Titta

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Om UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föreläsningar och samtal från Nordens barn - insatser för mottagande och inkludering av nyanlända barn och unga. Konferensen hölls den 7 december 2017 på Nordatlantens brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga : Nordisk samverkan om integrationDela
  1. Mellan 250 miljoner och en miljard
    flyktingar fram till 2050.

  2. Det beror på klimatförändringarna.

  3. Jag heter Kristin Marklund-

  4. -och är projektledare
    på Nordens välfärdscenter.

  5. Vi har ett integrationsprojekt
    på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

  6. Hösten 2016
    kom det ju väldigt många... Nej...

  7. Hösten 2016 fick Nordens
    välfärdscenter det här projektet.

  8. Det handlar om alla utmaningar i och
    med flyktingströmmarna till Norden.

  9. Det handlade om att ordna bostäder.

  10. Det handlade om skola, förskola,
    arbetsmarknadsinsatser och så vidare.

  11. De ansvariga nordiska ministrarna
    ville ha ett nordiskt samarbete-

  12. -för att dela erfarenheter.

  13. Fokus är på integration - hur de
    nyanlända ska komma ut i samhället-

  14. -men också hur vi kan tillvarata
    deras kompetenser och erfarenheter.

  15. Nordens barn heter den här dagen
    som vi har i dag.

  16. Jag ska visa hur det ser ut i Norden
    med flyktingmottagandet.

  17. Men först kan vi titta
    på det stora cirkeldiagrammet.

  18. UNHCR, FN:s flyktingorgan,
    de konstaterade-

  19. -att år 2015 var 60 miljoner på flykt
    undan krig och förföljelse.

  20. Av dem som var på flykt kom 86 %
    till andra utvecklingsländer-

  21. -ofta i närheten
    och hamnade ofta i flyktingläger.

  22. Det kan vara flera miljoner personer
    i ett flyktingläger.

  23. 14 % av alla på flykt
    hamnade i industriländer-

  24. -men bara 0,4 % av dem som flydde
    hamnade i Norden.

  25. Det är den lilla, röda, smala delen
    av den runda cirkeln.

  26. Så det är ganska få på flykt
    som har kommit till Norden.

  27. Hur ser det då ut
    i de nordiska länderna?

  28. Vi ser på bilden att 2015, då det
    kom ovanligt många asylsökande-

  29. -kom 21 000 personer till Danmark.

  30. Det kom 32 000 till Finland.
    Det kom 354 personer till Island.

  31. Det kom 31 000 till Norge, och det
    kom 163 000 personer till Sverige.

  32. Sverige hade ett stort flykting-
    mottagande under några månader.

  33. Under 2016
    minskade antalet betydligt.

  34. 2017 har det fortsatt minska.

  35. Det beror på gränskontroller, EU:s
    överenskommelse med Turkiet och så.

  36. Om man blickar framåt
    så minskar inte antalet flyktingar.

  37. Utanför Norden ser man att personer
    på flykt har ökat för varje år.

  38. Det som man kan spå i framtiden,
    det som UNHCR bedömer-

  39. -är att det blir mellan 250 miljoner
    och en miljard flyktingar-

  40. -fram till 2050.

  41. Det beror
    på klimatförändringarna i världen.

  42. 30 år framåt har vi utmaningar med
    alla som inte kan bo i sina länder-

  43. -för att det har blivit öken eller är
    under vatten. Där går inte att odla.

  44. Det är inte så långt fram,
    och många flyttar kanske norrut.

  45. Vi i Norden har mycket att vinna på
    att det kommer hit personer-

  46. -att migranter
    väljer att bosätta sig i Norden-

  47. -för vi har ju väldigt många kommuner
    som har en minskande befolkning-

  48. -och en åldrande befolkning.

  49. Här ser ni alla kommuner i Norden.

  50. De som är gröna-

  51. -klarar sin tillväxt oberoende av
    om man har migration eller inte.

  52. I storstadsområdena
    har man inga problem med tillväxten.

  53. De gula områdena på bilden-

  54. -är kommuner som klarar sin tillväxt
    på grund av en migration dit.

  55. Men det är många röda kommuner.

  56. De klarar inte sin tillväxt
    trots migration till de kommunerna.

  57. Där är många bekymrade.
    Man vill att personer flyttar dit.

  58. Man behöver arbetskraft
    och kompetens.

  59. Det blir svårt
    att klara ekonomin annars.

  60. Det här
    är en snabb utveckling i Norden.

  61. De röda kommunerna
    blir fler för varje år.

  62. Vi är ganska beroende av migranter
    i Norden.

  63. Om vi lyckas få ut dem
    på arbetsmarknaden-

  64. -är det en stor vinst för samhället,
    inte bara en humanitär insats.

  65. Vårt integrationsprojekt på Nordens
    välfärdscenter har en hemsida:

  66. www.integrationNorden.org

  67. Där samlar vi
    den kunskap som tas fram.

  68. Det är lärande exempel
    från de andra nordiska länderna-

  69. -och vi sammanställer nordisk
    forskning om vad som fungerar.

  70. Vi arbetar tematiskt
    med ett område i taget på webbsidan-

  71. -för vi har hela integrationsområdet.

  72. Under året har vi arbetat
    med inkludering på arbetsmarknaden-

  73. -och särskilt kvinnors etablering.

  74. Det kräver extra stöd att få ut
    kvinnor på arbetsmarknaden.

  75. I och med den här konferensen i dag-

  76. -startar vi området "tidiga insatser
    till nyanlända familjer och barn".

  77. Vi har lagt ut saker
    som ni kommer att få höra om:

  78. Bydelsmödrarna från Danmark,
    FHille från Finland och MindSpring.

  79. De finns beskrivna på webbsidan,
    så efter konferensen kan ni läsa mer.

  80. Där finns länkar till forskning
    och beskrivningar.

  81. För att ta fram de lärande exemplen
    har vi expertgrupper.

  82. Vi har nu startat
    en expertgrupp för det här området.

  83. Några av dem är på scenen i dag.

  84. Det är en ung population
    som har kommit till Norden.

  85. På den här bilden står det 400 000.

  86. Det är antalet barn och unga
    som kom till EU-

  87. -bara under år 2016. Så det
    var väldigt många barn och unga.

  88. Och till Norden har det kommit
    200 000 barn och unga 2011-2016.

  89. 200 000 är ganska många
    stora städer som bara fylls av barn-

  90. -så det är väldigt många
    som har kommit.

  91. Nu finns det alla möjligheter för
    samhället att erbjuda tidigt stöd.

  92. Vi vet från forskning
    att tidiga insatser lönar sig-

  93. -så det är viktigt
    att vi ger ett bra stöd.

  94. En del familjer
    kommer att behöva ett extra stöd.

  95. Man har kanske trauman
    från sina hemländer-

  96. -från krig
    eller från flykten till Norden.

  97. Där behöver vi ha
    en beredskap att erbjuda stöd.

  98. Jag jobbade för några år sen
    med tidiga insatser för familjer.

  99. Några av er
    känner jag igen från det projektet.

  100. Då pratade vi inte särskilt
    om nyanlända-

  101. -utan mer generellt
    om familjer och barn.

  102. Men vi tog fram
    en systematisk kunskapsöversikt-

  103. -över riskfaktorer och skyddande
    faktorer för barn mellan 3 och 12 år.

  104. Alltså barn som riskerar
    psykisk ohälsa eller sociala problem.

  105. Utifrån det resultatet tog vi fram
    en nordisk modell för föräldrastöd.

  106. Vi föreslog föräldrastöd i
    alla nordiska kommuner på tre nivåer.

  107. Längst ner
    har man universellt stöd till alla.

  108. I mitten har vi stöd
    till grupper av föräldrar.

  109. På toppen har vi individuellt stöd-

  110. -till barn och familjer
    som behöver lite extra stöd.

  111. Vi kopplade förslag på olika insatser
    som var evidensbaserade-

  112. -och som experterna tyckte var
    insatser som kunde implementeras.

  113. Ni kan gå in på den här webbsidan-

  114. -för de rapporterna finns kvar.

  115. De finns på svenska, norska,
    danska, finska och engelska.

  116. Det är bara att ladda ner dem.

  117. De familjer
    som har kommit hit de senaste åren-

  118. -de barnen har inga särskilda risk-
    faktorer eller skyddande faktorer.

  119. Det är precis samma för alla barn.

  120. Vi behöver kanske utveckla
    de insatser vi har-

  121. -så att de anpassas och blir
    attraktiva för dem som kommer.

  122. Och kanske behövs en ny nivå: vad
    behöver jag som förälder känna till?

  123. Vad förväntas av mig?
    Hur ser lagstiftningen ut?

  124. Vilket ansvar tar skolan,
    och vad förväntas jag göra i skolan?

  125. De riskfaktorer vi då tog upp
    gäller ju även i dag:

  126. Föräldrar med låg utbildningsnivå,
    uppväxt i ett socialt utsatt område-

  127. -psykisk ohälsa hos föräldrarna-

  128. -eller att det finns våld i familjen.

  129. Det är de starka riskfaktorerna.

  130. Skyddande faktorer är ju-

  131. -att man har positiva
    föräldra-barn-relationer-

  132. -och en förskola av god kvalitet-

  133. -och skolan är kanske
    den viktigaste skyddande faktorn.

  134. Att det går bra i skolan skyddar
    från alla typer av sociala problem.

  135. I dag kommer vi att få höra exempel
    på hur man kan jobba förebyggande.

  136. FHille är ett exempel. Där
    sitter Pia, som ska berätta om det.

  137. Det är ett skolförberedande program
    i Finland, som kostar väldigt lite-

  138. -men man stärker de här barnen.

  139. Man ger dem förberedande insatser,
    och då går skolarbetet bättre sen.

  140. Att det går bra i skolan
    är den starkaste skyddsfaktorn-

  141. -alltså är det en väldigt bra insats.

  142. Men det generella stödet, som är en
    del av den nordiska välfärdsmodellen-

  143. -är den viktigaste basen
    för alla barn:

  144. Skolhälsovård, ekonomisk ersättning
    när man är hemma med barn-

  145. -och en förskola
    som är bra för barnen.

  146. Det är det skydd
    som är viktigt för alla.

  147. Avslutningsvis vill jag säga
    att det ligger kort här-

  148. -med vår webbsida:
    www.integrationNorden.org

  149. Vi ska lägga ut lärande exempel,
    och hela nästa år fyller vi på-

  150. -med exempel som är värda att sprida
    mellan de nordiska länderna.

  151. Vi kommer
    att lägga ut ny nordisk forskning.

  152. Och vi har
    ett kalendarium med aktiviteter-

  153. -som till exempel
    en sån här nordisk konferens.

  154. Sen har vi också lagt ut
    intervjuer med nyanlända personer.

  155. I Sverige, Norge, Finland
    och Danmark-

  156. -har vi intervjuat personer som kom
    som asylsökande och frågat dem:

  157. Vad var bra? Vilket stöd behöver man?
    Hur kommer man ut i arbetslivet?

  158. På vår webbsida händer det mycket.
    Där finns filmer och allt möjligt.

  159. Jag vill tacka för mig.
    Hoppas att ni får en spännande dag.

  160. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nordisk samverkan om integration

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Föräldrar och barn, Föräldrautbildning, Immigration, Integration av invandrare, Invandrarbarn, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Vad betyder frivilliginsatser för barns och ungas integration? Tiahes Thiaharajaer och Gitte Stærk från Bydelsmødre i Danmark samt Esraa Mohammad och Camilla Carlsson från Red Barnet Ungdom i Danmark berättar om deras projekt och arbetsmetoder för barns och ungas integration. Moderator: Lene Johansen. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordisk samverkan om integration

Forskning visar att insatser och föräldrastöd till nyanlända familjer som sätts in tidigt ger stor effekt och lönar sig ekonomiskt. Kristin Marklund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om insatser för att barnen ska få en trygg uppväxt och om risk- och skyddsfaktorer samt det nordiska integrationssamarbetet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastödsprogram till nyanlända familjer

Mindspring är ett psykosocialt och förebyggande program som leds av en volontär som själv har flyktingbakgrund. Grupperna följer en manual där kursens teman, övningar, bakgrund etc. finns noggrant beskrivet. Mette Blauenfeldt från Mindspring kompetencecenter i Danmark berättar här om programmet. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Forskning om stöd till nyanlända barn och familjer

Berit Berg, professor och forskningschef vid NTNU i Trondheim i Norge, berättar om flera nyligen genomförda forskningsprojekt med fokus på skola, språkutbildning och social integration av minderåriga flyktingar i Norge. Hon talar bland annat om att skolresultat och språkutbildning måste ses i sammanhang med den övergripande omsorgssituationen där levnads- och vårdsituationen och sociala nätverk utgör viktiga förutsättningar. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Föräldrastöd till nyanlända

Lilia Lahmar från Linköpings kommun berättar om hur de arbetar som föräldrastödjare med utrikesfödda familjer och om Brobyggares funktioner på familjecentraler och förskolor/skolor. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Skolförberedande program från Finland

Fhilleguide-programmet syftar till att stärka barns självkänsla och förutsättningar för lärande med hjälp av föräldrarnas delaktighet och lek. Pia Rosengård Andersson från Folkhälsan i Finland berättar här om föräldrastödsprogrammet Fhilleguide som förbereder barn för förskola och skola. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Nordiska jämförelser - nyanlända barn

Anna Gärdegård, projektledare vid Nordens välfärdscenter redovisar jämförelser mellan nordiska länder i projektet "Nyanlända barn och unga i Norden". Hon beskriver skillnader och likheter i mottagande och organisering av skolgång och insatser till nyanlända barn i Norden. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkluderande av nyanlända elever

Vad bör lärare göra för att nyanlända elever ska känna sig inkluderade? Hildegunn Fandrem, professor i pedagogik vid Læringsmiljøsenteret i Stavanger berättar om olika strategier för anpassning till ny kultur och vad lärarna kan göra för att de nyanlända ska känna sig inkluderade. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Det omgivande samhällets betydelse

Vinje kommun i Norge har fått pris för sitt framgångsrika arbete med integration. Anders Sandvik, ungdoms- och integrationssamordnare vid Vinje kommun, berättar om hur de gjort för att uppnå god integrering av nyanlända i kommunen. Om vikten av en positiv attityd och bemötande, samt ett tydligt ledarskap av politiker och tjänstemän. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Samverkan för ett välfungerande mottagande

Hur kan samverkan mellan skola, socialtjänst och ideella krafter resultera i ett välfungerande mottagande? Anna Jakobsson från Örebro kommun berättar om hur Örebro skapat tydliga rutiner och struktur för samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhället och hur detta bidragit till positiva resultat för ensamkommande unga. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordens nyanlända barn och unga

Inkludering och jämställdhetsutveckling

Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, berättar om sin forskning som handlar om integration och jämställdhetsutveckling bland nyanlända barn och ungdomar. Han visar också vad som kan göras för att underlätta integrationen och bidra till ökad inkludering i samhället. Inspelat den 7 december 2017 på Nordatlantens Brygge i Köpenhamn. Arrangör: Nordens välfärdscenter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.