Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Efter diagnosenDela
  1. Man kanske inte vet
    var man har den egna kroppen.

  2. Man kan behöva hjälp med
    att hålla ihop sig.

  3. Att ha en mössa på sig kan vara
    ett sätt att känna en trygghet.

  4. Det är jättekul att ni är här.

  5. Jag heter Anna-Karin Arnald och
    mitt företag heter Only For Heroes.

  6. Jag är logoped...

  7. ...och ska berätta för er
    om diagnoser i dag.

  8. Anledningen till att jag är här-

  9. -är att jag jobbar med
    att sprida kunskap och medvetande-

  10. -kring olika typer av
    neuropsykiatriska diagnoser-

  11. -som ADHD, autism, språkstörning,
    dyslexi och så vidare.

  12. Det finns också en högst personlig
    anledning till att jag är här.

  13. Jag har en egen diagnos, så jag
    tycker mig veta vad jag pratar om.

  14. För snart tre år sen
    fick jag veta att jag har ADHD.

  15. För mig var inte det förvånande,
    men många vänner höjde på ögonbrynen-

  16. -för de har inte sett det
    som jag alltid har känt.

  17. Att jag kämpar och kämpar
    för att hålla uppe fasaden.

  18. För att inte visa
    hur mycket energi saker tar för mig.

  19. Till exempel bara att hitta
    till den här lokalen! Det är svårt.

  20. Jag har svårt att veta åt vilket håll
    jag ska. "Ditåt?" "Nej, ditåt." Okej.

  21. Jag har en väldig styrka: Jag omger
    mig med människor som kan hjälpa mig.

  22. Nu har jag två kollegor som
    sitter och svettas. Där sitter en.

  23. De är rädda att jag ska prata om
    mig själv. Jag älskar att göra det.

  24. Men jag ska hålla mig
    till dagens ämne.

  25. Jag tänkte berätta om
    när jag gick i skolan-

  26. -för i min ADHD-utredning
    fick jag svara på frågor om det.

  27. Jag kom inte på
    att det hade varit så kämpigt.

  28. Jag var en så kallad duktig flicka,
    högpresterande elev.

  29. Jag gick ut högstadiet med bra betyg.

  30. Jag var aktiv på lektionerna, när jag
    inte sov för att det var ointressant.

  31. Det var väl kanske 80 % av
    lektionerna. Men jag var engagerad!

  32. Jag var närvarande,
    men kom alltid för sent.

  33. Jag hade inte med mig pennor, jag
    fick låna dem och tuggade sönder dem.

  34. Jag gick ut högstadiet med bra betyg.

  35. Gymnasiet, pluggade vidare på
    universitetet, blev logoped...

  36. Mina problem blev egentligen synliga
    för mig själv när jag fick egna barn.

  37. Det är en helt annan historia
    som jag inte tänker gå in på här-

  38. -men anledningen till
    att jag berättar det här för er-

  39. -är att jag är så långt ifrån ensam
    och min historia är långtifrån unik.

  40. Jag känner många och jag har
    stött på många, vuxna och barn...

  41. Vuxna som får diagnoser sent i livet,
    som klarar sig bra.

  42. Jag har träffat andra
    som det inte har gått så bra för.

  43. Varför är det så olika?

  44. Varför har vissa av oss klarat oss
    medan andra har fått kämpa mer-

  45. -och kanske har hamnat
    på fel väg i livet?

  46. Det finns en stor fördel med ADHD,
    men det är också en förbannelse-

  47. -för det som kan verka som mod
    är en total brist på konsekvenstänk.

  48. Det är därför jag står här i dag,
    dessutom 8.30 på morgonen.

  49. Jag fick ju välja tid!
    Hur tänkte jag? Men här är jag.

  50. Det var därför jag startade företaget
    som jag har haft i snart två år.

  51. Jag hade jobbat som logoped och
    träffat barn med olika diagnoser.

  52. Jag...

  53. ...har en vision,
    och det är att ingen person-

  54. -ska undgå att få hjälp
    med det de behöver.

  55. Alla ska få möjlighet
    att nå sin fulla kapacitet-

  56. -oavsett om man har ett funktions-
    hinder eller en funktionsvariation.

  57. Och jag är så glad att alla ni är här
    för vi ska komma ett steg längre.

  58. Det här med diagnoser... Jag pratar
    om diagnoser, funktionshinder-

  59. -lite terminologi.

  60. Sen går vi vidare på det
    som kanske är det mest intressanta-

  61. -som ni sitter och väntar på.
    "Vad ska vi göra?"

  62. Jag kommer ju naturligtvis inte att
    kunna ge er en handbok när ni går-

  63. -men jag hoppas ändå kunna få er
    att tänka på ett annat sätt.

  64. Då har vi de här diagnoserna.
    Det här är kanske de vanligaste.

  65. Jag är helt övertygad om
    att alla ni som sitter här-

  66. -har stött på minst en och
    förmodligen flera personer, elever-

  67. -som har nån eller flera
    av de här diagnoserna.

  68. Är det rimligt att ni som jobbar
    i skolan ska ha kunskap om allt?

  69. Det är ju ganska mycket.

  70. Jag kommer ju inte att gå in på
    vad ADHD är och vad autism är-

  71. -men lite inblick
    hoppas jag ändå kunna ge er.

  72. Vi har ju nåt annat också. Termer
    som funktionsnedsättning, diagnos-

  73. -funktionshinder, funktionsvariation
    har dykt upp. Sjukdom.

  74. Vad ska man säga
    om de här diagnoserna?

  75. Ja, vi gör så här, tycker jag:
    "Sjukdom" tar vi bort-

  76. -för det här är inte sjukdomar,
    det är inget man kan bota.

  77. Det här är nåt
    som man har med sig hela livet.

  78. Till och med jag har svårt
    att veta vad jag ska säga-

  79. -för använder jag
    ordet "funktionshinder"-

  80. -så säger de: "Du stigmatiserar."

  81. "Det finns ju så många positiva sidor
    hos de här människorna."

  82. "Okej, då säger vi funktionsvariant
    eller variation."

  83. Då blir nån annan åsidosatt.

  84. Jag har inte sett allt svårt
    som man får kämpa med i livet.

  85. Ordet "diagnos" tycker jag har börjat
    användas på ett felaktigt sätt-

  86. -för en diagnos är inget man har,
    man föds inte med det. Man får det.

  87. En diagnos kan ju vara
    "cancer" eller "artros".

  88. Det är ju en kombination med
    bokstäver och siffror på ett papper.

  89. Men begreppen finns ändå med oss. Det
    som är viktigt för er är att veta-

  90. -att oavsett om det heter diagnos
    eller funktionsvariation-

  91. -så ska ni inte vänta på det. Det är
    bra att ha en utredning på en elev.

  92. Det är jättebra att det finns
    en diagnos som vägleder-

  93. -som kan ge nycklar, som kan ge
    verktyg till hur man jobbar-

  94. -men vänta inte på utredningen, för
    det har ni inte råd eller tid med.

  95. För varje dag, för varje vecka
    som en elev inte får stödet-

  96. -så kommer det inte bli lättare,
    utan svårare, att hjälpa.

  97. Ni är skyldiga enlig lag att sätta in
    åtgärder så fort behovet finns.

  98. Det är lätt för mig att säga, som
    inte gör jobbet. Det är inte lätt.

  99. Jag har sett att det finns ett tänk
    att man väntar in utredningen.

  100. Sen har det gått åratal innan eleven
    får hjälp. Då kan det vara för sent.

  101. Funktionsnedsättningar...
    Nu får jag prata mer om mig själv!

  102. Det här kan vi säga är jag,
    när jag var 7-8 år.

  103. Jag har nämligen en annan egenhet
    förutom ADHD. Jag är vänsterhänt.

  104. Är det flera här som är vänsterhänta?
    Ja, titta!

  105. Vänsterhänt är ju inget funktions-
    hinder. Finns det ens som diagnos?

  106. Det är ju inget som jag tänker på,
    men man har lite problem.

  107. Man kommer in på
    en trevlig frukostbuffé på hotellet-

  108. -och så står limpan där
    med kniven på höger sida.

  109. Man får vända på limpan.

  110. Jag med ADHD glömmer att vända
    tillbaka den. Nästa person blir sur.

  111. Ett exempel. Konservburkar, saxar,
    verktyg är anpassade för högerhänta-

  112. -så man kan säga att det är lite
    problem, men inget som gör mig nåt.

  113. Men vi gör ett tankeexperiment.
    Tänk om det vore annorlunda.

  114. Tänk om själva kriteriet
    för den här alfa-människan...

  115. Tänk er att kriteriet för att få
    betyg i skolan, att vara omtyckt-

  116. -gifta sig, få partner, få barn
    var att vara högerhänt.

  117. Hur skulle det ha gått för mig då?
    I skolan hade det nog blivit så här:

  118. "Vänta med skolstart.
    Hon är inte mogen."

  119. "Om vi väntar ett år
    så lär hon sig nog."

  120. Då hade de väntat kanske.
    Jag hade ju inte blivit högerhänt-

  121. -så då hade nog
    mina föräldrar fått lite kritik.

  122. "Ni curlar henne. Bortskämd flicka.
    Ni måste sätta gränser!"

  123. "Tvinga henne nu att skriva
    med höger hand så blir det bra."

  124. Eller hur?

  125. Ja... Jag hade väl fått börja skolan,
    kanske komma till en psykolog-

  126. -för det hade ju gått hur dåligt
    som helst. Det hade nog stått så här:

  127. Jag har dessutom jättetaskig handstil
    som det är, med vänster hand.

  128. Jag kanske hade fått gå i särskola
    eller inte.

  129. Jag hade kanske tagit mig igenom
    grundskolan, börjat gymnasiet.

  130. Hade jag kommit in på gymnasiet? Jag
    hade kanske inte betyg i kärnämnena.

  131. Slöjd. Handstil. Bild.
    Med höger hand...

  132. Det är viktigt att vi har en skola
    för alla, så att alla kan de sakerna.

  133. Jag hade kanske inte
    fått börja på gymnasiet ens.

  134. Ja, det här låter absurt, men för
    bara 100 år sen var det lite så här.

  135. I dag har vi helt andra kriterier-

  136. -helt andra saker som gäller
    för att lyckas i samhället.

  137. Det är det jag kommer att gå in på,
    vad som kan göra-

  138. -barn med neuro-psykiatriska
    diagnoser "vänsterhänta".

  139. Så nu kommer jag berätta om tre
    stycken barn: Sam, Ebba och Maria.

  140. De är tagna direkt ur min fantasi,
    finns inte på riktigt.

  141. Det är också väldigt,
    väldigt grova exempel.

  142. Jag kommer inte
    att komma med grova skämt!

  143. Det är exempel
    som är förenklade verkligheter.

  144. Men jag tror ändå ni känner igen dem.
    Vi börjar med Sam. Han är 11 år.

  145. Trevlig kille, men han börjar bli
    ganska stökig, bråkig i klassrummet.

  146. Han vill inte ta av sig mössan.
    Den åker av hela tiden som ni ser.

  147. Det är mycket bråk om mössan.
    Han börjar få utbrott.

  148. Han börjar vara borta.
    Han kommer inte till skolan.

  149. Både föräldrar och personal
    oroar sig.

  150. De blir oroliga. Han får
    en neuropsykiatrisk utredning.

  151. "Autism" kommer han tillbaka och har.
    Nu ska jag ställa en samvetsfråga.

  152. Två frågor. Hur många av er
    har en Sam i klassen?

  153. Ja, ganska många händer. Och nu får
    vi se hur många som svarar ärligt:

  154. Hur många trodde att Sam hade ADHD?

  155. Ja, jag tror att det var fler än så.
    Det var en liten luring-

  156. -för ibland misstolkar man symptom.
    Det är viktigt med en utredning.

  157. I Sams fall...

  158. Det kommer en psykolog och berättar
    om det här, som säger det här:

  159. Sensorisk integrationsstörning.

  160. Svårigheter med central koherens.

  161. Bristande flexibilitet.
    Svårt med "Theory of Mind".

  162. Och ni ba': "What?"

  163. Det är svåra begrepp. För några
    år sen var de nya för mig också.

  164. Den sensoriska integrationen är svår
    att förstå för den som inte har det.

  165. Jag har själv svårt med sensoriken.
    Det är som att ha det så här jämt.

  166. Tänk er den här situationen med fyra
    ungar som skriker, det brinner...

  167. "Sensory overload" säger man väl.

  168. Men vi pratar egentligen
    om annorlunda perception.

  169. Det kan vara att vara känslig för...

  170. ...känselintryck,
    ljud, dofter, ljus...

  171. Man kan också vara underkänslig,
    så man behöver mer stimulans.

  172. Man kanske inte vet
    var man har den egna kroppen.

  173. Man kan behöva hjälp med
    att hålla ihop sig.

  174. Att ha en mössa på sig kan vara
    ett sätt att känna en trygghet-

  175. -för att man inte vet
    var man börjar och slutar.

  176. Mössan kan i Sams fall...
    Nu vet jag inte hur det är-

  177. -men jag kan tänka mig att han
    har mössan för att den dämpar ljud-

  178. -och för att den ger honom trygghet.

  179. Det första som är viktigt med en Sam:
    Ta reda på vad som är obehagligt.

  180. Varför vill Sam ha mössan på sig?
    Varför får Sam utbrott?

  181. Varför vill han inte gå till skolan?
    Ni får forska. Ta reda på det.

  182. När ni vet det, och här får ni prova
    er fram, hjälp till att avgränsa.

  183. Hörselkåpor kan hjälpa i vissa fall.

  184. Det kan finnas olika hjälpmedel...
    Vi ska se om vi har nåt här.

  185. Nja, inte för att avgränsa
    men sätt en skärm i klassrummet.

  186. Sätt honom på ett annat ställe,
    så han får vara i fred.

  187. Han kanske behöver ett eget rum.
    Vi vet inte.

  188. Sen finns det ju
    lite hjälpmedel för sensoriken.

  189. Den som har svårt att känna sin
    egen kropp kan behöva ett fotstöd.

  190. Faktiskt. Jag har jättesvårt
    att dingla med benen.

  191. Många sitter med korsade ben,
    så att kroppen tar slut.

  192. Såna här kanske ni har sett?
    Den här köpte jag hos min naprapat-

  193. -för att träna mina fötter-

  194. -men man kan ha den och sitta på
    för att få lite mer stimulans.

  195. Det finns olika hjälpmedel för dem
    som biter och tuggar på mycket.

  196. Nu känner jag mig som en
    flygvärdinna... Bithjälpmedel.

  197. För den som behöver mer
    känselintryck, snarare än mindre.

  198. Ofta är det en kombination.
    Mer av nåt, mindre av nåt annat.

  199. Sam har svårt med "central koherens".
    Svårt ord. Svårt att förstå.

  200. Man ser delar, man ser detaljer.
    Man har ett väldigt bra detaljsinne-

  201. -men det kanske inte är de detaljer
    som läraren vill att du ska se.

  202. Du kanske noterar hur många ord
    det är på sidan i boken-

  203. -men du har inte koll på innehållet.

  204. Du kanske lär dig att...
    Du lär dig hela boken utantill.

  205. Du kan den baklänges. Du kan bli
    väckt mitt i natten och rabbla den-

  206. -men sen är det nån som ber dig
    att göra en sammanfattning-

  207. -jämföra den med den andra boken
    om samma ämne. Då är du "lost".

  208. Central koherens handlar om
    att se sammanhanget och kunna se...

  209. ...skogen lite, för alla träden.
    Vi kommer in på det mer sen.

  210. För att klara det så behöver vi
    skapa en begriplig tillvaro-

  211. -och låta detaljsinnet bli en styrka.

  212. Den elev som kan hela läroboken
    utantill, hur kan vi göra då?

  213. Det är ju jättebra! Uppmuntra det! Vi
    lär oss att se sammanhang och tolka.

  214. Man får forska
    och försöka hitta metoder.

  215. Jag hade en så bra bild på en skog,
    men den försvann.

  216. För det handlar just om
    att inte se skogen för alla träd.

  217. Så kommer vi till flexibilitet.

  218. Nu skulle vi ha en bild på en
    som gör yoga. Den försvann också.

  219. Flexibilitet handlar ju inte om
    att sätta Sam på yoga-lektioner-

  220. -men Sam har svårt med förändringar.
    Han behöver bli förberedd.

  221. Om det kommer en vikarie i klassen,
    till exempel. Det är jättejobbigt.

  222. Han behöver den här ställtiden,
    en stund för att vänja sig.

  223. Ska vi gå ut i stället för att vara
    inne på rasten? Nej, säger Sam.

  224. Men om han får veta det innan
    så kommer han säkert hänga med ut.

  225. Visuellt stöd i form av nåt schema,
    så man kan visa vad som ska hända.

  226. Utflykter, friluftsdagar kan
    vara jättetuffa för de här barnen.

  227. Se till att ge stöd, kanske sätta upp
    bilder som visar vad som ska hända.

  228. Vad kul! Där var mitt bildstöd.
    Vad bra det gick. Det försvann.

  229. Jag har fört över från min dator.

  230. Det här skulle vara ett fint schema
    på hur en skoldag ser ut.

  231. Det finns en sida, bildstod.se,
    där man får ladda ner bilder-

  232. -och göra fina scheman.

  233. Så. Nu kommer nästa.
    "Theory of mind."

  234. Jag ska visa vad det är.

  235. Jag har... Alla ser vad det är.

  236. Såna här fick vi ju när vi var små.
    Godispåsar.

  237. Vad tror ni att det är i den?

  238. Godis? Ja. Då ska vi se...

  239. Känner ni till det här experimentet?
    Det är ju pennor.

  240. Det riktiga experimentet
    är lite annorlunda.

  241. Nu lägger jag tillbaka dem.
    Två pennor.

  242. Åh! Nu kommer Nisse in. Nisse har
    ADHD, han kom lite sent. - Sätt dig.

  243. Nu frågar vi Nisse vad det är i
    påsen. Vad tror ni att Nisse säger?

  244. "Godis", säger ni.
    Bra. Ni klarar testet.

  245. Hade ni svarat "pennor" då hade ni
    haft svårt med "Theory of mind".

  246. Då hade ni haft svårt
    att sätta er in i att Nisse-

  247. -inte rimligtvis kan veta
    att jag har pennor i påsen.

  248. Så kan det vara för en del barn
    och ungdomar och vuxna med autism.

  249. Att man inte riktigt kan sätta sig
    in i huvudet på den andra människan.

  250. Det här är jätteviktigt, för det
    finns en fördom som jag hör än i dag:

  251. Att autistiska personer är känslo-
    kalla, instängda, empatistörda...

  252. Det är fel! Det är jättefel!
    Det finns inget som är så fel.

  253. Tvärtom... Oj...

  254. Tvärtom, de människor med autism
    jag känner är de mest känslosamma...

  255. De är känslosvampar. De känner om nån
    är ledsen eller arg. De rycks med.

  256. Däremot så kan de ofta inte
    förstå och tolka känslan-

  257. -vilket kan leda till
    ångest och panikreaktioner.

  258. Så om du som lärare känner nåt,
    om du kommer in och är ledsen...

  259. Det kan man ju inte rå för,
    men om Sam får ett utbrott...

  260. Det skulle kunna vara du som har
    fört över dina känslor på honom.

  261. Att han inte klarar av
    att förstå det.

  262. Så ska ni komma ihåg en sak, kom ihåg
    det, ni som inte redan visste det.

  263. Så jobba med att förklara varför en
    annan människa beter sig som de gör.

  264. Tänk på att Sam inte riktigt
    förstår hur du tänker.

  265. Ge honom strategier för det. Det
    finns "seriesamtal" eller "ritprat"-

  266. -där man i tecknade serier
    ritar upp olika situationer-

  267. -och kan göra pratbubblor om hur
    de tänker. "Så tänker han och hon."

  268. Ja, nu byter vi till min
    favoritperson, Ebba. 14 år.

  269. Ni har en Ebba i klassen.
    Hon är glad och pigg-

  270. -men hon kommer alltid för sent,
    hon är inte förberedd.

  271. Hon räcker inte upp handen
    utan pratar rätt ut.

  272. Hon har börjat stöka lite
    och är ute på nätterna.

  273. Det finns alkohol och cigaretter med.
    Hon är borta från skolan.

  274. Hon har klarat sig bra,
    men hon har det kämpigt med matten.

  275. Ja, och nu var det som vi trodde.
    Ebba har ADHD.

  276. Hon har svårt med exekutiva
    funktioner, nästa svåra begrepp.

  277. Arbetsminnet.

  278. Tidsuppfattning, arbetsminne,
    rumslig orientering.

  279. Det ska jag inte förklara,
    men jag hade svårt att hitta hit.

  280. Hade jag kommit sent i dag
    hade jag säkert irrat runt här ute.

  281. Inte nog med att hon har svårt med
    tiden, hon vet inte vart hon ska.

  282. Aktivitetsreglering kommer vi
    att gå in på också.

  283. Exekutiva funktioner.

  284. Det är det här som kallas
    för hjärnans projektledare-

  285. -men inte bara projektledaren,
    utan också revisorn.

  286. Det är den
    som styr och bromsar i vår hjärna.

  287. Exekutiva funktioner är förmågan att
    planera och organisera det vi gör.

  288. Att komma i gång med nåt.

  289. För att klara det här är det viktigt
    att göra skoldagen hanterlig.

  290. Ge ett stöd, ge ett visuellt stöd.

  291. Det kan till exempel vara ett schema
    som visar korta arbetspass.

  292. "Först ska vi jobba med
    den gröna matteboken i tio minuter"-

  293. -"sen får du göra mandalas, sen ska
    du jobba med den röda matteboken."

  294. "Sen får du lyssna på musik." Så man
    vet, begränsat, vad man ska göra.

  295. Delmoment. Hjälp Ebba
    att komma i gång med uppgifterna.

  296. Om hon blir sittande
    och börjar snacka kan det vara...

  297. Det blir så stort och jobbigt.
    Hon vet inte var hon ska börja!

  298. Om det är en tjock bok, ett stort
    projekt, dela upp det i delmoment.

  299. Långa projekt är jättesvåra för Ebba,
    för hon får panik av att se allt.

  300. Hon vet inte var hon ska börja.
    Hjälp henne. "Var kan vi börja?"

  301. "När ska det vara klart?
    Vad ska vi göra den här veckan?"

  302. "Den här timmen ska vi göra det här."

  303. Det här med checklistor är inte dumt.

  304. Jag har en anteckningsbok där jag
    skriver upp mina saker och stryker.

  305. Det känns som att inget blir gjort,
    men saker blir gjorda i alla fall.

  306. Nu finns det ju massor med bra
    digitala verktyg för checklistor.

  307. Det är en annan föreläsning,
    men...det finns mycket hjälp.

  308. Titta! Jag fick med bilden.
    Jag trodde att alla hade försvunnit.

  309. Det här är ett typiskt schema på
    hur man kan dela upp.

  310. "Räkna fem tal, lyssna på musik,
    räkna..." Ja, ni förstår.

  311. Och man kan ju... Man kan dela upp
    i tid, antal uppgifter...

  312. Beroende på vad som passar eleven.
    Där får ni prata med varandra.

  313. Så. Tidsuppfattning.

  314. Jag har faktiskt ett tidshjälpmedel.
    Jag sneglar på den här timern.

  315. Det finns massor med olika hjälp-
    medel, appar på iPad, på mobilen...

  316. Det finns ju timglas, äggklockor...
    Där får man leta sig fram.

  317. Den här är visuellt tydlig.
    Jag ser det röda, tiden jag har kvar.

  318. 20 minuter. Jag inser
    att jag måste speeda upp lite.

  319. Vi går över på aktivitetsreglering.
    Några har fått grejer att pilla med.

  320. Det är såna här piller...
    "fingertricksar-grejer."

  321. Ja, min försvann. ADHD.

  322. Det kan vara
    ett bra sätt att hålla i gång.

  323. Har man svårt med aktivitetsreglering
    har man svårt att vara lagom vaken.

  324. Det är en sak när man är ute
    och springer eller spelar tv-spel-

  325. -men att hålla sig vaken
    men sitta still-

  326. -och hålla uppmärksamheten på en
    person eller en sak, det går inte.

  327. Och att kunna växla fokus.
    När jag kommer för sent till saker...

  328. 90 % av gångerna beror det på
    att jag inte kan avbryta det jag gör.

  329. Jag kanske ska avsluta nåt roligt
    eller nåt tråkigt men jag har "flow".

  330. Jag kan inte sluta,
    trots att jag vet att jag måste det.

  331. Jag har jättesvårt att växla
    aktivitet. Det har Ebba också.

  332. Be henne inte
    att sitta still och lyssna.

  333. Om inte Ebba gör det så kan hon inte.
    Ge henne nåt att ha i händerna.

  334. Ge henne möjlighet att vara aktiv,
    för då kan hon lyssna bättre.

  335. Så...
    Nu har vi pratat om Ebba och Sam.

  336. Nu kommer det sista barnet,
    Maria, 9 år.

  337. Maria är...
    Ja, hon ser nog ut ungefär så här.

  338. Hon är en liten gullig skolelev
    som verkar lite drömsk.

  339. Har hon svårt att koncentrera sig?
    Det går inte så bra i skolan.

  340. Det är inga problem, hon sitter där
    och ser glad ut, drömmer sig bort.

  341. Ibland räcker hon upp handen men när
    hon får ordet kommer hon inte på nåt.

  342. Hon hittar inte orden.

  343. När det gäller kompisar... Hon är ute
    på rasterna och hänger på de andra-

  344. -men hon verkar inte förstå
    de sociala reglerna.

  345. Hon blir mer nåt litet bihang
    som hänger med de andra.

  346. Matten är kämpig, och svenskan. Hon
    har inte kommit i gång med läsningen.

  347. Maria får komma till en logoped.
    Hon kanske har dyslexi.

  348. Men Maria har en språkstörning.
    Har ni nån Maria i klassen?

  349. Ja, ett gäng.

  350. I Marias fall visar det sig
    att hon har taskig språkförståelse.

  351. Det ska inte förväxlas med...
    Eller "förväxlas"...

  352. Det är inte samma sak som att inte
    förstå just svenska eller engelska-

  353. -utan har du en språkstörning
    så har du svårt med alla språk.

  354. Om du pratar engelska,
    till exempel...

  355. Jag är ganska bra på engelska, tycker
    jag själv. Jag kan kommunicera.

  356. Men om jag åker till England och står
    på en sån här mässa och pratar...

  357. Jag skulle ha svårt att förstå
    vad de säger, när det är mycket stök-

  358. -för engelskan
    är inte mitt modersmål.

  359. Jag skulle också
    ha svårare att hitta ord.

  360. Om jag kommer av mig
    kan jag inte hitta alternativ.

  361. Så är det med språkstörning
    hela tiden.

  362. Man har språket,
    det kanske inte ens hörs.

  363. Man behöver inte ha svårt
    att artikulera för det-

  364. -men däremot har man svårt att...
    I situationer...

  365. Språket är skört,
    så i situationer som är krävande-

  366. -så blir de språkliga förmågorna
    drabbade, särskilt språkförståelsen-

  367. -så Maria förstår inte
    vad läraren säger på lektionen.

  368. Det är därför hon inte gör nåt,
    hon drömmer sig bort.

  369. Hon har inte svårt
    att koncentrera sig egentligen-

  370. -utan hon vet inte vad hon ska göra,
    så hon sitter och tänker på annat.

  371. Hon har också svårt med ordförrådet
    och begreppsuppfattningen.

  372. "Begrepp" är ett svårt begrepp,
    tycker jag.

  373. "Begrepp" är ju
    den djupare ordförståelsen.

  374. Jag såg på tv häromveckan,
    "Fråga Lund".

  375. De jämförde definitionen på en kopp
    och en mugg. Var det nån som såg det?

  376. Det är ju begrepp. När är det en kopp
    och när blir det en mugg?

  377. Det finns tydligen folk
    som har forskat om det där.

  378. Maria vet nog skillnaden, men hon
    har svårt med språkliga begrepp-

  379. -vilket ju påverkar alla skolämnen.
    Jag kommer in på det.

  380. Hon har svårt med pragmatiken också.
    Jag ska förklara det snart.

  381. Vi börjar med språkförståelsen.

  382. Det är viktigt att förstå
    att det inte bara behövs i svenskan.

  383. Språkförståelse behövs i matte,
    SO, NO, på idrotten, på slöjden...

  384. Du måste förstå de instruktioner
    du får och vad du ska göra.

  385. Du måste förstå böckerna,
    orden och begreppen som finns.

  386. Prata lite långsammare,
    så att hon hinner att bearbeta.

  387. Ge ett bildstöd, ge henne möjlighet
    att lära sig med andra sinnen.

  388. Läsa kan hon ju inte så bra.
    Då får man kompensera för det.

  389. Se till att Maria förstår. Hon är
    bara 9 år och ska inte få betyg-

  390. -men hon kommer ju
    att få problem längre fram-

  391. -om hon inte får möjlighet att
    lära sig. Så se till att hon förstår.

  392. Prata i korta meningar, kanske.
    Upprepa. Upprepa det du säger.

  393. Ett barn med språkstörning behöver
    höra varje ord många fler gånger.

  394. Säg att du ska lära dig
    ordet "blomma".

  395. Utan en språkstörning, ja... Säg
    att du behöver höra det fem gånger.

  396. Ett barn med språkstörning kanske
    behöver höra det 50-100 gånger.

  397. Det påverkar ju matten. Trehundra-
    trettio, trettioett, tretton...

  398. Oj! Det var många ord att komma ihåg,
    annars blir matten jättekämpig-

  399. -för du kan inte ens orden
    för siffrorna, du kan inte begreppen.

  400. Stäm av också att hon har förstått,
    på ett snyggt sätt.

  401. Man kan ju inte bara säga:
    "Maria, har du förstått?"

  402. Man får vara smidig och hitta ett
    sätt som fungerar, så hon hänger med.

  403. Bilder har jag pratat om.

  404. Jag har varit inne på ordförrådet
    också. Det påverkar inlärningen!

  405. SO- och NO-ämnen är ju en klassiker.
    Det är massor med begrepp.

  406. Börja med att gå igenom begreppen-

  407. -ge en lista på svåra ord, ge eleven
    möjlighet hemma, titta på filmer...

  408. Ja, på den här tiden
    hinner inte jag gå igenom alla knep.

  409. Försök hitta ett sätt
    så att Maria har begreppen.

  410. Matten har jag pratat om...
    Mattebegreppen.

  411. Bildstöd igen.
    Tjata, men det är så viktigt!

  412. Att alla sinnen får vara med
    vid inlärningen.

  413. Repetera all kunskap.

  414. Börja lektionen med att gå tillbaka
    och berätta vad ni gjorde förut-

  415. -och koppla ihop det. Maria kanske
    har svårt med sin centrala koherens.

  416. Hon kanske också går omkring
    med sin hushållsrulle-

  417. -så hon kanske behöver ett sammanhang
    för att lära sig begreppen.

  418. Förbered nya moment.

  419. Pragmatik. Det är den sista biten
    jag ska gå igenom i dag.

  420. Det handlar om att använda språket
    i samspel med andra.

  421. Personer med autism har också svårt
    med pragmatik i olika grader.

  422. Det är också vanligt
    vid språkstörningar.

  423. I extrema fall så har man kanske inte
    ens ett behov av att kommunicera-

  424. -och sen finns det andra fall
    där man vill, men inte vet hur.

  425. Det kan till exempel vara det här
    med att ge lagom mycket ögonkontakt.

  426. Nu kommer jag att prata lite
    om autism också.

  427. Det är en vanlig föreställning att
    barn med autism undviker ögonkontakt.

  428. Så kan det vara, men det finns många
    som ger för mycket ögonkontakt.

  429. Om jag stirrar på dig hela tiden,
    det är inte behagligt.

  430. Jag har jobbat mycket med pragmatik
    med ungdomar. Ge lagom mycket!

  431. "Titta en stund, titta bort,
    titta igen..."

  432. Det är lätt att man "bla, bla, bla
    och så kommer jag på det här".

  433. Det finns nåt som heter "topic
    shifts/drifts", att man driver i väg.

  434. "Förresten", så är vi helt plötsligt
    i Italien på min senaste semester.

  435. Nu har jag ju mitt tidshjälpmedel
    som säger...inte i dag.

  436. Det är ju det här med
    att hålla röda tråden.

  437. Att inte driva i väg,
    utan försöka hålla sig till ämnet.

  438. För en vecka sen, när jag visade
    min föreläsning för min kollega...

  439. Jag har bra kollegor, men de kan vara
    ganska hårda mot mig, tack och lov.

  440. Hon sa: "Ja, det här var intressant,
    men du kanske skulle ha en röd tråd."

  441. Jag hoppas att jag har haft det.

  442. Att hålla sig till ämnet,
    så att lyssnaren förstår.

  443. Inte bara prata rätt ut om nåt
    som lyssnaren inte förstår.

  444. Och att läsa mellan raderna
    när nån annan berättar nåt.

  445. Om nån säger...
    Ja, nu har jag inget bra exempel.

  446. Just när det är information
    som är underförstådd.

  447. Det kan vara jättesvårt för den
    som har pragmatiska svårigheter.

  448. Tänk på det. Om nu Maria inte förstår
    det alla andra i klassen fattar...

  449. Hon kanske inte har förstått
    det här underförstådda budskapet.

  450. Pragmatik är nåt
    som utvecklas genom åren.

  451. Barn föds med viljan
    att samspela och ha ögonkontakt-

  452. -men vissa delar, förmågan att läsa
    mellan raderna, hålla röda tråden-

  453. -förstå bildliga uttryck, det är
    nåt som utvecklas under skolåldern.

  454. Det är få lågstadieelever som förstår
    metaforer, men det kommer.

  455. Så för den som har svårt
    med pragmatiken, ge strategier.

  456. Tvinga aldrig... Förr jobbade man
    mycket med att tvinga ögonkontakt.

  457. Nu är jag på dig igen! Stackars dig.
    Man tvingade dem att hålla kontakt.

  458. För vissa kan det vara
    väldigt obehagligt med ögonkontakt.

  459. Strunta i det, i så fall.
    Det går ändå bra.

  460. Du är ju vuxen, du klarar dig.
    Låt Maria göra nåt annat.

  461. Min mamma lärde mig, jag vet inte
    om det är bra, att titta här.

  462. Sen är det de som säger
    att det kan kännas konstigt.

  463. Man tittar inte på personen, men
    kanske bättre än att vända sig bort.

  464. Undvik de här bildliga uttrycken,
    eller förklara dem.

  465. Nåt barn jag känner som har svårt
    med pragmatiken har jobbat med det-

  466. -och använder själv bildliga uttryck
    och har börjat...

  467. ...bearbeta, så säger jag...

  468. Om man letar efter en sak säger jag:
    "Den är mitt framför ögonen på oss."

  469. Då säger barnet:
    "Jaha, du menar att den är här!"

  470. Nu har just det här barnet gjort det
    på så sätt att det är medvetet.

  471. Det är ett sätt att leka med språket.
    En del personer med autism-

  472. -ser de här detaljerna i språket,
    men när de lär sig det-

  473. -så kan de faktiskt bli riktiga
    mästare på såna här ordskämt.

  474. Om det blir kontroverser
    på grund av pragmatiken, stötta.

  475. Det visuella stödet!

  476. Jag pratade om ritprat, seriesamtal.
    Det finns "sociala berättelser".

  477. Jag bara kastar ur mig det här
    så får ni googla det.

  478. Ett sätt att visualisera,
    att rita upp olika situationer-

  479. -för att barnen ska kunna förstå det
    på ett bättre sätt.

  480. Så det viktigaste jag vill säga:
    Bli en Sherlock Holmes i klassrummet!

  481. Vänta inte på den där utredningen.
    Du kan pröva. Det skadar inte.

  482. Nu är vi tillbaka på allmänt, inte
    bara Maria utan elever i allmänhet.

  483. Det skadar inte att fråga: "Vill du
    ha hörselkåpor eller en skärm?"

  484. Testa visuellt stöd. Alltid, även om
    ni inte har elever med svårigheter.

  485. Gör tillvaron så tydlig som möjligt.
    Det kan alla elever gagnas av.

  486. Försök att hitta orsaken.
    Forska själva. Ta hjälp.

  487. Se till att utredningen finns där
    vid behov, men vänta inte in den.

  488. Glöm inte det jag inte har pratat
    alls om, men som är viktigt.

  489. Elever med NPF-

  490. -neuropsykiatriska funktions-
    variationer, har såna styrkor!

  491. Utnyttja dem! Om Sam kan
    lära sig flaggorna utantill-

  492. -låt honom få jobba med det-

  493. -så kan man utifrån det hitta nåt
    sätt att lära honom geografi.

  494. Om Ebba är jättesnabb på
    att få nya idéer och är kreativ-

  495. -låt henne bli ledare i grupparbetet,
    men sätt ihop grupperna-

  496. -med elever som håller tillbaka,
    som får henne att slutföra-

  497. -när hon vill gå hem och sova.

  498. Glöm inte det. Och med det
    tackar Sam er för att ni har lyssnat-

  499. -för det är han och alla de andra
    som kommer att få ett stort lyft-

  500. -av att ni lär er de här sakerna.

  501. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Efter diagnosen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?

Fråga oss