Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : Är avfall egentligen bara avfall?Dela
  1. Hej, jag heter Kanako Toda
    och forskar vid Hokkaidos universitet.

  2. I dag är titeln på min presentation:

  3. "Är avfall egentligen bara avfall?"

  4. Varje dag vi lever genererar vi
    mycket avfall utan att märka det.

  5. Det jag jobbar med
    är vissa industriella biprodukter.

  6. Vi vill använda dem som resurser
    för att minska mängden avfall-

  7. -så att vi kan komma närmare
    ett hållbart samhälle.

  8. Det jag jobbar med
    är två sorters avfall:

  9. Muddrad jord och stålslagg.

  10. Muddrad jord är ett sediment
    som finns i hamnar.

  11. Den måste grävas bort,
    för att fartyg kan nå hamnarna-

  12. -för om vattnet blir för grunt
    går det inte.

  13. Stålslagg produceras
    när man tillverkar stål.

  14. De skapar problem.
    I Japan hamnar de på soptipp-

  15. -men vi vill använda dem bättre.

  16. Vi vet att om vi blandar dem
    får blandningen vissa styrkor.

  17. Därför vill vi använda dem-

  18. -exempelvis för att
    vinna tillbaka land från havet.

  19. Vi vet att blandningen blir stark-

  20. -men beroende på jorden som används
    varierar styrkan.

  21. Om man har två olika jordtyper-

  22. -kommer styrkan att bli helt olika,
    även om proportionerna är samma.

  23. Jag fokuserar på jorden.

  24. Vilka komponenter
    får blandningarna att anta olika styrka?

  25. Så jag...

  26. Skälet att blandningen blir stark är
    att slagget avger kalcium-

  27. -och jorden avger kisel.

  28. Då bildas en fällning
    av så kallat kalciumsilikathydrat.

  29. Det är en välbekant process
    som sker i cement-

  30. -som vi har i väggar och gator.

  31. Det är det som gör cementen hård.

  32. Kanske sker samma process
    i blandningen-

  33. -men vi vet inte
    vilken kiselkällan i jorden är.

  34. Alltså vet vi inte vilka faktorer
    som gör att fällningen bildas.

  35. Därför tittade jag på vilka komponenter
    som kunde vara kiselkällor-

  36. -och bidrog till bildningen av fällning
    i blandningen med stålslagg.

  37. Jag tittade på mineralinnehållet-

  38. -och jämförde fyra olika jordprover.

  39. Alla innehöll precis samma saker,
    som kvarts, albit-

  40. -och en massa lermineraler,
    som kaolin.

  41. De fanns alltså i alla prover.

  42. Jag gjorde mikroskopstudier
    av det som fanns i jordproverna.

  43. Vi fann ämnen som innehåller kisel-

  44. -som varken var lermineraler
    eller mineraler.

  45. För att mäta deras förekomst
    gjorde jag experiment.

  46. Vi såg ett positivt samband
    mellan jordens styrka...

  47. Jag hade ju fyra prover.

  48. Det finns ett samband med styrkan
    och förekomsten av amorft kisel.

  49. Vi såg att om vi vet hur mycket
    amorft kisel jorden innehåller-

  50. -kan vi omvandla jordavfall
    till byggmaterial-

  51. -för då behöver vi inte prova oss fram
    för att hitta rätt proportioner.

  52. Vi kan titta på mängden kisel i jorden-

  53. -och uppskatta blandningens styrka.

  54. Jordsedimenten finns överallt-

  55. -där det finns hav, floder
    och så vidare.

  56. Mängden har ökat rejält på sistone
    på grund av mänsklig aktivitet.

  57. Eftersom vi omvandlar skog
    till jordbrukslandskap-

  58. -och jorderosionen ökar
    som effekt av klimatförändringar-

  59. -ökar mängden jordsediment
    för varje år som går.

  60. Om vi kan använda sedimenten
    som byggnadsmaterial vore det bra.

  61. Att använda jordavfall
    som byggnadsmaterial-

  62. -skulle hjälpa oss bygga
    ett mer hållbart samhälle.

  63. Tack för att ni lyssnade.

  64. -Tack. Det var jätteintressant.
    -Tack.

  65. Har vi några frågor från publiken?

  66. Om man tar jord ur havet...

  67. -...påverkar inte det ekosystemen?
    -De sedimenten är...

  68. Menar du att själva utgrävningen
    skulle påverka miljön?

  69. -Precis.
    -Okej.

  70. Alltså... Jag tror inte man gör det-

  71. -för man tar bara sedimenten
    från ytan.

  72. Man förändrar inte miljön helt.

  73. Så jag tror att det är okej.
    Det är nånting som alla länder gör-

  74. -och vi har problem med
    hur vi ska använda sedimenten.

  75. -Så, ja...
    -Tack.

  76. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är avfall egentligen bara avfall?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kanako Toda från Japan forskar i hur man kan återanvända avfall. Frågeställningen lyder huruvida avfall egentligen bara är avfall, och hennes slutsats bygger på att nyckeln till återanvändning handlar om att göra om industriavfall till byggnadsmaterial. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning
Ämnesord:
Avfall, Teknik, Teknisk hygien, Återvinning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.