Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Läraren och den stökiga elevenDela
  1. En av pojkarna satt och grät
    efter en lektion, och så sa han:

  2. Katarina, är det på grund av mig
    som alla flyttar från vår klass?

  3. Jag kunde inte säga
    "Ja, det är det" till honom.

  4. Men då gav jag mig attan på att
    han inte skulle misslyckas i skolan.

  5. Fantastiskt kul
    att få se så många här.

  6. Det känns verkligen stort och väldigt
    viktigt för oss att vi får vara här-

  7. -och att så många har kommit hit.

  8. Ja, det är vi tacksamma för,
    och det får oss att förstå-

  9. -att det vi pratar om är väldigt
    viktigt och högst aktuellt än i dag.

  10. Vi är jättetacksamma
    över att ni har kommit.

  11. Tänk vilka viktiga jobb ni har-

  12. -och vilken skillnad
    ni kan göra i människors liv.

  13. Det är ganska häftigt
    när man förstår vidden av det.

  14. -Vem är du, Emil?
    -Emil Häggbom.

  15. Jag är 26 år gammal, och är
    född och uppvuxen i Saltsjöbaden-

  16. -som är en fin förort i stil med
    Lidingö och Djursholm, i Stockholm.

  17. Jag är uppväxt
    med mamma, pappa och två småsyskon-

  18. -och jag hamnade
    i ett tidigt utanförskap i skolan.

  19. Jag hade en problematisk skolgång
    och fick en sen dyslexidiagnos-

  20. -och en sen adhd-utredning,
    och fann lösningen i att tillhöra-

  21. -folk som hade problem med krimi-
    nalitet, och jag självmedicinerade-

  22. -i ett missbruk.

  23. Jag har under de senaste fyra åren
    jobbat med ungdomar-

  24. -som har en bred problematik
    med missbruk och kriminalitet.

  25. Jag har bland annat gjort det
    på anstalter och häkten i Sverige.

  26. Det här är skolan som Emil gick i,
    och där jag fortfarande arbetar.

  27. Saltsjöbadens Samskola
    är lite mer än 100 år gammal-

  28. -och redan för 100 år sen
    så pratade man om-

  29. -hur viktig
    skolan var för utvecklingen.

  30. Man skulle inte bara lära sig ett
    stoff - man skulle växa som människa-

  31. -och bli en samhällsmedborgare.
    En demokratisk fostran.

  32. Jag har jobbat på Samskolan
    väldigt länge, sen 1995.

  33. Så det är ett tag sen, och Samskolan
    har genomgått många förändringar.

  34. Det har varit en högstadie-
    och gymnasieskola. I dag har vi F-9.

  35. Jag har haft lite olika roller,
    och jag har även varit föräldraledig.

  36. 2011, efter min föräldraledighet-

  37. -så kastades jag rakt in
    i den nya läroplanen-

  38. -och blev lite chockad
    över det jag kom in i.

  39. Man hade gått ifrån
    fokuset på eleven som person-

  40. -och pratade bara kunskaper,
    kunskapsinnehåll, centrala innehåll-

  41. -och fokus på betygen.

  42. Jag kände mig lite obekväm med det-

  43. -och jag hamnade
    i en problematisk klass-

  44. -med många elever med stora behov.

  45. Det var en period där som...
    Det var mycket föräldramöten-

  46. -och en del
    flyttade sina barn från klassen-

  47. -för det var några pojkar
    som inte riktigt kunde sitta still.

  48. De var enormt nyfikna och kreativa,
    och ville gärna lära sig-

  49. -men de satt inte still på en stol
    och gjorde som alla andra.

  50. En del flyttade sina elever,
    och en av de här pojkarna-

  51. -satt och grät efter en lektion.

  52. "Katarina, är det på grund av mig
    som alla flyttar från vår klass?"

  53. Jag kunde inte säga
    "Ja, det är det" till honom-

  54. -men jag kände att det var otroligt
    viktigt att göra även hans röst hörd.

  55. Jag gav mig attan på att
    han inte skulle misslyckas i skolan.

  56. Vi ska visa dem. Vi kommer
    att fixa det här tillsammans.

  57. I samma veva gjorde jag en
    Arete-meritering till förstelärare-

  58. -och blev tvungen att läsa forskning
    och titta på vad jag gör-

  59. -med mitt sätt att lära ut.
    Vad är det som stärker eleverna?

  60. Och jag försökte hitta argument
    mot mina kollegor och mot föräldrar-

  61. -för att visa hur vi skulle göra
    den här pojkens röst hörd.

  62. I samma veva besökte Emil mig.

  63. Jag medverkade
    i P3-dokumentären "Verkligheten"-

  64. -och berättade om min skolgång
    och en del av mitt missbruk.

  65. Katarina har alltid varit en relation
    som har betytt väldigt mycket-

  66. -och hon gjorde stor skillnad
    under min högstadieperiod-

  67. -så jag ville inkludera henne
    i dokumentären-

  68. -för att belysa det som hon gjorde
    som förändrade hela min skolgång.

  69. Efter att vi hade medverkat
    i dokumentären-

  70. -så pratade vi om vad vi trodde
    hade varit de viktiga faktorerna-

  71. -och vi kom på
    att vi ser på saker ganska lika.

  72. Mina ungdomar har missbruksproblem-

  73. -men pedagogiken är ganska likadan.

  74. Det var ett fantastiskt möte,
    och enormt stärkande även för mig.

  75. Det blev tydligt att vi måste jobba
    för att alla barn ska bli sedda-

  76. -och få känna att de kan utvecklas.

  77. I våra samtal kom vi fram till
    de här tre fokusområdena-

  78. -som vi tror är viktigt i skolan
    för att få med alla barn.

  79. Goda relationer,
    delaktighet och motivation.

  80. En varierad undervisning som bemöter
    alla elever på olika sätt.

  81. Tydlighet med mål och kunskapskrav.
    Om vi går tillbaka till skolbilden-

  82. -så har Samskolan
    en enormt häftig, gammal aula.

  83. -Du har ett speciellt minne därifrån.
    -Jag hade en problematisk skolgång...

  84. ...och jag fick verkligen
    kämpa mig igenom den.

  85. I nian hade vi
    en avslutningsceremoni i aulan-

  86. -och jag gick stolt fram
    och hämtar mina betyg-

  87. -och visar dem för min mamma.
    "Nu kan du visa alla att jag kan."

  88. Jag lyckades få tre VG
    och resten Godkänt-

  89. -och alla var helt förbluffade
    när jag berättade det.

  90. De fattade inte hur det hade gått
    till. Det var skönt att visa mamma-

  91. -att jag kunde, och jag var stolt
    över att jag hade klarat av det.

  92. Jag minns hur vi satt i den här stora
    aulan - vi borde haft en bild på den-

  93. -och vi hade gjort ett projekt
    kring "Flugornas herre".

  94. Jag är SO-lärare på högstadiet. Vi
    jobbade med demokrati och diktatur-

  95. -och eleverna hade fått en stor
    uppsatsskrivning som slutuppgift.

  96. De gick i årskurs åtta. Det var
    första året man skulle få betyg-

  97. -och jag och svenskläraren
    hade jobbat med det på olika sätt-

  98. -och till slut skulle vi ha
    en stor slutskrivning i aulan.

  99. Den var tre timmar lång, och där
    satt Emil och skrev i tre timmar.

  100. Och gjorde ett fantastiskt resultat.
    Det var en elev som ingen trodde-

  101. -skulle kunna sitta och skriva
    i tre timmar. Men det gjorde du.

  102. Det var häftigt att se
    den motivationen.

  103. Det säger ganska mycket
    om funktionsnedsättningar.

  104. Det kanske handlar mer om hur vi
    ska göra dem intresserade av ämnena-

  105. -än om funktionsnedsättningen. Jag
    kunde sitta och skriva i tre timmar-

  106. -och fick bra betyg.
    Och jag hatade att skriva.

  107. Prata har jag aldrig haft problem,
    men det var värre med att skriva.

  108. Vi ska återkomma
    till den skrivningen-

  109. -för vi tror
    att våra förberedelser inför den-

  110. -var nyckeln till att han
    kunde sitta där i tre timmar.

  111. Jag vill bara säga
    att ni är så viktiga.

  112. Massor med forskning visar hur
    lärarens bemötande av eleven-

  113. -påverkar
    hur eleven ser på hela sin skolgång.

  114. Jag har en dotter
    som faktiskt är lika gammal som Emil-

  115. -och hon har precis
    börjat jobba som lärare i biologi-

  116. -i en skola med mycket problem.

  117. Första veckan
    ringde hon till mig och sa:

  118. "Mamma,
    det här jobbet är så häftigt!"

  119. "Jag gör skillnad varje dag."
    Och man gör skillnad varje dag-

  120. -hur man bemöter eleven. Det kan bli
    en positiv eller en negativ känsla.

  121. Det finns mycket forskning på det.

  122. Alerby skriver:

  123. "Eleven skiljer inte på läraren
    och ämnet i fråga."

  124. Lärare och ämne är så sammanflätat,
    så det man tycker om läraren-

  125. -påverkar vad man tycker om ämnet.
    Tycker man olika om olika ämnen?

  126. Vad beror det på? Har man mött
    de här eleverna i det mötandet?

  127. I England intervjuade man 123 elever-

  128. -med externaliserande beteenden,
    som hade problem med sin skolgång-

  129. -och då kom det fram-

  130. -att dåliga relationer till lärare
    hade varit en anledning.

  131. De kände sig som offer för
    orättvisor. De beskylldes för saker.

  132. Negativt bemötande.

  133. De kände sig kuvade och maktlösa-

  134. -och hade inte
    fått växa som individer.

  135. Eftersom de inte gick i skolan så
    hade de ett fragmentiserat lärande.

  136. Man har ju
    ett annat skolsystem i England-

  137. -och många hade blivit relegerade
    eller bortkopplade under en tid-

  138. -så många kände sig
    exkluderade och stigmatiserade.

  139. Det här kan man
    ta till sig och tänka på.

  140. Vi är väldigt viktiga
    i vårt möte med eleven.

  141. -Vad tänker du kring det?
    -Det är likt relationsskapande.

  142. När man jobbar med människor
    så är relationen det viktigaste.

  143. Det kommer först. Inom behandlings-
    världen är metoderna är sekundära.

  144. Alliansen med terapeuten
    kommer först.

  145. Det är samma i skolan, med lärare.

  146. En lärare som jag inte knyter an till
    får svårt att lära mig saker.

  147. En lärare som jag knyter an till
    kan få ett skittråkigt ämne-

  148. -att plötsligt bli intressant,
    så det är jätteviktigt.

  149. Vi har alla mött de här eleverna
    och känt oss frustrerade.

  150. Vi har tagit saker personligt.
    "Varför lyckas jag inte nå fram?"

  151. Man måste tänka på de här eleverna
    som elever i beteendeproblem-

  152. -och inte elever med problem.
    Det är en viktig skillnad.

  153. Inga elever gör sånt här
    bara för att göra det-

  154. -utan det finns alltid
    en orsak bakom beteendet.

  155. Det blir lättare att förhålla sig
    till det när man tänker så.

  156. Jag brukar säga till folk som är
    utåtagerande och gör dumma saker...

  157. När de gör dumma grejer säger jag:
    "Jag gillar dig som person."

  158. "Men det du gjorde nu är inte okej."

  159. Så att man belyser personen,
    och inte de här beteendena.

  160. -Titta på Emil när han var barn.
    -Kolla, vad snygg jag var.

  161. Ingen tror ju att kommer att
    hålla på med droger som tonåring-

  162. -när man ser den här lilla bebisen.
    Vad är det för resa man har?

  163. Berätta om din första skoltid.

  164. Som många andra var jag väldigt
    nyfiken innan jag började skolan.

  165. Jag såg fram emot det. Det skulle
    bli kul att träffa nya elever-

  166. -lära känna nya kompisar
    och lära sig att läsa och skriva.

  167. Men känslan som jag hade
    redan den första skoldagen-

  168. -var att det kom en knut i magen,
    och det var obekvämt att vara där.

  169. Vi var en stor klass med en
    nyutexaminerad, jättesnäll lärare.

  170. Hon var grym,
    men många elever hade stora behov-

  171. -som var svåra att tillmötesgå
    med bara en lärare.

  172. Känslan av utanförskap
    startade väldigt tidigt i mig-

  173. -och jag blev mobbad i första klass,
    och jag blev väldigt...

  174. Jag sa ifrån
    och blev väldigt utåtagerande-

  175. -och jag kunde inte hantera
    allt jag hade inom mig.

  176. Man satte in två speciallärare-

  177. -som jag älskar mest av allt, för
    att försöka få mig på lektionerna.

  178. Men grejen
    jag inte upplevde som positiv-

  179. -var att man ofta försökte
    skambelägga mig när jag gjorde fel.

  180. När de inte kunde hantera situationen
    kunde de ringa min mamma-

  181. -och be henne åka från sitt jobb -
    hon måste ju jobba, som alla andra.

  182. Hon fick åka från sitt jobb
    hela vägen till skolan-

  183. -och komma in och sätta sig bredvid
    mig för att jag skulle vara tyst.

  184. Är det nån här som har barn?

  185. Tycker de att det är lite stelt när
    man ska krama om dem på skolgården?

  186. Tänk er känslan jag fick-

  187. -när jag vet att det var mitt fel
    att mamma måste lämna jobbet-

  188. -och jag kunde inte sitta still,
    så nu ska jag sitta och skämmas.

  189. Det bidrog bara till att jag inte
    kände mig som alla andra.

  190. Jag fick gå med en speciallärare
    till hennes lektionssal.

  191. Hon var jättebra. Jag koncentrerade
    mig bättre i mindre grupper-

  192. -men grejen var
    att man hämtade mig på lektionstid-

  193. -och sa: "Emil, kom med här,
    så ska vi gå till det andra rummet."

  194. Jag fick ställa mig upp
    och följa med.

  195. Det kändes som att de brännmärkte
    mig. Det var inte medvetet-

  196. -utan det handlade bara om okunskap.

  197. Men jag fick en känsla
    av att vara annorlunda-

  198. -och jag hade svårt
    för större grupper.

  199. Så skolan var inget jag förknippade
    med en behaglig och skön känsla.

  200. Tänk på Astrid Lindgrens sagofigurer.
    Emil, Pippi, Madicken.

  201. Nyfikna, ifrågasättande,
    testar gränser-

  202. -gör allt det där man inte ska göra.
    Och behålla den där nyfikenheten.

  203. Emil ska sälja saker
    för att skaffa flugfångare-

  204. -och pappa fastnar i dem.
    Det är hyss, men det är kreativt-

  205. -och det är massor med kraft i det.

  206. Tänk er Emil när han kom till skolan
    med sin nyfikenhet och sin kraft.

  207. Men när det inte blir så, utan att
    man ska hålla sig innanför boxen.

  208. När man inte fixar det
    blir det jobbigt.

  209. Mara Westling Allodi
    har forskat på det här-

  210. -och skriver om hur små barn är
    speciellt känsliga för bemötandet-

  211. -i förskolan,
    förskoleklass och första klass.

  212. Hur man bemöts där avgör
    hur man ser på hela sin skoltid.

  213. Jag tänker på alla ni som jobbar
    på förskola och i årskurs F och ett-

  214. -hur enormt viktigt
    det första mötet är-

  215. -och hur man ger dem
    en positiv bild av skolan.

  216. Tyvärr är det väldigt tydligt-

  217. -att det framför allt är pojkar
    som drabbas av det här.

  218. Där får man tänka till.
    Vilka pojkar har man-

  219. -som inte fungerar i gruppen,
    och hur bemöter man dem-

  220. -så att de får behålla
    Emil, Madicken och Pippi i sig?

  221. För den kraften i dem
    vill vi ha kvar.

  222. Det är likadant med nyfikenheten,
    när nån frågar varför.

  223. Jag kan bli tokig när nån frågar
    "varför?" för femte gången.

  224. "För att det är så!"
    Att man uppmuntrar ifrågasättandet-

  225. -och det här att man vill veta mer.
    Som Katarina sa så är kreativiteten-

  226. -jätteviktig
    för att behålla den här kraften.

  227. Ha med er det. Hur behåller man
    nyfikenheten man har som barn?

  228. Alla små barn har den drivkraften,
    annars hade de inte börjat gå.

  229. Så drivkraften finns, men hur
    behåller man den genom hela skolan?

  230. Jag vet inte om ni känner till
    boken "Coolt med adhd".

  231. "Hon kan inte
    vara som dem, även om hon vill."

  232. "Hon vill inte att fröken blir arg."

  233. "11-åriga Alice gillar inte att
    ha adhd, men det finns fördelar."

  234. Oavsett om adhd
    ligger bakom beteendet-

  235. -eller om det är
    sociala problem hemifrån-

  236. -så tänk efter på frågan varför.

  237. Det är viktigt att ha med sig
    att det inte handlar om-

  238. -nån viljestyrka eller om
    att det är nåt fel på barnet.

  239. Jag som har jobbat med problematiken
    ganska länge kan ju se-

  240. -att det alltid finns en bakom-
    liggande orsak till ett beteende-

  241. -som inte passar in i normen.

  242. Vad det är kan ju bero på-

  243. -men att man inte
    tar saker personligt.

  244. Vilket är svårt - vi är ju människor.

  245. Då står man inför de här sakerna som
    barnen gör och som man inte får göra-

  246. -för att det strider mot skolans
    trivselregler eller skolregler.

  247. Du jobbar i dag med en pojke.

  248. Jag jobbar med en 13-årig kille som
    inte varit i skolan på snart två år.

  249. Han går nu i skolan,
    med ett anpassat schema.

  250. Jag har pratat mycket med lärarna-

  251. -för det har varit
    mycket negativitet kring den killen.

  252. Allt kopplas till nåt negativt,
    och det är väldigt svårt-

  253. -att få positiv förstärkning
    från lärarna till den här eleven.

  254. Han har gjort så mycket,
    så allt förknippas med honom.

  255. Jag sa till de lärarna:

  256. "Kan vi bara prata
    om det som är bra?"

  257. "Ni måste knyta an till eleven
    och skapa en relation på rasten."

  258. Men då kom eleven med en keps,
    vilket strider mot skolans policy.

  259. Ingen frågar hur killen mår
    eller hur dagen har varit.

  260. De säger: "Du, där borta! Kepsen!"

  261. Det skapar ju en konflikt. Man skapar
    ingen allians mellan lärare och elev-

  262. -utan snarare en separation.
    Apropå såna här avväpnande samtal.

  263. Måste vi poängtera kepsen?
    Eller kan vi låta det vara?

  264. Jag har föreläst
    med Riksförbundet Attention-

  265. -som håller på med NPF-diagnoser,
    så pratar man om lösningsfokus-

  266. -och sett bra hjälpmedel är
    avskärmning med hjälp av keps.

  267. Om man lider av autism eller adhd-

  268. -så kan det vara hur bra som helst
    att sätta på sig en keps och en huva-

  269. -för intrycken blir då lite mindre.

  270. Det kan ni ta med er. Jag förstår
    att skolpolicys måste finnas-

  271. -men var ska vi ta stegen? Är det
    inte bättre att killen går i skolan-

  272. -än att vi poängterar hans keps,
    som jag känner är sekundärt.

  273. Vad är målet? Ross Green
    har studerat det här mycket-

  274. -och han har främst jobbat med barn
    med väldigt stora problem-

  275. -i ungdomsfängelser i USA.

  276. Han har skrivit böcker som "Explosiva
    barn" och "Vilse i skolan"-

  277. -där han tar fram sin plan. Jag vet
    inte hur många som känner till det.

  278. Det här att vi säger
    "Han kan nog om han bara vill"...

  279. Ros Green menar
    att barn gör rätt om de kan-

  280. -och vi måste skapa
    rätt förutsättningar.

  281. Han har en plan A, B, och C,
    där A är att...

  282. Det är kanske det vanligaste,
    att man gör som trivselreglerna är-

  283. -eller som den vuxna säger. "Av med
    kepsen, för det står i reglerna."

  284. "Kom i tid, för det står i reglerna."

  285. Det spelar ingen roll om du
    nästan aldrig är på lektionerna-

  286. -men du kommer nu,
    fast fem minuter för sent.

  287. "Wow, du är här. Vad kul!"
    Då kanske det är det viktiga.

  288. Man gör som de vuxna säger.
    Plan B är det han själv förordar-

  289. -och där diskuterar man med barnet.
    "Vi har en regel om att komma i tid."

  290. "Hur ska vi göra
    så att det känns bra för dig?"

  291. Och i samtalet hitta en lösning
    tillsammans, där barnet är delaktigt.

  292. Plan C innebär att barnet får göra
    som det vill, åtminstone så länge.

  293. Man tar inte den striden.

  294. Jag har gjort om dem lite.
    Jag ser det som tre hinkar i stället.

  295. Den gröna hinken är de tillfällen
    då man inte tar striden.

  296. "Det är inte så himla viktigt."
    Det viktiga är att eleven dyker upp-

  297. -eller att eleven är sjyst mot sina
    kompisar, eller andra viktiga mål.

  298. Då får jag strunta i kepsen.

  299. Jag har kämpat hårt
    för att få bort kepsförbudet-

  300. -så vi har inget kepsförbud nu.

  301. Den blå hinken är att man
    tar striden när den fungerar att ta.

  302. Man får situationsanpassa den.

  303. Man tar diskussionen
    när eleven är tillmötesgående.

  304. Jag försöker ta diskussionen
    och hitta en lösning.

  305. Den röda hinken är det som barnet
    eller ungdomen inte får göra.

  306. Det är sånt som är emot Skollagen,
    sånt som kan kränka eller skada nån-

  307. -eller som skadar dem själva. Där
    måste jag vara fast och konsekvent.

  308. "Den här regeln går vi aldrig över."

  309. Det är den röda hinken.
    Och när man är tydlig kring det-

  310. -och eleven känner det inte bara
    tjatas om de här smågrejerna-

  311. -utan att jag tar ställning
    för det viktiga-

  312. -så accepterar de det
    på ett annat sätt.

  313. Det blir
    en helt annan trygghet också.

  314. Människor behöver en tydlighet,
    en struktur och en gränsdragning.

  315. Framför allt tonåringar och barn.

  316. Man ska inte låta dem göra vad
    de vill, men man måste prioritera.

  317. Jag tänker på killen
    som jag hjälper nu.

  318. Man väljer att se det problematiskt
    i stället för lösningsorienterat.

  319. Han har inte varit i skolan på två
    år, men har nu gått i två veckor-

  320. -och varit där den tid han ska,
    men har kommit för sent två gånger-

  321. -och är fem minuter sen efter rasten.

  322. Då väljer man att prata om de fem
    minuterna, i stället för att säga:

  323. "Han har inte varit här på två år,
    och nu är han här nästan alla dagar."

  324. "Vad bra. Vad duktig du är!"

  325. Man märker snabbt på eleverna
    med den problematiken-

  326. hur de skiner upp när de får positiv
    feedback och positiv förstärkning.

  327. Det är en av framgångsfaktorerna-

  328. -för att hålla motivationen uppe.

  329. Motiverande samtal
    kan man kolla lite på.

  330. Vi kom ju fram till
    att goda relationer-

  331. -var nyckeln till de här barnen. Det
    finns massor med forskning på det.

  332. Hattie tar upp det. Nordenbo
    pratar om att elever som blir sedda-

  333. -och som känner att läraren tror
    på dem, de lyckas mycket bättre.

  334. Det är viktigt att man inte bara
    bygger relationerna under lektionen-

  335. -utan att man även gör det
    på rasterna, i korridorerna.

  336. Då kan man förebygga mycket. En elev
    kanske har svårt för att komma i tid-

  337. -eller kanske blir lite exalterad-

  338. -om man ska göra en speciell
    uppgift... Om man förbereder eleven-

  339. -så kommer de att vara lugnare i det.

  340. Återigen: Eleven vill om den kan.

  341. Att man har det tänket med sig.

  342. Vi satte upp lite tankar och tips.

  343. Hur kan man göra för att förebygga,
    så att man inte hamnar i problemen?

  344. För när man har hamnat i problemet
    så måste man hitta en lösning-

  345. -och det kan påverka andra elever.

  346. Så helst vill man förebygga,
    och då tänker vi mycket kring...

  347. Det handlar om hur man startar upp
    en lektion. Du hade tankar kring det.

  348. Jag minns Katarinas lektioner.

  349. I början av lektionen tog hon i hand
    och kollade hur man mådde.

  350. För att se var man var under dagen.

  351. Vi hade fasta placeringar,
    och om det var för livligt...

  352. -...och den här starten...
    -Det kan ha hänt nåt på rasten.

  353. Om det var högljutt
    och ingenting funkade-

  354. -då startade du om lektionen
    och gjorde en tävling av det.

  355. "Nu går vi ut igen,
    och så försöker vi göra det bättre."

  356. Ofta blev det lugnt andra gången.

  357. I stället för att bli arg. "Sätt er
    och var tysta, nu börjar lektionen!"

  358. Utan det blev "Nu ska vi se hur fort
    ni kan komma in och sätta er".

  359. "20 sekunder. Jag tror att ni klarar
    det på 10." Och så gör man om det.

  360. Till slut sitter alla där som små
    ljus, och då kan man börja lektionen.

  361. Det är ingen idé att försöka
    om man inte har dem med sig.

  362. Fasta placeringar - otroligt viktigt.
    Vi diskuterar det på vår skola-

  363. -och alla har inte det,
    trots att vi har bestämt det.

  364. Om du har elever som inte klarar
    av att sitta nära en annan kompis...

  365. Det går att placera elever på
    ett sätt så att man har dem med sig.

  366. Och tänk igenom placeringen noga.

  367. Det kan se olika ut.
    Man springer mellan olika klassrum-

  368. -och har inget fast klassrum, och
    ska försöka förhålla sig till det.

  369. Jag har färgade kort med alla namn.

  370. Jag har 7A, 7B...
    Jag tar med mig korten-

  371. -och innan lektionen lägger jag ut
    dem utifrån ett system.

  372. "Elev A ska inte så nära elev B.
    Elev C ska inte sitta"-

  373. -"så att den kan se elev..."

  374. Det spelar ingen roll
    hur bänkarna ser ut i klassrummet.

  375. De kan vara i par,
    i grupp eller en och en.

  376. Jag kan forma det utifrån hur
    jag vill att eleverna ska sitta.

  377. Ett tips.

  378. Samtalet som vi nämnde.
    Förbered eleven inför lektionen.

  379. Vad kommer att hända?
    Jag vet, man har inte alltid tid.

  380. Man kanske precis har haft lektion.
    Men om man möter eleven på lunchen:

  381. "Du, vi ses i eftermiddag, och då
    ska vi göra det där du gillade"-

  382. -"med teater." Och så vidare.

  383. Ha öppna dörrar och var tillgänglig
    för barnet när det händer nånting.

  384. Att man finns där.
    "Knacka på arbetsrumsdörren".

  385. Man finns i närheten om det är nåt.
    Ofta är det där man hittar varandra.

  386. Apropå att skapa relationer
    utanför klassrummet-

  387. -så var det lätt att sålla ut vilka
    lärare som brydde sig om oss.

  388. Om det var nån som tog sig några
    minuter extra efter lektionen.

  389. Bara där skapar man ett förtroende.
    "Den här personen bryr sig om mig"-

  390. -"och ger mig tid."

  391. Mer viktiga saker.
    Vi har pratat om relationer.

  392. Vi har pratat lite
    om entreprenörskap-

  393. -som du har sagt
    är en grej i läroplanen.

  394. Det här vill jag belysa
    som en viktig del.

  395. Hade jag inte haft min bakgrund
    och Katarina under den tidsperioden-

  396. -så hade jag inte varit
    entreprenör, drivit eget företag-

  397. -och varit ute och föreläst.
    Det Katarina gjorde-

  398. -var att hon uppmuntrade mig
    att ta vara på mina bra kvaliteter.

  399. Debatt, presentationer,
    göra powerpoints.

  400. Hon var alltid driven och energisk,
    så att man fick fortsätta-

  401. -och utveckla den kreativa sidan,
    och det är nog en av sakerna-

  402. -som har fått mig
    att försöka skapa egna företag-

  403. -och göra saker självständigt.

  404. Och jag tror att det är en viktig del
    i hur samhället ser ut nu.

  405. Jag tror att det kommer att vara
    uppbyggt på småföretagande-

  406. -och där har ni en stor chans
    att uppmuntra de här eleverna-

  407. -att utvecklas på det planet.

  408. Och det ökade i sin tur mitt
    självförtroende och min självkänsla.

  409. Du inkluderade mig. "Hur skulle du
    vilja göra det här provet?"

  410. "Muntligt."
    "Vad bra. Vad vill du göra om?"

  411. Och så visste man.

  412. Det är så mycket i läroplanen som
    eleverna ska ha med sig efter skolan.

  413. Det är inte bara
    det centrala innehållet-

  414. -utan även alla förmågor man måste ha
    som en fungerande samhällsmedborgare.

  415. Ta elevernas kraft i det.

  416. Många entreprenörer har nog
    en liknande bakgrund som Emil-

  417. -med adhd eller nåt annat,
    för det finns en kraft i det.

  418. Och använder man den kraften
    till rätt saker i stället-

  419. -så kan man få ut väldigt mycket. Så
    lyft de entreprenöriella förmågorna.

  420. Eva-Lena Lindster Norberg
    har skrivit en avhandling om det.

  421. "Hur ska du bli när du blir stor?"
    handlar just om de här förmågorna-

  422. -som är så viktiga
    för företagandet i framtiden.

  423. Där ingår att göra projektarbeten,
    komma med egna idéer-

  424. -vara lite utanför ramarna,
    ha initiativrikedom-

  425. -kunna kommunicera på olika sätt,
    spela teater, vara kreativ, o.s.v.

  426. Så det är viktiga bitar i skolan.

  427. Där kommer vi in
    på den varierande undervisningen.

  428. Vi bemöter många olika elever,
    och alla elever är unika-

  429. -och de har olika sätt
    att lära sig på.

  430. Jag fick en aha-upplevelse när jag
    läste en artikel av Rita Dunn-

  431. -där hon pratar om inlärningsstilar.
    Det är ett omdebatterat ämne-

  432. -men i min erfarenhet
    och i min praktik-

  433. -så har jag sett
    att barn lär sig på olika sätt.

  434. En varierande undervisning där de får
    utveckla det som de tycker är roligt-

  435. -och som passar sättet
    de lär sig bäst på-

  436. -så når man bättre resultat.
    Det gäller inte bara lektionen-

  437. -utan även provsituationer.

  438. Jag brukar inte kalla det för prov,
    utan vi utvärderar våra kunskaper.

  439. Det kan göras på olika sätt-

  440. -och en elev som är bra på att prata
    ska förstås visa sina kunskaper där-

  441. -för då får eleven ett bättre
    resultat än på ett skriftligt prov.

  442. De som känner sig trygga med
    traditionella prov kan få göra det.

  443. Att hitta möjligheten att göra det.

  444. Jag försöker variera utvärderings-
    sätten, t.o.m. under samma område.

  445. I en klass kan några göra på ett sätt
    och några på ett annat sätt.

  446. Det kan vara problematiskt.
    Hur ska jag göra då-

  447. -om några ska skriva prov
    och andra ska redovisa muntligt?

  448. De som gör muntliga redovisningar
    får redovisa för en annan klass.

  449. De har kanske fått redovisa
    för en klass i årskurs sex-

  450. -och det blir ju också ett möte.

  451. Och de som har skrivit prov,
    då har jag ibland också satt...

  452. Antingen har jag själv vaktat,
    eller så löst det på annat sätt.

  453. Man får vara
    lite kreativ och påhittig.

  454. Det hör ihop med relationen.
    Det var ett sätt för mig-

  455. -att känna "Hon ser mig".

  456. "Hon försöker hjälpa mig att uppnå
    kraven som finns i skolan."

  457. "Men hon tänker lite utanför boxen."
    Eller väldigt mycket utanför boxen.

  458. Hon hittade lösningar i stället för
    problem, vilket var sjyst för mig-

  459. -och det skapade en trygghet där jag
    kände att jag skulle klara av det.

  460. Tillbaka
    till den här tretimmarsskrivningen.

  461. Det var också...

  462. Ni hade inget val, men det föregicks
    av tydlig information kring...

  463. Framför allt,
    vad är det man ska skriva om?

  464. Om man vet det är man trygg i det.

  465. De skulle skriva om demokratin och
    diktaturen i "Flugornas herre".

  466. Ingenting annat. Vi hade gått igenom
    hur man kunde göra, på olika sätt.

  467. Man kunde koppla demokratiska
    kännetecken till olika händelser.

  468. Man kunde använda olika strukturer.

  469. Så ni var väl förberedda. Självklart
    ska man träna på alla sätt.

  470. Man ska inte bara göra det man är
    duktig på, utan man ska träna allt.

  471. Man måste få visa där man är stark,
    så att man får visa vad man kan.

  472. Vi ska utvärdera deras kunskaper,
    inte deras sätt att visa kunskaperna.

  473. Lustfyllda lärandet
    pratade vi också om.

  474. Glasser menar att det finns fem
    olika drivkrafter för en människa.

  475. En är att bli älskad. Att ha roligt
    är viktigt. Och att tillhöra nånting.

  476. Om vi kopplar det till uppsatsen-

  477. -så tillhörde ni nånting då.
    Det var en spännande grej.

  478. Det var tre timmar,
    det var ganska speciellt.

  479. Du lade upp det som om det
    var en gymnasieskrivning.

  480. Då kände man sig jätteviktig.

  481. Att man fick känna
    att man hade en chans-

  482. -och då blir man ju uppmuntrad i det.
    Så det är viktigt.

  483. Att utveckla självförtroendet i olika
    projekt och få visa vad man kan.

  484. Det har vi också pratat om.

  485. Du var inne på tydlighet.

  486. Det är nåt viktigt,
    som du också gjorde.

  487. Katarina förklarade
    väldigt tydligt betygskriterierna-

  488. -och vad som gällde för Godkänt, VG
    och MVG, som det hette på min tid.

  489. Nu låter jag gammal.

  490. Då visste man det,
    och då kunde jag se...

  491. "Jag kommer inte
    behöva prestera jättemycket"-

  492. -"för att få ett VG,
    men det krävs en hel del."

  493. "Jag har inte riktigt kunskapen
    för att nå upp till ett MVG."

  494. Jag kunde anpassa mina studier
    efter betygskriterierna.

  495. Det fick en att vara intresserad
    och sikta mot ett MVG-

  496. -för att få det resultatet. Katarina
    var väldigt tydlig efter olika prov-

  497. -och gav oss feedback
    på provresultaten.

  498. Hon frågade om vi ville veta
    vad som krävdes för ett MVG.

  499. Och så förklarade hon hur mycket till
    jag skulle behöva fylla i-

  500. -och på vilket sätt. Då kunde man
    göra ett bättre resultat nästa gång.

  501. Anders Jönssons bok
    "Lärande bedömning"-

  502. -trycker mycket på tydligheten.
    Att man är tydlig med kunskapskraven-

  503. -och vad som krävs för olika betyg,
    och så vidare.

  504. Hur många har lyssnat
    på James Nottingham?

  505. Några stycken är det.

  506. Kan ni visualisera ett hus
    i era huvuden? Hur ser ett hus ut?

  507. Kan jag få nån som säger nåt?
    Hur ser ditt hus ut?

  508. Nån som vågar? - Hur ser ditt hus ut?

  509. Två våningar. Wow!
    Det här är jättehäftigt.

  510. Nånting så här?

  511. Ett sånt här tak. Hur många fönster?

  512. Fyra? Förlåt, jag hörde inte.
    Fyra uppe. Det här blir spännande.

  513. Vi gör så här. Och nåt liknande här.

  514. Konst är inte min starka sida.
    Har du en dörr?

  515. En dörr också. Nåt mer?

  516. En skorsten, förstås.
    Kanske rök ur skorstenen?

  517. James Nottingham
    gjorde det här på en föreläsning-

  518. -så jag kanske felciterar honom,
    men det var så enormt talande.

  519. Han bad alla rita ett hus,
    och sen sa han:

  520. "Ni får ett poäng för varje fönster."
    Åtta poäng.

  521. "Ni får ett poäng om ni har
    en skorsten." Ett poäng för det.

  522. "Ni får ett poäng för en dörr."
    Ett poäng.

  523. "Ni får tio poäng för tvåvåningshus."

  524. Det blev ju massor med poäng.
    "Ni får fem poäng för ett brutet tak.

  525. Hjälp. Hur många poäng har vi här?
    25 poäng fick den här eleven.

  526. Bra! Men den stackars eleven
    som har gjort värsta funkishuset-

  527. -med ett jättelångt fönster-

  528. -och en pool på taket.

  529. Ingen skorsten,
    utan bara en sån här utomhusvariant.

  530. Nåt helt annat.
    Den får ju inte en enda poäng-

  531. -fast huset är fantastiskt.
    Det här är så enormt viktigt.

  532. Om vi är tydliga med vad de ska kunna
    och vad de får poäng för-

  533. -så kommer de att prestera det.

  534. Om man säger att ni ska ha med så här
    många orsaker till det här problemet-

  535. -eller så här många konsekvenser,
    ni måste se så här många samband-

  536. -ni måste dra
    så här många paralleller-

  537. -då kommer eleverna göra det,
    för de vill.

  538. De vill om de kan, återigen.

  539. Enormt viktigt. James Nottinghams
    föreläsning var en aha-upplevelse-

  540. -så lyssna på honom
    om ni får chansen.

  541. Lite tips.

  542. Låt eleven vara med
    i planeringen av ett arbetsområde.

  543. Stoffet är svårt att påverka.

  544. Vi har ett centralt innehåll och
    kunskapskrav att förhålla oss till-

  545. -men ofta är det centrala innehållet
    ganska flexibelt.

  546. Appellera till elevernas intresse.
    Vad tycker de är spännande?

  547. Jag hade en grupp nior
    som hade upptäckt tv-serien "Skam".

  548. Det var sista avsnittet
    med religion, Sana, islam och...

  549. "Vi kan gå igenom hela
    religionsavsnittet."

  550. "Vi får in etik,
    moral, sex och samlevnad"-

  551. -"och vi får in islam
    och synen på det. Massor med grejer."

  552. De tyckte det var jättekul. Vi såg
    små avsnitt och diskuterade dem.

  553. Och eleverna
    fick vara med i planeringen.

  554. Ge frågan innan. "Det här
    är det ni ska kunna till ett prov."

  555. Eller en utvärdering,
    som jag helst säger.

  556. Gör en begreppslista.
    "De här begreppen ska ni kunna."

  557. De ska lära sig
    1 500 nya ord varje år.

  558. Det är bara att göra
    en begreppslista.

  559. De lär sig massor med nya ord.

  560. Visa på olika kunskapsnivåer och
    exemplifiera. Ta fram ett A-arbete.

  561. "Så här ser ett A-arbete ut."
    Ofta känner elever-

  562. -att de försöker, men de
    når ändå inte riktigt fram.

  563. När de ser skillnaden
    blir det väldigt tydligt.

  564. Så plocka fram nåt.
    Och eleverna som...

  565. Jag brukar fråga om jag får visa-

  566. -men de blir glada när man visar
    deras arbete som ett gott exempel.

  567. Kamratrespons. Låt dem läsa varandras
    arbeten och ge feedback.

  568. Man ser inte bara
    hur ett arbete kan se ut-

  569. -för det är ju bra, men man förstår
    även vilka kunskapsnivåer man ska ha.

  570. Vad är kvalitet? Jag måste ju veta-

  571. -vad min kompis inte har med,
    för att det ska bli bättre.

  572. Har den förklarat begreppen?
    Har den förklarat hur och varför?

  573. Har den dragit
    en parallell till verkligheten? Nej.

  574. Då måste eleven tänka till
    kring det här. Vad är kvalitet?

  575. Man tränas i dessa förmågor,
    och när man förstår-

  576. -vad som krävs för ett betyg
    så blir det lättare att uppnå det.

  577. Det är kul att se.

  578. Vi har pratat mycket om prov-

  579. -för det är oftast väldigt laddat.
    Hur kände du med det?

  580. Jag hade svårt att lyckas på skrift-
    liga prov, vilket skapade ångest.

  581. Jag sänkte mina betygskrav.
    Jag var glad om jag blev godkänd.

  582. Jag slutade plugga inför prov,
    för det var ingen mening.

  583. Det gick ändå inte som jag hade
    tänkt. Då var tydligheten viktig-

  584. -för att få den här tryggheten.

  585. Det finns en massa sätt att lösa det
    på, och jag tror att det är vanligt-

  586. -att prestationen är ångestladdad,
    för vi kräver att ungdomar och barn-

  587. -ska prestera vid en tidig ålder,
    och blir man hela tiden mätt-

  588. -så kommer ens psykiska mående efter.

  589. "Kan jag inte prestera är jag inte
    lycklig." Lyckan bor i prestationen-

  590. -för folk kräver att man presterar.

  591. Ha med eleven i hur utvärderingen
    ska gå till, och avdramatisera det.

  592. Vad är mitt mål?
    Jo, att de ska lära sig området.

  593. I våras
    hade jag en nia med flera elever-

  594. -som också hade adhd och allt
    möjligt. De var jättemotiverade-

  595. -men de hade lite...

  596. Det var svårt med prov, och de
    var nervösa för nationella proven.

  597. Vi hade ett prov
    om det ekonomiska kretsloppet.

  598. De skulle skriva ett case-

  599. -men de blev inte klara, för vi
    hade bara en 50-minuterslektion.

  600. De skrev och skrev, och jag kände
    att de kunde mycket mer.

  601. "Jag tar in era prov, och
    så får ni fortsätta om tre dagar."

  602. Det blev alldeles tyst. "Så kan du
    väl inte göra? Det är väl fusk?"

  603. "Vi kommer ju att prata om
    vad vi har skrivit och tagit upp."

  604. "Ja, och?"

  605. "Det är ju ett prov!"

  606. "Det är underbart
    om ni pratar ekonomi i tre dagar"-

  607. -"och kommer tillbaka och kan allt
    om det ekonomiska kretsloppet."

  608. "Okej!" Så blev det, och de
    hade ju snackat på som sjutton-

  609. -både hemma och med varandra, så när
    de skrev provet tre dagar senare-

  610. -så fick de fantastiska resultat.
    Det var bara A och B.

  611. Då tänker man: "Har vi fuskat?" Man
    blir lite orolig själv, som lärare.

  612. "Var det fusk eller inte?"

  613. Men så kom nationella provet
    på våren-

  614. -och då var det ekonomi
    och det ekonomiska kretsloppet.

  615. Vilken klass tror ni hade bäst poäng
    på den frågan?

  616. Det hade de ju, för de hade lärt sig
    det. Det blev ett livslångt lärande.

  617. Så man behöver inte vara så...

  618. Vad är prov? Diskutera
    prov och utvärderingsformer.

  619. Diskutera det med varandra
    och hitta på nya, kreativa sätt.

  620. Vi hinner inte gå igenom det här.
    Det är ett sätt att konkretisera-

  621. -olika bedömningar och kunskapskrav.

  622. Jag brukar prata om en skärmflygsresa
    och olika berg.

  623. Alla kan jobba sig upp
    för de höga bergen.

  624. Nu måste skynda på. Jag kan prata
    om det här hur länge som helst.

  625. Vi vill inkludera föräldrarna,
    för det är väldigt viktigt.

  626. Att ha en tät samverkan
    med föräldrar-

  627. -eller om det finns
    andra insatser för ungdomarna-

  628. -så är det jätteviktigt
    att bjuda in dem till skolan.

  629. Ju tätare samverkan,
    desto bättre resultat kan man få.

  630. Och att få förtroende för föräldrar
    och tillit till föräldrar-

  631. -där måste vi börja med
    att skapa relationer.

  632. Det finns en massa stöd
    för föräldrar.

  633. Om man ser
    att folk inte mäktar med...

  634. Jag förstår inte hur folk klarar sig
    när man har barn, relation, jobb...

  635. Jag tycker det är jobbigt
    med ett jobb och en hund.

  636. Det finns hjälp i form av
    föräldraprogram som Komet-

  637. -och annan föräldrautbildning.
    Är det funktionsnedsättningar-

  638. -så kan man vända sig till
    Adhd-center och socialtjänsten.

  639. Man måste lyfta fram det när man ser
    att föräldrarna inte når hela vägen.

  640. De försöker, men de kanske
    är ensamstående o.s.v.

  641. När man har en bra relation
    och jobbar ihop i allians-

  642. -så blir det mycket bättre resultat.

  643. En liten sammanfattning kring vad
    Hattie menar är skickliga lärare.

  644. Skapa ett optimalt klassrumsklimat.
    Relationer med eleverna.

  645. Ha tillgång till en bred repertoar.
    Variera undervisningen-

  646. -och anpassa den efter behov.
    Ge feedback.

  647. Ha en positiv känsla för eleverna.
    Tänk att de kan och vill.

  648. -Positiv feedback.
    -Höga förväntningar.

  649. Mindre läroboksstyrda. Komplexa
    frågor. Sikta mer än uppnåendemålen.

  650. -Tack för oss.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läraren och den stökiga eleven

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolk, Skoltrivsel, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

En skola för rätt och fel

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?

Fråga oss