Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : För en faktabaserad världsbildDela
  1. Vi dör inte, eller drabbas inte
    av infektionssjukdomar på samma sätt-

  2. -som i andra delar av världen.

  3. Trenden är positiv. Barnadödligheten
    går ner, och en orsak är-

  4. -att fler barn får vaccin.

  5. Jag är lärare och jobbar
    på Gapminder. Det vi gör är-

  6. -att försöka förklara hur världen
    fungerar, eller vad som händer.

  7. En väldigt, väldigt stor fråga.
    Vad händer i världen?

  8. Det hela började med
    att professor Hans Rosling...

  9. Hur många har hört talas om honom?

  10. De allra flesta.

  11. Han har tyvärr gått bort,
    men han grundade den här stiftelsen-

  12. -och han gjorde det efter sina
    erfarenheter av att ställa frågor-

  13. -till sina elever, som var
    läkarstudenter. De var väldigt...

  14. ...framstående elever.
    Han frågade dem om globala trender.

  15. "Hur många barn i världen
    får vaccin?"

  16. De kunde inte svaret på det. Även
    om de kunde mycket om själva frågan-

  17. -om hur man når ut
    och vilka problem som finns-

  18. -hade man svårt att se helheten.

  19. Man kan ett problem väldigt bra-

  20. -och det är bra att det finns
    så många människor som vill göra det.

  21. Men när man ser hela världen, snittet
    av 200 länder, får man en annan bild-

  22. -ganska ofta faktiskt.

  23. Det började Hans jobba med.
    Han formulerade olika frågor-

  24. -och sen hade han sina diagram
    som han visade för sina elever.

  25. Men sen pratade han med sin son Ola,
    som var programmerare-

  26. -en IT-expert.

  27. Han funderade på hur man kunde
    visualisera de globala trenderna-

  28. -för de flesta tycker
    att statistik är tråkigt.

  29. De flesta tycker inte att det
    är roligt att leta i Excelfiler-

  30. -utan man måste visualisera det. Han
    skapade ett verktyg jag ska visa er.

  31. Men sen kom Anna Rosling in i bilden
    också. Det som var hennes perspektiv-

  32. -var att sätta färg och form
    på statistiken-

  33. -så att den blev mer tilltalande
    och lätt.

  34. Man bildade en oberoende stiftelse,
    och vi vill berätta om världen.

  35. Tycker man om det,
    kan man finansiera oss.

  36. Allt vi gör
    är i slutändan gratis för er.

  37. Allt som finns på hemsidan och så.

  38. Nu är vi fler som arbetar. Alla på
    nedre raden arbetar på nåt sätt med-

  39. -att föra ut budskapet.
    Det finns också konsulter i världen-

  40. -som hjälper oss att visualisera
    och berätta om världen.

  41. Vi har upptäckt att det finns
    tre stora missförstånd om världen.

  42. Vi ställer frågor i olika sammanhang.
    Ni har också svarat på frågor.

  43. Vi ställer frågor till statistiker,
    politiker, journalister, era lärare-

  44. -och vi märker att det saknas
    kunskap. Vår analys av det är-

  45. -att det bygger på tre missförstånd.

  46. Världen är delad i två.
    De rika och de fattiga.

  47. Och att det blir värre.
    En känsla man lätt får-

  48. -när man ser nyheter
    om dramatiska händelser.

  49. Vet man att befolkningen ökar, tänker
    man att den bara ökar och ökar.

  50. Men alla de här tre sakerna
    är alltså missförstånd.

  51. Det ska jag jobba med i dag. Jag ska
    berätta om vad som faktiskt händer.

  52. Vad är det då som vi har missat?

  53. Hur många har sett bubbeldiagrammet?

  54. Det var väldigt många. Nästan alla.

  55. Det är en av de kulisser Hans
    hade bakom sig när han berättade.

  56. Det är ett sätt att visa statistik
    för att man enkelt ska förstå.

  57. Det ni ser på den vertikala axeln
    är medellivslängden i världen-

  58. -och på den horisontella axeln
    ser ni inkomster.

  59. Vi ser hälsa och så ser vi pengar,
    eller ekonomi, på den andra axeln.

  60. På 1800-talet är alla världens länder
    samlade runt 40 års medellivslängd-

  61. -och relativt fattiga.
    Sen kör vi i gång historien.

  62. Ni ser att alla världens länder...
    rör sig både uppåt-

  63. -får bättre hälsa, och en bättre
    ekonomi. Varje land som ni ser...

  64. ...eller varje bubbla är ett land,
    och färgen på bubblan talar om-

  65. -var i världen det är, och storleken
    talar om hur stor befolkningen är.

  66. Vi rörde oss från det här hörnet,
    där vi var fattiga och sjuka-

  67. -till att alla länder i världen
    rörde sig och fick bättre ekonomi-

  68. -och höjde medellivslängden
    från 40 år-

  69. -till 70 år i snitt.
    Det känner de flesta inte till.

  70. De har inte sett det här.

  71. Man kan också se att gapet ökar
    mellan de rikaste och de fattigaste.

  72. Det är det som man vid första
    intrycket lägger märke till-

  73. -men man kan också se att de flesta
    länder i dag faktiskt är i mitten.

  74. Att dela in världen
    i rika och fattiga stämmer inte.

  75. Det är minst tre grupper, till och
    med fyra är det bra att dela in i.

  76. Det här är en före- och efterbild
    av världen.

  77. För att höja medellivslängden från 40
    till 70 år finns det förbättringar-

  78. -i människors liv,
    och det är dem jag ska berätta om.

  79. Vi ställde en del frågor till er,
    och vi ska se hur det har gått.

  80. De här frågorna ställer vi till många
    människor, även från hela länder.

  81. Jag ska visa resultaten. Det finns
    7 miljarder människor på jorden.

  82. 7,4 säger den senaste undersökningen.
    Vilka av kartorna visar var de bor?

  83. Det är svar A.
    Pinkoden till världen är 1114.

  84. När vi ställde frågan i Sverige
    visste 24 % det.

  85. När vi ställde den i andra länder,
    ser vi att de som var bäst på det-

  86. -svarade 34 % rätt.
    Det vill säga de flesta visste inte.

  87. Vi är inte vana
    att se världen på det sättet.

  88. Men om vi skulle gå till en djurpark
    och fråga schimpanser samma fråga-

  89. -och ge dem tre bananer,
    en med A, en med B och en med C på-

  90. -skulle de höra frågan
    och ta en banan slumpvis.

  91. Då skulle de få 33 % rätt.
    För att slå dem-

  92. -måste vi svara bättre än 33 %.

  93. Nu ska vi se hur det gick för er.
    Klarade ni att slå schimpanserna?

  94. De flesta vuxna klarade inte det.

  95. Tyvärr.
    Men det här är ju bra för mig-

  96. -för då kan jag
    gå igenom de här frågorna.

  97. Vi frågade vad som har hänt
    med fattigdomen de senaste 20 åren.

  98. Fördubblats, stannat på samma nivå
    eller mer än halverats? Tre olika...

  99. ...svar. Rätt svar är
    att den har mer än halverats.

  100. Det visste 25 % i Sverige...

  101. ...och inte så många
    i resten av världen.

  102. Det bevisar
    att vi är smartare än alla andra.

  103. Nej, inte riktigt.
    Här såg vi en Roslingeffekt.

  104. Efter det att Rosling gick bort, fick
    Gapminder, Rosling och de frågor-

  105. -som vi väcker mycket uppmärksamhet.
    När vi gjorde studien-

  106. -fick vi det här resultatet.

  107. När vi har gjort den tidigare år
    har vi tyvärr inte presterat så.

  108. Vi pratar om en "Roslingeffekt".

  109. Här slog schimpanserna oss.
    Hur gick det för er?

  110. Mycket bra. Ni slog snittet
    i alla länder vi har med i testet.

  111. Men det är fortfarande
    hälften som inte vet.

  112. Eller visste. Nu vet ni.

  113. Sen har vi dödsfall i
    naturkatastrofer de senaste 100 åren.

  114. Halverats, stannat på samma nivå
    eller mer än fördubblats?

  115. Svaret är även där halverats.
    Det här känner de flesta inte till.

  116. Ni...

  117. ...slår återigen alla.

  118. Men inte schimpanserna.

  119. Schimpanserna är inte smartare än
    oss, de kan inte mer än vi kan-

  120. -utan de har bara inte förkunskaper
    i ämnet. De har inte tittat-

  121. -på nyhetssändningar
    och de har ingen åsikt.

  122. De bara plockar nånting. De förstår
    inte ens frågan. De är inte smartare.

  123. Men för att slå slumpen
    måste vi få över 33 %.

  124. Så...

  125. ...det vi ser är naturkatastroferna.

  126. Men i dag bygger vi samhällen
    som står emot naturkatastrofer.

  127. Det gjorde vi inte tidigare.

  128. Hus kan stå kvar
    efter jordbävning eller orkan.

  129. I Florida, en rik del av världen-

  130. -kunde man flytta
    på 6 miljoner människor tillfälligt-

  131. -så att de skulle klara sig undan
    orkanen. Vi visste flera dagar innan-

  132. -att det kom en orkan.

  133. Den här kunskapen och hjälpinsatserna
    fanns inte utvecklade för 100 år sen.

  134. Det händer saker. Det utvecklas.

  135. Vi skapar också problem,
    men vi löser faktiskt också problem.

  136. Det här är en fråga om
    vad klimatexperternas prognos säger.

  137. De säger att temperaturen på jorden
    kommer att öka.

  138. Och det vet ju de allra flesta.

  139. Även ni.

  140. Ni vann igen, med 1 % den här gången.

  141. De allra flesta känner till det här.
    De tre andra frågorna vi ställde-

  142. -handlar om saker som har hänt.
    Den här frågan handlar om saker-

  143. -som experter förutspår. Det vet vi,
    men inte vad som har hänt.

  144. Vi vill ändra på det här,
    så att vi får samma resultat-

  145. -i de globala frågorna som pågår.

  146. Vi har samlat tolv svåra frågor
    och den här enkla frågan i ett test-

  147. -som vi kallar Gapmindertestet.
    Det kommer jag att gå igenom-

  148. -så att alla ni här ska klara det-

  149. -och svara rätt på frågor
    som de flesta inte kan.

  150. Här har vi snittet från när man
    ställde samman de här tolv frågorna.

  151. Vi ser att 15 % hade 0 rätt.

  152. Det är ganska svårt att få 0 rätt.
    Man skulle ha kunnat chansa på A-

  153. -och fått 4 rätt.

  154. Och en person hade 11 rätt,
    av 12 000 personer i 12 länder.

  155. Och ingen hade 12 rätt.

  156. Om jag är i hyfsat bra form i dag är
    tanken att alla här ska klara testet.

  157. Jag kommer att ge er principer för
    att förstå vad som händer i världen-

  158. -och klara Gapmindertestet.

  159. Vi ska möta varje missförstånd
    med fakta.

  160. Det första missförståndet är
    att det bara blir värre.

  161. Jag säger inte att allt blir bättre,
    utan pekar på förbättringar som sker-

  162. -och som de flesta inte känner till.

  163. Vi frågade tidigare om vad
    som har hänt med antalet...dödsfall-

  164. -på grund av naturkatastrofer. Vi ser
    att det är en nedåtgående trend.

  165. Vi överlever naturen i dag på ett
    sätt som vi inte har gjort tidigare.

  166. Barnadödligheten i världen går också
    ner, vilket är bra. Färre barn dör.

  167. Det beror till stor del på-

  168. -att runt 80 % av barnen i världen
    får vacciner i dag.

  169. Vi tänker inte på det,
    för vi dör inte, eller drabbas inte-

  170. -av infektionssjukdomar på samma sätt
    som i andra delar av världen.

  171. Barnadödligheten går ner, och
    en orsak är att fler barn får vaccin.

  172. Nåt annat
    som förbättrar livskvaliteten är-

  173. -att vi får tillgång till vatten.
    På engelska "improved water".

  174. "Tjänligt vatten".
    Det behöver inte vara helt rent-

  175. -men man har inga bakterier i det.

  176. Man har separerat kiss och bajs
    från vattnet-

  177. -bakterier från dricksvattnet.
    Har man inte gjort det, riskerar man-

  178. -att drabbas av infektionssjukdomar.
    Det är speciellt inte bra för barn.

  179. Här handlar det om toaletter,
    "Improved sanitation".

  180. Men inte toaletter
    som vi föreställer oss-

  181. -alltså vattentoaletter,
    utan att bakterierna inte sprids.

  182. Det är en positiv trend,
    upp till 60 % har tillgång till det.

  183. Vi har längre kvar att gå till 100 %,
    men det är en positiv trend.

  184. Tillgång till elektricitet. 80 % har
    tillgång till elektricitet i världen.

  185. Utbildning.
    Det här blev jag förvånad över.

  186. Över 90 % av flickor och pojkar
    i världen går i skolan.

  187. De har inte lika stor tur som ni,
    som får nio år i grundskolan-

  188. -för att vara förberedda för livet-

  189. -utan det här
    handlar om fyra år i grundskolan.

  190. Och andelen kvinnor i nationella
    parlament. Vi har gått från 12 %-

  191. -till 23 % ungefär.

  192. Betydligt fler kvinnor
    sitter i nationella parlament-

  193. -jämfört med 90-talet. Det är
    fortfarande en bit kvar till 50 %-

  194. -vilket det borde vara om...

  195. Mänskligheten består av 50 % män och
    50 % kvinnor. De ska representera...

  196. ...olika grupper i parlament, så det
    borde vara 50 %. Men det är fler nu-

  197. -så det sker förbättringar. Det är
    viktigt att komma ihåg och förstå-

  198. -när man hör om alla andra saker
    som sker, som är problematiska.

  199. Det andra missförståndet är att
    man delar upp världen i två grupper.

  200. De rika och de fattiga.

  201. De flesta är i mitten. Vi ska
    göra en historisk tillbakablick.

  202. På 1800-talet levde de flesta i det
    som vi i dag definierar-

  203. -som extrem fattigdom.

  204. Det betyder helt enkelt
    att man...riskerar att svälta ihjäl.

  205. Man har svårt att tillgodose sina
    basbehov, alltså hus, mat, vatten-

  206. -och utbildning.
    De grundläggande delarna i livet.

  207. 80 % av världens befolkning
    levde under såna livsvillkor år 1800.

  208. Berget ni ser är antalet människor.
    Vi blir väldigt många fler på jorden-

  209. -men vi ser också att människor
    tar sig ur den extrema fattigdomen.

  210. På 1960-talet ser ni en tvådelad
    värld, där det fanns två grupper.

  211. -av rika och fattiga.
    Men i dag lever de flesta i mitten.

  212. I dag har vi 90 % av befolkningen
    som har sina basbehov tillgodosedda-

  213. -och som har tagit sig
    ur extrem fattigdom.

  214. Det tycker jag är en förbättring.

  215. Från 80 % i extrem fattigdom
    till 90 % som har tagit sig ur den.

  216. Man ska också tänka på att när
    man pratar om olika inkomstgrupper-

  217. -och olika livsvillkor,
    är det skillnader i ett land också.

  218. Ofta hör ni om olika länder,
    att Indien lever på en medelinkomst.

  219. Men i Indien finns det ju också
    en inkomstspridning att tänka på.

  220. Vi har människor i Indien som lever
    i extrem fattigdom, men också många-

  221. -som lever i rikedom. Och vi ser
    även där att de flesta är i mitten.

  222. Det blåa strecket är Nigeria
    och sen ser vi Sverige här.

  223. Där ser vi att ingen i Sverige
    lever i absolut fattigdom.

  224. På en global skala,
    när vi tänker fattigdom-

  225. -finns det ingen i Sverige
    som lever så.

  226. Däremot finns det
    relativ fattigdom i Sverige.

  227. Det är stora skillnader
    mellan de rikaste och de fattigaste.

  228. Vi säger relativ fattigdom,
    för det spelar roll-

  229. -vilka förutsättningar man har
    i livet, beroende på var man är i...

  230. ...inkomstgrupperna på nationell
    nivå. Men vi ska skilja på begreppen-

  231. -för att förstå extrem fattigdom
    när vi tänker globala frågor.

  232. Vi vill också lyfta fram ett verktyg
    som heter Dollar Street-

  233. -som Anna Rosling skapade.

  234. Det handlar om hur människor
    lever på olika inkomstnivåer.

  235. Vi kallar det "levels",
    för Världsbanken och FN pratar-

  236. -om låg inkomst, lägre medelinkomst,
    högre medelinkomst och hög inkomst.

  237. För att göra det lätt att diskutera,
    kallar vi det "levels".

  238. Hur många spelar Pokémon?

  239. Fortfarande? Hade jag frågat för
    1,5 år sen, hade det nog varit fler.

  240. Pokémon bygger på "levels". Många
    som spelar vill nå högre "levels".

  241. På 1800-talet låg vi på level 1, och
    sen försöker vi göra livet bättre-

  242. -förbättra våra livsvillkor. I
    verkligheten kan man gå ner i level.

  243. Det kan man inte i så många spel,
    för det skulle nog inte sälja.

  244. Men i verkligheten kan man det.
    Det finns fyra inkomstgrupper-

  245. -och de flesta lever i mitten, och
    livsvillkoren ser väldigt olika ut.

  246. I ett land kan det finnas människor
    som lever i alla fyra inkomstgrupper.

  247. Vi behöver veta mer om
    hur människors liv egentligen ser ut.

  248. Vi lever på level 4.

  249. Sen har vi människor som lever
    i extrem fattigdom på level 1.

  250. Men sen har vi folk på level 2 och 3.
    Det är svårt att se hur de lever-

  251. -för det är vanliga människors liv.
    Vi ser lite av det i vår media.

  252. Ni ser kanske Parneviks
    och Kardashians här.

  253. De lever långt ut på level 4.
    Sen ser vi bilder från flyktingläger-

  254. -som kan vara level 2,
    eller i vissa fall level 1.

  255. Det är lätt att se rika och fattiga,
    men hur ser vanliga människors...

  256. ...de flesta människors liv ut?
    Alla är ju vanliga människor.

  257. Här är hur man
    hämtar vatten på olika inkomstnivåer.

  258. Alla har ju inte vatten i kranen
    som vi, där man vrider på kranen-

  259. -och kan få kallt och varmt vatten.

  260. På level 1, kan man få gå och hämta
    vatten, och det är inte säkert-

  261. -att det är säkert vatten.

  262. Men redan på level 2, börjar
    vi få det förbättrade vattnet.

  263. Ju rikare man blir,
    desto närmare kommer det.

  264. Här kan man fortfarande få dela
    med varann, eller gå väldigt långt.

  265. På den högsta nivån har vi det
    i vårt hem, till och med i flera rum.

  266. Dela inte in världen i rika och
    fattiga. Den består av fyra grupper-

  267. -och de flesta lever i mitten, och
    den förändringen tar tid att förstå.

  268. Att befolkningen bara ökar och ökar.

  269. Nej, det är så att befolkningen ökar,
    men inte bara.

  270. Här är världens befolkning
    för 8 000 år sen-

  271. -när vi började lämna
    jordbrukssamhället.

  272. Vi är då 10 miljoner,
    ungefär som Sverige.

  273. Sen rör vi oss framåt 8 000 år.
    Då är vi 250 miljoner människor.

  274. Sen tar vi oss fram till 1800-talet,
    och då är vi 1 miljard människor.

  275. Det har tagit oss tusentals år
    att bli 1 miljard.

  276. Men nu händer nåt drastiskt.
    På 130 år går vi till 2 miljarder.

  277. 30 år senare, 3 miljarder.
    14 år senare...

  278. Ni ser.
    2011 nådde vi 7 miljarder människor.

  279. Ni vet att 1 miljard
    är 1 000 miljoner.

  280. Vi pratar om en gigantisk siffra.

  281. När man ser kurvan som pekar uppåt,
    tänker man att det ökar och ökar.

  282. "Vad ska vi göra åt det?"

  283. Det går inte att göra så mycket.
    Det finns några saker för att...

  284. ...se att vi blir 10, 11
    eller 12 miljarder-

  285. -men befolkningsökningen kan man
    inte stoppa. Jag ska visa varför.

  286. Den vertikala axeln
    är barnadödligheten.

  287. Per 1 000 födda dog 400-500,
    alltså nästan hälften dog år 1800.

  288. Man ser också på den nedre skalan
    att vi hade stora familjer-

  289. -med fem till sju barn.
    Vad händer nu under de här 200 åren?

  290. Det första som händer är
    att barnadödligheten börjar gå ner.

  291. Samtidigt som den gör det,
    skaffar man färre barn.

  292. Intressant att vi funkar så.

  293. När man tittar på statistik
    på 200 länder-

  294. -ser man att det är en trend.

  295. Barnen överlever,
    sen skaffar vi färre barn-

  296. -och familjerna blir mindre
    och mindre. Vi ser att en region-

  297. -färgen på bubblorna
    visar ju var man är i världen-

  298. -den afrikanska kontinenten,
    det är många länder där-

  299. -inte har utvecklats lika snabbt,
    men är på väg-

  300. -och har fått ner barnadödligheten,
    även om den är hög i vissa regioner.

  301. Snittet ser vi här.

  302. Det sjunker. Vi skaffar
    färre och färre barn per kvinna.

  303. Trenden är att vi kommer att
    komma ner till två barn per kvinna.

  304. Där har ni åldersgrupperna.
    2 miljarder människor är 0-15 år-

  305. -2 miljarder är 15-30 år
    och 1 miljard är 35-40 år.

  306. Så ser åldersstrukturen ut. Sen är
    det tråkigt nog så att de äldsta dör-

  307. -och sen föds det två barn
    per kvinna, alltså 2 miljarder.

  308. Sen går tiden,
    och de äldsta dör igen.

  309. Och 2 miljarder barn föds igen.
    Sen har vi plötsligt 10 miljarder-

  310. -utan att vi föder fler barn
    per kvinna-

  311. -och utan att vi
    höjer vår medellivslängd.

  312. Huvudorsaken är inte
    att vi blir äldre.

  313. Medellivslängden är fortfarande
    upp till 70 år.

  314. Men det som kommer att hända...

  315. Här blir vi 10 miljarder igen, men vi
    skulle ju bli 11 miljarder ungefär.

  316. Det som händer är
    att modern vetenskap-

  317. -som ni ska syssla med, eftersom ni
    är intresserade-

  318. -kommer att rädda människor från
    att dö i sin ålderdom.

  319. Vi kan höja medellivslängden
    ännu mer i framtiden.

  320. Då kommer vi
    att hamna på 11 miljarder människor.

  321. Nu har jag snabbt gått igenom
    de tre stora, globala utvecklingarna.

  322. Och...för att komma ihåg det här,
    för att ni ska svara rätt på testet-

  323. -kan ni tänka
    tvärtemot de här missförstånden.

  324. Om ni tänker
    att det bara blir värre och värre-

  325. -kan ni tänka att det finns problem,
    men att det sker många förbättringar.

  326. Om ni får för er att dela upp
    världen i rika och de fattiga-

  327. -kan ni tänka
    att det är fyra inkomstgrupper.

  328. Ja, det finns rika och fattiga,
    men de flesta lever i mitten.

  329. Tänker ni
    att befolkningen ökar och ökar-

  330. -kan ni tänka att vi kommer att
    bli 3,5-4 miljarder fler människor-

  331. -men att befolkningen stabiliseras.
    Vi kommer att vara 11 miljarder-

  332. -fram till 2100, och där
    kommer det att plana ut och stanna.

  333. Ni kan gå in på hemsidan sen
    och göra testet. Om ni klarar det-

  334. -eller när ni klarar det,
    får ni ett certifikat som bevisar-

  335. -att ni har globala kunskaper
    som de flesta människor har missat.

  336. Och den första som klarade det
    var naturligtvis...Hans Rosling.

  337. Tack för att ni har lyssnat.
    Lycka till med testet.

  338. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

För en faktabaserad världsbild

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mikael Arevius är Curriculum Manager på Hans Roslings stiftelse Gapminder. Målsättningen är att med föreläsningar ge en faktabaserad världsbild i Hans Roslings anda. Här ger Mikael Arevius tydliga exempel på all positiv utveckling som sker i världen. Barnadödligheten går ner, medellivslängden går upp och fattigdomen minskar radikalt, totalt sett. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi
Ämnesord:
Befolkningsfrågan, Befolkningsstatistik, Demografi, Global analys, Nativitet, Samhällsvetenskap, Statistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss