Titta

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Om UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Unga forskare från hela världen berättar om sina upptäckter och framsteg inom naturvetenskaplig forskning i samband med Nobelveckan. De har fem minuter vardera att precist och enkelt berätta om sin forskning, som riktar sig till alla som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017 : Ultrasnabb laser och dess användning i tidsupplöst spektroskopiDela
  1. Mitt projekt rör ultrasnabb laser
    och användning i kemiska reaktioner-

  2. -särskilt tidsupplöst spektroskopi.

  3. Ni känner säkert till lasertekniken.

  4. Laser förstärker och sänder ut ljus,
    som bilden visar.

  5. Ni kan se att en foton kommer in
    och två fotoner kommer ut.

  6. Ljuset som kommer ut
    är alltså förstärkt.

  7. Vad händer
    om vi gör processen snabbare-

  8. -så det hela går fortare?

  9. Det är så vi gör ultrasnabb laser.
    Ljuspulsen kan bli väldigt snabb.

  10. Genom förstärkning och fokusering
    får vi en så kallad ultrasnabb laser.

  11. Ultrasnabb laser
    har många tillämpningar-

  12. -som att skära i metall-

  13. -eller vackrare saker,
    som superkontinuumet på bilden.

  14. Det är en användbar uppfinning-

  15. -men vad har den med kemi att göra?

  16. Hur ser ni mig här på scenen?

  17. Ljuset lyser på mig och reflekteras
    mot er. Det är så ni ser mig.

  18. Om ljuset är tillräckligt starkt
    kan jag börja brinna.

  19. Nu ser ni mig gå mot datorn.

  20. Här har vi pump-probe-tekniken.

  21. Pumpen är ljuset som kommer in,
    som ni ser på bilden nu.

  22. Pumpen får atomerna att röra sig.

  23. Proben, den andra gröna vågen-

  24. -är bara...

  25. Den registrerar var atomerna är
    när den passerar.

  26. Vi tittar igen. Pump och probe.

  27. Vi kan se hur atomerna rör sig
    under tidens gång-

  28. -så att vi kan veta om atomerna
    är långt ifrån sina startpositioner-

  29. -eller om de blivit exciterade.

  30. Proben är... När ni tittar på mig
    är proben era ögon-

  31. -men vi har andra prober.

  32. Om vi har en ljusemission
    använder vi spektrometrar.

  33. Beroende på vad vi studerar
    kan proben variera.

  34. Vad har det med kemi att göra?
    Här kommer molekyldynamik in.

  35. Atomers rörelse
    är ingenting man kan se-

  36. -men inom femtokemi kan vi se det.

  37. Femtokemi tilldelades
    1999 års Nobelpris i kemi.

  38. Det handlar om studier
    i femtosekundområdet-

  39. -alltså fjorton nollor följt av en etta.

  40. Det är en väldigt kort tid,
    som ni förstår.

  41. Om vi tittar på bilden...

  42. Vi brukar skriva reaktioner
    på det sätt som visas överst.

  43. Här reagerar kolmonoxid med syrgas
    på en platinayta-

  44. -men om vi tänker på det mer noga-

  45. -handlar det om flera, enkla reaktioner.
    Först bryts syrgasen itu.

  46. Kolmonoxid som adsorberats på ytan
    reagerar med en syreatom.

  47. Sen kan vi gå tillbaka
    till det djupare... Hur flyttar de sig?

  48. Det här är modellen vi har landat i.

  49. Ni ser atomerna
    som rör sig på platinaytan-

  50. -efter 300 fs, 500 fs och 800 fs.

  51. Man kan alltså se
    hur en kolmonoxidmolekyl-

  52. -rör sig genom rummet
    och reagerar med andra.

  53. Det kan vara användbart-

  54. -när vi överväger sätt
    att förbättra reaktionens effektivitet.

  55. Som ni ser tar en sån reaktion länge.

  56. Den tar över en pikosekund
    och då är den ändå inte helt klar.

  57. Vårt arbete handlar om
    hur vi kan förbättra det.

  58. Vi vet ju att nanopartiklar har
    hög katalytisk effektivitet-

  59. -men hur kan vi förbättra dem?

  60. Det här är ett modellsystem.

  61. Vi har en 1 nm stor partikel
    till vänster-

  62. -och en platina-nanopartikel på 2 nm
    till höger.

  63. Vi har alltså olika storlekar.

  64. Som ni ser ur data högst upp-

  65. -skiljer sig den mindre partikeln
    dramatiskt från den andra.

  66. Det betyder-

  67. -att platina-nanopartiklar om 1 nm-

  68. -har andra associerade molekyler
    än andra nanopartiklar.

  69. De kan uppvisa
    olika reaktionsegenskaper.

  70. Det är vad vi jobbar med.
    Jag skulle gärna berätta mer om det.

  71. Vi har upptäckt en effektiv katalysator-

  72. -för att hantera
    kolmonoxidföroreningar.

  73. Nu utför jag vidare forskning
    om hur vi kan förbättra effektiviteten-

  74. -genom att se hur reaktionen fungerar.
    Tack ska ni ha.

  75. Tack. Tack för en fin presentation.

  76. Har vi några frågor från publiken?

  77. Jag undrar hur det här kan tillämpas
    i andra studier.

  78. Vad kan forskningen leda till?

  79. När man jobbar med laser
    finns alltid många tillämpningar.

  80. -Det var min fråga.
    -Okej.

  81. Ni vet säkert att lasertekniken-

  82. -används för mekaniska tillämpningar,
    som att skära i saker.

  83. Ultrasnabb laser skär jämnare-

  84. -så vi kan göra saker som är väldigt...

  85. Alltså, vi kan skära saker mer exakt.

  86. Det kanske kan användas
    i människokroppen.

  87. Sen vet ni kanske-

  88. -att laser kan användas
    för lysa upp saker.

  89. Med ultrasnabb laser kan vi-

  90. -låta atomerna och molekylerna
    röra sig-

  91. -så att de kan genomgå reaktioner-

  92. -i stället för att värma dem
    och låta dem röra sig slumpmässigt.

  93. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ultrasnabb laser och dess användning i tidsupplöst spektroskopi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Yifu Ouyang berättar om sina studier som handlar om ultrasnabb laser och dess användning i tidsupplöst spektroskopi. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Lasrar, Naturvetenskap, Optik, Spektroskopi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Kontrollsystem för energikonsumtion

Daniel Burghardt från Brasilien berättar om sitt forskningsarbete som handlar om hur man skapar ett effektivt kontrollsystem för energikonsumtion. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Modellering av orbitaler i fyra dimensioner

Inom fysiken arbetas det idag oftast tredimensionellt inom forskningen. Vad händer med atomer och molekyler om vi i stället ser fyrdimensionellt på dem? Den unga forskaren Benjamin Muntz berättar om vad som händer om man flyttar dimensioner. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Implementation av såbädd för prevention av endemisk kaktus i Mexiko

David Yair Rodríguez López från Mexiko är av sitt hemlands vetenskapsakademi utsedd till forskningsungdomsmästare för sin forskning. Här berättar han om vad arbetet ska leda till. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Biosensor för självdiagnos av ateroskleros

Den unge amerikanska forskaren William Yin har konstruerat ett diagnosinstrument för att snabbt och enkelt se om man är på väg att få hjärtproblem. Detta genom att tatuera på ett väldigt litet mätinstrument på armen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Mikrobiska bränsleceller

Fransie Streicher berättar om mikrobiska bränsleceller och hur de kan omvandla exempelvis komposterbart avfall till elektricitet. Dessa celler behöver till skillnad från vanliga bränsleceller inte något extra tillskott av väte, metanol eller annan gas. Metoden är fortfarande på forskningsstadiet, men om väteproduktionen hos mikroberna kan göras mer effektiv ser forskarna en framtida energikälla med många fördelar. En glukosvolym på runt två liter skulle räcka för att försörja ett helt hushåll med el. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Förbättring av kapacitet hos en delta robot

Yana Zhabura berättar om sitt arbete med att skapa en lättare, snabbare och enklare robotarm som dessutom sparar tid och pengar om den kommer ut i industrin. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Högupplöst kemisk bildbehandling

Aeli Olson forskar kring hur man genom samverkan mellan ljus och materia gör det lättare för diffraktion att spridas efter att ha färdats genom hål eller över kanter. Detta för att skapa bättre högupplöst kemisk bildbehandling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

En ny och bättre lutningssensor

Tiltsensorer finns till exempel i våra smarta telefoner för att vi ska kunna använda dem på olika håll och bredder. Den unge forskaren Aron Molnár berättar här om sin forskning som går ut på att förbättra den här lutningssensorn. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Fotokatalys av synligt ljus

Den unga forskaren Hoi Min Jung från Kina berättar om sin forskning kring fotokatalys av synligt ljus. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling

Karina Movesian berättar om sina studier gällande effekten av mutationer av rad51 vid cancerutveckling. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Optimering av en flygplansvinge

Hur ser framtidens flygplansvinge ut? Hur kan vi transportera tyngre saker i luften utan att göra av med mer flygbränsle än nödvändigt? Nils Wagner, ung forskare från Tyskland, berättar om sina tankar kring en effektivare framtida flygplansvinge. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Dnaloopr: förutse nya mönster i cancergenomet

Prathik Naidu, student på Stanford University, berättar om sin forskning kring hur vi enklare och bättre kan förstå och behandla cancer från en grundläggande nivå. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Strömlinjeformad reflektion av hög energi

Clara-Ann Cheng Ling från Singapore berättar om sina studier om strömlinjeformad reflektion av hög energi. Förhoppningen är att öka processhastigheten inom forskningen. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Demonstration av förbättrad seebeck-koefficient

Den unga forskaren Mioko Otsuka från Japan berättar om sin forskning gällande förbättrad seebeck-koefficient för endimensionell kvantfysisk bismuth-nanotråd. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Takaaki Kajita, fysik

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.