Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Grejen med grammatikDela
  1. Grammatiken är det hemliga system
    som gör att vi förstår varandra.

  2. När jag gick in här-

  3. -gick jag förbi några personer.

  4. De sa: "Nu är det grammatik."

  5. "Är det grammatik? Då går jag."

  6. Det var intressant.

  7. Jag tänkte börja med människors
    uppfattning av grammatik-

  8. -och hur kul det är.

  9. Jag börjar
    med en illustration av mig själv-

  10. -de senaste tre åren.

  11. 2014 gav jag ut
    boken "Grejen med verb".

  12. Sen dess
    har journalister varit förvirrade.

  13. Där är jag och en journalist
    som intervjuar mig om boken.

  14. De frågar oftast:

  15. "Varför valde du att skriva en bok
    om grammatik?"

  16. Jag svarar: "Är det inte allas dröm
    att skriv en grammatikbok?"

  17. "Allas dröm..."

  18. "Men varför
    ville du göra grammatik rolig?"

  19. "Fanns det ett behov?
    Såg du en målgrupp?"

  20. "Såg du en lucka i marknaden?"

  21. "Nej, jag skrev boken för mig själv
    för jag tyckte det var så kul."

  22. Ungefär så har vår relation varit
    men den har blivit bättre.

  23. Jag ska berätta
    vilka insikter jag har fått-

  24. -som har gjort att min relation till
    dessa journalister har förbättrats.

  25. Det jag har tänkt mig är-

  26. -att människor i allmänhet
    älskar grammatik.

  27. Det är där
    jag och journalisterna krockar-

  28. -men jag har fått rätt
    i mitt antagande.

  29. Jag ska berätta om mig själv.
    Jag är författare-

  30. -och utbildad SFI-lärare
    och har jobbat på SFI i tio år.

  31. Jag har även gjort andra saker.
    Jag ska visa några av mina böcker.

  32. För att göra det snabbt
    har jag gjort en sammanfattning.

  33. Jag har skrivit relationsromaner
    och historiska romaner.

  34. "Tillbaka till henne" handlar
    om kampen för kvinnlig rösträtt.

  35. "Hjärta av jazz"
    utspelar sig på 40-talet...

  36. ...i Stockholms jazzkretsar.

  37. Jag har skrivit fyra stycken
    s.k. spänningsromaner-

  38. -om Sveriges litteraturvärlds enda
    papperslösa svartdetektiv, Kouplan-

  39. -som lever gömd samtidigt som han
    löser mysterier för att tjäna pengar.

  40. De har jag också skrivit om till
    lättläst, som används mycket på SFI.

  41. Det ska jag uppehålla mig kort vid
    för ni kanske är intresserade.

  42. Att skriv om sin egen roman
    till lättläst är en stor utmaning.

  43. Där sitter man
    och skriver på sin bok.

  44. Man väljer
    vilken scen man ska skriva.

  45. Vad behöver scenen för känsla?
    Vilka ord ska jag välja?

  46. Jag tänker på rytmen och ordvalen
    när jag skriver.

  47. Om jag ska beskriva salen vi är i nu-

  48. -kanske jag skriver:

  49. "Salen hade svarta väggar." Nej.

  50. "I..."
    "Människor fyllde nästan salen."

  51. "Det satt människor i salen."
    "Det satt folk i salen."

  52. Stryk "det satt i salen".

  53. "Jag hade gått upp på scenen."

  54. "Hundratals människor
    tittade på mig." "Stirrade."

  55. "Hundratals människor..."

  56. "Ett gäng människor glodde på mig.
    Stirrade. Glodde. Blängde."

  57. "Stirrade. Tittade."

  58. Det är bara en mening, som ska passa
    ihop med föregående mening.

  59. Det ska bli ett stycke
    med bra innehåll-

  60. -som är rimligt i storlek.

  61. Det ska vara varierat ordval
    och ett bra flyt.

  62. Stycket ska relatera till kapitlet
    som ska relatera till boken.

  63. Allt jag skriver ska ha en koppling
    till själva grundkärnan i min roman.

  64. Det tar lång tid att skriva
    ett enda stycke.

  65. Ibland skriver man
    ett stycke på en dag-

  66. -och i slutet av dagen raderar man
    det för det blev inte som man ville.

  67. Sen har man äntligen skrivit boken.

  68. Den har gått genom förläggare,
    redaktör och korr.

  69. Man har läst den fem-sex gånger-

  70. -och tycker man har fått den
    så bra som man kan.

  71. Då ska jag skriva om hela boken
    i enkla huvudsatser-

  72. -med ord som alla kan förstå.

  73. Det är en stor utmaning.

  74. Jag brukar jämföra det med att ta en
    roman och sen skriva poesi av den-

  75. -fast utan friheten att välja
    vilka ord som helst.

  76. I romaner bör man vara varierad
    i sitt ordval och inte upprepa sig.

  77. Det är det vanligaste min redaktör
    skriver - "upprepn."

  78. Då får jag hitta på nåt annat.

  79. Med lättläst är det tvärtom.

  80. Upprepa gärna orden
    så att det blir lätt att förstå-

  81. -så att man tar sig igenom texten.

  82. Jag har också skrivit böcker
    för barn och ungdom.

  83. Det här lever jag på numera.

  84. Jag skriver romaner.
    Det är det jag gör de flesta dagar.

  85. Jag åker på bibliotek
    och pratar om mina böcker.

  86. Mina romaner
    är översatta till nio språk.

  87. Det här tycker jag
    att jag sysslar med.

  88. Men vilken bok är uppe
    i åttonde upplagan i Sverige?

  89. Det är min grammatikbok
    "Grejen med verb".

  90. Det här bekräftar min tes-

  91. -att svenska folket älskar grammatik.

  92. "Äntligen. En bok om verb.
    Vi måste köpa den."

  93. Efter 2014 har mina frågestunder
    på bibliotek och sånt-

  94. -blivit väldigt förutsägbara.

  95. När jag hade pratat om en roman
    var frågorna:

  96. "Hur lång tid tar det
    att skriva en bok?"

  97. Efter 2014: "Är det några frågor?"

  98. "Nät kommer substantiven?"
    Varenda gång...

  99. Svenska folket kräver substantiv.
    Det är bara substantiv.

  100. "Vi måste ha fler grammatikböcker,
    gärna substantiv."

  101. Jag kände pressen
    och det tog några år.

  102. Det är svårare med substantiv
    än med verb.

  103. Ni kanske ska ha ett samtal
    om substantiv, men det är bara-

  104. -plural, singular,
    bestämd och obestämd form.

  105. "Grejen med substantiv"
    fick också handla om pronomen-

  106. -med den säljande pitchen
    "nu med nominalfraser".

  107. För att ge er en inblick
    i vad böckerna innehåller...

  108. Jag har tagit fasta på saker som jag
    har saknat i vanliga grammatikböcker.

  109. Jag har några exempel.
    Här ser ni en fisk på ett element.

  110. Det illustrerar frågeställningen:

  111. "Om man hittar på ett nytt ord..."

  112. Ibland har jag dålig framförhållning
    och behöver tina upp mat.

  113. Den blir svampig
    om man tinar den i mikron-

  114. -och jag har inte tid att vänta på
    att den ska tina.

  115. Då kanske jag lägger den
    i en plastpåse på elementet.

  116. Då hittade jag på
    att det är "att elementa".

  117. "Har du elementat fisken?"

  118. Frågan är, varför får inte jag, som
    är upphovskvinnan till detta ord-

  119. -bestämma att det tillhör konjugation
    fyra, starka verb?

  120. Jag har ju hittat på ordet.

  121. Jag kan säga: "Jag har hittat på
    ett ord vi ska använda - elementa."

  122. "Det är ett starkt verb som böjs
    elementa, elemant, elemuntit."

  123. Då kommer den här personen
    att protestera.

  124. "Det är okej att du har hittat på ett
    verb men det får inte vara starkt."

  125. Sånt diskuterar jag
    i "Grejen med verb":

  126. Ni får läsa mer där.

  127. På vilket sätt
    är Stålmannens kalsonger-

  128. -ungefär som A:et i infinitiv-formen?

  129. I substantivboken
    har jag frågeställningen:

  130. "Om man går in i en muffins-affär"...

  131. ..."och behöver säga 'muffins'
    i plural bestämd form"...

  132. ..."varför blir man så arg?"

  133. "Jag vill köpa de där..."

  134. "Muffinsen... Muffinsarna...
    Muffinarna..."

  135. Varför blir gamla människor så arga
    om de blir niade?

  136. Det hör till kapitlen-

  137. -om de starka känslornas ordklass
    pronomen.

  138. Jag är inte bara grammatiknörd.
    Jag är också lärare.

  139. Även om jag inte jobbar som lärare
    så är jag det i hjärtat.

  140. Alla som frågar mig hur det var
    att jobba som SFI-lärare...

  141. Om de inte själva
    har jobbat med det-

  142. -finns det nån typ av rädsla
    eller medlidande-

  143. -i frågan om hur det är
    att jobba som SFI-lärare.

  144. Har de själva jobbat på SFI
    eller språkcafé-

  145. -vet de att det är
    eventuellt världens bästa yrke.

  146. Det säger jag alltid.

  147. Man får träffa
    många trevliga, öppna, roliga-

  148. -och ibland tråkiga människor-

  149. -med många erfarenheter
    och kunskaper-

  150. -insikter och tankar
    och olika religioner och bakgrunder.

  151. Det är vuxna elever
    som man möter varje dag-

  152. -och har en möjlighet att hjälpa.

  153. Jag har inte jobbat på SFI
    på några år. Jag har skrivit böcker.

  154. Nu kan jag ibland känna
    en tomhet i mitt bröst.

  155. "Vad gör jag egentligen här?
    Vad betyder jag i världen?

  156. När jag jobbade på SFI var det
    tydligt vad jag betydde i världen.

  157. Jag lärde människor nåt de desperat
    behövde för att skapa sig ett liv.

  158. Bilden är från tv-serien
    "Tio lektioner i språkdidaktik"-

  159. -som jag gjorde för UR.
    Det är mina elever på bilden.

  160. Till sist säger jag
    till den här journalisten:

  161. "Det bästa med SFI
    är att det kan vara"-

  162. -"Sveriges enda yrke där du
    varje dag får prata om grammatik."

  163. Jag har kommit på
    varför hon reagerar så-

  164. -och varför de två killarna gick
    när det skulle handla om grammatik.

  165. Jag har kommit på varför de har
    den inställningen till grammatik.

  166. Det finns nämligen olika sätt
    att betrakta grammatik på.

  167. Det är vanligt att se grammatik-

  168. -som lagar och regler-

  169. -som man kan slå folk i huvudet med.

  170. Det finns inget mer effektivt sätt
    att få en diskussion att spåra ur på-

  171. -än att påpeka
    att nån skriver "de" och "dem" fel.

  172. De känner sig dumma
    och blir arga på grammatiken-

  173. -trots att det var en människa
    som irriterade sig lite för mycket-

  174. -på en felaktig böjning.

  175. Men de ser det som en regelbok
    som nån uppifrån har bestämt.

  176. Nån har bestämt hur det ska vara
    och så ska vi följa det.

  177. Gör vi inte det anses vi vara dumma
    och det är inte så kul.

  178. Men många lärare och grammatiknördar
    ser det inte så här.

  179. En del ser det som etiketter.

  180. Det är väldigt viktigt,
    kan jag intyga-

  181. -att man vet var saker och ting är.

  182. Det är viktigt att veta vad som är
    cayennepeppar och vad som är kanel.

  183. Mamma. Det var inte en god äppelpaj.

  184. Det är bra om man skriver
    vad det är i kryddburkarna.

  185. På samma sätt
    är det bra att känna till-

  186. -vad subjekt och objekt är om man ska
    lära sig skilja på "de" och "dem".

  187. Det är ett trevligare sätt
    att se på det.

  188. Vi ger dig några etiketter
    så du vet vad som är vad.

  189. Så såg jag inte heller grammatik.

  190. När jag började intressera mig
    för grammatik-

  191. -visste jag inte vad det var.

  192. Jag upptäckte grammatik
    utan att nån gav mig etiketterna.

  193. Jag ser grammatik så här:

  194. Det här är ett broderi jag gjorde
    när jag var liten.

  195. Hur lyckas man brodera-

  196. -en tomte på en låda med en gul katt
    och "god jul"?

  197. Hur fungerar det? Jo, titta på
    baksidan så ser du hur trådarna går.

  198. Så ser jag på grammatik.

  199. Det är en enastående upptäckt
    av hur språket hänger ihop.

  200. Man vänder på språket
    och tittar på själva konstruktionen.

  201. Det är som att se en websida och sen
    få se hur den har blivit kodad.

  202. Det är som att dissekera en kropp
    och se hur allt fungerar.

  203. Det är grammatik för mig.

  204. Man upptäcker vad det är
    som gör att vi förstår varandra.

  205. Utan grammatik hade vi inte förstått
    vad andra menade.

  206. Det bästa med
    att undervisa i grammatik...

  207. ...är att det är ett ämne
    som elever kan klura på.

  208. Här är ett exempel för elever
    med svenska som förstaspråk.

  209. Då kan man visa
    en felaktig fras eller mening.

  210. "En hungrigt präst."
    Är det rätt eller fel?

  211. Alla vet att det är fel.

  212. Vem kan komma på den bästa
    förklaringen till varför det är fel?

  213. Vem kan komma på
    vad som gör att det blir fel?

  214. Det är en väldigt...

  215. ...intrikat fråga för den som aldrig
    har fått den förut.

  216. Men när man börjar ställa
    såna frågor regelbundet-

  217. -blir det lite av en skattjakt.

  218. När man undervisar i grammatik kan
    man använda vilka exempel som helst.

  219. Språket handlar ju om allt.

  220. En biologilärare som ska prata om
    kroppen, får bara prata om kroppen.

  221. En mattelärare har lite utrymme
    när den ska ta räkneexempel-

  222. -men med grammatik
    har vi all möjlighet-

  223. -att använda roliga exempel.
    Ni ska få se några exempel på det.

  224. Här är ett exempel
    från "Grejen med verb"-

  225. -om hur det efter hjälpverb kommer
    ett annat verb i infinitiv.

  226. Här har vi en illustration
    av futurum preteritum.

  227. Futurum är ju "jag ska gå".

  228. Säger vi "jag skulle gå"
    pratar vi i preteritum-

  229. -om nåt vi i preteritum
    hade i futurum.

  230. Här är en illustration av meningen:

  231. "Jag skulle gå ut
    och slänga soporna"-

  232. -"men då kom utomjordingar och
    strålade upp mig i sitt rymdskepp."

  233. "De skulle utföra hemska experiment
    på min kropp, men jag slog mig fri"-

  234. -"med vad Friskis & Svettis
    kallar benkick-bakspark."

  235. Man får använda
    vilken typ av exempel som helst.

  236. Det ger aha-upplevelser.

  237. Som den här killen...
    "Aha. 'Dem' är objektsform."

  238. Jag får ibland frågan-

  239. -av "folk som har gått i skolan
    nån gång":

  240. "Folk som har gått i skolan nån gång"
    är experter-

  241. -på vad lärare gör och bör göra.

  242. De frågar ofta: "Varför ska man
    lära sig grammatik i skolan?"

  243. För svenska som andraspråk
    och speciellt SFI-

  244. -där man har vuxna elever som inte
    lärt sig grammatik är det uppenbart-

  245. -men även för svenska elever
    som har svenska som modersmål-

  246. -så finns det ett antal argument.

  247. Det första är så himla uppenbart.
    Det är beskrivningen av språket.

  248. Det finns väl inget ämne där man
    inte berättar om vad ämnet är.

  249. För mig är grammatik beskrivningen
    av det vi håller på med.

  250. Att bara göra saker som...

  251. Jag tycker det är bra, även om det
    kanske inte framgår av min liknelse.

  252. Jag är författare och tycker det är
    bra att läsa skönlitterära texter-

  253. -och diskutera
    uttryck och nyanser i språk-

  254. -och genrer.

  255. Men nu kommer liknelsen.

  256. Att göra det men inte berätta nåt
    om hur språket hänger ihop-

  257. -är som att vara biologilärare-

  258. -och ha en groda framför sig
    och säga:

  259. "Titta, den kan hoppa också."

  260. Men man börjar inte dissekera
    den stackars grodan.

  261. Det var i min skolgång. Jag vet inte
    om man dissekerar grodor fortfarande.

  262. Att inte vilja ta reda på hur det
    hänger ihop, är lite konstigt.

  263. En mer praktisk orsak är-

  264. -att om man kan grammatik så förstår
    man också när det bli fel.

  265. Många säger att de hör
    när det blir fel och det är sant.

  266. Men många hör inte när det blir fel.

  267. Det finns fall där även jag-

  268. -som brukar höra när det blir fel
    och som är grammatiknörd-

  269. -ändå måste fundera
    vad det syftar tillbaka på.

  270. Det finns satsförkortningar
    och andra tveksamma fall-

  271. -där man kan luta sig tillbaka
    på nån typ av grammatisk kunskap.

  272. För att lära sig andra språk...

  273. Jag ser, som SFI-lärare,
    stor skillnad-

  274. -när det kommer elever som har lärt
    sig grammatik på sitt eget språk-

  275. -och sen ska lära sig svenska-

  276. -jämfört med elever som aldrig
    har lärt sig grammatik-

  277. -och inte vet vad ett verb är.

  278. Jag har elever som inte kan ett ord
    svenska men kan ta ut satsdelar-

  279. -för att de lärt sig grammatik
    i sitt hemland.

  280. Motsatsen är de som sliter sitt hår
    för att det är ny kunskap.

  281. Vi vill att våra elever
    ska bli typen-

  282. -som lätt sätter in ett nytt språk
    i ett system.

  283. Jag har ett till argument, som jag
    personligen tycker är lite pinsamt.

  284. Där sitter jag på SFI-

  285. -med elever
    som efter ett par månader-

  286. -kan mer om svensk grammatik-

  287. -än en människa på gatan
    som ombeds ta ut en bisats.

  288. Den sista punkten tror jag inte
    finns med i nåt styrdokument-

  289. -men jag har med den ändå.
    Jag tycker det är väldigt kul.

  290. Vad ska eleverna lära sig?
    Jag får ofta den frågan.

  291. Vad är en rimlig nivå?

  292. Behöver man lära sig om
    satsadverbialets placering i bisats-

  293. -parasitiska gap
    och klitiska partiklar? Nja.

  294. Men jag tycker
    att en god allmänbildning-

  295. -skulle kunna vara
    att kunna alla ordklasser.

  296. Vilken ordklass tror ni
    jag har börjat med?

  297. En logisk ordklass att börja med.
    Verb.

  298. Verb, substantiv, adjektiv, adverb,
    pronomen, interjektioner, räkneord-

  299. -konjunktioner och prepositioner.

  300. När det gäller adjektiv och
    substantiv är det bra att känna till-

  301. -bestämd och obestämd form
    och singular och plural.

  302. När det gäller verb
    har vi tempus och tempusharmoni-

  303. -vilket jag vet
    att era elever har svårt med.

  304. Jag ser det för ni nickar.

  305. Det är mycket...

  306. "Jag går på gatan och då såg jag..."

  307. För pronomen är det bra att känna
    till subjektsform och objektsform-

  308. -annars har man svårt
    med "de" och "dem".

  309. Och possessiva pronomen...

  310. Det finns mer, men det här
    är grunden för ordklasser.

  311. Satsdelar kan vi hitta överallt.

  312. Jag hittade den här på en dörr...

  313. ...med några satsdelar på.

  314. "Nej! Jag har inte mött Jesus och jag
    vet inte var han är. Sluta ringa på."

  315. Här kan vi ta ut satsdelar.
    De viktigaste är subjekt, "jag"-

  316. -och verb 1, eller finit verb-

  317. -och verb 2, "har mött".

  318. Satsadverbialet är "inte".
    "Jesus" är objekt, och så vidare...

  319. Satshierarki och satsbindning.

  320. Det är det som gör...

  321. Högstadielärare jag känner-

  322. -ojar sig
    över vissa texter de får in.

  323. Problemet är...

  324. Det som blir tjorvigt i en text...

  325. När det gäller elever
    med svenska som modersmål-

  326. -är inte verben tjorvigheten-

  327. -utan då handlar det
    om satsbindning och syftningsfel.

  328. För att det ska kunna ordnas upp...

  329. ...så att folk sätter punkt
    efter huvudsats, behöver man...

  330. Det här är från en läkarjournal-

  331. -där nån hade kunnat fundera
    över det här med syftning.

  332. Man hittar dem på nätet
    om man söker på "journalgrodor".

  333. "Patienten dog i juni -90 och detta
    har tagit honom mycket hårt."

  334. Satsbindningen här
    är att vi har två...

  335. Jag hör ett rungande "huvudsatser".

  336. Det är två huvudsatser som binds ihop
    med hjälp av en konjunktion - "och".

  337. "Patienten dog i juni -90"
    är första huvudsatsen.

  338. "Detta har tagit honom mycket hårt"
    är andra huvudsatsen.

  339. De binds ihop med ett "och".

  340. Det här är också
    en journalanteckning.

  341. "Halsen som patienten hade besvär med
    i höstas är nu borta."

  342. I den här meningen hittar vi också
    lite av ett syftningsfel.

  343. Vi har en bisats, nämligen...

  344. Exakt.

  345. "Som patienten hade besvär med
    i höstas" är bisatsen.

  346. Det är en bisats
    som är kopplad till halsen.

  347. Den syftar på halsen.

  348. Vad är huvudsatsen?

  349. Jag hör vissa säga
    "halsen är nu borta".

  350. Andra säger hela meningen.

  351. Svaret är att hela meningen är
    huvudsats, inklusive bisatsen.

  352. Det gör vissa människor lite arga.

  353. Man vill gärna säga att det ena är
    bisats och det andra är huvudsats.

  354. Men i svensk grammatisk beskrivning
    är det så här.

  355. Bisatsen ingår i huvudsatsen.
    Jag känner att det sitter folk här-

  356. -och undrar vad "halsen är nu borta"
    är där man tar bort bisatsen.

  357. En sats som innehåller en bisats-

  358. -minus bisatsen, kallas matrissats.

  359. Man brukar inte prata om
    matrissatser. Få vet vad det är.

  360. Satshierarki och satsbindning är den
    tredje saken folk bör känna till.

  361. Man måste inte ha full koll, för jag
    vet att folk har andra intressen-

  362. -men det är bra att känna till att
    det är så här vårt språk binds ihop.

  363. Då är frågan hur de ska lära sig det.

  364. Hur ska man trycka in det här
    i människors hjärnor?

  365. Här kommer några tips.
    Jag ska visa exempel.

  366. Utgå från elevernas förkunskaper
    och språkkänsla.

  367. Låt elever söka system och mönster.

  368. Låt elever klassificera och beskriva
    ord de själva använder-

  369. -så att de känner att grammatiken
    rör deras språk också.

  370. Diskutera varför meningar är rätt
    eller fel, och vad det innebär.

  371. Det är en sak att säga att det där
    är fel och det där är rätt.

  372. Man kan också diskutera
    vad rätt och fel går ut på.

  373. Varför är nåt rätt?

  374. Många elever har föräldrar som säger
    "nu jag måste gå."

  375. Är det föräldrar som gör del?

  376. Det är snarare föräldrar
    som kommer att ha lite svårare-

  377. -att få alla människor att acceptera
    deras intelligensnivå, tyvärr.

  378. Det säger inget om deras intelligens
    men nåt om hur de blir bemötta.

  379. Det är mer av en god gärning
    till eleverna-

  380. -att ge dem möjligheten att bli
    respekterade av så många som möjligt-

  381. -genom att kunna uttrycka sig "rätt".

  382. Men "rätt" är bara vad vi
    har kommit överens om.

  383. Utnyttja elevernas fantasi.

  384. "Testa och tänj"
    kommer jag att visa exempel på.

  385. Här kommer ett exempel jag brukar
    utgå ifrån i SFI-klassrummet...

  386. ...men det funkar nog
    i alla klassrum.

  387. Jag skriver en mening:
    "Du lagar mat och jag ser på tv."

  388. Sen frågar jag:
    "Hur många meningar är det här?"

  389. Vi har inte pratat om det
    men ändå kan eleverna lista ut...

  390. Det vanligaste svaret
    jag får på frågan är-

  391. -att det är två meningar.

  392. Då säger jag: "Bra gissat."

  393. "Er språkkänsla sa er
    att det finns två av nånting"-

  394. -"men ni vet inte säkert vad det är."

  395. "Det ni har hittat är en sats."

  396. "Ni har identifierat två satser
    bara genom er språkkänsla."

  397. En sats innehåller subjekt och verb
    och det gör också de här satserna.

  398. Elevernas språkkänsla hittar subjekt
    och verb utan att fundera på det.

  399. Att gå från konkret till abstrakt...

  400. ...när man ska identifiera
    subjekt och verb...

  401. Här är en konkret mening:
    "Myggor flyger runt i luften."

  402. Vi kan lätt hitta verbet,
    för det är nåt nån gör - "flyger"...

  403. ...och så kan vi hitta subjektet
    - "myggor".

  404. När det här har etablerats kan vi gå
    till den här typen av meningar:

  405. "Det regnar."
    Vad är verbet? "Regnar."

  406. Men vad är "det"?

  407. Är det nån som håller på och regnar?
    Vem är det i så fall?

  408. Här har vi fler såna exempel.

  409. I de första är det lätt
    att hitta subjekt och verb.

  410. Sen har vi "det blir kaos" och
    "det sitter en fågel på stegen".

  411. Formellt och egentligt subjekt...

  412. Jag hade kunnat gå in på djupet
    men då hade vi behövt två timmar.

  413. Att låta elever söka system
    och mönster nämnde jag förut.

  414. Man låter eleverna lista ut
    och beskriva regler själva.

  415. Vi ska få ett exempel på svenska.
    Det här är för SFI-

  416. -men det funkar för vem som helst.

  417. Här kommer några exempel.

  418. "Ett stort träd. En stor villa.
    En stor elefant."

  419. "Två stora bilar. Ett stort piano."

  420. Jag säger till eleverna: "Jag kommer
    att ta det lugnt i tio minuter."

  421. "Ni ska sitta i grupper"-

  422. -"och lista ut
    varför det ibland blir 'stor'-

  423. -'stora' och 'stort'.
    Vad styr det?

  424. I stället för att jag säger: "I dag
    ska vi prata om kongruensböjning."

  425. "En-ord slutar inte på nåt speciellt,
    på ett-ord slutar adjektivet på 't'"-

  426. -"och är det plural eller bestämd
    form så slutar det på 'a'."

  427. I stället låter jag dem lista ut det.

  428. Jag ska göra det med er nu. Är det
    många här som pratar swahili?

  429. Bra.

  430. Ni ska få klura
    så får ni se hur roligt det är.

  431. Jag har fem meningar. En mening på
    swahili skrivs ihop som ett ord.

  432. Ninakimbia - Jag springer.
    Ulikimbia - Du sprang.

  433. Nilikimbia - Jag sprang.
    Mnakimbia - Ni springer.

  434. Unakimbia - Du springer.

  435. Genom det här ska ni lista ut
    var tempus sitter.

  436. Hade jag gett er tio minuter hade ni
    fått beskriva vad ni har listat ut.

  437. Var det nån som listade ut
    att tempus sitter i andra stavelsen?

  438. Ja, visst var det kul?

  439. Ni kanske till och med listade ut-

  440. -att "jag" är "ni" och "du" är "u".

  441. Då kom ni också fram till
    att "ni" är "m".

  442. Här gjorde ni
    er egen grammatikbeskrivning.

  443. Det är bra, för då
    kommer man ihåg den bättre.

  444. Testa och tänj. När man har pratat om
    en nominalfras kan man testa det.

  445. Hur lång nominalfras kan vi göra
    av den här bilden?

  446. Vi kan säga "en ko".

  447. Men vi kan tänja på den.

  448. "En brun och vit ko."

  449. "En brunvit, lurvig"...

  450. ..."något uttråkad ko
    som stirrar på mig."

  451. Vi kan göra den längre och längre
    och diskutera-

  452. -hur lång nominalfras
    det är rimligt att ha.

  453. Hur många verb
    kan man få in i en huvudsats?

  454. "Jag skulle vilja försöka sluta äta
    godis." Fem verb.

  455. Hur många huvudsatser
    kan man skriva i samma mening?

  456. Här har jag ett exempel.

  457. Vi skulle bada men det började regna
    så vi stannade inne-

  458. -och då kom en tant
    som började prata om blod-

  459. -så till slut sprang vi ut men då
    följde hon efter oss in i skogen-

  460. -och där kom vi bort från varandra
    och jag rusade in i ett träd-

  461. -och sen var allt svart.

  462. Ett gäng huvudsatser kan vi göra
    till en enda mening.

  463. Det blir en intressant diskussion
    i klassrummet-

  464. -för vi har så många smarta elever.

  465. Hur många huvudsatser
    är det bra att ha?

  466. Efter hur många känner man att man
    aldrig får andas när man läser?

  467. Det sista jag vill säga om hur man
    kan hålla på med grammatik...

  468. ...är att...

  469. Det är lätt hänt att man har
    ett grammatiksjok-

  470. -i två eller fyra veckor.

  471. Sen går man vidare och har litteratur
    eller nåt annat.

  472. Men min mission går ut på-

  473. -att folk
    ska ha lite koll på grammatik.

  474. Jag tycker det är bättre-

  475. -att integrera grammatiken
    i resten av undervisningen.

  476. Det är då det här med "de" och "dem"
    fastnar.

  477. En sak man kan göra för att få in
    grammatiken i folks huvuden-

  478. -är att ta upp vanliga fel.

  479. Man kan ta autentiska exempel
    eller hitta på egna.

  480. Det kan vara syftningsfel, "de"
    och "dem" eller "var" och "vart".

  481. Man låter eleverna diskutera med
    sin egna grammatiska terminologi-

  482. -vad det är som gör dem fel
    och hur man gör rätt.

  483. Man ska återkomma till
    de vanliga grammatiska termerna.

  484. Det här är objekt,
    därför ska det vara "dem", t.ex.

  485. Man ska använda
    elevernas egna uttryck.

  486. Väldigt många...

  487. Jag hörde nån som sa "shoo bre".
    Det kan man ju använda.

  488. Många uttryck är interjektioner.
    Det finns andra uttryck.

  489. Jag pratar om svenska skolan nu,
    inte SFI.

  490. Man kan använda dem som exempel-

  491. -och visa att alla ord vi använder-

  492. -har en grammatik.

  493. Ett grammatikpass
    behöver ju inte vara en hel lektion.

  494. Det kan vara fem minuter där man
    påminner om vad ett syftningsfel är-

  495. -eller en påminnelse om skillnaden
    mellan "var" och "vart".

  496. Det är samma skillnad som "upp"
    och "uppe" eller "här" och "hit".

  497. Jag har skrivit två böcker
    som riktar sig till skolan.

  498. Tack för att ni kom och inte gick,
    som de två killarna.

  499. Ni hör till den delen av svenska
    folket som verkar ha förstått-

  500. -att grammatiken är
    det fantastiska hemliga system-

  501. -som gör att vi förstår varandra.
    Tack.

  502. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grejen med grammatik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Grammatik
Ämnesord:
Grammatik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk metodik , Språkundervisning, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.

Fråga oss