Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Textsamtal och bildpromenaderDela
  1. Textsamtal och bildpromenader
    handlar om att inte passivisera.

  2. Det finns inget "Börja jobba, ni",
    utan vi börjar jobba tillsammans.

  3. Hej, och välkomna.
    Jag försökte hälsa på alla-

  4. -men jag kan hälsa på dem jag missade
    på vägen ut.

  5. Jag ska prata om textsamtal
    och bildpromenader.

  6. Det här är den senaste boken.

  7. Jag gör små vykort ur böckerna,
    så det kan se ut så här.

  8. "Jag får omvärdera vad eleverna kan
    när de inte hindras, utan utmanas."

  9. "Att göra texten tillgänglig handlar
    om att sänka trösklarna till den."

  10. Jag tänkte att vi skulle titta på
    vad det handlar om.

  11. Lärarens aktiva inriktning
    handlar om-

  12. -att välja vad man ska se på
    och skapa samtal och relationer-

  13. -och underhålla intresse genom
    att låna ut sitt eget intresse-

  14. -och vara lyhörd gällande elevernas
    lärande, kommunikation och tänkande.

  15. Och tänka, kommunicera och lära-

  16. -är tre ord
    som ska finnas i undervisningen-

  17. -synas i undervisningen
    och vara ledord i undervisningen.

  18. Man kan omsätta tre ord ur läroplanen
    eller kursplanen-

  19. -till nåt man undersöker
    i sin vardag.

  20. Textsamtalet är ett samtal
    mellan lärare och elever om text.

  21. Textsamtal
    är också ett samtal mellan elever-

  22. -och textsamtal
    uppstår där texten är.

  23. Text finns överallt.

  24. Här är jag med en treåring,
    och vi ska precis gå ut i skogen.

  25. Detta fantastiska äventyr-

  26. -att leta kottar och myror och så.

  27. Vi stannar vid en skylt
    med en räv och flugsvampar på.

  28. Det signalerar fara, och innan
    vi ens har börjat vår promenad-

  29. -står det:
    "Det är vanligt att barn går vilse."

  30. "Varje dag
    går minst två barn vilse i skogen."

  31. Hur ska vi göra
    för att gå i den här skogen?

  32. Vi är ju lite varnade nu,
    och äventyret som kan börja där-

  33. -kantas med oro - vi får inte komma
    ifrån varandra. Man kan fundera över-

  34. -vad texter signalerar
    och gör med oss.

  35. Och sen det faktum att barn härmar.

  36. De är goda läsare
    när det gäller att studera oss.

  37. Om inte vi har böcker med oss
    fast vi säger "Läs!"-

  38. -och våra liv inte innehåller böcker,
    vad har de då att härma?

  39. När vi läser i mobiler
    så ser inte de vad vi gör.

  40. Berätta vad vi läser i mobilerna.
    Berätta vad vi läser på paddor.

  41. Det syns inte. De tänker att mamma,
    pappa eller läraren spelar ett spel.

  42. "Det är vad jag vet om paddor."

  43. När jag går ut på skolor
    brukar jag ha en bok i varje ficka-

  44. -och två böcker i handen, för har man
    böcker med sig så händer det grejer.

  45. Folk frågar
    vem man är och vad man gör.

  46. Jag bandar samtal
    mellan mig och elever-

  47. -därför att jag undersöker
    mitt eget talutrymme.

  48. Det är inget jag har hittat på själv-

  49. -utan det är Hattie som skriver
    i "Synligt lärande för lärare"-

  50. -att lärare...

  51. Det gagnar alla elever i klassen,
    och dem vi är oroliga för-

  52. -om vi sänker vårt talutrymme. Då
    måste man ersätta det man pratar om.

  53. Vad måste jag göra?
    Så jag bandade lite samtal-

  54. -och det här har jag bandat.

  55. Jag är på en skola,
    och en elev kommer fram till mig.

  56. Hon undrar vem jag är, och frågar:
    "Vem är du?"

  57. Det är en större fråga
    än "Vad heter du?"

  58. Men jag svarar:
    "Anne-Marie. Vad heter du?"

  59. Jag drar ner det lite. Och så säger
    hon: "Vad tänker du om magi?"

  60. Helt plötsligt är jag inne i elevens
    värld och i elevens tankegångar.

  61. Jag tänker att jag inte ska svara på
    frågan, utan jag ber eleven berätta.

  62. "Berätta hur du tänker kring magi."
    För det är ju sprunget ur barnet-

  63. -så då finns det nånting
    att hämta där.

  64. "Kan du nåt som är magiskt?"

  65. Då måste jag svara,
    för nu är vi återigen inne...

  66. "Jag kan lära barn att läsa",
    säger jag.

  67. Jag kände direkt
    att det inte var så bra sagt.

  68. Jag borde ha sagt att jag är nåt
    annat, och jag vill revidera det.

  69. Det behöver jag inte, för vi
    går in i ett pedagogiskt samtal.

  70. "Det är inte magi, det är ditt jobb,
    och du behöver att barn är med."

  71. "Mmm...", säger jag,
    för jag blir lycklig över svaret-

  72. -och jag känner att jag har fått
    en yrkesroll av eleven.

  73. Och så kommer det:
    "Jag tycker att ord är magi."

  74. "Orden är magiska. Att man kan
    berätta och tänka, det är magi."

  75. Den här eleven går i årskurs tre-

  76. -och genom att lyssna, berätta,
    koppla till barnens upplevelse-

  77. -och barnens innehåll,
    så kommer en hel berättelse.

  78. Jag är lite krass här,
    så jag skriver ner samtalet-

  79. -och sen räknar jag.
    Elev, lärare, elev, lärare.

  80. Det är för att undersöka Hatties tes.

  81. Eleven säger tre ord, jag säger sex
    ord. Eleven sex ord, jag sju ord.

  82. Eleven tolv ord, jag sex ord.
    Sen säger eleven 21 ord, jag noll.

  83. Eleven 27 ord, jag noll.

  84. Det betyder
    att jag har ändrat utrymmet.

  85. Eleven får 69 ord och jag får 19.

  86. Det betyder att eleven har 78 %
    av talutrymmet, och jag har 22 %.

  87. Då ligger jag
    inom de 30 % som Hattie talar om.

  88. Det betyder
    att jag har gett utrymme för eleven.

  89. Men jag lyssnar, följer, deltar.

  90. Jag kan ställa följdfrågor och
    visa intresse för det barn tänker.

  91. Det här betyder samma sak för mig
    när jag gör textsamtal.

  92. Jag tar alltid med mig min egen bok.
    Jag läser Hillary Clintons bok-

  93. -och en elev i årskurs två frågar:
    "Får jag titta i den?"

  94. Helt plötsligt säger eleven:
    "Ja, hon kunde ha blivit president."

  95. Och så kommer en berättelse
    om vad han eller hon upplever-

  96. -av den informationen om nyheter,
    och vi kan börja prata.

  97. Vi slår upp boken,
    och jag har ringat in tre ord.

  98. "Hjälp", "Tack" och "Wow".

  99. Hillary Clinton tänker i de termerna
    när hon har det besvärligt.

  100. "Får jag skriva om det?",
    säger eleven. "Absolut."

  101. Hjälp - "Jag vill
    att fattiga ska få mat och pengar."

  102. "Hjälp dem med det." Årskurs två.

  103. Tack - "Tack, pappa, för att du
    köper mat och dricka till mig."

  104. Wow - "Wow, vad jag är lycklig."

  105. Så bokens innehåll... Vi kan ta
    upp det och förstå och dela det-

  106. -och vi kommer längre i samtalet.

  107. Här sitter vi med Martin Widmarks
    senaste bok, "Slottsmysteriet".

  108. Och alla...
    Vi är tre stycken och jag-

  109. -och jag deltar själv i samma
    undervisning som jag ger eleverna.

  110. Vi gör samma saker. Vi luktar
    på boken - den är alldeles ny-

  111. -och säger vad vi tänker. "Den luktar
    terpentin och skog", skriver jag.

  112. Nån säger att den luktar tuschpenna.

  113. Och sen skriver vi ord ur boken
    och några meningar.

  114. Sen använder vi talutrymmet
    för att berätta om våra ord-

  115. -och meningarna vi skrev,
    och för att återknyta till-

  116. -vad boken luktar eller hur den
    känns. Så det här är ett samtal.

  117. Det tar ungefär femton minuter,
    och eleverna vill gärna fortsätta.

  118. Jag avslutar när det är som roligast,
    så att de längtar till nästa gång.

  119. Textsamtal och bildpromenader
    handlar om att inte passivisera.

  120. Det finns inget "Börja jobba, ni",
    utan vi börjar jobba tillsammans.

  121. Aktivera både läraren och eleverna.

  122. Den här hjärnan
    har jag alltid med mig.

  123. Jag fick den
    som nyutexaminerad lärare 1996-

  124. -och jag tänkte att jag skulle
    aktivera alla ord i klassrummet.

  125. Det blev också
    en utvärdering av lektionerna-

  126. -och eleverna kunde säga:
    "Vi har inte luktat på nåt."

  127. Då luktar vi på boken och diskuterar
    vad den luktar och hur den känns.

  128. Slutledningsförmåga trodde de länge
    att det handlade om-

  129. -att boken var slut.

  130. Vad mycket att resonera om. Vi ut-
    värderade varje lektion efter detta.

  131. Okej. Hur skalar man en apelsin?
    Det är en vardaglig fråga.

  132. "Vi ska ha en aktivitet. Berätta för
    varandra hur ni skalar en apelsin."

  133. När man frågar så,
    då är vi nära den vardagen.

  134. Hur gör vi det på olika sätt?
    "Varsågoda att diskutera det."

  135. Och så får eleverna, lärargruppen
    eller kollegiet diskutera det.

  136. Och vi har så många olik sätt.
    Vi rullar apelsin, vi biter i den-

  137. -eller så får inte skalet gå sönder,
    och så där.

  138. Är ni med på det?
    "Ja, vi är med på det!"

  139. Och när vi har pratat om det
    så serverar jag några ord.

  140. "Söderut", "granatäpplen",
    "genombitbart". Pröva de orden.

  141. Det är ord som man kan diskutera.
    "Vad betyder de?"

  142. "Diskutera i en minut. Vilka ord är
    ni bekanta eller inte bekanta med?"

  143. "Säg dem på olika sätt."
    Då säger eleverna kanske så här:

  144. "Genombitbart har jag aldrig använt."

  145. "Du sa det två gånger nyss."
    De kommer inte...

  146. Så fort de har fått orden
    så börjar de pröva dem.

  147. "Genombitbart, vad kan det vara?"

  148. Och i matsalen efteråt säger de:
    "Potatisen är genombitbar."

  149. Så man kan följa främmande ord
    i sin verksamhet.

  150. Men de här orden har jag tagit
    ur ett sammanhang, nämligen det här:

  151. "Av någon anledning är frukterna
    i Norden lätt tillgängliga"-

  152. -"med bara ett tunt, lätt
    genombitbart skal runt fruktköttet"-

  153. -"det gäller för päron, äpplen,
    lika väl som för plommon."

  154. "Det är bara att slafsa i sig, medan
    frukterna som växer längre söderut"-

  155. -"ofta täcks
    av tjocka, oätliga skal"-

  156. -"som apelsiner, mandariner,
    bananer, granatäpplen"-

  157. -"mango och passionsfrukter."

  158. Det är en text
    ur Karl Ove Knausgårds "Om hösten".

  159. Det är en text...
    Jag menar att med frågor-

  160. -och med nyfikenhet-

  161. -så kan man undervisa den här från
    årskurs ett ända upp till...hit.

  162. Så vad är det här?
    Jag sa till mina tvåor:

  163. "Vad börjar och slutar meningen med?"

  164. "Den börjar med 'av'!"

  165. "Hur lång är den?! Hur kan man skriva
    så långa meningar? Får vi pröva?"

  166. Ja, hur löser man
    att skriva så långa meningar?

  167. Då kommer man in på kommatecken,
    och så måste man ha nåt att säga.

  168. "Vad berättar han om?"
    "Om päron, äpplen och bananer."

  169. "Varför det?"
    "Han tycker om att slafsa i sig."

  170. Slafsa i sig hör ihop med vätskan.
    Skalen.

  171. Man kan fundera på hur de här orden
    och tankarna kan bli elevernas.

  172. Elever slipper helst höra:
    "Du måste kunna det här."

  173. Säger man "Du får resonera,
    reflektera, fundera" så är de med.

  174. "Jag tycker att mandariner
    är lättare att skala än bananer."

  175. Man kan ha ett historiskt perspektiv.
    "Hur fick vi hit de här frukterna?"

  176. "När kunde vi transportera frukt
    över hela världen?"

  177. Min mormor
    åt sin första banan med skalet på.

  178. Hon är ingen storhandlare av bananer.

  179. Det finns
    massvis med saker att diskutera-

  180. -och därmed få in de fyra
    perspektiven från läroplanen:

  181. Det historiska, det etiska,
    miljöperspektivet...

  182. Nu glömde jag det sista, men det
    kan ju göra er nyfikna på att titta.

  183. Den här texten
    väcker ju tankar hos mig själv.

  184. Vilka tankar väcker den?
    Då tänker jag:

  185. "Det här är frågor
    jag ska föra in i undervisningen."

  186. "Vilket ord
    inleder respektive meningen?"

  187. Elever
    är inte alldeles jättesäkra på-

  188. -var en mening börjar och slutar,
    så jag får syn på-

  189. -att det vi säger när de ska skriva
    inte är lika självklart när de läser.

  190. Allt som eleverna inte kan ska ligga
    i den kommande undervisningen-

  191. -så att eleverna får lära sig det.

  192. Hur många kommatecken
    använder Knausgård?

  193. Det här är ju att räkna.
    Olika elever tycker om olika saker-

  194. -men många tycker om att räkna, och
    om man identifierar kommatecknet-

  195. -så kan vem som helst,
    oavsett ålder, räkna kommatecken.

  196. Och så säger de: "Det är nio."
    Nån annan säger: "Det är tolv."

  197. Då kan man säga: "Det verkar som
    att det är mellan nio och tolv."

  198. I stället för att säga:
    "Det är inte rätt."

  199. "Vi räknar igen.
    Vi har en variation av svar."

  200. "Hur ska vi veta det rätta?"

  201. Och antal nämnda frukter.

  202. Om jag högläser kan elever i årskurs
    ett sätta en pinne för varje frukt-

  203. -eller säga "Det var en frukt!"
    eller "Äpplen är en frukt!".

  204. "Men vilka saknas? Och varför?"

  205. "Stämmer uppgifterna,
    och vilka är våra erfarenheter?"

  206. "Hur kan man förstå 'söderut'?" Det
    här är bara en variation av frågor.

  207. Frågorna leder möjligheten för eleven
    att tänka, kommunicera och lära.

  208. "Jag förstår inte
    vilka frukter som saknas-"

  209. -"men jag tycker att man borde ta upp
    bär också. Det slafsar man i sig."

  210. Så det finns alla möjliga.

  211. "Vad menas med skal?"
    "Hur förklarar man skalets funktion?"

  212. Det hör ihop med fruktens vätska.

  213. Varför är de så tunna i Norden
    och så kraftiga söderut?

  214. Det har med värme att göra,
    så vi är inne på klimat och odlingar-

  215. -och förutsättningar
    för att frukter ska kunna växa.

  216. Varför är inte kokosnöten med?
    "Den är ogenombitbar!"

  217. "Den får man inte ens upp med hammare
    och spik", enligt Povel Ramel.

  218. Om vi vill göra nåt annat av texten-

  219. -hur skulle vi kunna skapa
    tre meningar i stället för en?

  220. Hur skulle vi skriva stycket, och
    låna ord och meningar av Knausgård?

  221. Hur citerar man,
    så att man inte stjäl hans text?

  222. Hur säkerställer vi
    att jag har skrivit av rätt?

  223. "Ska ni lita på det?"

  224. Då säger en del elever:
    "Jag kan kolläsa!"

  225. Då är det korrekturläsning,
    och sånt älskar barn att göra.

  226. Därför är det viktigt att jag
    är beredd att korrigera texter-

  227. -där jag har missat ord,
    stavat fel och så.

  228. Och jag måste visa
    att jag vill göra det.

  229. Det är inte farligt att skriva fel,
    för ungar skriver ju...

  230. De lär sig att vi ska rätta för
    att kunna ha ett kollektivt språk.

  231. Jag måste visa att det är ofarligt.

  232. Okej. Ett annat sätt
    att närma sig ett textsamtal-

  233. -är "syltburkar", "veckotidningar"
    och "spilla". Hela tiden tre ord.

  234. Tre ord som vi kan följa i texten.

  235. När man börjar en lektion så här
    så vet eleverna-

  236. -att nu ska de prata om de här orden,
    så lektionen börjar direkt.

  237. Och på olika sätt. Nån säger:

  238. "Vafan står det 'syltburkar',
    'veckotidningar' och 'spilla' för?"

  239. "Tack, det är en mening."

  240. Allting blir ett innehåll
    om man förhåller sig till det-

  241. -och den motvilliga,
    som säger de här orden-

  242. -har läst, är nyfiken
    och visar att man är uppmärksam.

  243. Det är bara att låta det vara.
    Man behöver inte tillrättavisa.

  244. "Jag ser att du är delaktig.
    Välkommen in i undervisningen."

  245. En annan berättelse.

  246. "Tanterna ska åka. De har all tid i
    världen, men ingen tid att spilla."

  247. Helt plötsligt betyder "spilla"
    nåt helt annat än det vi tänkte här.

  248. "Spilla" har nåt med tid att göra.
    Det blir mycket mer abstrakt.

  249. "De tre gamla damerna..."
    Här kommer damerna, och tanter.

  250. Två ord för tre... De här tanterna.

  251. "...fyller väskorna med syltburkar
    och blommor och veckotidningar"-

  252. -"och säger att sommaren har
    visat sig från sin bästa sida i år."

  253. "Herman önskar
    att sommarlovet just hade börjat."

  254. "Mamma hänger upp
    den röda klänningen på vinden igen."

  255. Vad gör den här texten med er?
    Berätta! Spontana tankar.

  256. När jag läser texten och tänker
    att jag ska göra undervisning av den-

  257. -så läser jag den många, många gånger
    och tänker: "Vad är det för text?"

  258. Vad handlar den om egentligen?
    Den handlar om tid.

  259. Tanternas och damernas tid är ändlig.

  260. Därför vill de spara på saker
    och behålla saker-

  261. -ut sommaren som har gått. De lagar
    på sylt, tar vara på det naturen ger.

  262. De plockar med sig blommor
    som kommer att dö snart.

  263. Veckotidningar talar också
    om en tid som har gått förbi-

  264. -men de spar på dem
    och tar med sig dem hem.

  265. Herman önskar att sommaren just hade
    börjat. Han vill gå tillbaka i tiden.

  266. Han vill börja om från början,
    och det finns inga möjligheter.

  267. Han ser inte framåt. Mamma hänger upp
    den röda klänningen på vinden igen.

  268. Mamma visar
    en cirkulär, återkommande tid.

  269. Höst, vår, vinter, men också
    symbolen med den röda färgen.

  270. De tre damerna är också symboliska.
    Vad är det här för berättelse?

  271. Och då tänker jag... Några frågor som
    jag ställer mig och därmed eleverna:

  272. "Tid att spilla,
    hur kan vi förstå det?"

  273. "Var kan jag föra in kommatecken?"

  274. För den här författaren
    använder "och"...

  275. Den här författaren
    använder inte komma, utan "och".

  276. "Identifiera
    första och sista ordet i en mening."

  277. "På hur många ställen syns begreppet
    tid? Är texten korrekt återgiven?"

  278. Återigen - källkritiken
    är levande och verklig i klassrummet.

  279. "Vilket sammanhang tillhör texten?
    Vilka funderingar skapar den?"

  280. "Vilka bilder kan vi skapa
    som speglar detaljer eller helhet?"

  281. Alltså aktivitet där man måste tänka
    i relation till textens innehåll.

  282. Vilka frågor ställer då eleven?

  283. Det är en bilderbok av Stian Hole
    som heter "Hermans sommar"-

  284. -och när jag visar den utan att
    det är Stian Hole så säger många:

  285. "Hur ska barn förstå den här texten?"

  286. Jag tror
    att vi måste tänka att barn tänker-

  287. -och de vill bli utmanade tänka.

  288. De kanske inte förstår allt-

  289. -men textens äventyr i sin helhet
    kan de begripa.

  290. Så våga ge innehåll
    som kräver kognition.

  291. Man kan också börja med
    "Vem äger haven?" Det är en fråga.

  292. Då säger eleverna: "Tänk om man
    ägde ett hav! Fan, vad ballt!"

  293. "Då skulle jag äga Medelhavet!"

  294. Då sa nån: "Gud, vad du får hålla...
    Hur ska du göra då?

  295. "Ska du sätta upp staket?
    Får man bada i Medelhavet?"

  296. Men vem äger haven? Är det en fråga?
    Kan man äga haven?

  297. Vi har allemansrätt. Rör det haven?

  298. Och vad betyder "territorialhav"-

  299. -kopplat till "vem äger haven"?

  300. "Territorium" och "hav". Vad är
    ett territorium och vad är ett hav?

  301. Och vad betyder
    "ensamrätt i territorialhav"?

  302. "Territorialhav",
    "ensamrätt" och "kontinentalhylla".

  303. Det är inte en hylla på Ikea.

  304. Om eleverna säger "Undrar om man
    kan köpa kontinentalhyllan på Ikea?"-

  305. -så ska vi inte säga nej,
    för de använder ju ordet.

  306. Man kan ju tänka
    att Ikea använder de här orden.

  307. Inte "Nej, det kan man inte", utan...

  308. Här är då texten. "Vem äger haven?"

  309. "Fram till andra världskriget
    (1939-1945) fanns det inga regler"-

  310. -"som bestämde hur havet fick utnytt-
    jas. Det missgynnade fattiga länder"-

  311. -"som använde omoderna fiskemetoder."

  312. "Fiskefartyg från USA, Japan
    och dåvarande Sovjetunionen"-

  313. -"rovfiskade utefter deras kuster och
    hotade att utrota hela fiskbestånd."

  314. "Först 1948 kom en bestämmelse
    som gav varje kuststat"-

  315. -"ensamrätt att använda
    kontinentalhyllan utanför sin kust."

  316. Det är otroligt mycket begrepp. Jag
    föreläste om bilden för föräldrar-

  317. -och alla var rädda
    för att få kontrollfrågor av mig.

  318. En elev i årskurs fem som var med
    på mötet räckte upp handen och sa:

  319. "Vi håller på med det här
    i klassrummet."

  320. "Jag vet vad en kuststat är."
    Och så berättade han.

  321. "Fiskbestånd... Vi måste vara mer
    försiktiga." Han berättade en massa-

  322. -vilket höjde synen på skolan.
    Skolan har det här innehållet.

  323. Föräldrarna blev förvånade och glada.

  324. Det här är stora begrepp
    i den här texten-

  325. -och möter man en sån här text
    en gång så lär man sig-

  326. -hur man kan titta på texten
    när man läser hela texten.

  327. Jag gillar såna här texter.
    Det finns mycket man kan lyfta upp-

  328. -som kan bli ingångar till texter.

  329. Den är skriven
    av Alberg, Blom och Åse-

  330. -och den hör ihop med
    allt det som sägs utanför skolan.

  331. Det här innehållet är också kopplat
    till texter i dagstidningar, som...

  332. Det är samma ordval. "Privatiserade",
    "hållbara", "kustfisket".

  333. Men när jag visade upp artikeln
    så säger eleverna också:

  334. "Men, vad många yrken!"

  335. Då började titta på yrkena.
    Journalisten som skriver texterna,

  336. -fiskeridirektör,
    forskare och fiskestrateg.

  337. Dörren öppnas till en mängd yrken.
    Man kanske kan bli fiskare.

  338. "Aktuellt" tar ständigt upp den här
    frågan, och det ska man veta.

  339. Texter hör ihop med verkligheten.
    Det är inte ett isolerat ämne.

  340. Monica Reichenberg säger i sin bok-

  341. -att faktatexter är informationstäta.
    Lingvistiska konstruktioner-

  342. -satsförkortningar,
    passiv form, litet läsartilltal.

  343. Om en forskare säger så-

  344. -så är jag som aktör i klassrummet
    omsättare av...

  345. Är texten informationstät så betyder
    samtalet att jag kan glesa ut det.

  346. Om det är allt det här så behövs jag-

  347. -för den text som vi ska möta,
    och inte lämna.

  348. Vi ska inte säga: "De här texterna
    ska inte läsas." Men samtalet behövs.

  349. Reta hjärnan.
    Hur underhåller vi intresse?

  350. Hur väcker vi intresse,
    hur underhåller vi det-

  351. -och vad gör vi när intresset
    avtar eller inte uppstår?

  352. Förändra förutsättningarna
    genom att räkna innehållsfrågorna-

  353. -som eleverna ställer och som läraren
    möjliggör för eleverna att tänka.

  354. Sven-Eric Liedman säger:
    "Det är nämligen frågorna"-

  355. -"som utgör drivkraften i en
    bildningsprocess, inte svaren."

  356. Då kan man ju undra vad eleverna
    ställer för frågor i klassrummet.

  357. "Är det rast snart?"
    Eller "När är det mat?"

  358. Det är formfrågor. Innehållsfrågor
    handlar om det som vi undervisar om.

  359. Lena Andersson skriver i "Allvarligt
    talat" att hjärnan vill ha-

  360. -"mening, innehåll, stimulans
    och friktion". Friktion betyder-

  361. -att man stör hjärnan med nåt nytt.

  362. Kognition och kreativitet. Då kan man
    tänka hur man gör en bildpromenad-

  363. -för att skapa kreativitet och fund-
    eringar. Man avgränsar en liten bild.

  364. Här det "Mitt lyckliga liv"
    av Rose Lagercrantz och Eva Eriksson.

  365. Jag har använt omslaget. "Vad
    ser vi här? Berätta om det vi ser."

  366. "Vad är det här?
    Vilka färger? Vilket klimat?"

  367. "Hur luktar det? Hur känns det
    att vara där? Vad är det för plats?"

  368. "Vad ser vi? Vilka färger ser vi?
    Vad är lika, vad är olika?"

  369. "Vad är på den här sidan av bilden
    och vad är på den andra sidan?

  370. "Hur ser den större bilden ut?"
    Och då gör man en bildpromenad.

  371. Ser ni den lilla killen?
    Han är här. Här är han.

  372. Och här är killarna. Eller tjejerna.

  373. Och här i mitten
    är de som boken handlar om.

  374. Men om man då för fram det här så
    kommer ett samtal och en nyfikenhet.

  375. "Möter vi de här personerna i boken?"

  376. "Är han i den blåa jackan sams
    med dem där, eller är han utanför?"

  377. Det är otroligt många berättelser,
    men om vi visar hela omslaget-

  378. -har vi inte retat upp kognitionen.
    Det är viktigt att vi gör det.

  379. Här har vi en illustration ur boken-

  380. -och bildpromenaden
    "Jag ser" och "Jag tror".

  381. Men också: "Vad är det jag inte ser?"
    "Vad är det som jag tror"-

  382. -"att jag skulle kunna se
    på alla sidor om den här bilden?"

  383. "Jag ser". Det här är bara en enkel
    skiss. Det ska vara ett långt samtal-

  384. -där vi tömmer ut vad vi ser.

  385. "Jag ser en flicka", "Jag ser
    en pojke", "Jag ser tre armar"-

  386. -"Jag ser en svart tröja",
    "Jag ser gräs", "Jag ser grässtrån".

  387. När nån säger nåt,
    som "Jag ser gräs"-

  388. -så kommer ofta nästa ord - "Jag ser
    grässtrån", "Jag ser en gräsmatta".

  389. Det här är bildens ordförråd.

  390. Man säger att en bild säger mer
    än tusen ord. Ge bilden tusen ord-

  391. -så har vi ju språket där.

  392. "Jag tror att han håller en groda."

  393. "Jag tror att grodan rymmer."
    "Jag tror att hon vill ha grodan".

  394. "Jag tror att de ska pussa grodan."

  395. "Jag tror att de pussar grodan
    och det blir en prinsessa."

  396. Det här ska skrivas ned
    och återges till berättelsen.

  397. "Det här tänkte vi." Och vad tänker
    vi när vi har läst klart boken?

  398. "Vad blev det av grodan?"
    "Försvann den ur berättelsen?"

  399. Hur skulle vi föra in grodan
    i berättelsen igen?

  400. Det handlar om att låta eleverna
    vara med i den kreativa processen-

  401. -runt boken eller bilden.

  402. Och elevers egna texter är inte
    endast underlag för att rätta.

  403. Elevernas texter är underlag
    för tänka, kommunicera och lära.

  404. Elever vill gärna ha autentiska
    skrivuppgifter.

  405. Det här är en kille i årskurs fyra.
    Jag bad mina elever-

  406. -att utbilda mig i höger och vänster,
    Jag har svårt med det, vilket de vet.

  407. Hur skulle ni göra?
    Jag upptäckte hur eleverna gjorde.

  408. De kom fram och ställde frågor
    innan de började skriva berättelsen.

  409. "Tål du kritik, Anne-Marie?"
    "Ja."

  410. "Vill du ha en saga eller en lista?"

  411. "Vad skulle du vilja skriva?"
    "Jag vill skriva en saga till dig."

  412. Av han som frågade om jag tålde
    kritik fick jag den här berättelsen.

  413. Jag har skrivit av hans berättelse.
    Han har haft textsamtal sen i ettan-

  414. -så han kan de retoriska frågorna,
    och hur man utvecklar en text.

  415. "Man gick där och funderade: Vilken
    hand är höger och vilken är vänster?"

  416. "Och så tänker man att man
    måste kunna det. Men varför?"

  417. "Varför är det så viktigt?
    Går det före skolarbetet? Nej."

  418. "Men varför måste man kunna det? För
    att det är bra att kunna, så att du"-

  419. -"går på rätt sida av vägen, vet
    vilket håll du ska svänga med bilen"-

  420. -"när GPS:en säger 'sväng höger'."

  421. "Och när nån frågar om man
    är vänsterhänt eller högerhänt."

  422. När jag tittar på de här texterna
    så ser jag hur han i början-

  423. -försöker distansera sig
    lite till frågan-

  424. -och att ge mig ett syfte
    med att lära mig höger och vänster.

  425. Och sen kommer de tre tipsen.
    "Men..."

  426. "Inga men!" Här vill jag tydligen
    flika in, men han tystar mig.

  427. "Lär dig höger och vänster..."
    Här kommer kritiken.

  428. Det här går inte att göra nåt åt.
    "...när du är barn, inte som vuxen."

  429. "Det blir lättare då." Och så tittar
    han på mig som för att säga:

  430. "Din tid är förbi, Anne-Marie."

  431. "När jag lärde mig det här tänkte jag
    vilken hand man skakar med. Tänk så."

  432. "Här kommer tre snabba tips på hur du
    kan lära dig höger och vänster."

  433. "Här kommer de.
    Fort, för det är så spännande."

  434. Så här formulerar sig barn.

  435. "Fort, det är så spännande."
    Det är klart - vi vänder på sidan.

  436. "Första tipset: Den handen
    som du skakar med är höger."

  437. Jag visade att jag kunde skaka med
    bägge händer. "Jag måste skriva mer!"

  438. När barnens och elevernas texter
    är ett textsamtal-

  439. -så är det ofarligt att revidera dem-

  440. -för de reviderar mina texter också,
    och rättar och pratar om dem.

  441. Så det här är ett sätt att förhålla
    sig till text, oavsett skribent.

  442. "Du kan sätta ett H på högerarmen."

  443. "Då vet man att det är höger,
    och den andra är vänster."

  444. Det blev en livlig diskussion. "Hur
    ser Anne-Maries hemförhållanden ut?"

  445. "Kan de höger och vänster?
    Kan hon ringa på hos grannen?"

  446. "Vem ska göra
    de här 'H'- och 'V'-skyltarna?"

  447. "Det gör vi!
    Vi går ner till slöjden och syr dem."

  448. Sen blev de kreativa.
    "Nej, vi ringer en klädmärkesfirma"-

  449. -"och ber dem göra såna tröjor."

  450. "Det måste vara jättemånga som inte
    kan det." De fick massor med idéer.

  451. Och då är de faktiskt inne i
    de övergripande nationella målen-

  452. -att alla barn ska få vara kreativa
    och lösa uppkomna problem.

  453. "Den sista och kanske den bästa
    är på nästa sida."

  454. Det här är ju nåt som talar till oss.

  455. "Och nu, den tredje och den bästa:
    Om du inte är säker så kan du fråga."

  456. Alltså, vilket förhållningssätt
    är inte detta?

  457. Vad tänker ni? Och de här texterna...

  458. Jag skriver av dem,
    och eleven får återge innehållet.

  459. De får dem återgivna, så att...

  460. Japp... Och använd boken...

  461. Använd dig av boken.

  462. Boken är en källa
    till läsande, kreativitet-

  463. -tankar och funderingar.

  464. Och att skriva av en mening korrekt-

  465. -kommer ju av att undervisningen hela
    tiden... Att jag ställer de frågorna.

  466. "Kan ni verkligen säkerställa
    att jag har skrivit...?"

  467. "Ska vi inte undersöka det?
    Gå igenom texten ord för ord. "

  468. "Skiljetecken efter skiljetecken."

  469. "Jag föddes så ful att sjukhuset fick
    stänga för renovering i två veckor."

  470. Den är helt korrekt avskriven,
    och den kommer-

  471. -ur "Berts ytterligare betraktelser"
    av Anders Jacobsson och Sören Olsson.

  472. Alla de här meningarna blev sen
    meningar för hela klassen.

  473. De fick presentera sina meningar,
    och så tapetserade vi klassrummet-

  474. -med meningar ut böcker,
    och det ledde till-

  475. -att man sen kunde låna meningar ur
    böcker och göra dem till sina egna.

  476. Det fanns ett helt...
    Ord och meningar i klassrummet.

  477. "Jag föddes så ful att sjukhuset fick
    stänga för renovering i två veckor."

  478. "Jag föddes så snygg att sjuksköter-
    skorna var tvungna att ta en paus."

  479. Eleverna har använt sig av meningarna
    och följt modellen.

  480. De har också fått välja meningar
    som har med meningsbyggnad att göra.

  481. Till exempel,
    varför är det i ett talstreck...

  482. Varför är det liten bokstav
    efter frågetecken?

  483. "undrar Kalle." Varför är det det?

  484. Och så har de fått härma meningarna
    som författarna har skrivit.

  485. Så det här har varit ett
    otroligt roligt sätt att jobba på.

  486. Det betyder att boken är innehållet-

  487. -och jag vill inte belasta böcker
    med för mycket pedagogik-

  488. -så att man förstör berättelser
    för att man ger för mycket måsten.

  489. Hellre att man använder boken
    som källa-

  490. -för tänkande kommunikation
    och lärande-

  491. -och att författarna
    får stå befriade-

  492. -från att boken kidnappas in i ett
    allt för stort pedagogiskt system.

  493. Vi har så många källor...
    Vi befinner oss i en skola-

  494. -där text
    ligger framför oss hela tiden-

  495. -och textsamtal uppstår när en elev
    räcker upp handen och frågar.

  496. "Hur förstår du texten?
    Så här tänker jag om texten."

  497. Börja inte genast hjälpa eleven,
    för de har funderingar om texten.

  498. Jag tänker att allt är textsamtal.
    Matsalens texter också.

  499. Hembrev och rektorns brev
    är möjligheter till textsamtal-

  500. -och bildpromenader.
    Och så ord. Gå...

  501. Att konstruera lektioner.
    Om jag är intresserad av ord-

  502. -och visar det - varje undervisning
    bygger på tre ord-

  503. -så uppfattar eleverna
    att jag är intresserad av ord.

  504. Och då blir eleverna
    intresserade av ord.

  505. De hämtar upp ord överallt.
    Eleverna frågade till och med mig-

  506. -om de fick komma med ord.

  507. Jag hade en almanacka, och så skrev
    jag upp "Här vill han ha sitt ord"-

  508. -och så fick de titta i almanackan-

  509. -var de ville att det här ordet
    kom in i undervisningen.

  510. En liten kille
    hade hittat ett ord som han...

  511. Han gick i tvåan.
    "Åh, det här ordet!"

  512. "Jag kan inte hålla
    det här ordet längre!"

  513. "Kan inte du göra det efter rasten?"
    "Kom in och berätta", sa jag.

  514. Vi stängde dörren,
    och han stod så här och berättade.

  515. "Kan inte du göra en lektion av det?
    Kan inte det stå på tavlan?"

  516. "Jo", sa jag.

  517. Ordet var elöverkänslighet.

  518. Så alla elever diskuterade
    elöverkänslighet när de kom in.

  519. "Vad är det för nåt? Får man
    en stöt då?" De började prata om el.

  520. "Det är livsfarligt!
    Det måste vara kontakter..."

  521. Och han mådde så bra.
    Hans ord hade...

  522. Jag har ingen aning om
    hur han hade fångat upp det ordet.

  523. Så skriv om ord, berätta om ord.

  524. Låt det vara...
    Gå inte ifrån källan, gå till källan.

  525. "Jag har hittat ett engelskt ord.
    Mitt engelska ord är 'boss'."

  526. Det här är en elev
    som inte pratar svenska hemma-

  527. -utan bara i skolan.

  528. Och "boss" är ju ett engelskt ord.
    Hon skriver...

  529. Ord är så betydelsefulla,
    och det är så mycket text runt ord.

  530. Många funderingar.

  531. "Min pappa är en 'boss'. Det betyder
    att min pappa är en chef."

  532. "Min pappa
    jobbar som chef på ett företag."

  533. "Jag vet inte vad företaget heter,
    men pappa jobbar väldigt mycket."

  534. "Jag är så stolt över honom. Det
    är synd om dem som har föräldrar"-

  535. -"som kommer väldigt sent, men mina
    föräldrar kommer vid 4-6-tiden."

  536. "Boss låter som buss, men skånskarna
    säger boss i stället för buss."

  537. "En gång när jag var i Skåne sa nån:
    'Ska vi åka boss till Blekinge?'"

  538. "Ordet 'boss' fick jag i min bok
    som heter 'Den tredje dagens kyla'."

  539. Alltså, så många tankar
    kring ett ord, kring ett begrepp.

  540. Då tänker jag att barn
    tänker, funderar, resonerar.

  541. Jag fick en liten kille som läste...

  542. Man sa att han inte kunde läsa, och
    det där med att han inte kan läsa-

  543. -är ingenting man ska ärva, utan man
    ska ges möjlighet att lära sig läsa.

  544. Han satt med en bok uppslagen
    ganska länge-

  545. -och jag tänkte att jag
    måste fråga honom hur han läser.

  546. "Berätta om hur du läser."

  547. "Det är jättekonstigt. Det står
    här på sidan..." Och så visade han.

  548. "Här hade han en gul tröja på sig,
    och här har han en röd tröja på sig."

  549. "Jag undrar bara när han bytte."

  550. Det är en noggrann läsare-

  551. -och hur många gånger
    har han suttit och tänkt på-

  552. -hur författare har gjort,
    eller var svaret finns?

  553. Jag frågade:
    "Hur undersöker du det här?"

  554. "Jag har undersökt och läst om. Det
    står ingenstans att han byter tröja."

  555. "Finns det nånstans där man skulle
    kunna skriva in en sån mening?"

  556. Då fick han en ny uppmaning
    som retar tänkandet.

  557. "Får jag läsa igen?", sa han.

  558. "Det måste vara före fotbollsmatchen,
    för i matchen har han tröjan på sig."

  559. Att inte hoppa över det som barn
    själva tänker och funderar på.

  560. Okej, vad ska det leda till?

  561. Barn ska i skolan
    få lära sig att läsa.

  562. Jag tänker att det är tio års arbete.
    De ska få lära sig att läsa.

  563. Och de ska våga säga
    att de inte kan läsa.

  564. Vi ska hela tiden hålla dörren öppen.
    Att vi finns där-

  565. -och att vi tänker
    vara med dem i läsäventyret.

  566. Det handlar om att tillgängliggöra
    texter, så att man kan prata om dem.

  567. Jag högläser och visar upp texter-

  568. -så att alla kan vara med,
    oavsett om de kan läsa eller inte.

  569. Det här är en elev
    som jag hade jobbat mycket med.

  570. Och många, många år senare-

  571. -så får jag
    det här meddelandet på Facebook.

  572. Plötsligt är jag
    en del av den här elevens liv-

  573. -och plötsligt kommer han ihåg
    kanske nån lektion-

  574. -där det verkligen
    blev förändrat för hans del.

  575. Eller där han upplevde
    att relationen fungerade.

  576. Eller där han upptäckte att han
    var på väg att lära sig att läsa.

  577. Han skriver: "Jag har dig att tacka
    för att pushade mig med läsningen."

  578. Och det har jag gjort. Jag
    ger aldrig upp om en elev. Aldrig.

  579. De ska in i texterna. De ska
    få uppleva litteratur, bilder-

  580. -och faktatexter,
    på alla möjliga sätt.

  581. "Berätta,
    vad har det betytt för dig?"

  582. "Att jag stavar som en gud och
    kan uttrycka mig i tal och skrift"-

  583. -"på ett rättvist sätt
    för min personlighet."

  584. Det betyder att...
    Det här är det nationella målet-

  585. -för alla barn i grundskolan.

  586. Att varje elev ska få detta,
    genom undervisning.

  587. Och han säger också
    "i tal och skrift."

  588. Talet påverkas av det vi läser.

  589. Talet påverkas av de ord vi har.

  590. Skriften påverkas av ordförrådet och
    variationen - vad som finns att läsa.

  591. Det ska vi tacka skolbiblioteken för,
    att vi har mycket böcker på skolan.

  592. Och förhoppningsvis
    har vi också en skolbibliotekarie.

  593. Tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Textsamtal och bildpromenader

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Läsning, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Läsinlärning, Läsundervisning, Läsutveckling, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkinlärning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

Fråga oss