Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Flyktingskap, lärande och resiliensDela
  1. Man inser att de inte går vidare
    eller utvecklas.

  2. Det blir inte bättre
    av ett år till i förberedelseklass.

  3. Man måste hitta andra modeller.

  4. Hej! Välkomna till föreläsningen om
    flyktingskap, lärande och resiliens.

  5. Jag är Nihad Bunar, professor
    i barn- och ungdomsvetenskap vid SU.

  6. Jag har arbetat med migration
    och utbildning under ganska många år.

  7. Jag har arbetat som modersmålslärare-

  8. -och studiehandledare för nyanlända
    barn från Bosnien på 90-talet.

  9. Jag har praktiska erfarenheter
    av nyanlända flyktingbarn och skolan.

  10. Jag publicerade en forskningsrapport
    2010 om nyanlända och lärande.

  11. Jag sammanställde forskningskunskaper
    och vad vi i övrigt visste-

  12. -om nyanländas mottagande,
    inkludering och lärande i skolan.

  13. Jag insåg att vi visste väldigt lite
    om elevernas utbildningsvillkor.

  14. Det visade sig, när jag gick igenom
    utvecklingen under flera decennier-

  15. -att väldigt lite hade hänt i skolan-

  16. -när det gäller strukturer
    för inkludering och lärande.

  17. Vi hade i stort sett
    samma system som på 60-talet.

  18. De senaste tre, fyra åren har mycket
    hänt vad gäller nyanlända elever.

  19. Det kom en ny lagstiftning.

  20. Skolverket har fått flera uppdrag
    att stötta kommuner och skolor-

  21. -i deras uppdrag
    att inkludera nyanlända elever.

  22. Det är lite grann om det
    jag kommer att prata i dag.

  23. Jag inleder med en introduktion
    till det här nya systemet.

  24. Sverige har blivit
    det land i världen-

  25. -som har den mest genomarbetade
    modellen för mottagande av nyanlända.

  26. Det finns en rad bekymmer
    när det gäller implementeringen-

  27. -men vi har lagstiftning, regler,
    policyrekommendationer och liknande-

  28. -som följer rekommendationer från
    svensk och internationell forskning.

  29. Vi har också mycket starkare
    kunskapsbas om de här eleverna.

  30. Låt mig inledningsvis kort
    säga något om det här systemet.

  31. Väldigt övergripande.

  32. Så kallade
    positiva kontextuella faktorer-

  33. -påverkar skolors arbete
    med nyanlända.

  34. Vi har ett policyramverk
    som är förankrat i lagstiftningen.

  35. Det utgår från nationell nivå:

  36. Resurser, initiativ,
    Skolinspektionens kontroller m.m.

  37. Skolinspektionen har varit aktiv
    med att titta på olika aspekter-

  38. -av skolors och kommuners arbete
    med nyanlända elever-

  39. -och kommit med förhållandevis
    många rapporter de senaste åren.

  40. Ett policyramverk förankrat
    i lagstiftning är positivt.

  41. Då är det inte bara rekommendationer.

  42. Vissa saker tycker vissa skolor
    är viktiga - vissa inte.

  43. Då öppnar man policypaketet,
    och i slutändan blir det inte bra.

  44. Det här måste alla följa.

  45. Ett tydligt ansvar ligger på huvudmän
    och rektorer.

  46. Vi vet vem
    som ska ställas till svar.

  47. Vi har distans till lagen
    om barn med särskilda behov.

  48. Nyanlända är de som har kommit
    till en svensk skola.

  49. I upp till fyra år kan de betraktas
    som nyanlända elever.

  50. Vår begränsning är som sagt fyra år.

  51. Insatserna ska utgå från elevernas
    individuella förutsättningar.

  52. All forskning säger att vi måste utgå
    från elevernas förutsättningar.

  53. Den största risken för eleverna
    är den här kollektiva behandlingen.

  54. Att alla elever behandlas
    som om de hade en homogen bakgrund.

  55. Vi ser ansträngningar
    att inte exkludera nyanlända-

  56. -från sociala
    och pedagogiska sammanhang.

  57. Vi har begränsningar för hur länge
    elever kan vara i förberedelseklass-

  58. -eller under hur lång tid
    de kan få prioriterad timplan.

  59. Jag återkommer till det här.

  60. Vi ser också ett perspektivskifte-

  61. -i en del skrivningar
    i Skolverkets allmänna råd.

  62. Övergången till ordinarie klass-

  63. -villkoras inte bara
    av kunskaper i svenska-

  64. -utan av elevens möjlighet
    att tillgodogöra sig undervisningen.

  65. Länge handlade det om
    att man väntade man på-

  66. -att elever skulle lära sig svenska
    i förberedelseklass och mogna-

  67. -innan de fick plats
    i ordinarie klass.

  68. Nu säger lagstiftaren-

  69. -att det är viktigt
    med grunderna i svenska språket-

  70. -men att det också handlar om hur
    lärarna arbetar med de här eleverna.

  71. De är elever för alla lärare.

  72. Alla lärare
    ska kunna arbeta språkutvecklande.

  73. Det handlar inte bara
    om elevens svenska-

  74. -utan också om hur lärarna i olika
    ämnen utvecklar sin undervisning-

  75. -för att nå elever
    som inte fullt ut behärskar svenska.

  76. Det finns satsningar från regeringen,
    som lokala samordnare-

  77. -men också på utländska lärare-

  78. -genom Snabbspåret och ULV -
    Utländska lärares vidareutbildning.

  79. Det finns en positiv offentlig
    diskurs om nyanlända i utbildningen.

  80. I stort sett alla vill att
    de här eleverna ska lyckas i skolan.

  81. Det som är bra för de här eleverna
    är bra för hela skolan och samhället.

  82. De pedagogiska strukturer
    för nyanlända som vi har i landet-

  83. -är viktiga för eleverna.

  84. Det är kanske främst det här-

  85. -som kollegor utbildade
    i andra länder är intresserade av.

  86. "Vad gör ni inom skolan?"

  87. "Vilka pedagogiska strukturer
    har ni för nyanlända?"

  88. En viktig insats är strukturerad
    kartläggning för nyanlända elever.

  89. Det är obligatoriskt för grundskolan,
    och det finns material.

  90. Det har länge riktats kritik
    mot skolor.

  91. De betraktar nyanlända
    som oskrivna blad-

  92. -och bortser från kunskaper
    och erfarenheter.

  93. Vissa skolor och kommuner
    tog fram eget kartläggningsmaterial.

  94. Vissa hade ingenting.

  95. Sen 2016 har vi
    både material för kartläggning-

  96. -och lagstiftning
    som säger att alla måste göra det.

  97. Studiehandledning är den kanske
    viktigaste pedagogiska insatsen.

  98. Jag återkommer snart till det.

  99. Studiehandledning kan ges som
    extraanpassning - oftast ges det så-

  100. -men också som särskilt stöd.

  101. Särskilt stöd
    är en starkare stödform-

  102. -men det är få kommuner som ser
    studiehandledning som särskilt stöd.

  103. Här finns det annan lagstiftning om
    utredning, åtgärdsplan och liknande.

  104. Nyanlända har, precis som andra,
    rätt till ledning och stimulans-

  105. -inom ramen för den undervisning
    de befinner sig i.

  106. Angående andra pedagogiska strukturer
    så har vi prioriterad timplan.

  107. Skolor kan prioritera timmar
    från andra ämnen-

  108. -till förmån för svenska eller
    svenska som andraspråk under ett år.

  109. Det får dock inte påverka möjligheten
    att uppnå kunskapsmål i andra ämnen.

  110. Det här har skapat kanske
    allra mest förvirring i skolorna.

  111. Man hyvlar timmar från andra ämnen-

  112. -och ger förstärkt undervisning
    i svenska som andraspråk.

  113. Det här kan ges
    inom ramen för förberedelseklasserna.

  114. I vissa kommuner och skolor,
    visar Skolinspektionens rapporter-

  115. -blandar man ihop prioriterad timplan
    och anpassad studiegång.

  116. Man tar för mycket tid från andra
    ämnen och gör avsteg från timplanen.

  117. I praktiken har eleverna
    fått anpassad studiegång-

  118. -en form av stöd
    där åtgärdsplan måste tas fram.

  119. Det har många inte gjort och därför
    fått kritik av Skolinspektionen.

  120. Elever har rätt till ett garanterat
    antal undervisningstimmar.

  121. Lika många som alla andra.

  122. Det har varit ett problem
    inte minst på gymnasiet.

  123. Nyanlända har fått ett begränsat
    antal undervisningstimmar per vecka.

  124. I vissa kommuner 13-14 timmar.

  125. Det ska vara
    mellan 20 och 23 på gymnasienivå.

  126. Man kan diskutera förlängd skolplikt
    för nyanlända.

  127. De måste först och främst
    få det de har rätt till-

  128. -alltså lika mycket undervisning som
    andra under den återstående tiden.

  129. Svenska som andraspråk
    är viktigast inledningsvis-

  130. -men det finns ju andra ämnen.

  131. Elever måste behålla kopplingen
    till andra ämnen-

  132. -framför allt de som har
    ordentlig skolgång från hemländerna-

  133. -så att de inte tappar
    för mycket kunskap.

  134. Då blir det svårt
    att få betyg i slutet av årskurs 9-

  135. -och komma in på nationella
    eller individuella program.

  136. Det är viktigt
    med koppling till andra ämnen.

  137. Frågan har uppstått
    om vilka ämnen som ska prioriteras.

  138. Ska eleverna läsa alla sexton ämnen
    eller ska man göra prioriteringar-

  139. -och se till att de läser fem
    eller nio ämnen plus kärnämnena-

  140. -för att satsa på
    att de kommer in på-

  141. -ett nationellt program
    eller yrkesprogram på gymnasiet-

  142. -och undviker
    individuella programmet?

  143. Kommunerna har olika tolkningar av
    hur de här strukturerna ska hanteras.

  144. Det finns satsningar: fler timmar i
    svenska som andraspråk, lovskola m.m.

  145. Vi har sett satsningar på lärarnas
    och rektorernas fortbildning.

  146. Skolverket har fått i uppdrag-

  147. -att genomföra ett flertal
    av de här fortbildningarna.

  148. I utredningar framkommer det hela
    tiden från skolorna och huvudmännen-

  149. -att det finns ett stort behov
    av fortbildningar.

  150. De pedagogiska strukturerna
    är flexibla.

  151. Det skapar ibland förvirring.

  152. "Hur ska vi göra
    prioriterad timplan?"

  153. "Hur ska det förhållas
    till anpassad studiegång?"

  154. "Ska eleverna läsa alla ämnen
    eller ska vi välja vilka?"

  155. Det här öppnar, vill jag hävda, för
    lagstiftarens egentliga intention-

  156. -nämligen planering och uppföljning-

  157. -utifrån lärarnas bedömning
    och elevernas individuella behov.

  158. Skolorna erbjuds ett smörgåsbord,
    men med vissa fasta, yttre ramar.

  159. Vi återkommer ständigt
    till elevers individuella behov.

  160. "Så här kan man göra, men hur ni gör
    beror mycket på vilka elever ni har."

  161. Eleverna är så olika.

  162. Det finns en rad bekymmer,
    inte minst med implementeringen.

  163. Organisationsrelaterade problem.

  164. De som oftast tas upp
    i forskning och utvärderingar-

  165. -handlar om övergångar
    mellan olika organisatoriska enheter.

  166. I grundskolan anordnar många kommuner
    en första mottagning av nyanlända-

  167. -inom ramen
    för centrala mottagningsenheter.

  168. De kan heta Regnbågen, Perrongen,
    Välkomsten eller liknande.

  169. Där tillbringar eleverna
    från 2-3 dagar upp till åtta veckor.

  170. Det görs en inledande kartläggning,
    och skolhälsan är närvarande.

  171. Man informerar om utbildningsväsendet
    och gör den första kartläggningen.

  172. Den ska följa med eleverna
    när de kommer till sin skola.

  173. Där sitter lärarna
    och läser den här kartläggningen.

  174. Vissa gillar den inte och gör en ny.
    Eleven hamnar i förberedelseklass.

  175. När eleven ska in i ordinarie klass
    ska den här portföljen följa med.

  176. Dessutom flyttar eleverna rätt ofta,
    framför allt på gymnasienivå.

  177. Ensamkommande flyttar ofta.

  178. Den här portfolion
    tenderar att försvinna under vägen.

  179. Övergångar är det kritiska momentet
    för nyanlända.

  180. Det måste förberedas
    och finnas samverkan-

  181. -mellan mottagning, förberedelseklass
    och ordinarie undervisning-

  182. -och vidare till gymnasiet, om
    eleverna ankommer i årskurs 8 och 9.

  183. Ska de in på språkintroduktion
    eller något annat program?

  184. Vi såg problem med intern samverkan -
    barn hamnar mellan stolarna.

  185. Det handlar ofta om samverkan mellan
    studiehandledare och ämneslärare.

  186. Det måste uppmärksammas mer-

  187. -och det är rektors ansvar att olika
    yrkesgrupper samlas kring barnen.

  188. Vi har sett bristande kännedom
    om barnens rättigheter-

  189. -och lagstiftningen på området.

  190. Vid språkintroduktionen
    på gymnasienivå-

  191. -måste huvudmannen
    ta fram en utbildningsplan.

  192. Det är målet och visionen.
    Vad vill man med utbildningen?

  193. Eleverna får ingen programstruktur,
    utan individuella utbildningsplaner.

  194. Det här ska förhållas
    till huvudmannens utbildningsplan-

  195. -men många kommuner
    har inga utbildningsplaner.

  196. Sex år efter
    att språkintroduktionen tillkom-

  197. -har man ingen utbildningsplan.

  198. Eleverna får inget att jämföra sina
    resultat med, vilket är rättsosäkert.

  199. Då har man i kommunerna inte förstått
    att det här måste tas fram.

  200. Kommuner och skolor har påpekat
    att de har många nyanlända där.

  201. Dagens system, både på grundskolenivå
    och i gymnasiet-

  202. -är inte riggat för det stora antalet
    elever vi haft de senaste åren.

  203. Ungefär 100 000 barn
    har ansökt om asyl-

  204. -och de har samma rätt till
    utbildning som barn födda i Sverige.

  205. Alla barn har rätt till särskilt stöd
    om de behöver det.

  206. Man menar att systemet är
    för ambitiöst för de många nyanlända.

  207. I vissa skolor är upp till 30-40 %
    av eleverna i årskurs 8 nyanlända.

  208. Många menar att det är omöjligt att
    leva upp till lagstiftningens krav-

  209. -med så många elever.

  210. Man hänvisar till brist på lokaler
    och kvalificerad personal-

  211. -underdimensionerad elevhälsa och
    för få studie- och yrkesvägledare.

  212. "Vi villa göra allt som krävs
    men kan inte leverera"-

  213. -"eftersom vi saknar lokaler,
    personal och liknande."

  214. Då ställs frågan:
    Hur mycket får man improvisera-

  215. -med en ganska flexibel lagstiftning-

  216. -som samtidigt är väldigt krävande
    och omfattande?

  217. Med många nyanlända i systemet -
    hur mycket får man improvisera?

  218. Här ställs likvärdigheten på prov
    ute i kommunerna.

  219. Man kan improvisera ganska mycket-

  220. -men man måste ha en vision
    eller ledande principer.

  221. Det måste vara inkludering
    och lärande.

  222. Vi hade i princip ingen reglering
    fram till 2016 om nyanlända.

  223. Man använde skrivningar-

  224. -om elever i behov av särskilt stöd,
    särskilda undervisningsgrupper m.m.

  225. Vi såg väldigt stora skillnader
    i kommunerna.

  226. Man tyckte: "Det är ju flexibelt."

  227. Det är svårt
    att ställa folk till svars då.

  228. Man måste ha ledande principer.

  229. Inkludering och lärande.
    Du måste inkludera eleverna socialt-

  230. -så att de inte sitter
    i en barack någonstans-

  231. -isolerade
    från skolans sociala sammanhang.

  232. Allt vi gör med eleverna
    måste syfta till lärande-

  233. -men också skolframgång,
    där eleverna får betyg i årskurs 9.

  234. Hamnar de på språkintroduktionen
    så vet vi-

  235. -att väldigt få
    går vidare till nationella program-

  236. -och lämnar dem efter tre, fyra
    eller fem år med godkända betyg.

  237. Då försvinner barnen ur systemet.

  238. Vad gäller skillnader...

  239. Jag vill bara säga något
    om språkintroduktionen.

  240. Det sitter nog personer här
    som arbetar med språkintroduktionen.

  241. Det har uppstått stora skillnader
    i kommunernas språkintroduktioner.

  242. Det finns ett märkligt förhållande i
    systemet rörande språkintroduktionen.

  243. Vad handlar det om,
    och vad alstrar skillnaderna?

  244. Elever skickas dit-

  245. -med hänvisning till att de behöver
    utbildning med tyngdpunkt i svenska.

  246. I praktiken innebär det att de
    saknar svenska och ska bygga upp det.

  247. De förmodas få gå till andra program
    när de fått tillräckliga kunskaper.

  248. Det är kärnan i språkintroduktionen.

  249. Du följer inga program
    eller kursplaner.

  250. Du ska få
    en individuell utbildningsplan.

  251. När du bedöms ha tillräckligt bra
    svenska ska du in i andra program.

  252. Det finns krav
    när det gäller nationella program.

  253. Vad som är tillräckligt bra svenska
    är däremot inte reglerat.

  254. Här uppstår skillnader,
    och det urholkar likvärdigheten.

  255. Inget gemensamt bedömningsmaterial
    finns, utan skolorna bedömer själva-

  256. -när eleverna
    ska lämna språkintroduktionen.

  257. I vissa kommuner går eleverna över
    efter två månader.

  258. De skuggar nationella program,
    men utan att få betyg.

  259. Det finns inget förbud mot det.
    Huvudmannen och rektorn bestämmer.

  260. Man kan samarbeta
    med folkhögskolor, komvux-

  261. -eller de andra introduktions-
    programmen efter två månader-

  262. -så att de fortsätter läsa
    svenska som andraspråk-

  263. -och får studiehandledning
    och modersmålsundervisning.

  264. De är ute i verksamheterna,
    kommer i kontakt med andra elever-

  265. -och får undervisning
    av ämneslärarna.

  266. Det främjar både språk-
    och kunskapsutveckling.

  267. I andra kommuner tänker man: "Ett år
    räcker inte - vi kör ett till."

  268. Eleverna kan vara tre år
    på språkintroduktionen.

  269. Så är inte programmet tänkt att
    fungera, och här uppstår skillnader.

  270. Det handlar mindre om elevernas
    bakgrund än om språkintroduktionen.

  271. Det uppstår bristande likvärdighet
    i systemet.

  272. Enligt lagen ska språkutvecklingen
    kontinuerligt utvärderas-

  273. -men faktum kvarstår att alla
    får göra det utifrån egna principer.

  274. I forskningslitteraturen menar många-

  275. -att vi,
    både i Sverige och andra länder-

  276. -länge har uppmärksammat nyanlända
    elever i negativa sammanhang.

  277. Det har varit
    "Stackars elever med trauma"-

  278. -och elever som saknar skolbakgrund-

  279. -eller fick lämna skolan
    och har varit på flykt sen dess.

  280. Det är någon form av offerdiskurs.

  281. Barn har svårigheter, men vi
    lyfter fram deras resurser för lite.

  282. Vi pratar om att vi måste
    bygga vidare på elevernas resurser-

  283. -men vilka är de resurserna?

  284. Med vår forskning
    inom ramen för olika projekt-

  285. -där vi har intervjuat elever
    på gymnasiet och i grundskolan-

  286. -och utifrån
    andra forskares resultat-

  287. -kan vi säga att nyanlända barns
    viktigaste resurser är fem faktorer.

  288. Jag ska prata kort om - det är rentav
    sex faktorer - de fyra första-

  289. -för att sen fokusera lite mer-

  290. -på det här med interaktioner
    och modersmålets betydelse-

  291. -inte minst
    med hjälp av studiehandledning.

  292. Ambition är en viktig resurs
    som nyanlända har med sig.

  293. Det framträder i forskarnas resultat
    och empiriska underlag-

  294. -hur ambitiösa de är.

  295. Ibland är de lite för ambitiösa
    och har för stora drömmar.

  296. Det presenteras som ett problem.

  297. Eleverna vill lära sig svenska
    och lyckas bra i den svenska skolan.

  298. De vet att det är en förutsättning
    för att lyckas i samhället.

  299. Det finns väldigt mycket kapital
    i utgångsläget att bygga vidare på.

  300. Eleverna är ambitiösa
    och vill lära sig.

  301. I litteraturen pratas det
    om att främst ensamkommande barn-

  302. -är väldigt resilienta.

  303. Med "resiliens"
    menas "motståndskraft".

  304. Det byggs upp under uppväxten
    under svåra omständigheter-

  305. -i t.ex. Afghanistan eller Somalia.

  306. Länder som har varit krigsdrabbade
    under flera decennier.

  307. Inte minst under flykten...

  308. När vi läser om
    vad barn har varit med om...

  309. Resor kan ta upp till
    fyra, fem månader eller flera år.

  310. Barnet bodde i Pakistan eller Iran
    för att sen ta sig till Europa.

  311. Under uppväxten och flykten
    utvecklar barnen olika strategier-

  312. -för att handskas
    med de förändrade omständigheterna.

  313. När resiliensen kommer till uttryck
    i Sverige så handlar det mycket om-

  314. -vilka interaktioner barnen har med
    de formellt skyddande kontexterna:

  315. Socialtjänsten, god man, lärare,
    juridiskt biträde...

  316. Det institutionella nätverket
    omkring barnen.

  317. Även om nätverken formellt
    har en skyddande roll-

  318. -så blir de inte skyddande
    utan goda interaktioner-

  319. -mellan barnen och kontexterna.

  320. Vi vet att ensamkommande barn ofta är
    kritiska mot hur de blir behandlade-

  321. -av personal på boendena.

  322. En del är kritiska
    mot hur deras gode män fungerar.

  323. Man vänder sig till socialtjänsten
    men får ingen hjälp.

  324. Då känner man sig förtryckt
    och förminskad.

  325. Det blir inte
    att man bekräftar barn som aktörer-

  326. -utan att man fråntar dem
    den här viktiga rollen-

  327. -och urholkar deras resiliens.

  328. Resiliensen är viktig
    för att barnen ska klara sig-

  329. -men den kan också leda
    till konflikter och tjafs-

  330. -som det avfärdas som av vuxna.

  331. Kunskaper och erfarenheter
    handlar om kartläggningen-

  332. -och observationer och samtal
    med elever och vårdnadshavare-

  333. -om inte bara vad eleverna lärt sig,
    utan också om hur.

  334. Vi vet också
    att en del av barnens ambition-

  335. -kommer från att familjer projicerar
    utbildningsambitioner på dem.

  336. Många anser att trycket är för stort
    och att studie- och yrkesvägledare-

  337. -måste fostra fram självständiga val
    hos de här barnen.

  338. Det finns starka
    utbildningsambitioner i familjerna.

  339. Vi såg under 90-talet, med
    stora invandrargrupper från Balkan-

  340. -hur familjernas ambitioner får
    barnen att plugga och klara sig bra.

  341. Det ser vi också hos de grupper
    som har kommit de senaste åren.

  342. Angående interaktion som kapital
    och modersmål ska jag säga mer.

  343. Vad gäller interaktioner i skolan
    vill jag hävda...

  344. Jag förespråkar väldigt starkt
    integration i skolan-

  345. -och att vi med alla medel
    måste bekämpa segregationen.

  346. Det är något
    som enbart har negativa effekter.

  347. Inte bara för barnen
    och deras utbildningsambitioner-

  348. -utan också för samhället som helhet.

  349. Varför är integration viktigt?

  350. Ett citat
    av forskaren Gloria Ladson-Billings-

  351. -sätter fingret på integration.

  352. Inte bara som något politiskt korrekt
    - vi måste bli kompisar-

  353. -utan något mer påtagligt
    för grupper som har mindre makt.

  354. Exemplet handlar
    om vita och svarta i USA.

  355. "Jag hävdar inte att
    integrerade skolor är goda i sig."

  356. "I stället vill jag understryka
    segregationens skadliga effekter."

  357. Det här måste vi bekämpa.
    "Svarta innerstadsföräldrar"-

  358. -"kämpar inte för att deras barn
    ska sitta bredvid vita barn"-

  359. -"i tron att integration automatiskt
    skapar likvärdig utbildning."

  360. "De har dock förstått
    att resurser följer vita barn."

  361. "Om deras barn ska få ta del av dessa
    fördelar måste de gå i vita skolor."

  362. Det handlar i det svenska systemet-

  363. -om besattheten
    av skolor med många svenskar.

  364. Man väljer bort förortsskolor
    med många invandrare.

  365. Det handlar kanske inte om resurser
    i form av pengar-

  366. - om skolan har mer eller mindre
    pengar - utan om andra resurser.

  367. Det handlar om organisationens
    kvalitet, lärarnas skicklighet-

  368. -läraromsättning,
    andra elevers prestationer-

  369. -och vilka krav
    deras föräldrar ställer på skolan.

  370. Det handlar om elevomsättning
    och inte minst skolans rykte.

  371. Hur omgivningen betraktar-

  372. -stigmatiserade områden och skolor
    och barnen som går där.

  373. Barn säger: "Vi måste hela tiden
    bevisa att vi talar bra svenska"-

  374. -"och inte bränner bilar
    bara för att vi bor där."

  375. Det handlar om sådana resurser,
    som integrationen tar med sig-

  376. -därför att vita medeklassföräldrar
    ställer högre krav på skolan-

  377. -och har metoder och kanaler
    för att påverka skolan.

  378. Vilken är den viktigaste outnyttjade
    resursen gällande barns utveckling-

  379. -eller integration?

  380. När vi tänker på integration
    och inkludering-

  381. -hävdar jag att det är andra elever
    och barn i kontexter utanför skolan.

  382. Det använder vi alldeles för lite
    i skolan som en resurs.

  383. Av någon anledning vill vi hålla
    nyanlända barn från resten av skolan-

  384. -under ganska lång tid.

  385. Vi håller dem i förberedelseklasser.

  386. De ska skyddas där och lära sig,
    och sen ska de bli integrerade.

  387. Andra elever är den största resursen.

  388. Det förutsätter att nyanlända
    och andra vistas i samma byggnader-

  389. -och att skolpersonalen hjälper till.

  390. Det handlar inte bara
    om fysisk integration.

  391. "Vi slänger in nyanlända i ordinarie
    klassrum - gud, vad vi är bra."

  392. Kommuner har lagt ner förberedelse-
    klasser och slängt in nyanlända-

  393. -utan att följa beslutet
    med nödvändiga resurser.

  394. Studiehandledning, stöd åt barnen...

  395. De hänger inte med
    när de inte förstår språket.

  396. Motivationen och ambitionerna
    sjunker.

  397. En studiehandledare
    20 minuter i veckan räcker inte.

  398. Det handlar både om
    fysisk integration och inkludering.

  399. Vi måste, med lite social ingenjörs-
    konst, hjälpa till i interaktionerna.

  400. Det handlar om insatser
    som skapar tillfällen i skolvardagen-

  401. -där interaktion mellan nyanlända
    och majoriteten möjliggörs.

  402. Interaktioner stärker nyanländas
    sociala och kulturella kapital-

  403. -men det leder också till
    något större - nämligen empowerment.

  404. Man pratar om
    att "spaces of inclusion"-

  405. -per automatik är "spaces of
    empowerment" för nyanlända elever.

  406. Här handlar det om tillägnande
    av språk, självförtroende-

  407. -kommunikationsförmåga och
    avmystifiering av kulturella koder.

  408. Det viktigaste är relationer
    mellan nyanlända och majoriteten-

  409. -samt känslan av att
    "vi är välkomna, och de bryr sig"-

  410. -eller ett samhällskontrakt
    som bygger på erkännande-

  411. -ömsesidiga förväntningar och tillit.

  412. Det mångkulturella samhälle
    vi säger oss vilja ha-

  413. -skapas och utvecklas via
    interaktioner och samhällskontrakt.

  414. Inte genom välmenande
    politisk-retoriska deklarationer.

  415. Vi är världsbäst på deklarationer,
    men det måste leva i praktiken.

  416. Det mångkulturella samhället
    skapas i just de här relationerna.

  417. Flyktingmottagande och integration
    kan inte reduceras-

  418. -till att inte utvisa asylsökande
    och säga: "Nu blir det bra".

  419. Det kräver andra insatser
    från samhället.

  420. När det gäller interaktioner
    och olika organisatoriska modeller...

  421. Låt mig redovisa
    en studie från Norge.

  422. Deras system liknar vårt, med
    förberedelseklasser och övergångar.

  423. Jag vill göra en poäng som jag vet-

  424. -att många
    kanske inte tänkt på tidigare.

  425. Vi är vana vid
    att tänka på ett visst sätt.

  426. "Eleverna
    med svagast utbildningsbakgrund"-

  427. -"behöver mest tid
    i de segregerande skolformerna."

  428. Vi kan ha tänkt fel.

  429. Så här säger forskaren Hilt:

  430. "Förberedelseklasser
    bromsar interaktionen."

  431. Det är ju ganska logiskt.
    Det blir två olika kontexter.

  432. Nyanlända går i sin klass -
    majoriteten i sin.

  433. Nyanlända i avancerade förberedelse-
    klasser utvecklar relationer-

  434. -i den egna språkgruppen
    och över gränserna.

  435. Både norska och engelska används
    - språkutvecklingen främjas.

  436. De går till en avancerad grupp
    och ska sen in i ordinarie klassrum.

  437. Vissa tenderar dock att bli kvar
    i förberedelseklasser för nybörjare.

  438. De är mestadels
    polsk- och arabisktalande.

  439. De uppfattas av lärare och elever
    stå längst ner i skolans hierarki.

  440. De har främst relationer
    inom sin språkgrupp.

  441. De tenderar att under lektionerna
    sinsemellan prata på sitt modersmål.

  442. Lärarna skyller på motivationen.
    "Polska barn vill hem."

  443. "Arabisktalande har svag skolbakgrund
    och missbrukar friheten."

  444. Språkutvecklingen bromsas.

  445. Man inser att det inte
    går så bra för dem-

  446. -och håller kvar dem
    i förberedelseklass på basic-nivå.

  447. Andra får gå vidare.

  448. Man säger: "Det är för deras skull.
    De behöver lite mer tid."

  449. Poängen är:
    "In educational policy it is argued"-

  450. -"that exceptions from the principles
    are temporary."

  451. "Introductory classes will increase
    minority language students' ability"-

  452. -"to be included in the longer run."

  453. "For the most marginalized students,
    however"-

  454. -"one can question
    whether this is realistic."

  455. Vi har lärt oss
    att de elever som har störst behov...

  456. Språket utvecklas dåligt
    och skolbakgrunden är inte så djup.

  457. Dem ska vi hålla kvar i separerade
    skolformer under längre tid.

  458. De ska stärkas och sen kunna
    integreras i ordinarie klassrum.

  459. Frågan är om det fungerar.
    Har vi tänkt fel?

  460. Kanske behöver de eleverna, när man
    inser att de inte går vidare...

  461. Det blir inte bättre av att hålla dem
    ett år till i förberedelseklass.

  462. Man måste hitta andra modeller-

  463. -inom ramen
    för den ordinarie undervisningen-

  464. -med studiehandledning,
    specialpedagog och andra elever.

  465. Man måste se över vilka resurser
    man har att koppla upp eleverna på.

  466. Inte hålla kvar dem.

  467. Det finns inte så stark pedagogik där
    som kan ge eleverna vad de behöver.

  468. Den sista av elevernas resurser
    är studiehandledning.

  469. Det sägs i en nyligen publicerad
    offentlig utredning-

  470. -att studiehandledning
    ska ges på modersmålet vid behov.

  471. Väldigt enkelt, klart och koncist.

  472. Det är en stödinsats
    i grundskolan och motsvarande former-

  473. -i gymnasiet och gymnasiesärskolan.
    Det är det formella juridiska.

  474. Det finns i skolorna
    mycket förvirring kring det här.

  475. "Är det här modersmålsundervisning?
    Beställer föräldrarna det?"

  476. "Hur ska studiehandledarna arbeta?
    Är det verkligen effektivt?"

  477. Jag vill förtydliga
    studiehandledarnas roll-

  478. -utifrån den forskning
    som vi och andra bedrivit.

  479. De ska utifrån sina goda kunskaper
    i svenska och ett språk eleven kan-

  480. -och om hemlandets
    och det svenska utbildningsväsendets-

  481. -organisatoriska
    och pedagogiska strukturer-

  482. -hjälpa till vid kartläggningen-

  483. -samt hjälpa elever att tillägna sig
    ämnesinnehåll på ett språk de kan.

  484. Ute på skolorna gör studiehandledarna
    allt från att agera tolk-

  485. -till kulturlänk
    mellan skolan och hemmet-

  486. -men kärnuppdraget under den
    korta tid de är i skolan är det här.

  487. Rollen är också att stötta och främja
    utvecklingen av nyanländas modersmål-

  488. -genom successivt införande
    av nya begrepp och fördjupning.

  489. Det handlar inte
    om ämnesundervisning på modersmål-

  490. -eller om att handleda på svenska.

  491. Det är att handleda på modersmålet
    om ämnesinnehållet.

  492. Studiehandledare är inte enbart
    ämneslärarens passiva instrument-

  493. -utan en aktiv utvecklare av elevens
    språk- och studiekunskaper.

  494. Skolorna måste se till att studie-
    handledarna handleds av ämneslärarna.

  495. Vad är det för kompetens
    som studiehandledarna ska ha?

  496. Vi vill ha dem med lärarutbildning
    som pratar svenska och arabiska-

  497. -helst dari också -
    och kan alla ämnen.

  498. De jobbar inte som studiehandledare-

  499. -men vi kan stötta studiehandledarna
    och deras samarbete med lärarna.

  500. Lärarna handleder studiehandledarna
    om de inte förstår t.ex. fysik.

  501. När jag var studiehandledare skulle
    jag översätta prov till eleverna.

  502. Jag förstod inte hälften - det var
    längesen jag hade läst fysik.

  503. Jag satte mig med läraren,
    som handledde mig i 20-30 minuter.

  504. Då kan jag förklara för mina elever.

  505. Då får de studiehandledning.

  506. Handledarna behöver tid, resurser,
    samverkan och uppskattning.

  507. Vilka pedagogiska principer vilar
    stödåtgärden på? Vem har insyn?

  508. Ska elevernas svagaste
    eller starkaste ämnen prioriteras?

  509. Hur arbetar lärarna?
    Vem kontrollerar dem?

  510. Det finns en rad hinder
    kring studiehandledning.

  511. Jag ska inte läsa upp allt,
    men vi har berört en del av det här.

  512. Poängen är att om handledarna
    ska kunna utföra sitt arbete-

  513. -måste skolan
    få dem att samarbeta med lärarna.

  514. De samarbetar bra med lärare
    i svenska som andraspråk-

  515. -men när det gäller resten av skolan
    är det bristfälligt.

  516. Avslutningsvis: Vad utmärker en
    lärare som arbetar bra med nyanlända?

  517. "Vilka goda praktiker ser ni?"

  518. Jag har letat världen runt
    efter goda praktiker för nyanlända.

  519. Alla frågar:

  520. "Vad har ni för goda praktiker
    i Sverige att förmedla till oss?"

  521. Goda praktiker måste anpassas
    till lokala förutsättningar-

  522. -och elevernas individuella behov.

  523. Ofta pratar vi om strukturer vi inte
    förstår, resursbrist och liknande.

  524. Vad utmärker en lärare som
    kan påverka saker i sitt klassrum?

  525. Lite halvteoretiskt:

  526. Förmågan att erkänna barns bakgrund
    och flyktingerfarenheter-

  527. -utmärker en bra lärare.

  528. De här erfarenheterna
    finns där och påverkar eleverna-

  529. -förmodligen resten av livet.

  530. Man ska erkänna
    att alla inte är lika.

  531. Barnen har erfarenheter
    som påverkar deras vardag.

  532. Samtidigt ska man kunna se
    bortom den bakgrunden.

  533. Man ska inte reducera nyanlända
    till bara nyanlända-

  534. -eller bara irakier, syrier
    eller muslimer.

  535. De är så mycket annat också.

  536. När allt sätts tillsammans
    framstår komplexiteten-

  537. -i barnens erfarenheter
    och identiteter.

  538. Vad innebär det i praktiken?

  539. Några områden med störst inverkan
    på nyanländas utbildningsframgång:

  540. Individuell approach
    till varje nyanländ elev.

  541. Vi måste alltid komma tillbaka
    till individualiseringen.

  542. Se till att eleven inkluderas
    i interaktioner-

  543. -som både möjliggör och förutsätter
    språkanvändningen.

  544. Nyanlända lär sig inte bara
    ett nytt språk, utan alla skolämnen.

  545. "Not just language learners,
    but first and foremost learners."

  546. Bekräfta eleverna och visa intresse.
    De ska känna sig viktiga.

  547. Uppmuntra dem.
    Visa på positiva förebilder.

  548. Ställ kunskapskrav.

  549. Att säga "Du ska få mindre att läsa,
    för du kan ha något trauma" är fel.

  550. Eleverna vill bli utmanade,
    men de måste samtidigt få stöd.

  551. Ta hjälp av andra för att förstå
    dina elevers inlärningstekniker-

  552. -för att förbereda material och
    genomföra och utvärdera undervisning.

  553. Var kritisk till råd av typen
    "sådana är de".

  554. Det kan tyvärr förekomma
    från dem som anser sig veta-

  555. -hur de som kommer
    från just den delen av det landet är.

  556. Ta hjälp av specialpedagog
    hellre än att kulturalisera.

  557. Det finns teorier om kulturcentrerade
    och individcentrerade personligheter-

  558. -som vi använde på 60-talet.

  559. Det handlar om individer
    i en globaliserad värld.

  560. Få till stånd ärlig kommunikation
    med vårdnadshavarna.

  561. Föräldrarna vill att det går bra,
    och de kräver inte mycket.

  562. Vi intervjuade nyanlända föräldrar
    som pratade varmt om en lärare.

  563. Jag tänkte att läraren
    måste besöka familjen varje dag.

  564. Det visade sig att de får en lapp
    en gång per vecka med någon mening.

  565. "Det går bra för Fatima."

  566. Föräldrarna känner sig involverade.

  567. De vill framstå som goda föräldrar.

  568. Vissa lärare betraktar dem inte så,
    och det gör ont.

  569. "Vi kanske inte kan språket, men vi
    vill att det går bra för våra barn."

  570. De är måna om
    att svenska lärare ska förstå det.

  571. Följ området med hjälp av forskning,
    seminarier och kollegialt lärande.

  572. Om ni bara lyssnar på mig i 50
    minuter så händer det inte så mycket.

  573. "Det var ju bra."
    Det handlar om kollegialt lärande.

  574. Det ni plockar upp på konferenser
    och läser om forskningen...

  575. Diskutera med era kollegor.

  576. "Hur anpassar vi den kunskapen
    till vår verksamhet och våra elever?"

  577. Det finna inga silver bullets.
    Använd dina lärarerfarenheter.

  578. Lita på din förmåga som lärare.

  579. Kunskap och utbildning
    när du möter nyanlända-

  580. -tillsammans med punkterna ovan
    och stöd från huvudmän-

  581. -kommer du långt med.

  582. Det var det jag hade att berätta.

  583. Tack för uppmärksamheten.

  584. Jag vet inte om det går
    att ställa frågor. Hur är det tänkt?

  585. Skulle vi kunna få bilderna?

  586. Absolut.
    Ni såg min mejladress inledningsvis.

  587. Det är bara att mejla
    så får ni det här...

  588. ...redan i kväll.

  589. Där.

  590. Mejla mig och fråga om bilderna
    så får ni dem.

  591. Det här bygger som sagt
    på en sammanställning av forskning.

  592. Vissa saker bearbetas nu-

  593. -men om ni googlar så hittar ni
    materialet som är tillgängligt-

  594. -som jag och mina kollegor
    har skrivit.

  595. Man ska alltså inte vara
    i förberedelseklass för länge.

  596. Man ska ut i klasserna, och lärarna
    ska tro på sin professionalitet.

  597. Är det något slags sammanfattning?

  598. Jag menar ju att det...

  599. Tidigare var problemet att det
    saknades en ram för skolornas arbete.

  600. Det var mycket praxis,
    som med förberedelseklasser.

  601. I lagstiftningen fanns
    bara särskilda undervisningsgrupper.

  602. Vissa använde det så, andra inte.

  603. Det är en stor förändring
    att vi har den här ramen nu.

  604. Vi måste utgå
    från elevernas individuella behov.

  605. Flexibiliteten är stor,
    för att undvika fällan-

  606. -att nedprioritera
    arbete med nyanlända.

  607. Det finns så mycket annat,
    och då blir det Vilda Västern.

  608. Det måste finnas en vision, och för
    mig är det inkludering och lärande.

  609. Det vi gör ska inkludera nyanlända -
    de ska vara med de andra eleverna.

  610. Det vi gör - prioriterad timplan
    och anpassad studiegång...

  611. Ska vi ha studiehandledning som stöd
    eller ledning och stimulans-

  612. -eller extraanpassningar?
    På vilket sätt främjar det lärande?

  613. Jag är mot separerade skolformer
    och skolor bara för nyanlända.

  614. Forskningen stöder inte
    att skulle vara positivt-

  615. -men vissa elever kan inledningsvis
    behöva tid i egna klasser.

  616. De får inte vara där hela tiden,
    och gärna så kort tid som möjligt.

  617. De ska vara i klassrummet
    med andra elever-

  618. -och undervisas av de professionella,
    alltså ämneslärarna.

  619. En fråga till:
    På 60- och 70-talen-

  620. -satte man nyanlända elever
    i ett par årskurser tidigare.

  621. De fick börja
    i kanske två klasser tidigare-

  622. -för att komma in i svenska språket.
    Vad säger du om det?

  623. Den möjligheten finns i dag också.

  624. Det är upp till rektorn att utifrån
    kartläggningen och sociala faktorer-

  625. -fatta beslut om i vilken årskurs
    och grupp eleven ska placeras.

  626. "Grupp" gäller förberedelseklass
    eller ordinarie klass.

  627. Rektor fattar beslut om
    i vilken klass...

  628. Man sätter dem väl i den klass
    de ska vara i?

  629. Det handlar mycket om sociala skäl.

  630. Föräldrar är emot att deras barn
    sätts i lägre årskurser än...

  631. Om många gjorde så
    skulle man ju inte tänka så.

  632. Det är stigmatiserande i vissa länder
    att gå om en årskurs.

  633. Det uppfattas som att du är lite dum
    och inte har lärt dig ordentligt.

  634. Många har redan tappat en hel del
    i skolan.

  635. Man vill inte tappa mer.

  636. Har jag gått årskurs 8 i mitt hemland
    och sätts med ett år yngre elever-

  637. -så förlorar jag ett år.

  638. Man diskuterar förlängd skolplikt,
    och jag förstår inte det.

  639. Nyanlända vill gå i skolan-

  640. -men många lämnar gymnasiet
    utan att ha fått något certifikat-

  641. -eller gått vidare
    till nationella program.

  642. Vi måste se över hur vi ser till att
    eleverna inte tappar motivationen.

  643. Det är ett instrument
    man ska handskas med ganska varsamt.

  644. Årskurserna.

  645. Det ska alltid förankras
    med vårdnadshavarna.

  646. På 90-talet, när jag var tolk
    och studiehandledare-

  647. -var problemkälla nummer ett-

  648. -att man ville sätta
    bosniska 14-åringar i årskurs 7.

  649. Det blev ramaskri.
    "Mina barn är inte dumma."

  650. Nyanlända elever som kommit
    till Sverige de senaste åren-

  651. -är från Asien och Afrika.

  652. De största grupperna är från Somalia,
    Eritrea, Irak och Syrien.

  653. Genomsnittsåldern är ungefär tio.

  654. Barn från övriga Norden och Europa
    ligger på 7,5 år.

  655. Barnen med tuffast förutsättningar
    har också kortast tid kvar i skolan.

  656. Man kan inom ramen för skolans
    uppdrag och tid hitta möjligheter-

  657. -att ge barn lovskola,
    längre skoldagar och liknande.

  658. Det har man gjort,
    med lite skiftande resultat.

  659. Svenska som andraspråk - 105 timmar.
    Det har varit skiftande resultat.

  660. Lovskola vet jag
    att regeringen tittar på.

  661. Obligatorisk lovskola.

  662. Det går man med på.

  663. Fritid är en viktig resurs - fritids
    för dem som har rätt till det.

  664. I vissa kommuner får inte barn
    upp till årskurs 3 gå på fritids.

  665. De äldre får gå hem
    när skolan är slut.

  666. Det är fel. Barn ska vara
    i de miljöer där majoriteten finns.

  667. Det finns möjligheter att inom skolan
    bereda mer plats för eleverna-

  668. -och kanske inte
    sätta dem i lägre årskurser-

  669. -eller förlänga skolplikten
    i första taget.

  670. Tack ska ni ha. Vi ses.

  671. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flyktingskap, lärande och resiliens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Inkluderande utbildning, Invandrarbarn, Invandrarelever, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetikens kraft

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?

Fråga oss