöver man kunna sova på nätterna-

  62. -och då är skola
    det mest meningsfulla på dagarna.

  63. Speciellt för Örebro är att vi inte
    släpper dem vid 18 års ålder.

  64. Vi har stöd fram till 21 års ålder-

  65. -för de som har uppehållstillstånd.
    Det är vår utslussverksamhet.

  66. Vill ni höra mer om den
    så kan ni prata med Marie.

  67. Hon har varit med
    och startat upp verksamheten-

  68. -och bidragit till
    att den har blivit bra.

  69. I utslussverksamheten
    bor ungdomarna i egna lägenheter-

  70. -men personal arbetar aktivt med dem-

  71. -i hemmet och i vår verksamhetslokal,
    som är viktig för ungdomarna.

  72. Man arbetar också utanför hemmet
    och verksamhetslokalen-

  73. -genom att vara närvarande
    när det gäller skola och sånt.

  74. Vi måste ibland ta en föräldraroll,
    även till 18- och 21-åringar.

  75. Hur många svenska ungdomar
    klarar sig själva från 21 års ålder?

  76. Man behöver stöd in i vuxenlivet.

  77. Ungdomarna har inte lärt sig koderna.

  78. De kom för några år sen
    och behöver ännu mer stöd.

  79. Att ha utslussverksamhet
    är inte unikt för Örebro-

  80. -men vi strukturerar det lite mer.

  81. Det är frivilligt,
    men vi kopplar på mycket insatser.

  82. Det handlar både om rättigheter
    och skyldigheter.

  83. Man kan bo i en egen lägenhet-

  84. -men det krävs lite av en för att
    man ska ha möjlighet till det.

  85. Stödet till ungdomarna handlar mycket
    om stöd till utbildningsval.

  86. Hur ska jag etablera mig i Sverige?

  87. Det kan handla om ekonomi, identitet,
    fritid, föreningsliv, arbetsmarknad.

  88. Alla ungdomar i utslussverksamheten
    har en mentor med extra ansvar.

  89. Vi jobbar mycket med temakvällar,
    samtalsserier och projekt.

  90. Vi har ett körkortsprojekt
    där man kan få mängdträning.

  91. Man måste ha pengar till körkort,
    men man kan få mängdträning-

  92. -eftersom man inte har nån släkting
    som kan hjälpa en att köra.

  93. Vi har ett ungdomsprojekt
    där de äldre stöttar de yngre.

  94. Äldre ungdomar hjälper
    de som är mer nyanlända-

  95. -genom att till exempel prata sex
    och samlevnad. Det har fallit väl ut.

  96. Här har vi "bästa Åke"
    med några ungdomar.

  97. Åke är pensionerad mattelärare
    och stöttar ungdomarna hårt.

  98. Alla våra nya verksamheter, inte
    bara utsluss, har studiestödjare.

  99. De är kopplade till verksamheterna
    och kommer ett antal timmar i veckan-

  100. -för att hjälpa ungdomarna
    med utbildning.

  101. De är volontärer och guld värda.

  102. Utan dem hade vi aldrig
    kunnat bygga verksamheten.

  103. För att lyckas i Sverige behöver man
    hitta rätt utbildningsväg.

  104. Alla ungdomar har mentorer,
    kontaktpersoner-

  105. -och de har samtycke
    för att få prata med skolan.

  106. Det finns vuxna nära ungdomarna.

  107. Det samtycket har vi fortsatt med
    efter 18 års ålder.

  108. Det är egentligen ingen kontroll-

  109. -utan det handlar om att få stöd
    att ställa rätt frågor till lärare-

  110. -och få rätt stöd och hjälp
    i utbildningen för att lyckas.

  111. Skolan och socialtjänsten
    har träffar varje månad.

  112. Vi träffar representanter
    för lärarlag och rektorer i Örebro-

  113. -och pratar om teman, lagstiftning
    och om hur ungdomarna mår-

  114. -för att hitta en bra samverkan.

  115. Vi har ett studiestödsprojekt
    ihop med Örebro universitet-

  116. -där blivande lärare
    kan jobba på timmar hos oss.

  117. Det är både SVA,
    svenska som andraspråk-

  118. -och andra lärarstudenter.

  119. Vi har träffar för representanter
    för våra verksamheter-

  120. -där de tipsar varandra om hur
    man kan jobba med skola i boendena.

  121. Hur har det gått för våra ungdomar?
    Väldigt bra, tycker vi.

  122. Vi har påbörjat en uppföljning
    av de första ungdomarna som kom.

  123. Den kan jag inte redogöra för,
    för resultaten har inte kommit.

  124. Vi har frågat 25-åringar
    som kom 2008, och då var femton-

  125. -vad de gör i dag, och hur det går
    med ekonomi, bostad och sånt.

  126. Det ska bli jätteintressant,
    för vi släpper dem vid 21.

  127. Funkar det när man är 23 och 25?
    Det ska bli intressant att se.

  128. Vi har tagit emot flera hundra sen vi
    startade ett organiserat mottagande.

  129. Men vissa har bara stannat
    några veckor eller några månader-

  130. -och 2015 var det en väldig ruljans.

  131. Vi har 47 ungdomar
    som har gått genom hela systemet.

  132. De kanske kom när de var femton 2008,
    och har sen gått genom hela systemet.

  133. När de här ungdomarna skrivs ut
    vid 21 års ålder-

  134. -har vi ställt frågor
    för att se hur det har gått.

  135. 47 ungdomar
    har gått genom hela systemet-

  136. -och vi har frågat vad de gör.

  137. 24 av 47 går på gymnasiet
    eller har tagit studenten.

  138. Sex av 47 studerar eller har studerat
    på folkhögskola.

  139. Nio av 47 har valt att studera
    på komvux eller yrkesvux.

  140. Tre studerar via SFI och fem
    har haft nån annan sysselsättning.

  141. Två av dem har varit föräldralediga.

  142. Alla har haft feriepraktik
    under tiden hos oss.

  143. Alla utom fyra
    har haft riktiga anställningar-

  144. -under tiden i utsluss.

  145. De kan ha ständigt timvik
    på ICA Maxi eller inom äldreomsorgen-

  146. -men också sommarjobb
    under 3-6 veckor på sommaren.

  147. Alla utom fyra har haft riktiga jobb.

  148. 21 av 47 har haft körkort när vi har
    avslutat insatsen vid 21 års ålder.

  149. Fyra har varit beroende
    av fullt försörjningsstöd.

  150. Vad gör ungdomarna?
    Många kommer ju tillbaka till oss.

  151. Vi fikar och möter dem på stan.

  152. De gör allt möjligt.
    Ganska många är undersköterskor.

  153. Flera vill läsa vidare
    till syrror eller ambulansförare.

  154. Vi har personliga assistenter
    och en jobbar inom kriminalvården.

  155. Vi har flera fastighetsskötare
    och busschaufförer.

  156. Två läser till apotekare,
    två är byggnadsingenjörer-

  157. -och en jobbar hos oss
    som boendestödjare.

  158. Flera är pojkar som har lyckats
    väldigt väl inom vården-

  159. -och är attraktiva inom den sektorn.

  160. Både som personliga assistenter
    och som undersköterskor.

  161. Det är viktigt att visa vilka
    möjligheter det finns till arbete.

  162. Man måste inte bli pilot eller läkare
    för att lyckas.

  163. Många tror att det är det enda sättet
    att lyckas.

  164. Samverkan och en god struktur-

  165. -har starkt bidragit
    till ungdomarnas goda etablering.

  166. Men inget hade varit möjligt
    om vi inte hade byggt relationer-

  167. -använt väldigt mycket humor och
    haft en fantastisk sammanhållning.

  168. Det bidrar starkt till arbetet.

  169. Tack så mycket!

  170. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingmottagande, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.