Titta

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Om UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Föreläsningar om de senaste rönen och forskningsresultaten inom teknik- och materialutveckling för en digital framtid. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid : Bioelektronik och elektroniska växterDela
  1. Vi vill ha organisk elektronik
    i omgivningen och på och i kroppen-

  2. -i tvåvägskommunikation
    med nervsystemet.

  3. Jag ska tala om artificiella nervsystem
    och deras lockelse.

  4. Jag har jobbat för
    professorerna Lundström och Inganäs-

  5. -så min bakgrund är
    inom elektronik och materialvetenskap-

  6. -särskilt konjugerade polymerer
    och organisk elektronik.

  7. Vi har fascinerats av nervsystemet.

  8. Vi tror oss kunna
    ha tvåvägskommunikation med det.

  9. Jag ska försöka förklara
    varför vi vill kommunicera med det.

  10. Vi vet att nervsystemet är dendritiskt.

  11. I kroppen finns det perifera
    och det centrala nervsystemet-

  12. -som är rika på dendriter.

  13. Transporter på lång sikt
    och över långa sträckor...

  14. Vad har hänt nu?

  15. ...sker i nervsystemets nerver,
    längs de myelinerade nerverna.

  16. Myelin består av fett
    och möjliggör depolarisering-

  17. -så impulserna rör sig stegvis,
    med hastigheter upp till 100 m/s.

  18. Det är en fascinerande kombination
    av joniska och elektroniska signaler.

  19. I slutet av den här...

  20. ...signalvägen har vi synapsen.

  21. Den tar emot aktionspotentialen
    som överförts kemiskt-

  22. -och genererar en ny aktionspotential,
    som kan bli förstärkt eller bearbetad.

  23. Vi har en teknisk plattform,
    som professor Bao talade om tidigare.

  24. Vi använder en liknande signalväg-

  25. -och vill ha organisk elektronik
    i omgivningen och på och i kroppen-

  26. -i tvåvägskommunikation
    med nervsystemet.

  27. Vi har ett signalnätverk-

  28. -som bygger på kapacitiv koppling-

  29. -och utvecklats av
    Linköpings universitet och Ericsson.

  30. Vi använder tekniken på kroppen-

  31. -i våra omgivningar
    och även inuti kroppen-

  32. -för att skapa ett kroppsnära nätverk
    som kommunicerar med molnet.

  33. Då ska vi se.
    En utmaning är att förstå...

  34. Jag är ingenjör och måste modellera
    hur synapsen fungerar.

  35. Den skapar tvåvägskommunikation.

  36. Den överför signaler över gapet,
    med neurotransmittorer.

  37. Det är de ljusa fläckarna.

  38. Mottagarsidan förstärker signalen
    och skapar en ny aktionspotential.

  39. Vi vill kommunicera med dem
    och påverka signalerna i nervsystemet.

  40. Som jag skrev i introduktionen:

  41. Målet är att försöka motverka
    en del nervsjukdomar-

  42. -särskilt såna där vi ser
    mycket liten eller ingen effekt-

  43. -av kemisk
    eller farmakologisk behandling.

  44. Vi har utvecklat en enhet
    som liknar en pacemaker.

  45. En elektrisk signal skickas in.

  46. Genom polarisering och jonbyte kan vi-

  47. -få till stånd
    transport av neurotransmittorer.

  48. Neurotransmittorer
    lämnar alltså enheten.

  49. Vi placerar den nära synapserna,
    exempelvis i ryggraden i djurmodeller-

  50. -och aktiverar synapser mellan
    ryggmärgens tredje och sjätte bakhorn.

  51. Det är där
    alla smärtupplevelser uppstår.

  52. En nervsjukdom vi vill lindra
    är kronisk smärta-

  53. -alltså fantomsmärta
    eller kronisk smärta.

  54. Det är överkänsliga råttor.

  55. Neurotransmittorer från enheten
    kan sänka deras smärttröskel.

  56. Med kollegor i Aix-en-Provence
    och Marseille-

  57. -har vi tittat på epilepsimodeller
    med hjälp av tvärsnitt ur hjärnan.

  58. Vi vill lösa ett problem med synapsen:

  59. Den både utsöndrar
    och känner av neurotransmittorn-

  60. -på samma ställe,
    eller med nån nanometers mellanrum.

  61. Så våra elektroder måste
    kunna avge neurotransmittorer-

  62. -för att initiera signalering
    i hjärnans receptorer.

  63. Det förändrar utflödet av kalium,
    vilket vi kan mäta.

  64. Då får vi en tvåvägskommunikation,
    vilket är en fantastisk utveckling-

  65. -särskilt om man tänker på
    att allt görs av samma elektrod.

  66. Det är också så synapserna gör.

  67. Vi avger en signalsubstans
    som får kalium att skickas ut.

  68. Vi känner av det och slår på pumpen
    för att dämpa signalen.

  69. Vi både lyssnar och pratar med
    synapsen med den här enheten.

  70. Nästa steg är förstås att försöka uppnå
    samma hastighet som synapser.

  71. Datorer arbetar ju
    med höga frekvenser.

  72. Synapsens fördröjning är
    i storleksordningen 1-10 millisekunder.

  73. Det kanske låter långsamt-

  74. -men för våra enheter
    är det en utmaning.

  75. Vi kan inte efterlikna det som sker
    i den presynaptiska terminalen.

  76. Det är där
    neurotransmittorerna syntetiseras.

  77. Vi måste lösa det på annat sätt.
    Vi har ju tre dimensioner plus tiden.

  78. Det är allt vi har att leka med.
    Därför tänkte vi skippa vesiklar.

  79. Vi pumpar fram neurotransmittorer
    på elektronisk väg och lagrar dem här.

  80. Vi har en bipolär membrandiod
    som håller kvar neurotransmittorerna.

  81. Sen skickar vi ut dem med en signal
    i den andra dimensionen.

  82. Vi använder x- och y-axlarna och skiljer
    upptag och utsöndring i tiden-

  83. -vilket är ett stort framsteg.

  84. Här har acetylkolin
    pumpats in i vävnader.

  85. Vi kan se att vi får en fördröjning
    i storleksordningen 20-40 ms.

  86. Det fattas en faktor tio.

  87. Nya framsteg tyder på att vi kan
    överträffa synapshastigheten-

  88. -i utsöndring av neurotransmittorer.

  89. Vårt labb och jag
    är tacksamma mottagare-

  90. -av medel från
    Knut och Alice Wallenbergs stiftelse-

  91. Wallenberg Scholar är
    ett fantastiskt anslag.

  92. Som professor Sandberg sa
    får man använda medlen hur man vill.

  93. Det låter enkelt, men är lite läskigt.

  94. Man får göra nästan vad man vill
    och kan strunta i sina konkurrenter.

  95. Jag tror att det är dags
    att bekänna färg, så...

  96. Vi inledde sju projekt.
    Jag har pratat med forskarna.

  97. Hur många föll väl ut? Två.

  98. Det här är knepet:

  99. Det första gick inte bra
    och vi blev lite oroliga.

  100. Det andra projektet gick bra.

  101. Vi skapade ett nytt område,
    ferroelektrokemi.

  102. Vi kombinerade ett fysikaliskt
    och ett elektrokemiskt fenomen-

  103. -och fick helt nya material
    och funktionaliteter.

  104. Det är ett nytt forskningsområde.
    Det andra är e-växter.

  105. Vi tog ett elektroniskt system
    och försökte få in det i växter.

  106. Det var väldigt riskabelt.

  107. Gamla kollegor,
    som professor Sandberg i Umeå-

  108. -bollade idéerna med oss under tre år.
    Sen började vi göra experiment.

  109. Jag vill välkomna Eleni Stavrinidou...

  110. -...som driver e-växtforskningen.
    -Tack så mycket.

  111. Som Magnus och professor Bao
    har sagt-

  112. -riktas bioelektronisk forskning ofta
    mot biomedicinska tillämpningar.

  113. Det beror på att det finns behov av
    att utveckla nya...

  114. -Hör ni mig?
    -Närmare.

  115. -Okej. Är det här bättre?
    -Ja.

  116. Det finns ett stort behov av
    nya diagnosmetoder och terapier-

  117. -för att förbättra
    patienters livskvalitet-

  118. -och även för att förlänga våra liv.

  119. Men vår överlevnad
    beror inte bara på oss.

  120. Växter är
    en avgörande del av ekosystemet-

  121. -och är viktiga för vår överlevnad.

  122. Växter är viktiga födokällor.
    De producerar syre-

  123. -och har en viktig roll
    i att reglera klimatet.

  124. Kan vi skapa ett elektroniskt gränssnitt
    mot växter? Varför vill vi göra det?

  125. Det är de frågor
    som jag ska försöka besvara nu.

  126. Växter är
    invecklade biologiska organismer.

  127. Deras orörliga livsstil gör-

  128. -att de måste anpassa sig
    efter stimuli från omgivningen-

  129. -och justera sin tillväxt utifrån dessa.

  130. Under de senaste två decennierna
    har kunskapen ökat om fytohormoner.

  131. De är inblandade i många processer-

  132. -under växters utveckling, tillväxt
    och försvar.

  133. Vi använde oss av den teknik
    som utvecklats för däggdjurssystem.

  134. Här är en elektronisk jonpump-

  135. -som kan tillföra
    laddade biomolekyler.

  136. Vi använde den
    för att tillföra hormonet auxin-

  137. -som är ett av växtfysiologins
    viktigaste hormoner-

  138. -till rötterna hos Arabidopsis.

  139. Arabidopsis är modellorganismen
    inom växtbiologin.

  140. På det här sättet
    kunde vi reglera växtens tillväxt.

  141. I de här bilderna ser ni
    att när auxin tillförs-

  142. -utvecklas roten inte lika snabbt-

  143. -som i kontrollexperimentet.

  144. Det är ett exempel på
    en elektronisk enhet-

  145. -som ger ett gränssnitt
    mot växternas värld.

  146. I framtiden vill vi förstås
    tillföra flera hormoner-

  147. -för att koordinera
    invecklade biokemiska processer.

  148. Kanske till och med hormoner
    som är varandras antagonister.

  149. Det kan vara ett viktigt verktyg
    för växtbiologer-

  150. -för djupare förståelse av processerna.

  151. Den första enheten,
    som användes i rotexperimentet-

  152. -har en liten kanal,
    på cirka 100 mikrometer.

  153. Ni kan se kanalen här.
    Det är därifrån auxinet tillförs.

  154. Enheten var stor-

  155. -vilket gjorde det svårt att få till
    en exakt positionering av jonpumpen.

  156. På vårt labb utvecklar vi
    nästa generations jonpumpar-

  157. -som har kapillärfibrer.

  158. På det sättet kan vi ha kanalen
    i kapillärens inre del-

  159. -och en inkapsling
    i kapillärens yttre del.

  160. I ett inledande test
    använde vi kapillären-

  161. -för att reglera växttranspiration.
    Det här är preliminära resultat.

  162. Transpiration är processen när en växt
    tar upp vatten genom rötterna.

  163. Vattnet fördelas sen i hela växten
    och avdunstar genom bladen.

  164. Det avdunstar genom klyvöppningarna,
    som består av specialiserade celler.

  165. De kan öppnas och stängas
    genom osmotisk rörelse.

  166. En av signalsubstanserna
    som styr klyvöppningarna-

  167. -är ett stresshormon-

  168. -som kallas ABA.
    Så här ser molekylen ut.

  169. Vi lyckades tillföra hormonet
    till bladen-

  170. -och styra klyvöppningarnas stängning.

  171. Det kan vara betydelsefullt-

  172. -för att styra
    grödors tålighet för torka.

  173. GMO-växter som är tåliga mot torka
    är det hela tiden-

  174. -men miljön förändras ju.

  175. Vi skulle vilja ha
    en övergående tålighet-

  176. -så att växten kan anpassa sig
    efter sin omgivning.

  177. Vi studerar också
    växters inneboende elektriska signaler.

  178. Växter använder både snabba
    och långsamma elektriska signaler.

  179. Här råder dock en del kontroverser
    mellan växtbiologer-

  180. -vad gäller ursprung
    och spridning i växten.

  181. Vi använder elektroder
    för att se signaler.

  182. Här har vi en venusflugfälla,
    en köttätande växt-

  183. -och vi ser en snabb signal
    när fällan slår igen.

  184. Vi kan stimulera fällan att slå igen-

  185. -genom att använda jonpumpen
    för att tillföra hormoner och joner.

  186. Enheterna tillverkas externt-

  187. -och placeras sen nära växten
    eller implanteras i den.

  188. Vi tittar också på
    att utveckla enheter inuti växten.

  189. Vi har för första gången visat
    en elektronisk enhet-

  190. -där växtens struktur och fysiologi
    är delar av enheten och kretsen.

  191. I den här studien använde vi
    ledande, vattenlösliga polymerer.

  192. Rosen var vår modellorganism.

  193. Vi tog utsnitt från rosen
    och lade dem i polymerlösningen.

  194. Efter ett tag såg vi
    mörka linjer längs xylemet-

  195. -alltså växtens kärlvävnad.

  196. Det var polymeren
    som organiserade sig inuti kanalen-

  197. -och bildade
    hydrogelliknande ledningar.

  198. Den gjorde alltså tvärbindningar
    i växten.

  199. Vi använde ledningarna
    för att göra invecklade enheter-

  200. -som en elektrokemisk transistor
    uppbyggd inuti växten.

  201. Den reagerar på sätt som är typiska
    för såna transistorer.

  202. Om vi kombinerar två transistorer
    får vi en enkel digital krets.

  203. Ett problem vi hade
    med det första materialet vi använde-

  204. -var att det bara organiserade sig
    i rosens stjälk.

  205. Vi utvecklade ett nytt material
    som ni kan se här. Det är en trimer.

  206. Det kan fördelas i hela kärlsystemet.

  207. Det mest fascinerande var att
    materialet kunde polymeriseras in vivo.

  208. Även utan en extern signal
    polymeriserades det inuti växten-

  209. -och bildade längre kedjor.

  210. Vi kunde visa ledningar
    i alla delar av växtens kärlvävnad.

  211. Ibland fanns de
    till och med i rosens kronblad.

  212. Växten själv fungerade alltså
    som katalysator-

  213. -och som mall
    för polymeriseringsreaktionen.

  214. Vi använder ledningarna
    för att lagra energi i växten.

  215. Växtens naturliga arkitektur
    är en suprakondensator.

  216. Vi fick ledningar som låg parallellt
    och mellan dem fanns en elektrolyt.

  217. Det är typiskt för
    en suprakondensator.

  218. Vi kunde lagra energi
    och systemet var mycket stabilt.

  219. Om man jämför egenskaperna
    hos det här systemet-

  220. -var de snarlika dem hos
    konventionella suprakondensatorer.

  221. Det är första gången man visat
    energilagring i växter.

  222. Hur är det med energiskördning?
    Kan vi skörda energi från växter?

  223. Vi jobbar nu med kloroplaster.

  224. Kloroplaster är organeller
    som finns inuti cellerna-

  225. -och det är där fotosyntesen sker.

  226. Grovt förenklat-

  227. -består den av två delar:

  228. Den ljuskänsliga delen,
    där ljus från solen omvandlas-

  229. -till elektroner,
    medan syre tillverkas-

  230. -och delen där Calvincykeln sker-

  231. -och kolhydrater bildas.

  232. Ljusenergi omvandlas
    till kemisk energi.

  233. Vi extraherar kloroplaster från växten-

  234. -och bryter ner dem,
    så vi kan extrahera membranen-

  235. -där vi har ljuskänsliga molekyler
    och där elektrontransporten sker.

  236. Vi använder tylakoidmembranen-

  237. -och får en fotobioelektrokemisk cell.

  238. Med hjälp av kemikalier kan vi,
    när vi utsätter cellen för ljus-

  239. -samla ström i våra elektroder.

  240. Här kan ni se att när ljuset tänds
    får vi ökad ström.

  241. Om vi studerar strömproduktionen
    vid olika våglängder-

  242. -kan vi se att det matchar-

  243. -absorptionen som sker
    i klorofyllets tylakoidmembran.

  244. Dessutom använder vi
    elektroniska enheter-

  245. -för att öka vår förståelse
    av fotosyntesens andra del-

  246. -alltså Calvincykeln,
    då kolhydrater bildas.

  247. Här har vi en elektrokemisk transistor-

  248. -som gjorts känslig för glukos.

  249. Även här är elektrolyten
    en del av själva systemet.

  250. När vi har kloroplaster kan vi övervaka
    glukosbildningen i realtid.

  251. Det här är preliminära resultat,
    men vi tycks kunna följa-

  252. -glukosexporten från kloroplasterna.

  253. Baserat på det jag har visat-

  254. -ser vi att vi kan skapa nya verktyg
    som kan hjälpa växtbiologerna-

  255. -att förstå mekanismerna bakom
    växters tillväxt och utveckling.

  256. Vi kan också visa en ny typ av teknik-

  257. -vars slutliga ändamål är oklart.

  258. Som Peter Wallenberg sa,
    ibland vet vi inte frågan från början.

  259. Det borde inte hindra oss
    från att utforska-

  260. -och öppna nya horisonter
    för vetenskapen.

  261. Vi ser också tillämpningar inom energi-

  262. -baserade på gränssnittet
    mellan elektronik och växter.

  263. Jag vill tacka
    Laboratoriet för organisk elektronik-

  264. -och våra samarbetspartners,
    särskilt Umeå Plant Science Center-

  265. -som hjälper oss med utvecklingen.

  266. Och Knut och Alice
    Wallenbergs stiftelse-

  267. -som har finansierat forskningen-

  268. -så vi kan utforska våra idéer
    och uppfylla våra drömmar.

  269. Tack för att ni lyssnade.

  270. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bioelektronik och elektroniska växter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan bioelektronik förlänga livet? Magnus Berggren, professor i fysik och elektroteknik, och Eleni Stavrinidou, forskare i fysik och elektroteknik, båda vid Linköpings universitet, berättar om hur de arbetar med att få elektronik att kunna kommunicera med nervsystemet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Ämnen:
Teknik
Ämnesord:
Elektrisk industri, Elektroteknik, Nervsystemet, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

KWA-Stipendiater på Linköpings universitet

Mille Millnert, före detta vice rektor vid Linköpings universitet, berättar om tidigare forskningsprojekt som fått stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Organisk elektronik inspirerad av hud

Elektronisk hud som berättar för dig hur du mår? Enligt Zhenan Bao, professor i kemiteknik vid Stanford University, är detta snart verklighet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Organisk elektrooptik

Hur lågt kan man pressa vikten i ett fotovoltaiskt material, det vill säga material som omvandlar ljusenergi från solen till elektrisk energi? Feng Gao och Olle Inganäs, båda forskare i biomolekylär och organisk elektronik vid Linköpings universitet, arbetar bland annat med perovskit som är ett mineral. De berättar att man snart har ett material där en kvadratkilometer väger lika mycket som två vuxna män. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Bioelektronik och elektroniska växter

Kan bioelektronik förlänga livet? Magnus Berggren, professor i fysik och elektroteknik, och Eleni Stavrinidou, forskare i fysik och elektroteknik, båda vid Linköpings universitet, berättar om hur de arbetar med att få elektronik att kunna kommunicera med nervsystemet. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Sociala robotar

Kan robotar bli mänsklighetens nya bästa vänner? Nadia Magnenat Thalmann, NTU i Singapore samt Miralab, är en av världens ledande forskare inom utvecklingen av sociala, interagerande robotar. Hon menar att den bild av robotar som förmedlas i underhållningsindustrin är felaktig. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Robotar som samarbetar

Kan robotar bli lika bra som människor på att arbeta i team? För detta arbetar Patrick Doherty, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet, som berättar att han redan har kommit en bra bit på vägen. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Att visualisera framtiden

Hur kan vi ta oss an mer komplexa data? Chris R Johnson, forskare i datavetenskap och visualisering vid Universitetet i Utah, USA, menar att visualisering kommer att vara ett av våra viktigaste verktyg för detta. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Biomolekylär programmering med dna

Vilka trender råder inom biotekniken? Professor Richard M Murray från Caltech redogör för vad som är hett just nu. Murray hoppas att man inom tio-femton år kommer att ha framställt genetiskt programmerade celler och maskiner som kan utföra meningsfulla sysslor. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Ljus, materia och volym

Hur skapar man fotorealistiska bilder av syntetiska miljöer? Jonas Unger, forskare i datorgrafik och bildbehandling, och Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, båda vid Linköpings universitet, berättar om sina arbeten med ljus, materia och volymer. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Experternas framtid

Guru Banavar leder en forskargrupp på IBM. Här berättar han om hur framtidens experter ska samarbeta i partnerskap med maskiner för att lösa dagens olösta problem och för att generera ny kunskap. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.