Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Hjärnkunskap för en likvärdig skolaDela
  1. Vi har sett hur hjärnan skickar
    information via nervcellerna-

  2. -under sömnen, särskilt bland
    de nervceller som varit aktiva-

  3. -och lärt sig nytt under dagen.

  4. Ja... En likvärdig skola för alla.

  5. Det borde vara en självklarhet,
    men vi är inte riktigt där än.

  6. Kan hjärnforskningen hjälpa oss
    att nå det målet?

  7. Det tänkte Åke och jag
    prata om i dag.

  8. Frågan är för omfattande
    för att avhandla här och nu.

  9. Men vi hoppas kunna väcka
    lite intresse och nyfikenhet.

  10. Ni ska få mersmak och bekräftelse
    i det ni redan gör i dag.

  11. Välkommen, Åke Pålshammar.

  12. Tack för det. Det är
    ett stort område, som Anna sa.

  13. Det låter sig inte täckas
    på några få minuter-

  14. -men en liten inblick kan vi ge.

  15. Vi behöver kunskaper av alla de slag-

  16. -om vi ska hjälpa våra barn
    att utvecklas bra.

  17. Det inkluderar också kunskaper om
    hur hjärnan fungerar.

  18. Varje individ
    har sin speciella hjärna.

  19. Den kommer att leverera
    sin speciella typ av tankegång-

  20. -känslor och annat
    i beteendehänseende-

  21. -som vi är vana vid att se hos barn.

  22. Olikheter, hur förstår vi dem?

  23. Bland annat genom att förstå något
    om hur hjärnan utvecklas.

  24. Jag ska säga några ord om kognitiv
    och affektiv neurovetenskap-

  25. -och hur de saker
    som där ryms kan förbättra-

  26. -i klassrumssituationer och
    vår uppfattning om hur barn är.

  27. Där inkluderas minne-
    och känsloforskning-

  28. -som i dag är aktuella i Sverige.

  29. Inte minst på min institution, den
    för psykologi på Uppsala universitet.

  30. Den har nyligen fått stora summor
    från Riksbanksfonden för att forska-

  31. -kring barns kognitiva
    och affektiva utveckling.

  32. Kognitiv neurovetenskap
    är en term som vi använder-

  33. -när vi vill veta
    hur hjärnan skapar minnen.

  34. Affektiv neurovetenskap är när
    känslor anses spela stor roll.

  35. Det rationella inslaget
    som man har fått nobelpris för-

  36. -i år och 2002.

  37. Brister i fråga om motivation
    och koncentration-

  38. -kan förstås bättre utifrån kognitiv
    och affektiv neurovetenskap.

  39. Kognitiv, utifrån kunskap
    av minne och uppmärksamhet-

  40. -styrs och hanteras i hjärnan.

  41. Arbetsminne och olika typer
    av långtidsminnen-

  42. -är vad vi pratar om många gånger.

  43. Det är andra institutioner
    som sysslar mycket med det.

  44. Information ska fördelas
    för att ge bäst lärande.

  45. Hur informationen
    omvandlas till kunskap.

  46. Vi vill också förstå hur fokusering
    och koncentration fungerar-

  47. -utifrån distinktionen-

  48. -stimulusdriven respektive
    självkontrollerad uppmärksamhet.

  49. Vad är det? Stimulusdriven kan vara
    att någonting i klassrummet stör.

  50. Det är någons...

  51. ...mobiltelefon som "plippar" till.
    Därmed kommer uppmärksamheten-

  52. -hos en del av våra elever
    att direkt styras mot det hållet.

  53. Stimulusdrivningen
    startar en process-

  54. -djupt inne i hjärnan
    som är medfödd hos oss.

  55. Den drar igång
    det retikulära aktiveringssystemet-

  56. -som vi alltid har till vårt
    förfogande för att överleva.

  57. Det kan också vara
    väldigt besvärligt-

  58. -om systemet alltför ofta
    blir aktiverat.

  59. Det blir det om något oväntat händer.

  60. Om nånting nytt händer
    och vi får in rörelse i bilderna-

  61. -eller i det vi är med om
    i klassrummet.

  62. Det är negativt
    i större utsträckning än för andra.

  63. Den individuella variationen
    mellan barn-

  64. -är väldigt avgörande för vilken
    effekt vissa typer av stimulus-

  65. -eller "stimuli" i plural,
    har och kommer att få.

  66. Det betyder att vi också, om vi vill
    måna om de som är skörast-

  67. -bör vara extra försiktiga
    med störningsmoment av den typen.

  68. De kan inte värja sig från detta.

  69. De kan inte helt avstå från-

  70. -att om och om igen
    reagera på den stimulansen.

  71. Från deras hjärnor blir det ett rop:
    "Kolla in, kolla in, kolla in."

  72. Några av er vet att många barn har
    det sämre förspänt på den punkten.

  73. Man vet att vissa delar
    av frontalloberna-

  74. -som behöver styra den
    självkontrollerande uppmärksamheten-

  75. -är inte så väl utvecklade
    som de borde vara.

  76. Då kommer den stimulusdrivna delen-

  77. -att vara mycket mer dominant.

  78. Den kommer hela tiden
    att vara en black om foten-

  79. -och göra att det här barnet
    gång på gång-

  80. -tappar den självdrivna fokuseringen
    en kortare stund-

  81. -men kanske alltför ofta.

  82. Svårigheterna att komma tillbaka
    till den uppmärksamheten man hade-

  83. -när den egendrivna
    uppmärksamheten aktiverades-

  84. -kan vara lång och svår.

  85. Där har vi ett problem
    som måste approcheras-

  86. -och där man kanske får hjälp
    av den kunskapen bara.

  87. Det finns olika typer av...

  88. ...hjärnförändringar.

  89. Någon som har att göra med
    vakenhetsregleringen-

  90. "titta dit, kolla",
    och en del som har att göra med-

  91. "nu ska jag läsa det här,
    lyssna på det här"-

  92. -"och vara väldigt
    fokuserad inifrån".

  93. Det är en del kunskaper
    som jag med en kort beskrivning-

  94. -gärna vill att lärare
    ska ha en stor kunskap om-

  95. -för att individualisera
    undervisningen bättre.

  96. De ska tänka på det som kan förstöra
    möjligheten för en del-

  97. -att kunna ta till sig information.

  98. Affektiv
    - det är utifrån känslosystemet.

  99. Det är konstruerat och fungerar.
    Mer aktivitet ger mer rädsla, t.ex.

  100. Att man lämnar klassrummet
    innan man ska hålla ett föredrag-

  101. -vad beror det på?
    Nånting inne i hjärnan-

  102. -styr detta. Det som styr är en
    struktur som kallas för amygdala.

  103. Amygdala finns djupt inne
    i våra hjärnor.

  104. Den yttre delen av hjärnan-

  105. -den finns för att vi ska styra
    uppmärksamheten-

  106. -och ta emot information
    i den bakre delen av hjärnan.

  107. Förutom det förståndiga som har
    med kunskapsinlagring att göra-

  108. -så finns det inne i hjärnan
    en känslomässig del-

  109. -som är nog så viktig för att vi
    ska fundera som människor.

  110. Det märker man i såna situationer
    när ett barn blir upprört.

  111. Vissa barn är mycket känsligare
    än andra även i det avseendet.

  112. En gång i tiden
    använde man namn för det:

  113. Neurotiskt lagda eller överkänsliga.

  114. I dag kan vi få mer kläm på det här-

  115. -genom att tänka i termer
    av hur hjärnan fungerar.

  116. Vi har bl.a. forskning i Sverige-

  117. -som visar att en högre grad
    av amygdalaaktivering-

  118. -leder till att rädslan hos barnet
    blir betydligt större.

  119. Då måste vi fundera över
    hur man får ordning på det.

  120. En säger omedelbart
    att vi måste använda mediciner-

  121. -för att plocka ner den aktiviteten.

  122. Andra förstår
    med den nya hjärnkunskapen-

  123. -och med inlärningspsykologi
    av mer terapeutisk art-

  124. -kognitiv beteendeterapi t.ex.,
    att vi kan lära barnet-

  125. -att hantera den här situationen.

  126. Den främre delen av hjärnan
    utövar en kontroll-

  127. -på de inre känslodelarna.

  128. Prefrontala cortex eller framloben
    kan utöva en kontroll inne i hjärnan-

  129. -på amygdala.
    Om vi kan lära barnet det-

  130. -då skulle den svårigheten kunna
    avklinga relativt snabbt-

  131. -om vi gör det bra och systematiskt.
    Det har vi visat flera gånger.

  132. Med barn som har kraftig ångest
    och springer iväg och stressas-

  133. -där kan vi ändra hjärnan,
    förändra den.

  134. Det betyder att vi har neuro-
    plasticitet som vi gärna månar om.

  135. Att tänka i de termerna,
    att vi kan förändra barns hjärnor...

  136. Är det överaktivitet som gäller,
    så kan vi dämpa den.

  137. Men det är inte alltid nödvändigt
    att göra det med medicinsk hjälp.

  138. Undantag finns naturligtvis och
    ibland behöver vi göra både och.

  139. För flera barn med ängslan och oro
    som får problem med koncentration-

  140. -och också får problem med inlärning.

  141. Från ett neurovetenskapligt
    perspektiv erbjuder man i dag-

  142. -mer av typen hjärnkunskap.

  143. Från hela världen
    strömmar det in information om det.

  144. Man kan se det som viktig
    kompletterande kunskap-

  145. -hur man kan se på
    individuella skillnader.

  146. Det ska inte lyfta ut
    andra perspektiv-

  147. -utan vi får en ny möjlighet
    att se hur det fungerar.

  148. Det kan också ge nya perspektiv
    på utvecklingsrelaterade frågor.

  149. T.ex. hur tonårshjärnan fungerar.

  150. Det är alldeles klart
    att under åren har många undrat-

  151. -hur det kommer sig att man från-

  152. -en ganska lugn 8-10-årsålder-

  153. -får förändringar i beteendet.

  154. Lynnighet, mycket mer risktagande
    och andra intressen.

  155. Inte över en natt kanske,
    men på en kort tid.

  156. Man förstår inte vad som händer.

  157. Här har vi olika teorier
    och förklaringar.

  158. Men från biologiskt håll,
    eller hjärnkunskap-

  159. -där erbjuder vi i dag
    möjligheter att förstå-

  160. -att det sker en förändring
    i hjärnan, där flera celler-

  161. -det här är en nervcell,
    vi har hundra miljarder såna.

  162. Den ska kommunicera
    med många andra hjärnceller.

  163. Cellerna har från början
    ett utskott, axon.

  164. Det är naket, det finns
    ingen isolering kring det.

  165. Sakta men säkert
    byggs det isolering kring den.

  166. Hastigheten med vilken en nervimpuls
    förflyttar sig ökar mycket kraftigt.

  167. Från...till...
    Det är en ordentlig fart.

  168. Då kommer kapaciteten att öka.
    Det tar vi som ett index-

  169. -på mognaden i hjärnan.

  170. Ser man på tonårshjärnans utveckling
    ser vi att bakifrån och från sidorna-

  171. -så är man ganska tidigt utvecklad.

  172. D.v.s. där synen sitter,
    där hörselområden sitter-

  173. -och även där minnen sitter, men
    inte i den främre delen av hjärnan.

  174. Den delen svarar för mycket-

  175. -av det vi kallar för
    exekutiva funktioner-

  176. -d.v.s. bedömningar,
    val, självkontroll-

  177. -förmågan att planera och organisera.

  178. Också arbetsminnet sitter här-

  179. -att själv kunna styra min
    uppmärksamhet och minnas-

  180. -det som jag får in genom ögon och
    öron. Det finns i den viktiga delen.

  181. Den mognar långsamt
    jämfört med andra delar.

  182. Då hamnar vi en slags obalans
    mellan de olika delarna i hjärnan.

  183. Det kan en lärare lätt förstå
    om man får det förklarat.

  184. Även om man inte har nån biologi
    i grunden-

  185. -så känner man
    att i en sån situation-

  186. -där det är mer fart
    i de andra delarna.

  187. Även i hjärnans limbiska system,
    känslohjärnedelen-

  188. -är det högre grad av mognad
    långt tidigare-

  189. -medan den frontala delen,
    pannloben-

  190. -tar många år på sig att mogna.

  191. Tänk myeliniseras,
    fettet heter myelin.

  192. Kanske ända upp till 20-25 års ålder,
    ser det ut som.

  193. Det gör att vi får
    en ökad förståelse-

  194. -för alla konstiga saker vi ser.

  195. Man rusar iväg
    och gör oövertänkta saker-

  196. -för man har sån energi och kraft
    i tonåren, hormonellt, inte minst.

  197. Det gör att man har lust
    till en massa saker-

  198. -som frontalloben, om den vore
    välutvecklad, skulle stoppa.

  199. I stället känns det bara härligt,
    "det där vill jag göra!"

  200. Då råkar man lätt ut för farligheter-

  201. -som kommer i ens väg.

  202. Den typen av resonemang
    har vi inte kunnat föra tidigare-

  203. -när hjärnkunskapen
    inte hade kunskaper samlade-

  204. -från olika delar av världen.

  205. I dag ser vi att det kan vara
    en hjälp till förklaringar-

  206. -att vi har den ojämnheten
    i mognadsgraden mellan olika delar.

  207. Att veta hur tonårshjärnan fungerar-

  208. -och hur hjärnan allmänt utvecklas
    kommer att hjälpa er-

  209. -det finns olika utvecklingstakter,
    att förstå barnet-

  210. -ur ett hjärnperspektiv.

  211. Tonårshjärnan, obalansen i mognad
    mellan olika viktiga delar-

  212. -leder ofta till ökad risktagning-

  213. -och att man fokuserar
    på andra saker.

  214. Man kanske börjar tvätta sig oftare
    och nu är intresset för andra-

  215. -både flickor och pojkar
    som är helt nytt på allvar.

  216. Fokusering på andra saker betyder
    också att man tänker i andra banor.

  217. Det är inte så lätt att få in
    kunskaper som Hallands floder-

  218. -när det är fullt med annat
    i känslosystemen-

  219. -eller vad som styr dativ i tyska.

  220. Högre känslighet för dopamin-

  221. -betyder att vi tar hänsyn
    till den kemiska delen.

  222. Vi börjar förstå
    att det är mycket kemi i hjärnan.

  223. Vi talar om dopamin,
    acetylkolin, serotonin.

  224. En liten hum om det
    får en att förstå-

  225. -att om de under en viss period har
    en högre grad av ett visst ämne-

  226. -då är de mer känsliga
    för belöningar under den perioden.

  227. Vi kan ta dopamin i särskilda centra
    eller belöningsområden.

  228. Samtidigt är barn väldigt olika
    och har olika personligheter.

  229. En försummad term i de här
    sammanhangen och i skolans värld-

  230. -är nåt som lanserades
    redan på 50-talet: ordet temperament.

  231. Det vittnar om en stor variation
    mellan barn-

  232. -biologiskt men också psykologiskt,
    i form av t.ex. uthållighet.

  233. Det är en temperamentsegenskap.

  234. I dag har den populariserats
    lite genom ordet "grit".

  235. Jag gjorde min doktorsavhandling
    om uthållighet-

  236. -och nu är den tillbaka.
    Nu är det mer "jävlaranamma".

  237. Man ska lära sig från misstag
    och gå vidare. Den styrkan-

  238. -och kraften att komma igen
    präglar vissa mer än andra.

  239. De som inte har det
    behöver mera hjälp och stöd.

  240. Det blir en individuell skillnad.

  241. Aktivitetsnivån
    behöver inte vara onormal-

  242. -för att det råkar vara på
    en hög nivå-

  243. -av barnets motoriska aktivitet.

  244. Barnet kanske alltid
    har varit på det sättet.

  245. Har man lite mer "spring i kroppen"
    är man mer livlig.

  246. Livligt lagd, skulle man kunna säga.

  247. Man bör lära sig
    grundläggande kunskaper-

  248. -som har en del
    med psykologi att göra-

  249. -för hur olika barn kan vara och ändå
    befinna sig inom en normalitetsram.

  250. Det är lätt att kalla barn
    som är livlig för hyperaktiva-

  251. -eller varför inte ADHD.

  252. Det vill jag motverka om man för ut
    mer av den informationen.

  253. Det skulle kunna vara en hjälp
    på traven att förstå barn mer.

  254. Precis som närmande/undvikande.

  255. En del vill väldigt gärna närma sig,
    de säger "ja" till det mesta.

  256. För andra är "nej"
    det naturliga sättet-

  257. -att förhålla sig till omvärlden.

  258. Det kan ha att göra med
    anknytningsprocesser-

  259. -ibland är det temperament.

  260. Positiv sinnesstämning
    kan alltså vara nåt medfött.

  261. Ibland ser man att barn blir glada
    och vänliga-

  262. -trots att man inte förstår
    hur det kommer sig.

  263. Det är så märkligt
    att det kan bli så olika-

  264. -om man tänker att barnet
    formas av de sociala förhållandena.

  265. Det tycks vara en sanning
    med modifikation.

  266. Barnet kan ha en skillnad
    i fråga om temperament.

  267. Den biologiska grunden
    för det här är intressant-

  268. -och väl värd
    att lära sig lite kort om.

  269. Inom normalversionen
    mer "spring i kroppen".

  270. Det finns också i fallet
    med högkänslighet, sensitivitet.

  271. Somliga barn blir mycket känsligare
    än andra.

  272. Det blir en "försiktig general"
    som är stresskänsligare än andra.

  273. På höger sida har vi
    från boken "Hjärnskolan"-

  274. -en liten bild som visar
    det retikulära aktiveringssystemet-

  275. -som väcker vakenheten.
    Om det är väldigt uppladdat-

  276. -så kommer mer av aktivitet
    att ske i hjärnbarken-

  277. -i den del som har med sinnena
    och minnena att göra-

  278. -och inte minst med kontroll
    och exekutiv funktion.

  279. Motsatsen, låg sensitivitet-

  280. -är mer tålig för stimulusflöden
    av olika slag.

  281. Det kan vara stökigt i rummet
    utan att de tappar kontrollen.

  282. De kan fortfarande fokusera
    och störs inte lika lätt.

  283. Andra den låga sensitiviteten
    bryr sig inte om det.

  284. Tålig för höga stimulusflöden.
    Vi talar ibland om en undergrupp-

  285. -spänningssökare, stimulushungriga.
    Hjärnan hungrar efter förändringar.

  286. Det är inte heller lätt
    att tillfredsställa de barnen.

  287. Vi kommer behöva veta
    att de inte bara har nån-

  288. -negativ känsla mot lärare
    eller kamrater som gör dem stökiga.

  289. Det kan vara så
    att delar av hjärnan-

  290. -är lite annorlunda utvecklade.

  291. Bristen på stimulans
    eller inadekvat stimulans-

  292. -kan utan vidare göra att hjärnan
    inte utvecklas som den ska.

  293. Det är en aspekt av utveckling,
    hur ser hjärnans utveckling ut?

  294. Har den fått för lite
    eller för mycket?

  295. Multitasking,
    alla är bekanta med det.

  296. Ljuset som vi har omkring oss
    gör att vi inte lägger oss i tid.

  297. Brist på vila och mörker.

  298. Vi vet att hjärnan
    behöver sömnen för att orka.

  299. Vi har sett i forskning
    hur hjärnan skickar informationer-

  300. -via nervcellerna under sömnen-

  301. -särskilt de nervceller som varit
    aktiva och lärt sig nåt under dagen.

  302. Vi får en rekonsolidering
    under natten.

  303. Den går förlorad
    om vi inte sover ordentligt-

  304. -utan ligger länge och håller på
    med mobiltelefonerna-

  305. -som stör sömnen på olika sätt.

  306. Det går inte att förklara här-

  307. -men det är med i bilden
    av vad man borde ha kläm om-

  308. -när det gäller hjärnans funktion
    visavi barn och hur de påverkas.

  309. Vi nämnde socio-emotionell mognad.

  310. Vi kan mycket om trygg
    eller otrygg anknytning-

  311. -eller tillit och misstro.

  312. Vissa signalämnen
    eller kemiska ämnen-

  313. -kommer till och ger oss
    en annan förutsättning-

  314. -att lära oss om man får en mer
    positiv tillitsfull anknytning.

  315. Det kanske är dopamin och oxytocin,
    medan noradrenalin och kortisol-

  316. -är negativa i längden.
    De är stresshormoner.

  317. De ger en utveckling
    t.o.m. av hippocampus-

  318. -en av strukturerna i hjärnan som
    finns för att vi ska lära oss bra.

  319. De ger en utveckling
    av hippocampus som är sämre än-

  320. -om inte kortisolet påverkar oss.

  321. Det är en spännande resa när man lär
    sig mer hjärnan och biologi-

  322. -som också kan komplettera
    en del av andra kunskaper vi har.

  323. Strukturer som amygdala, hippocampus
    och striatum är viktiga.

  324. Belöningssystemet,
    en av de delar i våra hjärnor-

  325. -en bit in i hjärnan kan kidnappas,
    d.v.s. uppmärksamheten-

  326. -från viktiga saker förskjuts till
    att bara tänka på och sålla ut-

  327. -information som har
    med det suget att göra.

  328. Den efterlängtade stimuleringen.

  329. Det kan vara att spela spel,
    men också droger-

  330. -som man har kickat igång
    dopaminsystemet med.

  331. Det är ofta i tonåren
    som dopaminkänsligheten ökar.

  332. Först är den lite låg,
    sen ökar den i tonåren-

  333. -den går upp ganska högt men vid
    30-40-årsåldern sjunker känsligheten.

  334. I den perioden, skolåldrarna,
    är dopaminsystemet extra känsligt.

  335. Då är det lätt att fastna för olika
    typer av sånt som kan ge beroenden.

  336. Det gör att man ofta
    med den höga belöningskänslan-

  337. -som infinner sig i den perioden,
    söker efter de snabba belöningarna.

  338. Man prioriterar dem
    framför de mer långtgående-

  339. -och man kan inte skjuta upp
    sitt beteende. "Läs läxorna!"

  340. Men suget att göra nåt annat
    prioriteras.

  341. Det är en skillnad
    mellan olika personer-

  342. -och en del barn
    har en högre lätthet att åka dit...

  343. ...på sånt som skapar hög aktivitet
    i belöningssystemet.

  344. En viss ökad kunskap
    kan man tänka sig-

  345. -av de klassiska diagnoserna när man
    vill veta vad som händer i hjärnan.

  346. En orientering av hjärnans roll för
    all skolpersonal skulle jag önska.

  347. Det gäller mycket av störningarna
    som kan finnas.

  348. Det finns variationer
    också nedåt normalområdet.

  349. Tourettes syndrom, depression, social
    fobi, ångest att hålla föredrag.

  350. Jag lämnar över till Anna igen.

  351. Ja, en snabb inblick i vilka delar
    som kan vara vettiga-

  352. -att ha bra koll på
    när det gäller individualisering-

  353. -och en likvärdig skola för alla.

  354. Skolinspektionen skrev 2016 att
    lärare behöver goda förutsättningar-

  355. -att utveckla
    undervisningens kvalité.

  356. Vid intervjuer framträder
    otillfredsställelse-

  357. -med att inte ha verktyg att
    undervisa alla elever i klassen.

  358. Rektor ansvarar
    för den pedagogiska utvecklingen.

  359. Rektor ska se till
    att det finns förutsättningar-

  360. -att individualisera,
    att ha en likvärdig skola för alla.

  361. Det är ni som ska lösa det
    i klassrummen-

  362. -men förutsättningarna måste finnas.
    Det är grunden för det.

  363. Att rektor granskar
    undervisningens kvalité-

  364. -ger underlag för insatser
    för att förbättra undervisningen.

  365. Känner ni igen det från rapporten?
    Finns det på plats hos er?

  366. Det var inte lika starkt "ja" på den.

  367. Det var lite mer tveksamt på den.

  368. Några saker som man kan göra
    utifrån det Åke har pratat om...

  369. Om vi går från hjärnvetenskapen
    till klassrumssituationen-

  370. -så är det här några enkla
    och konkreta saker.

  371. En sak i taget.

  372. Fokus och uppmärksamhet
    kräver mycket energi.

  373. Vill man ha ett bra resultat
    på det man gör-

  374. -så ska man göra en sak i taget,
    inte växla mellan flera.

  375. Inte låta sociala medier
    pocka på uppmärksamheten-

  376. -om man skriver en uppsats
    om Shakespeare.

  377. Båda sakerna får ett sämre resultat
    och det tar längre tid.

  378. En sak i taget.

  379. Dela upp uppgifterna, göra delmål.

  380. Att få feedback ofta,
    att veta att man är på rätt väg-

  381. -att målet inte blir så långt fram.

  382. Självkontrollen är inte riktigt
    utvecklat för våra barn i skolan.

  383. Det krävs att vi stämmer av ofta
    så de känner att de är på rätt väg.

  384. Att de har gjort den bit som de ska
    för att kunna ta nästa steg.

  385. Repetera. Kopplingarna mellan
    hjärncellerna som Åke visade-

  386. -återupprättas
    i det nätverk som finns-

  387. -för Hallands sjöar,
    eller vad det var.

  388. Repetition, repetition, repetition.

  389. Det är så det blir kunskap.
    Ju mer vi repeterar-

  390. -desto starkare blir kopplingarna
    mellan hjärncellerna i nätverket.

  391. Till slut har vi repeterat så mycket
    att när de än får frågan-

  392. -så kan de svara, för nätverket
    sitter och de vet svaret.

  393. Träna hjärnan.
    Rörelse och fysisk aktivitet-

  394. -tränar hjärnan. Genom att röra
    på kroppen funkar hjärnan bättre.

  395. Det har kommit
    mycket ny forskning om det.

  396. Nu börjar man förstå hur viktig
    den fysiska aktiviteten är-

  397. -för att man ska kunna
    lära sig bättre, minnas bättre.

  398. Hippocampus som Åke pratade om-

  399. -den struktur
    som står för minne och inlärning-

  400. -växer med fysisk aktivitet. Man kan
    springa sig till en bättre hjärna.

  401. Eller dansa eller spela innebandy.
    Fysisk aktivitet hjälper hjärnan.

  402. Bryt. Gör nya saker, ändra.
    Ta en paus.

  403. Låt hjärnan få växla
    mellan aktivitet och vila.

  404. Retikulära aktiveringssystemet kan
    inte vara igång hur länge som helst.

  405. Det orkar man inte.
    Det behöver vila, gå ner i varv-

  406. -för att sen komma tillbaka.

  407. Ibland är det lätt att tänka
    som lärare-

  408. -att man kör på en stund till.
    "Nu sitter de ju ändå och lyssnar."

  409. De kanske inte gör det.
    De ser ut att lyssna-

  410. -men de gör nåt annat här inne. De
    tittar på mig, men det är ingen där.

  411. Deras retikulära aktiveringssystem
    har gått ner. Bryt, gör en övning.

  412. En avslappningsövning,
    låt de ge varandra en massage-

  413. -eller bara gå några varv.
    Kör några enkla övningar.

  414. Bryt, gör nånting annat.

  415. Det finns mycket att hämta på nätet
    vad gäller brytövningar.

  416. Plocka in andra saker.

  417. De elever som fått göra såna övningar
    under lektionstid presterar bättre.

  418. Det går bättre,
    hjärnan får växla mellan av och på.

  419. Livsstilen lägger grunden.

  420. Livsstilen lägger grunden.

  421. Man ska inte förringa vikten av
    att stå stadigt och stabilt.

  422. Har man ätit frukost,
    sovit tillräckligt-

  423. -har balans och avkoppling i livet,
    rör på kroppen, har bra matvanor-

  424. -då går det lättare.

  425. Då funkar det bättre än om man har
    oregelbundenhet i sina vanor-

  426. -man hoppar över frukosten,
    sover för lite.

  427. Det är svårare att nå målen,
    utbildningsmålen-

  428. -arbete längre fram i livet,
    psykisk och fysisk hälsa.

  429. Står man stadigt och stabilt
    är chansen större-

  430. -att det finns inom räckhåll.

  431. Man behöver inte kämpa lika hårt.

  432. Oavsett vilka elever vi pratar om
    så är basen viktig.

  433. Om vi pratar om de elever
    som är lite mer känsliga-

  434. -eller har det lite tuffare,
    då blir det här ännu viktigare.

  435. Det är ännu viktigare
    med regelbundenhet och bra rutiner-

  436. -när det gäller
    de grundläggande behoven.

  437. Unglivsstil.se är en sajt-

  438. -där det finns gratisinformation
    att hämta-

  439. -om hur livsstilen hänger ihop med
    hur man mår och hur det går i skolan.

  440. Där finns Hjärnskolan som Åke
    pratade om. Det finns poddar-

  441. -videopoddar där elever har ställt
    frågor om hur hjärnan funkar-

  442. -och hur sömnen påverkar,
    som man kan använda i undervisningen.

  443. Det finns också en Facebooksida
    som ni kan hänga med på.

  444. Där dyker det upp ny forskning
    som är intressant för stunden.

  445. Det var det vi hade så här långt.

  446. Vi ställer en sista fråga:

  447. Fick ni med er nåt
    av den här föreläsningen?

  448. Väckte det nåt intresse?
    Mersmak, kanske?

  449. Bekräftelse är minst lika viktigt
    det också.

  450. Tack för att ni lyssnade.

  451. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Inlärning, Inlärningssvårigheter, Neuropsykiatriska diagnoser, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Kevin och Dherar går i resursklass

För elever med behov av extra stöd och anpassningar finns resursklasser, även om man från skolvärldens håll försöker inkludera alla så mycket som möjligt i den vanliga undervisningen. Vi möter Kevin som går i trean, och Dherar som går i sexan på Hellbergsskolan i Sundsvall. De berättar om hur svårt det var för dem att fungera i en fullstor klass. Som stöd har de haft resursteamet lett av Jane Henriksson, lärare på skolan.

Fråga oss