Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : Demonstration av förbättrad seebeck-koefficientDela
  1. Hej! Jag heter Mioko Otsuka-

  2. -och läser ett masterprogram
    vid Saitamauniversitetet.

  3. Mitt projekt rör
    en förbättrad Seebeck-koefficient-

  4. -för en vismutnanotråd.

  5. Jag har en enklare rubrik:

  6. Strömproduktion
    med hjälp av materialegenskaper.

  7. Först ska jag förklara
    vad materialegenskaper innebär.

  8. Ett exempel är armbandsur,
    som använder en materialegenskap.

  9. När materialet utsätts för elektricitet
    uppstår regelbundna vibrationer.

  10. På det sättet kan kvarts användas
    för att definiera en sekund.

  11. Ett annat exempel är lysrör,
    som använder kvicksilver.

  12. Om kvicksilver utsätts för elektricitet
    lyser gasen med ett vitt sken.

  13. Min forskning
    fokuserar på materialet vismut-

  14. -som omvandlar värme till elektricitet.

  15. Det kallas termoelektrisk omvandling
    eller Seebeck-effekten.

  16. Jag ska visa teorin bakom det.
    Här ser vi ett termoelektriskt material-

  17. -med ledningar kopplade till ändarna
    genom en fläkt.

  18. När materialet värms underifrån
    stiger temperaturskillnaden i det-

  19. -vilket genererar elektricitet,
    som får fläkten att rotera.

  20. Så fungerar
    ett termoelektriskt material.

  21. Tyvärr är förmågan för svag för att
    materialet ska fungera som generator.

  22. Med andra ord
    är Seebeck-koefficienten oftast för låg-

  23. -för att man ska generera ström.

  24. Därför försökte jag införa kvanteffekter
    med hjälp av nanotrådar-

  25. -och få en högre Seebeck-koefficient.
    Det var målet i min forskning.

  26. Dock fanns det två svårigheter:

  27. Dels att tillverka nanotrådar
    av ett termoelektriskt material-

  28. -och dels att mäta
    dess Seebeck-koefficient.

  29. Min forskning gjordes i nanoskala-

  30. -alltså 10^-9.

  31. Som jämförelse kan nämnas att
    en atoms diameter är 0,1 nm-

  32. -och att ett hårstrås diameter
    är 100 000 nm.

  33. Min forskning låg kring 100 nm.

  34. Min nanotråd är alltså
    mycket tunnare än era hårstrån.

  35. Grafen visar sambandet mellan
    tråddiameter och Seebeck-koefficient.

  36. Om vismuttråden är tredimensionell-

  37. -är dess termoelektriska förmåga lägre.

  38. Om vismuttråden är endimensionell
    uppstår kvanteffekter-

  39. -vilket gör att Seebeck-koefficienten
    kan bli mycket högre.

  40. Till sist vill jag visa
    min vismutnanotråd.

  41. Det är en endimensionell vismuttråd.
    Det är svårt att förstå dess struktur-

  42. -så vi jämför med
    en välkänd japansk choklad: Toppo.

  43. Toppos hölje består av ett kex
    som är cirka 12 cm långt.

  44. Min vismuttråds hölje består av kvarts-

  45. -och är cirka 3 mm långt.

  46. Toppos innanmäte består av choklad,
    med en diameter om cirka 4 mm-

  47. När man ska få in chokladen i kexet
    smälter man den.

  48. På samma sätt består
    vismuttrådens innanmäte av vismut-

  49. -med en diameter om cirka 500 nm.

  50. Tillverkningsprocessen är densamma:
    man smälter vismuten.

  51. Termoelektrisk produktion
    kräver inga fossila bränslen-

  52. -och minskar vårt bränsleberoende-

  53. -genom att använda överskottsvärme
    från fabriker.

  54. Min forskning utvecklar egenskaperna
    hos materialet vismut-

  55. -och kan ge ny, grön energi
    och minska koldioxidutsläppen.

  56. Tack ska ni ha.

  57. Tack, Mioko.
    Jag skulle själv vilja ställa en fråga.

  58. Du inte bara pratar om vismutkristaller,
    du tillverkar dem också.

  59. -Ja.
    -Du har lovat att visa dem.

  60. Om ni vill se
    de artificiella vismutkristallerna-

  61. -kan ni besöka Miokos poster.

  62. -Kan du berätta om hur du gör dem?
    -Okej.

  63. Det här är inte bara en kristall,
    utan en artificiell sådan.

  64. Jag brukar få många frågor om det
    när jag visar min poster.

  65. De är väldigt lätta att göra.
    Man smälter och härdar metallen.

  66. Jag har tidigare medverkat
    vid en japansk forskartävling-

  67. -för högstadie- och gymnasieelever.

  68. De kan göra såna här kristaller.

  69. Först smälter man vismuten,
    som har låg smältpunkt.

  70. Den ligger kring 271 grader Celsius.
    Det är alltså lätt att uppnå.

  71. När man har smält vismuten helt-

  72. -får man vänta fem minuter.

  73. Då inleds stelningen
    och den börjar från ytan.

  74. Ni kan hitta en spricka i ytan-

  75. -och ta tag i den,
    exempelvis med en pincett-

  76. -och få en artificiell kristall
    på det sättet.

  77. Tack!

  78. Om ni vill se kristallerna
    på nära håll...

  79. -...kan ni besöka Miokos poster.
    -Jag har gjort många kristaller åt er.

  80. -Ja, hon har prover.
    -Ja.

  81. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Kvantfysik, Matematisk fysik, Naturvetenskap, Teoretisk fysik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Innehåller människan stjärnstoff från Big bang?

Henrik Hartman forskar vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Han försöker med hjälp av astrofysik hitta svar på frågorna om var människan kommer ifrån och vilka ämnen människokroppen från början byggdes av. Vilka ämnen bildades vid big bang och vilka ämnen bildas när stjärnor dör? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Japan

Japan är det enda asiatiska landet som är med i ISS, den internationella rymdstationens program. En av de engagerade japanska astronauterna är Chiaki Mukai, läkare och så kallad Jaxa-astronaut. I denna föreläsning berättar hon om Japans rymdforskning idag och vad den kan bidra med i framtiden. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.