Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Inkludering och jämställdhetsutvecklingDela
  1. Tänk om ni var i deras kläder.
    Två års ovisshet. Får du stanna?

  2. Självklart tappar du motivationen
    för att studera.

  3. Nu ska vi få ta del
    av splitternya forskningsresultat-

  4. -inom integration och jämställdhets-
    utveckling bland unga.

  5. Det gäller både dem som kommer med
    sin familj och ensamkommande.

  6. Det är ett fyraårsprojekt, och nu ska vi
    få ta del av det första årets resultat.

  7. De kom i tisdags.

  8. Varsågod, docent Mehrdad Darvishpour
    vid Mälardalens högskola. Varsågod.

  9. Jag börjar gärna med...

  10. ...en kort presentation
    av min utgångspunkt-

  11. -innan jag fokuserar
    på det nya projektet.

  12. Det var egentligen i förrgår som
    vi kunde redovisa resultaten internt.

  13. Det är första gången
    som resultaten kommer utåt.

  14. Men... Ja, jag är både genusforskare,
    etnisk forskare-

  15. -och nu för tiden
    också ungdomsforskare.

  16. Jag skrev min doktorsavhandling, och
    första gången för regeringen 1997...

  17. Jag skrev utredningen "Invandrar-
    kvinnor utmanar männens roll".

  18. Avhandlingen hette "Invandrarkvinnor
    som bryter mönstret".

  19. Jag tolkar inte gruppen
    som ett offer, utan som en aktör.

  20. När jag har skrivit
    om etniska relationer-

  21. -har jag visat hur invandringen
    bidrar till samhällsutvecklingen.

  22. "Migration och etnicitet - perspektiv
    på ett mångkulturellt Sverige".

  23. Alltså, "invandrargruppen"
    är inte en problematisk grupp-

  24. -utan en samhällsresurs.

  25. I motsats till hur media framställer
    invandringen som problematisk-

  26. -lyfter jag upp hur den är en resurs.
    Det är inte bara min forskning.

  27. Nästan uteslutande,
    akademisk forskning visar-

  28. -att invandringen är en resurs.
    Det är intressant.

  29. Den värsta krocken
    jag har upplevt i hela mitt liv-

  30. -är den mellan medias bild och
    den akademiska bilden av invandring.

  31. Hur kan den vara så totalt motsatt?

  32. Jag började forska
    om ensamkommande barn-

  33. -som ett kapitel i den här boken.

  34. Där har jag också i en studie
    redan visat att...

  35. ...ensamkommande barn
    integreras snabbare-

  36. -än barn
    som kommer med sina föräldrar.

  37. Återigen, som en aktör. Som samhälls-
    framtiden och inte ett problem.

  38. Jag vill redan flagga upp: Jag
    har inte den där dominerande bilden.

  39. Så fort man pratar om nyanlända barn
    fokuserar man på problem.

  40. Så fort man ställer frågan
    på fel sätt, så blir svaret fel.

  41. Tolkar vi gruppen som en problematisk
    grupp, är det redan kört.

  42. Frågan är:
    Kan vi ha ett annat perspektiv?

  43. Mitt perspektiv är aktörsorienterat.

  44. Utifrån det lyfter jag upp hur
    det har gått för gruppen i samhället.

  45. Det andra, i nordisk kontext-

  46. -är det inte särskilt vanligt
    med ett normkritiskt perspektiv.

  47. Men i Sverige blev ett normkritiskt
    perspektiv själva normen.

  48. Jag har det perspektivet.
    Det innebär att man reflekterar.

  49. Vilka strukturer i samhället
    kan skapa barriärer för inkludering?

  50. I stället för att skapa
    en vi och dem-tänkande diskurs.

  51. De, invandrarna, är problemet. Vi,
    majoritetssamhället, är lösningen.

  52. I ett normkritiskt perspektiv
    är det kanske fel hos oss också.

  53. Genom fördomar, diskriminering,
    exkludering-

  54. -skapas barriärer
    mot inkluderingsmöjligheter.

  55. Och för det tredje använder jag
    inte ordet integration mycket.

  56. Jag vet inte
    vem som ska integreras i vad.

  57. Integration verkar vara ett smeknamn
    för assimilationspolitik.

  58. Vi pratar om inkludering
    kontra exkludering.

  59. Då är makt och delaktighet centralt.
    Inte kulturell anpassning.

  60. Om man förstår integration
    som en kulturell fråga-

  61. -så är vi normen-

  62. -och de andra, invandrargruppen,
    är annorlunda.

  63. Om de anpassar sig till våra normer
    blir allt frid och fröjd.

  64. Om man tolkar integrationen
    inte som en kulturell anpassning-

  65. -utan som delaktighet, makt
    och inflytande-

  66. -då ställer vi frågan: Vad har de för
    förutsättningar för att inkluderas?

  67. Vad gör vi i majoritetssamhället
    som inkluderar eller exkluderar?

  68. Till exempel genom diskriminerande
    attityder, fördomar etc.

  69. Sen har vi ett barnperspektiv.

  70. Det betyder
    att när vi talar om nyanlända...

  71. ...tänker vi inte på dem som
    invandrande grupper, utan som barn.

  72. Utifrån det ser vi om vi ger
    den gruppen rättigheter eller inte.

  73. För det fjärde skulle jag säga...

  74. ...att jag egentligen har
    ett antidiskrimineringsperspektiv.

  75. Det är väldigt centralt
    för hela utgångspunkten.

  76. När den här boken kom ut-

  77. -hade jag en föreläsning
    på Mälardalens högskola.

  78. Rubriken var "Att integrera svenskar
    i den globala mångfalden".

  79. Jag bytte perspektiv. "Wake up."

  80. Globalisering innebär att mångfald
    blir en alltmer aktuell fråga.

  81. Om vi har bondeattityden "främmande
    som skapar problem"... Rädsla!

  82. Det är vi som måste integreras
    i den globala mångfalden-

  83. -för att skapa bättre förutsättning
    för inkludering.

  84. Sist men inte minst,
    vill jag betona att...

  85. ...all forskning jag gjorde
    kring ensamkommande barn...

  86. Jag är förvånad över ett resultat.
    Jag tänkte börja med det.

  87. Inte bara att medias bild av gruppen
    är problematisk och felaktig.

  88. Det ska jag presentera.

  89. Jag är förvånad
    över varför de inte blev kriminella.

  90. En grupp som är utsatt, som drabbats
    av många traumatiska upplevelser.

  91. Många "blastings", etc. Ändå lyckas
    en majoritet av dem rätt bra.

  92. Mycket motiverade för inkludering.
    Utifrån ett sociologiskt perspektiv-

  93. -skulle gruppen i större utsträckning
    riskera kriminalitet och knark.

  94. Det är en väldigt begränsad grupp
    av dem som hamnar i det.

  95. Inte många av dem som har uppehålls-
    tillstånd, utan de som saknar det.

  96. Frågan är
    om vi med två års väntetid...

  97. ...är en del av problemet
    om de hamnar i kriminella gäng.

  98. Med den inledningen ville jag
    lyfta upp hur forskningen har börjat.

  99. Det handlar om nyanlända barn
    och jämställdhetsutveckling...

  100. ...under fyra år,
    som vi tittade på dem.

  101. Hur utvecklas inkluderingen
    och jämställdheten? Och...

  102. Jag leder den här gruppen,
    men vi är fem forskare.

  103. Jag är projektledare för detta.

  104. Med kolleger inom olika discipliner
    på Mälardalens högskola.

  105. Bakgrunden vill jag inte betona.

  106. Vi vet att 2015, av 163 000-

  107. -var 70 000, nästan hälften,
    under 18 år. De var barn.

  108. Nästan en fjärdedel
    var ensamkommande barn.

  109. Majoriteten var pojkar, 87 %.

  110. 66 % av dem kom från Afghanistan.

  111. Sen Syrien, Somalia, Eritrea, Irak.

  112. Efter den nya lagstiftningen
    med tillfälliga uppehållstillstånd-

  113. -har den minskat drastiskt.

  114. År 2015 var det ungefär 35 000.

  115. 2016 blir det mindre än 2 000.
    En drastisk minskning.

  116. Frågan är
    hur kommunerna lyckades bemöta-

  117. -den så kallade "flyktingkrisen".
    Återigen, det är medias begrepp.

  118. Varje gång det kommer en våg av
    invandring talar man direkt om kris.

  119. Jag säger flyktingström.

  120. Även resultaten av vår undersökning
    visar att-

  121. -kommunerna trots utmaningar,
    svårigheter och belastningar-

  122. -har lyckats rätt bra. Om man
    tittar på vad media har skrivit-

  123. -är det överallt
    bara kris och problem.

  124. Forskningens fokus
    handlar om ett samhällskontrakt...

  125. Det är ett institut
    från Mälardalens högskola.

  126. Västerås och Eskilstuna, och
    landstingen Sörmland och Västmanland-

  127. -har finansierat projekten.

  128. Syftet är att belysa nyanländas
    situation utifrån lärandeprocess-

  129. -välbefinnande, förberedelse för
    arbetslivet och social hållbarhet.

  130. Vad som är unikt med projektet-

  131. -är att vi inte bara fokuserade på
    problemen, utan på framgångsfaktorer.

  132. Hur lyckades de, trots svårigheter?

  133. Vad gjorde kommunerna och ungdomarna
    för att lyckas?

  134. För att lyfta upp
    möjligheten för förändring?

  135. Första året, som vi officiellt
    avslutade 5 december-

  136. -handlade om
    att vi gjorde intervjuer med barnen-

  137. -och med myndigheter också.
    Centralt var ungdomarnas röster.

  138. Vi gjorde 40 intervjuer med ungdomar
    som hade uppehållstillstånd-

  139. -och nästan 20 med de
    som saknar uppehållstillstånd.

  140. Det var inte meningen från början-

  141. -men vi kände
    att vi ville kunna jämföra.

  142. Samtidigt nöjde vi oss inte bara
    med att beskriva barnens röst.

  143. Hur upplevde myndigheter
    inkludering och jämställdhet?

  144. Vi startade en forskningscirkel med
    deltagare från kommun och landsting.

  145. Vi hade fem möten med dem
    för att belysa deras upplevelser.

  146. Några frågor: Vilka upplevelser
    har nyanlända av mottagningen?

  147. Vilka barriärer
    och möjligheter finns-

  148. -för inkludering
    och jämställdhetsutveckling?

  149. Vilka betydelser har samverkan mellan
    myndigheter och civilsamhället-

  150. -för nyanlända ungdomars inkludering?

  151. Teoretiskt perspektiv!

  152. Vi har ett intersektionellt
    och kontextuellt perspektiv.

  153. Jag vill säga nåt privat.

  154. Vi är inte särskilt intresserade
    av att kulturalisera.

  155. Jag brukar säga... Lite skämt skadar
    inte i en allvarlig föreläsning.

  156. När jag går till läkaren,
    brukar läkaren fråga mig:

  157. "Är du allergisk mot nåt?" "Nej."

  158. "Vänta, jag är allergisk mot nåt.
    Mot kulturalisering."

  159. Att skapa ett vi och dem-tänkande.
    Förklara allt utifrån kulturen.

  160. Vi har ett intersektionellt
    perspektiv. Makt är centralt.

  161. Maktordningar i samhället slår hårt
    och skapar ojämlikheter.

  162. Det är kön, etnicitet, klass,
    sexuell läggning, ålder.

  163. Vi kan inte göra en grupp
    och bara tala om "nyanlända".

  164. En välutbildad grupp skiljer sig från
    en som har sämre förutsättningar.

  165. Det är inte bara
    det intersektionella perspektivet-

  166. -som skapar kontext för
    att förstå variationer inom gruppen.

  167. Hur de agerar
    och bemöter sin situation.

  168. Vi har ett resiliensperspektiv.
    Det är en teori inom psykologi-

  169. -som handlar om
    hur man kan mobilisera.

  170. Det kallas motståndskraft.
    Eller hur man kan rehabilitera-

  171. -och komma över sitt trauma.
    Resiliensteorin lyfter upp-

  172. -att även trauman kan skapa
    motståndskraft. Som ett pansarfordon.

  173. Man har lättare att utveckla...
    Om jag hade, jag kommer från Iran-

  174. -enormt mycket elände
    i diktaturen, så lyckades jag.

  175. Här blir det för mig
    lätt som en plätt.

  176. Många unga hade enorma trauman.
    När vi talar om trauman-

  177. -fokuserar vi bara på problemet.
    Men det skapar ett pansarfordon.

  178. Om de får möjligheter här, blir det
    lätt som en plätt att utvecklas.

  179. Det underskattas. Vi lyfter upp
    resiliensaspekten för att visa...

  180. ...vad som är viktigt med teorin.

  181. Det handlar om att skapa
    starkare relationer och tillit.

  182. Om hur man mobiliserar sina resurser,
    och med hjälp av omgivningen-

  183. -hanterar traumatiska upplevelser.

  184. Det handlar om att lösa problem,
    att ha aktiv grupptillhörighet.

  185. Man övergår från det förflutna
    till framtiden.

  186. Jag hoppar över metoddelen-

  187. -och går direkt
    till själva resultaten.

  188. Fler ungdomar som kom med
    sina föräldrar upplever mer trygghet.

  189. Ensamkommande barn, framförallt
    flickor, kan uppleva längtan-

  190. -ensamhet, maktlöshet och oro
    i avsaknad av sina föräldrar-

  191. -även om de bor med sina släktingar.

  192. Avsaknaden av egna föräldrar
    och ovisshet om framtiden-

  193. -kan påverka skolresultaten negativt-

  194. -och försvåra speciellt ensamkommande
    barns koncentrationsförmåga.

  195. Flera ensamkommande barn,
    speciellt de utan uppehållstillstånd-

  196. -lider av psykisk ohälsa.

  197. Många har sagt att de i början var
    välmotiverade. De började studera.

  198. När tiden gick,
    tappade de sin glädje och motivation.

  199. De blev mer deprimerade, mer...

  200. ...oroliga. Ångestkänslor.
    En del fick aggressiva beteenden.

  201. Tänk om ni var i deras kläder.
    Två års ovisshet. Får du stanna?

  202. Självklart tappar du motivationen.
    Du kan inte koncentrera dig.

  203. I ett fall gick det så långt att
    en afghansk tjej som kom från Iran...

  204. Trots att hon upplevde rasism i Iran,
    så längtade hon efter Iran.

  205. Det var ovissheten
    som var så himla frustrerande.

  206. Missnöjet med vård bland
    ensamkommande barn var rätt stort.

  207. Flera av de som besöker
    barn- och ungdomspsykiatrin-

  208. -upplever att de inte får
    den hjälp de förväntar sig.

  209. Personalen menade att ensamkommande
    ofta vill ha medicin som behandling.

  210. De har en bakgrund av att
    så fort de har ont eller har besvär-

  211. -så vill läkare ge dem medicin.
    I Sverige är det inte så vanligt.

  212. Man menar
    att det är orsaken till missnöjet.

  213. Det kan ligga mycket i det.
    Många unga...

  214. ...kallar läkaren för vattendoktor.

  215. Så fort man har ont,
    säger de "drick ett glas vatten".

  216. Därför kallas de vattendoktorer.

  217. Det kan vara att de här
    olika uppfattningarna av hur...

  218. ...man behandlar...
    Vårdproblematiken.

  219. Men det kan handla
    om ett rop på hjälp.

  220. En oro och en längtan efter trygghet
    som gör-

  221. -att man vill
    att en läkare ger medicin.

  222. Det kan också handla
    om dåligt bemötande.

  223. Det fanns personal som sa rakt av att
    en gravid flykting, en ung kvinna-

  224. -som sökte hjälp
    på en vårdcentral i Västerås...

  225. Trots att hon hade svullna fötter
    fick hon ingen hjälp under två dagar.

  226. Det var inte bara hon som berättade,
    det var personalen i cirkeln-

  227. -som bekräftade att en del
    kan bli ignorerade och inte få hjälp.

  228. Det finns en stor variation
    i upplevelsen av boendesituationen.

  229. Bland de som bor med sina föräldrar
    och de som kommer ensamma.

  230. De som bor i HVB-hem,
    och de som bor i familjehem.

  231. Det är mer än boendeformen-

  232. -det är deras socioekonomiska,
    kulturella förutsättningar-

  233. -och majoritetssamhällets
    eller omgivningens bemötande-

  234. -som är centralt
    för om de trivs eller inte.

  235. Vi var i vissa HVB-hem där relationen
    mellan ensamkommande barn-

  236. -och personalen var så nära-

  237. -och där det fungerade så bra
    att det fanns en stark tillit.

  238. Medan det på andra ställen-

  239. -var så att barnen
    upplevde rasistiskt bemötande.

  240. Så fort de ville ha nåt
    hörde de sådana kommentarer.

  241. "Finns det i Afghanistan mobil,
    som du jämt frågar efter?"

  242. Eller nån på ett familjehem
    som ville titta på tv.

  243. "Finns det i Afghanistan? Du kräver
    att du ska ha det i ditt rum."

  244. Rasistiskt bemötande slår hårt.

  245. Därför är inte boendeformen central,
    utan hur de förhåller sig.

  246. Vilka förutsättningar man har
    och hur bemötandet är.

  247. Men ändå, ensamkommande barn som
    var analfabeter och kom från byar-

  248. -hade svårare att klara sig i skolan
    jämfört med de som haft det bättre.

  249. Flera unga hade problem
    med familjehem och HVB-hem.

  250. Man kan inte tala om nåt mönster.
    Är familjehem eller HVB-hem bäst?

  251. Vilket bidrar bäst till integrering?

  252. Flera hade konflikter och bytte från
    familjehem till HVB-hem, och tvärtom.

  253. De flesta var dock nöjda, och
    hade god relation främst med HVB-hem-

  254. -trots stora variationer.

  255. I stödboenden hade de blandade
    känslor. De var mer självständiga-

  256. -men de missade en del service.
    Därför var känslorna blandade.

  257. Upplevelsen av glesbygd och stad, då?

  258. Jag trodde att alla unga ville flytta
    från glesbygd till storstaden.

  259. "Det är väl inte märkvärdigt."

  260. Men nej, en del ungdomar
    ville inte flytta från glesbygden.

  261. De har fått förankring där. Som
    i Norberg. Känner ni till Norberg?

  262. Det var den kommun
    som mest svartmålades i media.

  263. Där blev det kaos. Tusen flyktingar
    hade kommit, ingenting fungerade.

  264. När vi pratade med personal
    och ungdomar trivdes de med varandra.

  265. De hade goda upplevelser,
    de ville inte lämna.

  266. Kungsör var en annan kommun
    som flera ville flytta ifrån.

  267. Det är inte stor eller mindre stad
    som är avgörande.

  268. Fick man förankring, eller inte?
    Finns bostad och arbete, eller inte?

  269. Och bemötandet.
    Det är det som är mest avgörande.

  270. Nätverk och civilsamhälle
    har stor betydelse.

  271. Vår undersökning visade
    att biblioteket, kyrkan-

  272. -etniska nätverk
    och idrottsföreningar-

  273. -var fyra organisationer
    som hade enormt stor betydelse-

  274. -för att skapa sociala relationer.

  275. En del har fått bostad och jobb
    genom dessa nätverk.

  276. Allt behöver inte vara byråkratiskt.
    Civilsamhället måste mobiliseras.

  277. Vi har nyligen sett ett projekt
    i Västerås-

  278. -som borde bli förebild
    för hela landet.

  279. En mötesplats. Jag var där
    och tittade, tiotal unga var där.

  280. Volontärer hjälpte till med läxhjälp
    och språket. De trivs väldigt bra.

  281. Jag frågade ungdomarna
    vad de önskade. De sa:

  282. "Vi vill gärna vara här
    sju dagar i veckan."

  283. "Vi kan träffas. Vi får möjlighet
    att skapa sociala relationer."

  284. Ensamkommande med uppehållstillstånd
    är mer motiverade till inkludering.

  285. Det är viktigt.
    De var väldigt motiverade.

  286. Enormt mycket mer
    än vad vi förväntade oss.

  287. Många söker sommarjobb,
    men det finns inte.

  288. Många menar att de
    blir passiviserade, de vill komma in.

  289. Men de som saknar uppehållstillstånd-

  290. -det är de som drabbas
    av psykisk ohälsa, självmordstankar.

  291. De kan hamna i riskzonen.
    Kriminella gäng kan utnyttja dem.

  292. Om ni frågar mig,
    nu blir det lite politiskt.

  293. Jag sa
    vid en föreläsning för landstinget:

  294. Vi talar om att åtgärda psykiska
    problem och risken för kriminalitet.

  295. Många går under jorden,
    papperslösa nyanlända menar jag.

  296. Varför satsar ni så mycket pengar?
    Ni slösar bort resurser.

  297. Ge amnesti till nyanlända ungdomar!

  298. Det är betydligt mindre kostsamt
    för samhället.

  299. Det ger mer möjligheter
    för deras inkludering.

  300. En del upplevde vardagsrasism.
    Det är intressant.

  301. Inte minst afghanska killar
    går ut tillsammans.

  302. Många blir irriterade.
    "Jaha, de kommer i gäng."

  303. De säger fula ord.
    När jag frågade ungdomarna, sa de:

  304. "Vad ska vi göra? Vi har ingen
    kontakt, vi känner bara varandra."

  305. "Inte konstigt
    att vi går ut tillsammans."

  306. Om den sociala relationen ökar,
    blir det mer mångfacetterat-

  307. -i stället för
    att man bara går med sitt gäng.

  308. Jämställdhetsperspektivet:

  309. Trots att det blir krockar
    bland de som har vuxit upp i länder-

  310. -med stark patriarkal struktur-

  311. -uppskattade de generellt
    mer jämställdhet.

  312. Här blev vi förvånade, speciellt jag
    med mitt antirasistiska perspektiv.

  313. Jag förväntade mig att höra
    en massa patriarkala idéer från dem.

  314. Märkligt nog var de mer positiva
    till jämställdhet än vad jag anade.

  315. När jag funderade mer är det
    inte märkvärdigt. De är ungdomar!

  316. Ungdomar har lättare att ändra
    sina tankar och värderingar-

  317. -jämfört med de som är 60 år.

  318. För att tydliggöra, spetsade jag till
    och ställde frågan så här:

  319. Om din syster
    skulle skaffa en pojkvän-

  320. -och ha sex med honom
    utan att gifta sig-

  321. -hur skulle du reagera?

  322. Förutom ett undantag var svaret
    uteslutande "det är hennes ensak".

  323. De var mer för jämställdhet
    än vi tror.

  324. När man tittar i media, är det bara
    att de trakasserar sexuellt.

  325. Jag ställde frågan
    till skolpersonalen i Västerås.

  326. Hon sa: "I själva verket
    är det tvärtom." Hoppsan.

  327. Hon sa
    att pojkar är blygsamma i skolan.

  328. Det är svenska flickor
    som är offensiva och vill flirta etc.

  329. De är rädda. Blygsamma.

  330. Det kan vara upplevelsen
    i den skolan-

  331. -men jag ställde frågan till
    flera afghanska ungdomar i Norberg.

  332. "Går ni inte ut för att umgås med
    tjejer?" Jag fick såna förklaringar.

  333. Vissa sa: "Nej, vi går inte.
    De är rädda för oss."

  334. Andra sa: "Nej, vi går inte fram
    för de ignorerar oss"-

  335. -"och vi vill inte göra oss löjliga."

  336. Tredje svaret var: "Nej. Vi träffade
    inte kvinnor i hemlandet heller."

  337. "Vi är rädda att inte sköta det bra."

  338. Det var bara nån som sa: "Visst,
    varför inte? Om de visar intresse."

  339. Bilden som vi fick var annorlunda.

  340. Jag vill betona att flickorna
    som kom med sina föräldrar-

  341. -är mer benägna att acceptera
    jämställdhetsutvecklingen.

  342. Majoritetssamhällets fördomar kan slå
    hårt mot jämställdhetsutvecklingen.

  343. Och en sista...
    Tiden rinner, jag tar det sista.

  344. Vår undersökning och en tidigare
    studie som jag publicerade här-

  345. -visar att ensamkommande barn
    är mer framgångsrika-

  346. -jämfört med de
    som kommer med föräldrarna.

  347. Hur kan man förklara det? Ett:
    Flera av dem har försörjningskrav.

  348. Flera av dem
    hjälper sina föräldrar ekonomiskt.

  349. De måste satsa på jobb och skola.
    De kan inte lata sig.

  350. För det andra: Flera av dem, inte
    minst afghaner, kommer från Iran.

  351. De har vuxit upp i Iran, där de
    upplevde värsta rasistiska attityden.

  352. De har en tacksamhetskänsla
    gentemot det nya samhället.

  353. För det tredje,
    barnen som har kommit ensamma-

  354. -de upplever i själva verket att...

  355. ...de inte kan fortsätta sin barndom.

  356. De blir tvungna att bli vuxna mycket
    snabbare i avsaknad av föräldrarna.

  357. Speciellt flickor, det bidrar till
    att de satsar mer på självständighet.

  358. Sist men inte minst, vill jag betona
    just den traumatiska upplevelsen.

  359. Den är inte bara en belastning,
    den har skapat ett pansarfordon.

  360. Tack vare den
    är de betydligt mer beredda-

  361. -att bemöta samhällsutmaningarna
    och satsa framåt.

  362. Om jag skulle sammanfatta,
    skulle jag säga att det handlar om-

  363. -att i stället för att tolka gruppen
    som en problematisk grupp-

  364. -skulle vi se hur vi
    genom att ändra våra attityder-

  365. -och har ett inkluderande perspektiv-

  366. -skapar bättre förutsättning
    för inkludering. Tack.

  367. Tusen tack ska du ha.

  368. Mehrdad Darvishpour. Tack ska du ha.

  369. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Immigration, Integrationspolitik, Invandrarbarn, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Ålderspyramiden

Enligt kinesisk tradition ska gamla människor visas vördnad och har hög status. Men när en allt större andel av befolkningen utgörs av äldre blir det ett problem. Och vem ska ta hand om alla gamla? Vi besöker Shanghai där många gamla samlas i Fuxianparken.

Fråga oss