Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : Optimering av en flygplansvingeDela
  1. Jag heter Nils Wagner
    och är från Tyskland.

  2. Jag ska presentera mitt projekt:
    optimering av en flygplansvinge.

  3. Tanken uppstod efter att ha sett
    ett klipp om Magnuseffekten.

  4. Jag ska först förklara effekten.

  5. Magnuseffekten uppstår när
    ett roterande föremål rör sig i luft-

  6. -och en vinkelrätt kraft
    samtidigt utövas på föremålet.

  7. I det här fallet
    kommer vinden från vänster-

  8. -och träffar föremålet,
    som roterar medurs.

  9. På grund av föremålets rotation-

  10. -accelereras vinden
    som passerar över föremålet-

  11. -och luften under föremålet bromsas.

  12. Det ger en skillnad i tryck
    mellan över- och undersida-

  13. -som lyfter föremålet.

  14. Luften bakom föremålet
    förskjuts nedåt-

  15. -vilket också skapar en kraft
    som lyfter föremålet.

  16. Vad kan man använda den kraften till?

  17. Exempelvis kan man bygga
    såna här flygplan-

  18. -som har roterande cylindrar
    i stället för vanliga vingar-

  19. -för att skapa lyftkraft.

  20. Den lyftkraft som cylindrarna ger
    är stor.

  21. Problemet är det stora luftmotståndet-

  22. -som beror på
    att cylindrarnas framsidor är så stora.

  23. Tanken var att skapa en hybridvinge
    för att kombinera effekterna.

  24. Dels roterande cylindrar
    som ger lyftkraft åt farkosten-

  25. -och samtidigt vanliga flygplansvingar
    som också ger lyftkraft åt farkosten.

  26. Tanken var att ha en vinge-

  27. -med en rörlig yta
    som rör sig runt vingprofilen.

  28. I min experimentuppställning ser ni
    ett vingsegment i mitten.

  29. Det sitter ett transportband på det.

  30. Om transportbandet accelereras
    av borrmaskinen-

  31. -rör det sig
    runt den befintliga vingprofilen.

  32. Till vänster i bilden
    ser ni en mätuppställning.

  33. Den ska visa hur lågt trycket
    ovanför vingen är-

  34. -så att man kan uttala sig om-

  35. -hur stor lyftkraft
    som vingen faktiskt producerar.

  36. Den här uppställningen
    fungerade inte så bra-

  37. -eftersom tryckskillnaden är så liten.

  38. Mätuppställningen fungerade inte
    i det här fallet.

  39. Vi fick göra andra saker
    för att se effekterna.

  40. Det jag gjorde var
    att utföra datorsimuleringar.

  41. Ni kan se resultaten här.

  42. Uppe till vänster ser ni att
    om transportbandets hastighet ökar-

  43. -så ökar även lyftkraften
    som vingen producerar.

  44. Det är bra.

  45. Vid ökad lyftkraft krävs mindre bränsle,
    så man sparar energi och bränsle.

  46. Bilden i övre, högra hörnet
    är lite knepigare.

  47. Man ska veta att luften inte alltid är
    i kontakt med vingen.

  48. Den kan avlösas från vingen.

  49. Då uppstår mycket turbulens
    ovanför vingens yta-

  50. -vilket är negativt för lyftkraften
    och ökar luftmotståndet.

  51. Det ni ser i diagrammet är-

  52. -att om transportbandet över vingen
    får röra sig väldigt fort-

  53. -kan man förhindra avlösningen.

  54. Man kan få en väldigt hög anfallsvinkel
    utan att tappa i lyftkraft-

  55. -eller få avlösning.

  56. Till sist,
    en jämförelse med experimenten.

  57. Till vänster ser ni simuleringen-

  58. -och till höger experimentet
    med min prototyp.

  59. Det ni ser är
    precis det jag sa tidigare.

  60. Här har vi inget transportband,
    alltså en vanlig vinge.

  61. Då får man stor avlösning.

  62. Om man har transportbandet
    hålls luften kvar nära vingen-

  63. -och lyftkraften är större.

  64. Ni ser också att simuleringen
    stämmer väl med experimentet.

  65. Tack ska ni ha.

  66. Tack, Nils.
    - Har vi några frågor från publiken?

  67. Tror du
    att vingen med transportbandet-

  68. -är mer energieffektiv än vingarna
    som används på vanliga flygplan?

  69. Inte egentligen. Det var målet,
    genom att skapa mer lyftkraft-

  70. -men problemet är
    att man måste driva transportbandet.

  71. Det är problemet. Om det är
    stora krafter mot transportbandet-

  72. -exempelvis lyftkrafterna-

  73. -så måste transportbandet sträckas ut
    för att behålla sin form.

  74. Det måste sträckas ut rejält-

  75. -och då krävs det mycket energi-

  76. -om bandet ska accelereras
    till önskad hastighet.

  77. Det är baksidan.

  78. Jag tror att energin som går åt
    för att accelerera transportbandet-

  79. -överstiger accelerationen man får
    genom den ökade lyftkraften.

  80. Tror du att kommersiell flygtrafik-

  81. -nånsin kommer att dra nytta av
    Magnuseffekten i framtiden?

  82. Kanske i vissa situationer
    när man måste lyfta-

  83. -väldigt stora massor
    eller tunga nyttolaster.

  84. Då kanske
    man kan använda Magnuseffekten-

  85. -för lyftkraften som produceras är stor.

  86. Men, som sagt,
    det är problem med transportbandet.

  87. Krafterna på transportbandet
    är för höga-

  88. -för att det ska vara gångbart,
    åtminstone i dag.

  89. Kanske blir det möjligt i framtiden,
    om vi utvecklar rätt sorts material-

  90. -med i dag är det inte realistiskt.

  91. Jag har två frågor till...

  92. Tittade du nånsin på-

  93. -effekten av virveldämpare,
    för att ändra aerodynamiken?

  94. Kan jag... Jag kan nog backa.

  95. Som du ser...
    Virveldämpare används för att...

  96. Man har vingen här.
    Luften ovanför den accelereras.

  97. Sen har man området utanför.
    Virveldämpare avgränsar-

  98. -området utanför vingen
    från luftflödet runt vingen.

  99. Det gör att trycket inte utjämnas-

  100. -inom systemet.

  101. Du kan se i min uppställning-

  102. -att jag har plattor
    som överlappar med vingen.

  103. De fungerar som virveldämpare-

  104. -så man inte har ett luftflöde
    runt kanterna där.

  105. Jag satte alltså in
    de så kallade virveldämparna-

  106. -eller en motsvarighet till dem,
    men... Ja.

  107. Okej. Den sista frågan:

  108. Påverkas hastigheten väldigt mycket...

  109. ...om vi använder Magnuseffekten...

  110. ...som vår främsta källa...

  111. ...till lyftkraft?

  112. Man skulle kunna flyga långsammare.
    Det är kanske det du syftar på.

  113. Om man har större lyftkraft
    behöver man inte hålla 1 000 km/h.

  114. Man kanske kan hålla 600 km/h.
    Det skulle räcka för att...

  115. Lyftkraften räcker
    för att lyfta flygplanet-

  116. -även om man flyger långsammare,
    vilket sparar bränsle.

  117. -Om det var så du tänkte, så: Ja.
    -Okej, tack.

  118. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Optimering av en flygplansvinge

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Fysik > Fysikaliska fenomen, Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Flyglära, Flygteknik, Kommunikationer, Luftfarkoster, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Att flyga genom rymden i realtid

Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, visar ett nytt visualiseringsprogram som kan ta oss från jorden till Mars, Pluto och ut ur vårt solsystem, vidare ut i oändligheten. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.