Titta

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Om UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Föreläsningar om de senaste rönen och forskningsresultaten inom teknik- och materialutveckling för en digital framtid. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid : KWA-Stipendiater på Linköpings universitetDela
  1. Det är alltså ett helt subjektivt urval
    av ämnen-

  2. -och när jag pratar i detalj
    om innehållet i programmen-

  3. -kanske allt inte ens är sant.

  4. Jag läste ett citat av
    en känd amerikansk rektor.

  5. Han hade en definition på rektor:

  6. "Nån som bor i ett stort hus
    och är professionell tiggare."

  7. I en svensk kontext
    stämmer det inte riktigt.

  8. Inte det där med ett stort hus,
    åtminstone.

  9. Men även i Sverige
    måste rektorer lägga-

  10. -mer och mer tid på att äska medel.

  11. I den kontexten är det uppmuntrande-

  12. -att prata om Wallenbergstiftelserna,
    som inte tvingar en att tigga-

  13. -utan tilldelar medel om man har
    framstående forskning och forskare.

  14. Det är det som jag ska prata om.

  15. Det blir en kort historik,
    presenterad av Mille Millnert.

  16. Det är alltså ett helt subjektivt urval
    av ämnen-

  17. -och när jag pratar i detalj
    om innehållet i programmen-

  18. -kanske allt inte ens är sant.

  19. Jag ska prata om stora, Wallenberg-
    finansierade projekt vid LiU:

  20. Witas, visualisering,
    organisk elektronik, materialforskning-

  21. -Wasp, molekylärmedicin och...

  22. Till sist, nåt som inte är ett projekt,
    men som har gjorts vid LiU:

  23. LiU-Foass, som på ett fint sätt
    knyter an till-

  24. -det som Wallenbergstiftelserna
    har gjort under många år.

  25. Ni kommer att
    få höra mer om projekten-

  26. -vid olika presentationer under dagen.

  27. Vi kan börja med Witas-projektet-

  28. -som var
    ett väldigt framsynt projekt-

  29. -när det först skissades upp.

  30. Där ser ni forskargruppledarna-

  31. -och Erik Sandewall var
    nån sorts superledare.

  32. Det var hans idéer
    som låg bakom projektet-

  33. -och han som förverkligade det.

  34. Sist ser ni Patrick Doherty,
    som under projektets senare del-

  35. -fungerade som projektledare-

  36. -och gjorde viktiga bidrag
    till projektets framgång.

  37. Ni ser helikoptern RMAX-

  38. -som var det fordon
    i vilket man implementerade-

  39. -alla de olika varianterna-

  40. -av det autonoma systemet
    som man utvecklade.

  41. Det nya med projektet, åtminstone då,
    var ambitionen.

  42. Målet var nånting
    som aldrig hade gjorts-

  43. -och sågs som väldigt svårt att uppnå.

  44. Det var också
    ett kriterium för framgång-

  45. -att det här skulle skapas.

  46. Man skulle skapa
    ett flygande autonomt fordon-

  47. -som kunde utföra diverse uppgifter.

  48. Att skapa nya teorier räckte inte-

  49. -utan de skulle visas i verkligheten.

  50. Som sagt var det
    ett väldigt framsynt projekt-

  51. -och det har lett till-

  52. -många andra projekt
    efter att det avslutades.

  53. I viss mån är Wasp-projektet,
    som jag ska prata om lite senare-

  54. -ett sånt projekt som bygger på det här.

  55. I demonstratorerna
    som ingår i det projektet-

  56. -ska vi använda programvaruarkitektur
    från det här projektet.

  57. Ett annat exempel
    är visualiseringscentret-

  58. -som letts och utvecklats av
    professor Anders Ynnerman.

  59. Ni får höra mer om det
    och har säkert redan sett byggnaden.

  60. Enligt min ringa
    och fullkomligt objektiva mening-

  61. -har den gjort universitetsområdet
    i Norrköping-

  62. -till det vackraste universitetsområdet
    i hela Norrköping.

  63. Här är det man ser i byggnaderna.

  64. Man har...

  65. Man har, i hjärtat av byggnaden,
    en kupol.

  66. Får ni chansen att se den
    uppmuntrar jag er att ta den.

  67. Och...baserat på det,
    vilket Peter berättade om-

  68. -finns ett nytt, stort projekt-

  69. -för att förverkliga det här
    över hela Sverige-

  70. -i städerna som ni ser på kartan.

  71. Ur ett rent personligt perspektiv...

  72. Att se den här visualiseringen-

  73. -av data från rymden-

  74. -är en nästan religiös upplevelse.

  75. Om ni inte har upplevt det
    uppmuntrar jag er att göra det.

  76. I det projekt
    som spänner över hela Sverige-

  77. -kommer de första underprojekten
    att använda helt nya data om rymden-

  78. -som samlats in från Nasa.

  79. Ni ska få se visualiseringar
    av klimatförändringar-

  80. -och verktyg för att arbeta på
    den molekylära nivån.

  81. Jag går vidare till organisk elektronik
    som skrivs ut på och i papper.

  82. Det är professor Magnus Berggren
    som är hjärnan bakom det-

  83. -och själva motorn i projektet.

  84. Tidsperspektivet går
    från bildens övre vänstra hörnet-

  85. -till dess nedre högra hörn.

  86. Vi börjar med själva skrivaren-

  87. -i vilken man häller
    nån sorts polymerer.

  88. Sen får man ut olika enheter
    och utskrivna saker ur den.

  89. Man kan få etiketter.

  90. Nu ligger fokus på saker som går
    att fästa på människor, exempelvis.

  91. Man har... Jag hoppar fram.

  92. Man har skrivaren-

  93. -och samlar polymermaterial i den.

  94. Sen kan man få... Vi ska se...

  95. Exempelvis har vi smarta paket-

  96. -som används av...

  97. Vad heter de? Läkare utan gränser.

  98. De används i Bangladesh
    för att visa att paketen är obrutna-

  99. -och att läkemedlen är
    de som anges på etiketterna.

  100. Det sker hos slutanvändarna
    ute i byarna.

  101. Det kommer att bli-

  102. -många såna paket och etiketter
    som skrivs ut med den här apparaten.

  103. Här är en skrivare.
    Man häller ner grejer i den.

  104. Det är både polymerer
    och material från skogsindustrin.

  105. Plast och skogsbaserat material
    skrivs alltså ut.

  106. Det material man får ut
    självorganiserar på ett lämpligt sätt.

  107. På det sättet får man papper-

  108. -som innehåller energi.

  109. Det är alltså en laddningsbärare
    och det är förstås revolutionerande.

  110. I framtiden kommer pappret
    att kunna göras helvitt.

  111. Materialvetenskap har alltid varit
    en stor del av forskningen vid LiU-

  112. -och har rönt stora framgångar.

  113. Ett exempel är
    Wallenberg Scholar Lars Hultman-

  114. -som drivit på området.

  115. Här är en lista över
    olika typer av material-

  116. -och en lista över
    de viktiga finansiärerna här.

  117. Längst ner finns ett antal företag-

  118. -som sprungit ur
    materialforskning vid LiU.

  119. Här är ett stort antal-

  120. -väldigt framstående tidskrifter.

  121. Här ser ni en del tekniska detaljer
    om materialen.

  122. I den här kontexten, åtminstone-

  123. -när det är jag som pratar-

  124. -vill jag nämna att vi har
    Wallenberg Scholars-

  125. -och Wallenberg Academy Fellows
    som deltagit i arbetet.

  126. Vi hoppar över den.
    Ett annat kul anslag från Wallenberg-

  127. -som är viktigt för området-

  128. -har bidragit till mikroskopet Arwen.

  129. Det finansierades av
    Wallenbergstiftelserna och LiU-

  130. -som bidrog med byggnaden
    och forskningstjänsterna.

  131. Jag går vidare till Wasp,
    där Lars Nielsen är programdirektör.

  132. Det är troligen Sveriges enskilt största
    forskningsprogram nånsin-

  133. -sett till anslagens storlek.

  134. Ett stort bidrag är
    från Wallenbergstiftelserna-

  135. -och stora bidrag kommer
    även från universitet och industri.

  136. Det är ett tioårigt projekt
    som inleddes år 2015.

  137. Jag behöver nog inte förklara
    motivet bakom.

  138. Ni vet att spännande saker händer
    med framsteg inom maskininlärning.

  139. Vi har AlphaGo som exempel-

  140. -där datorn besegrade
    världens bästa Go-spelare.

  141. Det var en ödmjuk korean som sa-

  142. -att det berodde på hans brister,
    snarare än på datorns förmåga, men...

  143. Det är viktigt
    att Sverige håller sig i framkant.

  144. Det kommer att påverka
    alla delar av samhället.

  145. Vi använder många metoder.
    Vi har ett forskningsprojekt i grunden.

  146. Vi rekryterar både framstående-

  147. -och unga forskare.
    Hittills har det gått bra.

  148. Vi har rekryterat nya professorer
    i datavetenskap, programvaruteknik:

  149. Två i Stockholm, en i Linköping
    och diskussioner pågår i Umeå.

  150. De tillhandahåller-

  151. -kunskap inom nya områden-

  152. -där Sverige inte har haft
    så stor kompetens.

  153. Vi har också en forskarskola.
    Vi ska få minst 100 doktorander.

  154. Det lär bli fler och
    minst hälften blir industridoktorander.

  155. De kommer att ha ett enormt nätverk
    när de doktorerar-

  156. -sinsemellan, med andra forskare
    och gentemot industrin.

  157. Och vi kommer att...
    Jag hoppar fram hit.

  158. Vi kommer att ha arenor för forskning-

  159. -där forskarna eller doktoranderna-

  160. -kommer att kunna utforska
    och testa sina idéer-

  161. -och få återkoppling
    att ta med sig till labbet.

  162. Den första kommer att handla om
    allmänhetens säkerhet.

  163. Där har vi ett starkt samarbete
    med Ericsson, Saab-

  164. -och även Axis
    och andra svenska företag.

  165. Det kommer att hamna nånstans
    på ostkusten. Vi har...

  166. Scenariot rör räddningsinsatser
    där människor ligger i vatten-

  167. -och vi har svårigheter
    som rök och eld.

  168. Det kommer att vara
    autonoma operatörer-

  169. -och styrstrukturer som ska testas
    i det här scenariot.

  170. Jag går vidare till Wallenberg centrum
    för molekylärmedicin-

  171. -där vi fick höra om Stefan Thor,
    som är den primära motorn.

  172. Rekryteringen omfattar
    både kliniska tjänster-

  173. -och prekliniska tjänster.

  174. Tanken är att bygga en bro mellan-

  175. -den medicinska
    och den tekniska forskningen.

  176. Det passar Linköpings universitet,
    då vi alltid har haft ett bra samarbete-

  177. -mellan medicinska
    och tekniska fakulteten.

  178. Jag hoppar fram... Hit.

  179. Här är exempel på
    programmets konkreta resultat:

  180. Fyra framstående
    nya fakultetsmedlemmar-

  181. -som har rekryterats till LiU-

  182. -i olika delar av programmet.

  183. Jag går över till LiU-Foass,
    alltså forskningsassistenterna.

  184. Det var nånting väldigt framsynt
    som vi gjorde för flera år sen.

  185. Som jag minns det
    kom idén från början från Stefan Thor.

  186. Hans idé var att rekrytera forskare
    från alla vetenskapsfält-

  187. -så att en i historia konkurrerade med
    en i molekylärbiologi-

  188. -eller en i materialvetenskap.

  189. Vi började 2007 och hade 28 totalt,
    alltså tre eller fyra varje år.

  190. Vi fick ofta kring 100 ansökningar
    för de tjänsterna.

  191. De fick bra stöd tidigt
    och en tydlig karriärväg.

  192. De första studenterna sa
    att de ville ha ett avtal-

  193. -så jag skrev på avtal,
    som förstås inte var rättsligt bindande-

  194. -att om de uppnådde vissa saker
    skulle de få fast tjänst.

  195. Jag tror det var lika lockande
    som anslagen.

  196. Två exempel är
    David Engblom inom neurobiologi...

  197. Jag ska inte gå in på vad han gör,
    för jag förstår det inte.

  198. ...och Johanna Rosén
    inom materialfysik.

  199. Hon deltog i arbetet
    som visades på tidigare bilder-

  200. -om just materialfysik.

  201. Med det vill jag avrunda
    och tack för er uppmärksamhet.

  202. Framför allt vill jag tacka
    Wallenbergstiftelserna-

  203. -för det väldigt viktiga stöd
    som LiU har fått genom åren-

  204. -vilket möjliggjort den här viktiga
    och framstående forskningen.

  205. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

KWA-Stipendiater på Linköpings universitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mille Millnert, före detta vice rektor vid Linköpings universitet, berättar om tidigare forskningsprojekt som fått stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Forskning, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

KWA-Stipendiater på Linköpings universitet

Mille Millnert, före detta vice rektor vid Linköpings universitet, berättar om tidigare forskningsprojekt som fått stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Organisk elektronik inspirerad av hud

Elektronisk hud som berättar för dig hur du mår? Enligt Zhenan Bao, professor i kemiteknik vid Stanford University, är detta snart verklighet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Organisk elektrooptik

Hur lågt kan man pressa vikten i ett fotovoltaiskt material, det vill säga material som omvandlar ljusenergi från solen till elektrisk energi? Feng Gao och Olle Inganäs, båda forskare i biomolekylär och organisk elektronik vid Linköpings universitet, arbetar bland annat med perovskit som är ett mineral. De berättar att man snart har ett material där en kvadratkilometer väger lika mycket som två vuxna män. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Bioelektronik och elektroniska växter

Kan bioelektronik förlänga livet? Magnus Berggren, professor i fysik och elektroteknik, och Eleni Stavrinidou, forskare i fysik och elektroteknik, båda vid Linköpings universitet, berättar om hur de arbetar med att få elektronik att kunna kommunicera med nervsystemet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Sociala robotar

Kan robotar bli mänsklighetens nya bästa vänner? Nadia Magnenat Thalmann, NTU i Singapore samt Miralab, är en av världens ledande forskare inom utvecklingen av sociala, interagerande robotar. Hon menar att den bild av robotar som förmedlas i underhållningsindustrin är felaktig. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Robotar som samarbetar

Kan robotar bli lika bra som människor på att arbeta i team? För detta arbetar Patrick Doherty, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet, som berättar att han redan har kommit en bra bit på vägen. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Att visualisera framtiden

Hur kan vi ta oss an mer komplexa data? Chris R Johnson, forskare i datavetenskap och visualisering vid Universitetet i Utah, USA, menar att visualisering kommer att vara ett av våra viktigaste verktyg för detta. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Biomolekylär programmering med dna

Vilka trender råder inom biotekniken? Professor Richard M Murray från Caltech redogör för vad som är hett just nu. Murray hoppas att man inom tio-femton år kommer att ha framställt genetiskt programmerade celler och maskiner som kan utföra meningsfulla sysslor. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Ljus, materia och volym

Hur skapar man fotorealistiska bilder av syntetiska miljöer? Jonas Unger, forskare i datorgrafik och bildbehandling, och Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, båda vid Linköpings universitet, berättar om sina arbeten med ljus, materia och volymer. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.