Titta

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Om UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Föreläsningar om de senaste rönen och forskningsresultaten inom teknik- och materialutveckling för en digital framtid. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid : Organisk elektronik inspirerad av hudDela
  1. Somliga kanske är oroliga över
    vad som kan hända-

  2. -om sensorerna kan mäta
    alla våra fysiologiska data-

  3. -och läsa av vårt mentala tillstånd.

  4. I stort sett allt i våra liv
    kan påverkas-

  5. -av den här typen av
    framtida elektronik.

  6. Vi kan se var
    hudliknande elektronik passar in-

  7. -i det här enkla diagrammet.

  8. Vi behöver sensoriska element-

  9. -som kan fördelas över en stor yta,
    exempelvis en kropp eller ett organ.

  10. De måste vara flexibla och elastiska,
    som huden.

  11. Det här är sån elektronik vi vill göra-

  12. -av hudliknande elektroniska material.

  13. Det finns också en aspekt
    som rör databehandling.

  14. Det handlar om
    att samla in och bearbeta data-

  15. -och sen förmedla dem,
    kanske i trådlös form.

  16. Där behövs ännu
    kiselbaserade mikroprocessorer-

  17. -men mikroprocessorerna kan vara
    i storleksordningen en millimeter-

  18. -så vi kan bära processorn
    utan att känna av den.

  19. Däremellan behövs kretsar
    för signalbearbetning.

  20. De gör att signaler kan skickas ut-

  21. -exempelvis om man har sensorer
    på fingerspetsarna, i robotar.

  22. Då måste signalen överföras
    en lång sträcka för att nå processorn.

  23. Innan det vore det bra
    att förstärka signalen-

  24. -eller att göra
    den analoga signalen digital.

  25. Det möjliggör nästan felfri överföring
    över långa sträckor.

  26. De här signalbearbetningskretsarna
    kan eventuellt också göras-

  27. -med hudliknande elektronik.

  28. Jag skulle vilja börja med att prata om
    artificiell hud som koncept.

  29. Vad är vår vision
    och det långsiktiga mål vi vill uppnå?

  30. Sen ska jag prata
    hudinspirerade elastiska material.

  31. Hur långt har vi kommit?

  32. Efter det ska jag prata om
    tänkbara tillämpningar-

  33. -som kan gå att förverkliga
    på kort sikt-

  34. -och hur vi går vidare från det
    i framtiden.

  35. Den här bilden sammanfattar
    vårt slutgiltiga mål.

  36. Det är att designa och tillverka-

  37. -en tunn artificiell hud som efterliknar
    alla funktioner i mänsklig hud-

  38. -och ser ut som och känns som hud.

  39. Den ska kunna känna av
    olika externa signaler-

  40. -och göra dem till elektriska signaler
    som kan tolkas av hjärnan-

  41. -och förmedlas genom nervsystemet.

  42. Om den här bilden ska förverkligas
    med artificiella material-

  43. -kommer vi att behöva
    många nya material och enheter.

  44. Men de grundläggande delarna är-

  45. -de sensoriska delarna,
    som känner av externa stimuli-

  46. -och kretsar som bearbetar signalerna.

  47. Givetvis behövs också ett gränssnitt
    mellan huden och hjärnan.

  48. Det här har varit den riktning
    som vi rört oss i under drygt tio år-

  49. -för att förstå hur vi ska designa
    de material och enheter-

  50. -som ska användas i dessa delar.

  51. Vi kan börja på den sensoriska sidan.
    För att känna beröring behöver vi-

  52. -mycket känsliga, flexibla
    och väldigt tunna sensorer.

  53. Vi designade
    pyramidformade strukturer-

  54. -som lätt kan deformeras,
    vilket visas här.

  55. Det ger oss en snabb respons
    vid tryck-

  56. -utan fördröjning i signalen, nåt som är
    vanligt i tunna gummifilmsstrukturer.

  57. En sån här struktur går att tillverka
    i väldigt stora sjok-

  58. -genom avtryck eller tryck
    på flexibla substrat.

  59. Den kan göras mycket känslig-

  60. -såpass att den känner av
    om en fjäril landar på den.

  61. Sensorerna kan inkorporeras
    i trådlösa enheter-

  62. -inklämda mellan två antenner.

  63. På så vis kan de ha externa kraftkällor,
    så inget batteri krävs.

  64. Det möjliggör övervakning av puls
    med en klisterlapp över en artär.

  65. En sån här enhet kan implanteras
    mellan kranium och hjärna i en mus-

  66. -och användas
    för att övervaka trycket i mushjärnan.

  67. Men när vi implanterat enheten-

  68. -vill vi inte operera igen
    för att ta ut den.

  69. Därför blev nästa steg
    att använda material-

  70. -som är biologiskt nedbrytbara
    och godkända av FDA-

  71. -för att skapa en sensor
    som kan brytas ner över tid-

  72. -utan att materialen
    lämnar kvar giftiga kemikalier-

  73. -efter nedbrytningen.

  74. Vi kan titta på bilden igen-

  75. -och fundera över
    hur vår hud känner av beröring.

  76. Vår hud innehåller känselreceptorer.

  77. Känselreceptorerna reagerar på tryck.

  78. När vi känner av olika krafter-

  79. -skickar känselreceptorn ut
    aktionspotentialer vid olika frekvenser.

  80. Frekvensen är proportionerlig
    mot mängden kraft som känns av.

  81. Om man ökar kraften
    eller trycket här uppe-

  82. -ökar aktionspotentialens frekvens.

  83. Det är så vi känner
    om vi griper ett föremål-

  84. -med ett fast grepp
    eller med en mjukare beröring.

  85. Det handlar bara om frekvens.

  86. Signalen kan överföras i nervsystemet
    över väldigt långa avstånd-

  87. -från fingerspetsar till hjärna.
    Det är vad vi vill efterlikna.

  88. Vi valde att försöka se
    om det går att uppnå-

  89. -med artificiella enheter.

  90. Genom åren har vi studerat-

  91. -hur man gör kretsar
    med organiska elektroniska material.

  92. Grupperna här, med Magnus och Olle,
    har tagit steget mot tillverkning-

  93. -av flexibla kretsar
    gjorda av organiska material.

  94. Här använder vi
    en tryckt organisk transistor-

  95. -som kombinerats med vår sensor-

  96. -i en artificiell receptor
    som härmar våra känselreceptorer.

  97. Till vänster visas responsen
    i känselreceptorer-

  98. -och till höger signalen från
    vår artificiella känselreceptor.

  99. Om ni tittar på frekvensen
    och trycket som utövas-

  100. -ser ni att vår artificiella receptor
    mycket väl efterliknar-

  101. -beteendet hos känselreceptorn-

  102. -både vad gäller frekvensomfånget
    och trycket som den känner av.

  103. För att visa
    att den artificiella receptorn-

  104. -kan användas för att stimulera
    eller kommunicera med vår hjärna-

  105. -använde vi signalen från receptorn-

  106. -genom att modifiera ljus
    för att stimulera-

  107. -ett tvärsnitt av
    en genmodifierad hjärna.

  108. Vi såg att frekvensen hos utsignalen-

  109. -matchar den uppmätta cellpotentialen
    i det här tvärsnittet.

  110. Det tyder på att hjärnan reagerar
    som den ska på dessa stimuli.

  111. Det visar att
    en artificiell känselreceptor-

  112. -kan efterlikna
    biologiska känselreceptorer-

  113. -och därigenom människohudens
    viktigaste funktion.

  114. Det här var den första versionen
    av en artificiell känselreceptor.

  115. Det här är den tryckta kretsen
    och den taktila sensorn.

  116. Det är en flexibel version,
    men den liknar inte hud än.

  117. Men det här visar
    att vi har en plattform-

  118. -som vi kan använda.

  119. Genom utveckling av nya material-

  120. -som, med tiden,
    får fler hudliknande egenskaper-

  121. -kommer vi att kunna
    vidareutveckla plattformen-

  122. -skapa fler
    artificiella känselreceptorer-

  123. -och så småningom koppla ihop dem
    med nervsystemet.

  124. Nästa steg är att utveckla nya material.

  125. Det här är ett självläkande
    ledande material-

  126. -som utsätts för en rejäl belastning
    från den här nålen-

  127. -vilket visar
    att materialet är mycket tåligt.

  128. Materialet är alltså
    både ledande och självläkande.

  129. Det här visar hur liknande material
    kan läka av sig själva.

  130. Vi skär materialet i två bitar.

  131. Sen placerar vi bitarna intill varann.

  132. De kemiska bindningarna
    kan omedelbart återskapas-

  133. -så att materialet kan återförenas-

  134. -och nästan återfå sina ursprungliga
    mekaniska egenskaper.

  135. Det är ett exempel på
    ett snabbt självläkande material.

  136. För att göra materialen elastiska-

  137. -behövs olika elektroniska material:

  138. Från dielektriska
    till halvledare och ledare.

  139. För dielektriska material har vi
    lärt oss om den molekylära designen.

  140. Jag skippar detaljerna.

  141. Genom vår studie har vi förstått-

  142. -att polymerstrukturer kan kopplas ihop
    genom dynamiska bindningar-

  143. -som snabbt når jämvikt
    vid rumstemperatur.

  144. Med hjälp av såna kemiska bindningar
    kan vi uppnå extrem elasticitet.

  145. Material som bara brukar gå
    att sträcka ut-

  146. -till en eller två gånger normallängd-

  147. -kan genom vår design
    få hur mycket elasticitet vi vill.

  148. Här blir det 100 gånger normallängd,
    utan sprickbildning.

  149. Halvledare är kärnan
    i alla elektroniska enheter.

  150. Det är där strömmen färdas
    i tunnfilmstransistorer-

  151. -som används i mikroprocessorer
    och skärmar.

  152. Här lärde vi oss om molekylär design-

  153. -och inkorporerade
    dynamiska vätebindningar-

  154. -alltså såna bindningar-

  155. -som används
    av väldigt många biologiska system.

  156. Med hjälp av såna bindningar
    kan vi introducera-

  157. -en mekanism med vilken
    materialet kan avge mekanisk energi:

  158. Genom att bryta bindningar.

  159. Bindningarna kan sen återställas igen.

  160. Sprickbildning kan alltså undvikas
    i såna material.

  161. Det gör att vi kan göra matriser
    med elastiska transistorer.

  162. Här är ett annat exempel
    på en elastisk halvledare.

  163. Det är en annan designregel
    som bygger på nanostrukturer.

  164. Det gör att vi kan använda-

  165. -nästan vilken bra halvledare som helst
    som har utvecklats inom området-

  166. -och ge den elastiska egenskaper-

  167. -utan att den tappar
    sin höga ledningsförmåga.

  168. För det här materialet kunde vi visa
    att det precis efterliknar huden.

  169. Det är oerhört tunt
    och kan ges en väldigt ljus färg-

  170. -och till och med göras genomskinligt.

  171. Ledare är en annan typ av material.

  172. Tidigare har alla ledare spruckit
    om de utsatts för över 5 % belastning.

  173. Genom att förstå hur vi ska justera-

  174. -det molekylära arrangemanget
    inuti polymererna-

  175. -har vi kunnat göra om sköra ledare-

  176. -till elastiska, ledande material-

  177. -med bättre ledningsförmåga
    än många andra ledande polymerer.

  178. Med de här elektroniska materialen kan
    vi numera göra-

  179. -mer än bara stela eller böjliga
    elektroniska matriser.

  180. Nu kan vi ta transistormatriser
    och sträcka ut dem, vika dem-

  181. -eller peta på dem med vassa föremål.

  182. Det här är utsignaler
    från elektroniska enheter-

  183. -som kan hållas konstanta
    och oföränderliga-

  184. -även om elektroniken
    utsätts för extremer.

  185. Det visar att vi inte bara kan
    efterlikna hudens funktion-

  186. -utan också kan göra elektronik
    mer tålig med såna nya material.

  187. Jag borde nämna
    att deras elektroniska egenskaper-

  188. -är i nivå med de hos amorft kisel
    och närmar sig kiselpolymerernas.

  189. De är alltså på den nivå
    att vi ska kunna använda dem.

  190. De går att göra biokompatibla.
    Jag visade det för en sensor.

  191. Här ser vi
    en fullständig elektronisk enhet.

  192. Man kan använda en molekylär ansats
    för att skapa nya polymerer-

  193. -som är både halvledare
    och biologiskt nedbrytbara.

  194. Nu har vi ett antal olika material
    som uppfyller våra krav:

  195. Elastiskt, självläkande och nedbrytbart.

  196. Efter de senaste årens forskning-

  197. -har vi material
    med just dessa egenskaper.

  198. Och, som sagt:
    De hudliknande halvledarna-

  199. -har inte bara fått en ny funktion.

  200. Det vanliga i det läget är
    att prestandan försämras.

  201. Vi ville bevara prestandan.

  202. Här ser vi utvecklingen av
    organiska elektroniska material.

  203. Prestandan ligger kring den
    hos amorft kisel-

  204. -och nära den hos kiselpolymerer.

  205. Hudliknande elektroniska material
    kan alltså nå samma nivå-

  206. -och gagnas av den kunskap
    som har utvecklats inom området.

  207. Det kan snabbt bli många material
    som uppfyller kraven-

  208. -och kan användas
    i intressanta tillämpningar.

  209. När materialen finns tillgängliga
    har vi en tänkt tillämpning.

  210. Däremellan finns flaskhalsen,
    som är tillverkningsprocessen.

  211. Tillverkningsprocessen tar materialet
    och införlivar det i enheter.

  212. Vi måste göra alla material
    kompatibla med varandra-

  213. -så vi kan göra stora matriser av dem.

  214. Det måste vara skalbart,
    så tillämpningarna kan förverkligas.

  215. Det är precis det Magnus och Olle
    lyckats göra med flexibel elektronik.

  216. Det är vad vi vill göra
    med hudliknande elektroniska material.

  217. Om man tittar på
    elektronikutvecklingens historia-

  218. -ser vi att transistorn uppfanns här.

  219. Sen utvecklades materialen
    när kisel upptäcktes-

  220. -vilket gjorde transistorer billiga-

  221. -så att de var praktiskt användbara.

  222. Inom mikroprocessorindustrin
    och mikroelektronikindustrin-

  223. -såg man det först när tillverkningen
    av integrerade kretsar förenklades-

  224. -av Texas Instruments och Intel.

  225. Tillverkningsmetoderna var
    en avgörande aspekt-

  226. -som möjliggjorde stora framsteg
    för mikroelektronikindustrin.

  227. Nu följer de Moores lag.

  228. Det är viktigt för oss
    inom organisk elektronik-

  229. -och hudinspirerad elektronik-

  230. -att vi får liknande tekniker.

  231. Vi är glada att kunna berätta att vi,
    efter flera års utveckling-

  232. -nu har en realistisk process
    även för elastisk elektronik-

  233. -och kan börja göra rimliga enheter-

  234. -med antal och täthet som är tillräcklig
    för tillämpningar.

  235. Det här är transistormatriser.

  236. Varje svart ruta är en transistor
    som har placerats i matrisen.

  237. Vi får en täthet om
    nästan 350 transistorer-

  238. -per kvadratcentimeter.

  239. Utbytet för enheterna, utanför renrum-

  240. -kan, för ett hundratal enheter,
    vara kring 98 %.

  241. Vid vanlig tillverkning
    ligger det över 90 %.

  242. Laddningsbärarrörligheten är hela 1-2-

  243. -vilket är högre än i amorft kisel.

  244. Det här visar tusentals transistorer-

  245. -som har monterats på
    ett supertunt och elastiskt substrat.

  246. Det kan fästas på vår hud.

  247. Materialförbrukningen är mycket liten-

  248. -och därför
    kan ni knappt se transistorerna.

  249. Vi kan förstås vara påhittiga
    och göra designen hur vi vill-

  250. -när vi trycker transistorerna,
    så de placeras i ett visst mönster.

  251. Det ger oss ytterligare flexibilitet
    i produktdesignen.

  252. En aktiv matris rymmer transistorer
    som fungerar som omkopplare.

  253. De används för att slå på skärmar
    eller om man har ett sensoriskt skikt.

  254. Då behövs en sån matris
    för att läsa av sensorerna.

  255. Om man har hundra pixlar kan man,
    i stället för att ha hundra ledningar-

  256. -använda en aktiv matris-

  257. -som bara kräver tjugo ledningar.

  258. Det minskar antalet ledningar
    och även mängden överhörning.

  259. Det här är en elastisk aktiv matris
    som vi har tillverkat.

  260. Det här visar registrering av
    ett litet föremål-

  261. -som placerats på matrisen.

  262. Här visas matrisen på en hand.

  263. Ni kan föreställa er en robothand-

  264. -eller nån annan tredimensionell yta,
    vilken som helst.

  265. Digitala kretsar
    är viktiga i logiska kretsar.

  266. Det här är enkla inverterare,
    NAND-grindar.

  267. De är elastiska. Det här är kretsen
    vid noll procents belastning.

  268. Den kan belastas upp till 100 %
    och ändå bete sig som den ska.

  269. Förstärkare förstärker signaler
    från sensorer-

  270. -vid fingerspetsarna, så att säga.

  271. Om vi införlivar förstärkare
    bland sensorerna-

  272. -kan vi genast förstärka signalen,
    så att den når längre.

  273. Det är en annan viktig aspekt
    som vi skapat i elastisk elektronik.

  274. Det här visar
    att sån här mjuk elektronik-

  275. -inte bara kan placeras
    utanför kroppen.

  276. Det går också att använda
    sån högkänslig elektronik-

  277. -som är lika mjuk som vävnad-

  278. -för att stimulera musens nerver.

  279. Nästa bild är lite blodig,
    så om ni inte vill se det kan ni blunda.

  280. Det här visar hur vi kan använda
    mjuka elektroder-

  281. -och placera dem på hjärtat,
    här i en gris-

  282. -för att mäta hjärtats
    elektriska kommunikation.

  283. Det är viktig information
    för att förstå orsaken till arytmier-

  284. -så att läkaren kan operera
    på rätt ställe-

  285. -för att åtgärda arytmi,
    som är ett vanligt problem.

  286. Det här området behöver folk
    från alla möjliga discipliner-

  287. -som kan samarbeta
    för största möjliga effekt.

  288. För att uppnå det lanserade jag i fjol
    ett nytt initiativ i Stanford:

  289. Stanford
    Wearable Electronics Initiative.

  290. Målet är att samla
    akademiker vid universitetet-

  291. -från olika avdelningar
    och olika fakulteter-

  292. -som ingenjörskonst, naturvetenskap,
    humaniora och medicin.

  293. Då kan vi samarbeta
    och förstå de viktiga problemen-

  294. -välja ut de viktigaste problemen
    och förstå hur vi ska hantera dem.

  295. Givetvis vill vi använda den nya teknik
    som vi utvecklar i vår forskning-

  296. -för de här tillämpningarna.

  297. En av våra samarbetspartners
    är professor Bill Burnett-

  298. -som är vd för Stanford Design School.

  299. Han var tidigare designer på Apple
    under åtta år.

  300. Ett av våra samarbeten gällde
    att utröna-

  301. -framtidens möjligheter
    för elastisk elektronik.

  302. Här kallar vi det elastronik-

  303. -men man kan tänka sig andra termer.

  304. Vi ville förstå
    den tänkbara framtida utvecklingen.

  305. Bill studerade trenden genom
    att intervjua tänkbara användare.

  306. Här är ett exempel på
    nån som intervjuades:

  307. En tjej som opererade in en magnet
    under huden-

  308. -för att få en förbättrad känsel.

  309. När hon rör en metallisk yta
    känns det annorlunda.

  310. Hon kan alltså känna
    förekomst av metall.

  311. Det var såna användare
    de intervjuade.

  312. Inte nödvändigtvis
    den vanliga förutsägelsen-

  313. -utan mer för att utforska
    oväntade tänkbara perspektiv.

  314. Det här är vår förutsägelse,
    som Bill hjälpte oss ta fram.

  315. Vi har redan genomlevt datoråldern-

  316. -och är inne i
    smartmobilens tidsålder.

  317. Med de nya
    hälsoövervakande armbandsuren-

  318. -och Google Glass-

  319. -går vi in i en ny era, tror vi.
    Elastronikens tidsålder.

  320. Vi kommer att börja överväga-

  321. -att tillföra elektronik
    till våra kroppar-

  322. -och kanske lösa den i våra kroppar.

  323. Så ser trenden ut
    för elektronikens framtida utveckling.

  324. Det kommer att dröja innan vi når
    implanterade enheter-

  325. -men elektroniken tycks röra sig ditåt.

  326. Vi föreställer oss en framtid
    där sensorerna-

  327. -efterliknar hud
    och kan placeras på vår kropp-

  328. -inuti kroppen eller under kläderna.

  329. Både sensorer och kretsar
    kommer att vara elastiska-

  330. -och förändra förhållandet
    mellan elektronik och människa.

  331. Det kommer att förändra oss
    som människor.

  332. Elektroniken kommer att bli bryggan...
    Förlåt, jag bytte i förtid.

  333. ...mellan den digitala världen
    och vår fysiska omgivning.

  334. Om vi tittar på
    smartmobilens utveckling-

  335. -finns intressant statistik.

  336. Den påverkade
    försäljning av digitalkameror-

  337. -mp3-spelare, GPS-mottagare
    och videokameror.

  338. Alla sjönk
    på grund av smartmobilens lansering.

  339. En ny teknik kan förändra framtiden-

  340. -och även förändra
    produkters utveckling.

  341. Vem vet vad som kan hända
    när organisk elektronik introduceras.

  342. Vi är förstås inte de första
    att förutspå en sån trend.

  343. När Apple Watch introducerades 2014-

  344. -publicerades den här artikeln
    i Time Magazine.

  345. Kommentarerna från Apples vd
    var intressanta:

  346. "Apple Watch är väldigt personlig
    och intim."

  347. "Apple Watch vill komma nära
    och vara en del av dig."

  348. "När man accepterar att bära tekniken
    leder den enda vägen framåt inåt."

  349. Det är en trend som jag tror
    att många förutser-

  350. -för elektronikens framtid.

  351. Därför vill vi skapa
    framtida elektronik-

  352. -som kan tillhandahålla information
    vi tycker är viktig.

  353. Antingen elektronik utanför kroppen,
    som vi bär på kroppen-

  354. -eller har på robotar och strukturer-

  355. -eller elektronik
    som finns inuti kroppen.

  356. Det pågår redan aktiviteter
    på Stanford...

  357. Ett exempel är den här studien,
    som sponsras av Google-

  358. -och leds av Stanford och Duke.

  359. Målet är att samla in hälsoinformation-

  360. -inklusive genetisk information
    och annan data-

  361. -under tio år
    och från över 10 000 patienter.

  362. Det är den största baslinjestudien
    under det senaste århundradet.

  363. Men utmaningen
    som de redan ställs inför är-

  364. -att hålla patientintresset uppe
    under tio års tid.

  365. Man ser redan ett stort behov av
    ny kroppsnära teknik-

  366. -som kan tillhandahålla
    viktig information.

  367. En annan studie,
    som också leds av Stanford-

  368. -ihop med Apple och 23andMe-

  369. -gäller att ta befintliga iPhones
    och samla in information från dem-

  370. -för att följa utvecklingen av
    människors hjärthälsa.

  371. Eftersom apparaten är vanlig
    fick man 10 000 frivilliga på en månad.

  372. Det visar kraften i
    en vanligt förekommande enhet-

  373. -där folk inte ens behöver veta
    att den gör nånting åt dem.

  374. På Stanford har vi också grundat
    ett nytt initiativ.

  375. Det sponsras av Stanford Catalyst
    Program för samarbetslösningar.

  376. Vi har bildat en grupp av forskare
    och läkare-

  377. -från alla delar av Stanford,
    som psykiater-

  378. -datavetare, bioingenjörer,
    elektroingenjörer och formgivare.

  379. Vårt mål är skapa
    en hudliknande kroppsnära teknik-

  380. -som kan användas för att mäta
    ens mentala tillstånd.

  381. Det ska användas för att utveckla
    en effektiv metod för att ingripa-

  382. -när folk lider av depression
    eller beroendeproblematik.

  383. Vi vill använda tekniken
    för att hjälpa folk.

  384. Somliga kanske är oroliga över
    vad som kan hända-

  385. -om sensorerna kan mäta
    alla våra fysiologiska data-

  386. -och läsa av vårt mentala tillstånd.

  387. Eftersom det är vi som utvecklar dem
    kan vi avgöra-

  388. -vem som får tillgång till data.

  389. Vi vill använda informationen
    för att hjälpa folk.

  390. Det här är ett projekt
    som vi precis har inlett.

  391. För att sammanfatta: Jag har visat-

  392. -att det finns
    många spännande möjligheter-

  393. -för att utveckla ny elektronik
    som efterliknar människohud.

  394. Komponenterna kan vara allt
    från sensorer-

  395. -till kretsar, batterier och solceller.

  396. Det baseras på den kunskap
    vi utvecklat inom organisk elektronik-

  397. -men vidgas till
    hudinspirerad elektronik.

  398. På kort sikt kan den övervaka hälsa,
    paket eller sensoriska nätverk.

  399. På medellång sikt kan den möjliggöra-

  400. -böjbara och vikbara skärmar.

  401. På lång sikt kan den användas
    för medicinska tillämpningar.

  402. Givetvis vore mitt arbete omöjligt
    utan stöd från finansiärer-

  403. -och mina många samarbetspartners
    från alla olika discipliner-

  404. -och min egen forskningsgrupp.
    Tack för att jag fick komma hit!

  405. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Organisk elektronik inspirerad av hud

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elektronisk hud som berättar för dig hur du mår? Enligt Zhenan Bao, professor i kemiteknik vid Stanford University, är detta snart verklighet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Ämnen:
Teknik
Ämnesord:
Hud, Material, Materiallära, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

KWA-Stipendiater på Linköpings universitet

Mille Millnert, före detta vice rektor vid Linköpings universitet, berättar om tidigare forskningsprojekt som fått stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Organisk elektronik inspirerad av hud

Elektronisk hud som berättar för dig hur du mår? Enligt Zhenan Bao, professor i kemiteknik vid Stanford University, är detta snart verklighet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Organisk elektrooptik

Hur lågt kan man pressa vikten i ett fotovoltaiskt material, det vill säga material som omvandlar ljusenergi från solen till elektrisk energi? Feng Gao och Olle Inganäs, båda forskare i biomolekylär och organisk elektronik vid Linköpings universitet, arbetar bland annat med perovskit som är ett mineral. De berättar att man snart har ett material där en kvadratkilometer väger lika mycket som två vuxna män. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Bioelektronik och elektroniska växter

Kan bioelektronik förlänga livet? Magnus Berggren, professor i fysik och elektroteknik, och Eleni Stavrinidou, forskare i fysik och elektroteknik, båda vid Linköpings universitet, berättar om hur de arbetar med att få elektronik att kunna kommunicera med nervsystemet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Sociala robotar

Kan robotar bli mänsklighetens nya bästa vänner? Nadia Magnenat Thalmann, NTU i Singapore samt Miralab, är en av världens ledande forskare inom utvecklingen av sociala, interagerande robotar. Hon menar att den bild av robotar som förmedlas i underhållningsindustrin är felaktig. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Robotar som samarbetar

Kan robotar bli lika bra som människor på att arbeta i team? För detta arbetar Patrick Doherty, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet, som berättar att han redan har kommit en bra bit på vägen. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Att visualisera framtiden

Hur kan vi ta oss an mer komplexa data? Chris R Johnson, forskare i datavetenskap och visualisering vid Universitetet i Utah, USA, menar att visualisering kommer att vara ett av våra viktigaste verktyg för detta. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Biomolekylär programmering med dna

Vilka trender råder inom biotekniken? Professor Richard M Murray från Caltech redogör för vad som är hett just nu. Murray hoppas att man inom tio-femton år kommer att ha framställt genetiskt programmerade celler och maskiner som kan utföra meningsfulla sysslor. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Ljus, materia och volym

Hur skapar man fotorealistiska bilder av syntetiska miljöer? Jonas Unger, forskare i datorgrafik och bildbehandling, och Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, båda vid Linköpings universitet, berättar om sina arbeten med ljus, materia och volymer. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.