Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : NPF-säkrad skolaDela
  1. Vi jobbar mycket
    med positiv förstärkning.

  2. Mycket med
    generell positiv förstärkning-

  3. -men vi är mycket noga med
    att ge individuell feedback.

  4. För elever inom spektrat är vana vid
    att det generella inte gäller dem.

  5. Då kör vi i gång.
    God morgon. Kul att se så många här.

  6. Jag heter Elinor Kennerö Tonner och
    ska prata om arbetet på min skola-

  7. -med att NPF-säkra vårt högstadium.

  8. Det står att jag ska prata om hur man
    gör en skola tillgänglig för alla-

  9. -och det tänker jag göra.

  10. Jag jobbar som skolledare på
    Källbrinksskolan i Huddinge kommun.

  11. Jag har en bakgrund som lärare
    - svenska och engelska, 4-9.

  12. Utöver det har jag jobbat med
    lärarfortbildning och -handledning-

  13. -i just förhållningssätt.

  14. För relationen är grunden till allt.

  15. Det insåg jag ganska
    tidigt i min lärarkarriär.

  16. Ni minns säkert
    hur man kom ut från lärarhögskolan-

  17. -full av iver över hur fantastiskt
    det är med engelska verb.

  18. Man möter en elevgrupp
    som kanske inte alls tycker det.

  19. Och dessutom en elevgrupp
    med en mängd olika behov-

  20. -som inte jag var rustad
    för när jag lämnade min utbildning.

  21. Och det är när utbildningen möter
    praktiken som det händer nåt.

  22. Då insåg jag att relationen
    var mitt viktigaste verktyg.

  23. Det har följt mig genom min tid
    i skolan, som snart är tjugo år.

  24. I dag ska jag berätta om
    vårt arbete och Källbrinksskolan.

  25. Den ligger i Huddinge kommun.
    Känner nån till den?

  26. Är det nån som gått på Källbrink? Det
    brukar alltid sitta nån i publiken.

  27. Alla vägar leder till Källbrink.
    Det är en kommunal skola, 7-9.

  28. Vi har ungefär 375 elever.

  29. Vi har fjorton klasser på högstadiet
    och är fyrparallelliga.

  30. Vi har 30-31 elever i varje klass.

  31. Vi har en lite mindre klass
    med femton elever-

  32. -och en förberedelseklass
    med elva elever.

  33. Av alla dessa barn
    har vi gjort en översikt-

  34. -och tittat igenom
    vilka elever vi möter varje dag.

  35. Vi har sett
    att vi har elever som har behov-

  36. -som generellt
    faller under NPF-spektrat-

  37. -som utgör trettio procent av barnen.

  38. Förra året gjorde jag en statistisk
    koll på eleverna på högstadiet-

  39. -och såg att vi hade 18 procent
    av elever med ADHD-diagnos.

  40. Då är det bara ADHD.

  41. Då räknar vi inte ast och
    andra diagnoser under spektrat.

  42. För mig blir det här en verklighet
    när vi har 30 procent i en klass.

  43. Vi talar om tio elever av trettio-

  44. -med behov
    som generellt faller under paraplyet.

  45. Det kräver nåt helt annat av oss-

  46. -än vad vi brukar göra traditionellt.

  47. Utöver NPF-spektrat,
    där de vanligaste diagnoserna-

  48. -är ADHD och autismspektrumtillstånd.

  49. Vi pratar mycket om språkhinder
    i skolan, det har ni nog stött på.

  50. Tourettes syndrom. Utöver det
    möter vi en mängd andra diagnoser.

  51. Vi möter dyslexi och dyskalkyli.

  52. Vi möter BDD, OCD och PTSD.

  53. Vi möter bipolaritet och borderline.

  54. Vi har en stor uppsjö av diagnoser
    i våra skolor.

  55. Och det gemensamma för diagnoserna-

  56. -oavsett diagnosfamilj
    och orsak till varför-

  57. -är att de leder till svårigheter
    med de exekutiva funktionerna.

  58. Och de exekutiva funktionerna
    sätter vi väldigt högt i skolan.

  59. Vi förväntar oss generellt
    att elever ska kunna göra det här.

  60. De ska kunna planera
    och organisera sitt eget lärande.

  61. De ska kunna motivera sig själva
    till lärande.

  62. De ska kunna strukturera upp
    lärandet, fokusera i klassrummet-

  63. -fokusera på materialet vi ger dem
    och på uppgifterna.

  64. De ska kunna initiera
    eget arbete och egna uppgifter.

  65. De ska kunna
    uppmärksamma viktiga detaljer-

  66. -utvärdera det egna arbetet,
    självkorrigera när nåt blir tokigt-

  67. -minnas det vi lär dem,
    och de ska kunna uppfatta tid.

  68. Det här är saker som vi ser som
    självklart att elever ska klara.

  69. Och då brukar jag fråga mig-

  70. -att om vi vet att alla diagnoserna
    som vi möter varje dag i skolan-

  71. -om vi vet att eleverna har
    svårigheter med just det här-

  72. -varför fortsätter vi planera
    för neurotypiska hjärnor?

  73. Varför lägger vi upp planeringen-

  74. -för de barn som faktiskt
    klarar det här utan yttre stöttning?

  75. Om eleverna
    bara utgör tjugo elever i en klass-

  76. -så slår vi ju ut tio.
    Är ni med på hur jag tänker?

  77. Och ändå är det det vi gör.

  78. Kalla det tradition - inte vet jag -
    men så ser det ut.

  79. Jag började jobba
    på Källbrinksskolan 2012.

  80. Jag hade som tanke att skapa
    en elevhälsofrämjande organisation-

  81. -en organisation
    där eleven alltid var i fokus-

  82. -och där vi tillsammans
    utgjorde elevhälsan.

  83. Inte en skola där EHT-teamet
    satt i ett hemligt rum-

  84. -och fattade hemliga beslut-

  85. -som aldrig
    landade hos pedagoger eller elever.

  86. Det har jag mött många gånger,
    att det sker parallellt.

  87. Det var min tanke. Jag kom till den
    här relativt traditionella skolan-

  88. -och mötte
    en mycket kompetent pedagoggrupp.

  89. Men det fanns naturligtvis
    saker att jobba med.

  90. Och jag satte i gång med det
    elevhälsofrämjande.

  91. När jag jobbat ett halvår ringde
    Attentions ordförande Anki Sandberg.

  92. "Vad ni skickar folk på utbildning.
    Vill ni vara med i ett projekt?"

  93. Projektet heter Min skola-

  94. -och har handlat om
    att ge röst åt elever med NPF.

  95. Att hjälpa dem att få
    egen makt över skolsituationen.

  96. Och det har blivit grunden
    för vårt arbete.

  97. Arbetet på Källbrink
    har varit en parallellprocess.

  98. Projektet visade oss
    vad vi behövde göra.

  99. Ovanför mig ser ni citat
    från några av eleverna i projektet.

  100. En av mina elever sa så här.

  101. Hon berättade om hur hon i trean
    låg i sängen på kvällen och tänkte:

  102. "I morgon ska jag vara normal.
    I morgon kan jag vara normal."

  103. Men dan efter gick det inte.

  104. En annan elev kallar skolan för
    "ett enda stort svart hål".

  105. "På lektionerna fick jag ingen hjälp.
    På rasterna blev jag slagen."

  106. "Och så satt jag med
    skammen och skulden på slutet."

  107. En tredje elev säger:
    "Tänk om lärarna..."

  108. "...kunde dela upp stora uppgifter
    i mindre uppgifter för alla."

  109. "Vad skönt det skulle vara."

  110. Och det här
    är bara några av rösterna-

  111. -från elever i skolan med en neuro-
    psykiatrisk funktionsvariation.

  112. Och vi vet att den här elevgruppen
    mår väldigt dåligt.

  113. Vi vet att den här elevgruppen
    riskerar psykisk ohälsa senare.

  114. Vi vet att en lyckad skolgång
    är en extremt stor skyddsfaktor.

  115. Och ändå planerar vi
    för den andra delen av eleverna.

  116. Det är ett faktum
    att de här eleverna slås ut i skolan.

  117. De drabbas av depression och ångest-

  118. -och i allra värsta fall
    i utanförskap senare i livet.

  119. Och framför allt
    "I morgon ska jag vara normal"-

  120. -blev en riktig ögonöppnare för oss-

  121. -och initierade vårt arbete: Hur
    ska vi komma till rätta med det här?

  122. På Källbrink. Sen kan vi bara
    hoppas på världsherravälde.

  123. Då kan man fråga sig vad eleverna
    sa till oss under projektet.

  124. Det de sa som var absolut viktigast-

  125. -kring vad de behövde
    i sin skolsituation var det här:

  126. Inga läxor.

  127. Det står högt på listan.

  128. Förståelse för diagnosen-

  129. -förståelse för behoven
    och den egna personen.

  130. De bad om intresse för samma saker.

  131. Intresse för diagnosen,
    behovet och den egna personen.

  132. Nån skulle se dem för
    vad de behövde och vilka de var.

  133. De bad om delmål i stora uppgifter.

  134. Det låter ju som en lätt grej,
    eller hur?

  135. De bad om tydlighet i allt.

  136. Tydlighet i allt från
    hur en skola är uppbyggd-

  137. -vart ligger det här klassrummet-

  138. -till vad är det som förväntas av mig
    i det här momentet-

  139. -vad är det
    som förväntas av mig i ämnet?

  140. En tydlighet
    i kommunikationen med eleven.

  141. Och de ber om kommunikation.
    Prata med eleven.

  142. De ber om kommunikation
    med vårdnadshavare.

  143. "Det vore bra om skolan
    pratar med mina föräldrar..."

  144. "...så att de vet
    om det är nåt som är jobbigt..."

  145. "...och skolan vet
    om nånting är jobbigt."

  146. Men absolut mest sorgligt är
    att de ber om hej i korridoren-

  147. -det vill säga de ber om relationer
    med oss som arbetar i skolan.

  148. Jag tänker att 2017...

  149. Massor av läroplaner har passerat,
    och skollagen har förnyats.

  150. Det här ska väl ändå vara minimikrav
    för vad vi levererar i skolan.

  151. Det här är inga elever som ber
    om fantastiskt stora anpassningar-

  152. -utan de ber om
    det mest basala i pedagogyrket.

  153. Hur har vi då gjort?
    Jo, vi har tänkt som så-

  154. -att vi ska försöka skapa en skola
    som är tillgänglig för alla.

  155. För oss blev det vår NPF-säkring.

  156. Och ordet "NPF-säkring"
    hittade jag på under resans gång.

  157. Vi är inne på vårt femte år-

  158. -och mitt under resan började jag
    och mina pedagoger fundera på-

  159. -vad det är vi gör.
    Vi behövde ett namn.

  160. Och då blev det det här.
    Vi jobbar mycket kring NPF just nu-

  161. -och vi försöker NPF-säkra
    vår verksamhet.

  162. Så det blev vårt ord, och det
    har sen spritt sig över Sverige.

  163. Det är vår grundsten.

  164. Vi står på vår NPF-säkring
    och har med den i allt vi gör.

  165. Alltifrån fysisk lärmiljö
    till examination av uppgift...

  166. ...eller betygsättning.
    Den finns ständigt närvarande.

  167. Utöver det har vi tre bollar
    som vi jonglerar med.

  168. Vi jonglerar med vårt lärande -
    givetvis.

  169. Vi jonglerar med vår IKT-satsning.

  170. Vi arbetar med Ipads
    och mycket digitalt.

  171. Och vi jonglerar med den psyko-
    sociala och fysiska arbetsmiljön.

  172. De här bollarna
    har vi i luften hela tiden.

  173. Ibland är en boll överst,
    när vi måste grotta in oss i nåt.

  174. Men ingen av bollarna
    kan finnas utan varandra.

  175. Och vad är det då vi gör?
    Jag brukar prata om-

  176. -att vi har NPF-säkrat
    vår verksamhet i fyra steg.

  177. Först tittade vi på organisation,
    för ska man arbeta hälsofrämjande-

  178. -så måste det finnas en organisation
    som ger de förutsättningarna.

  179. När vi hade satt
    vår nya organisation-

  180. -gick vi vidare
    och satte NPF på agendan-

  181. -och vi jobbade aktivt
    med förhållningssätt.

  182. Efter det gick vi in
    i steget där man oftast börjar-

  183. -som handlar om
    struktur och anpassningar-

  184. -både i miljö och utförande.

  185. Och i dag befinner vi oss på steg 4:
    Vi vidmakthåller och utvecklar.

  186. Lika många elever som kliver in,
    lika många gånger gör vi omtag.

  187. För ingen unge är ju den andra lik.

  188. Jag ska berätta kort
    om de fyra stegen.

  189. Organisation. Det här låter
    plättlätt, och det är det faktiskt.

  190. I en hälsofrämjande organisation
    behöver man begränsa antalet vuxna.

  191. Arbetslagen bör ha möjlighet
    att arbeta elevhälsofrämjande-

  192. -och elevhälsan bör vara
    en aktiv del i arbetslaget.

  193. Vi landade i årskursvisa arbetslag.

  194. Vi har olika arbetslag
    för årskurs sju, åtta och nio-

  195. -med tio till tolv lärare
    knutna till varje lag.

  196. Teorilärarna undervisar i största
    möjliga mån bara de eleverna.

  197. Så arbetar man i årskurs åtta
    undervisar man alla åttor i svenska.

  198. Våra estetiska lärare och
    moderna språk-lärare går emellan.

  199. Man tänker att det här är lätt,
    och det är det-

  200. -men det är också jättesvårt
    att gå från en organisation-

  201. -som är
    väldigt fast och traditionell-

  202. -till att bryta gamla mönster.

  203. Det är supertufft.

  204. Vi arbetade med vår nya organisation
    i ett år innan vi sjösatte den.

  205. Vår tanke var precis det här:
    Årskursvisa arbetslag.

  206. Representanter
    från EHT i arbetslagen.

  207. Det finns två representanter från EHT
    i varje arbetslag hos mig.

  208. Det innebär
    att det är väldigt nära till beslut.

  209. Jag har en teamledare i varje lag
    med delegation på elevhälsa.

  210. Det sitter också en spec i varje lag.

  211. Utöver det här behövs det
    en skolledning som sätter riktning-

  212. -och en skolledning som förstår NPF.

  213. Det finns en mängd fantastiska lärare
    i Sverige som går rakt in i väggen-

  214. -därför
    att man försöker göra allt själv-

  215. -utan stöttning
    från ledning och kollegiet.

  216. Därför blir organisationsbiten
    oerhört viktig.

  217. Man måste skapa goda förutsättningar
    att jobba elevhälsofrämjande.

  218. Och det gäller att våga bryta
    gamla konstellationer.

  219. För det handlar om eleven i centrum.

  220. När vi efter ett år
    sjösatte vår nya organisation-

  221. -gick vi in på nästa steg, och
    det var att sätta NPF på agendan.

  222. Vi jobbade mycket med utbildning, och
    det handlar om det eleverna ber om.

  223. De ber om förståelse för
    och kunskap om-

  224. -diagnos, behov och person.

  225. Vi jobbade med en mängd
    olika externa utbildningsföretag-

  226. -men också mycket
    med intern utbildning.

  227. Vi diskuterade, ibland
    var vi överens och ibland inte.

  228. Och det pågick i nästan ett år,
    den här stora utbildningsinsatsen.

  229. Vi kom fram till att hos oss
    ska vi bemöta våra elever.

  230. Vi ska vara nyfikna, lösnings-
    fokuserade och prestigelösa.

  231. "Vad behöver du i ditt lärande
    för att det ska gå bra?"

  232. Och det kommer vi se till att möta.

  233. Flexibilitet - att vara så flexibla
    som möjligt i mötet med eleven.

  234. Att vara så flexibla som möjligt
    i olika sätt att lära.

  235. Vi tänker att alla vill
    men inte kan på samma sätt.

  236. Därför kan vi inte planera
    för en neurotypisk elev-

  237. -utan vi måste bredda
    vårt sätt att tänka.

  238. En sak som vi också gjorde
    i det här steget-

  239. -var att ta bort
    alla förbud som fanns på skolan.

  240. Det var kepsförbud,
    tuggummiförbud och skateboardförbud.

  241. Det fanns förbud om allt.
    Jag tog bort alla förbud.

  242. Det här är känsligt,
    för det handlar om egna värderingar.

  243. "Kepsen som du har på dig betyder
    att du inte respekterar mig."

  244. "Tugga tuggummi? Här pratar jag,
    och så blåser du bubblor."

  245. Mycket egna värderingar.
    Vi vet om barn inom spektrat-

  246. -att keps
    använder man för att skärma sig.

  247. Luva är en möjlighet
    att stoppa alla intryck.

  248. Tuggummi främjar koncentration.
    Varför göra kontraproduktiva saker?

  249. Vi ska ju skapa förutsättningar
    för lärande.

  250. Alla förbud åkte.
    Mycket diskussioner.

  251. Alla höll inte med,
    men alla klev på båten så småningom.

  252. Jag bad mina pedagoger
    ge mig fem skäl-

  253. -på vilket sätt tuggummit
    påverkar lärandet i klassrummet.

  254. Och så lyfter vi det till diskussion.

  255. Hittills har ingen kommit med nåt,
    för det påverkar inte.

  256. Vi har lagt mycket tid på att arbeta
    relationellt med våra elever.

  257. Vi har turen
    att ha fantastiska elever.

  258. De förväntar sig goda relationer
    med oss. De vill ha det.

  259. Och vi vill detsamma.
    Då blir det lättjobbat.

  260. Det innebär att när man har en lärare
    där kepsen betyder nåt för läraren-

  261. -då kan hon ha
    en diskussion med de eleverna.

  262. "Vi har inget kepsförbud, men
    jag tycker att det här är jobbigt."

  263. "Skulle ni kunna ta av den när vi har
    genomgång?" Det är aldrig problem.

  264. De förstår varför och gör det
    för att de tycker om läraren.

  265. Gör de det inte är det okej. Men
    generellt: inga förbud på skolan.

  266. Vi pratade väldigt mycket
    om lärarnas uppdrag.

  267. Vad står det
    i läroplanen och skollagen?

  268. Vad är uppdraget på 2010-talet?

  269. Vi var tvungna att ta ett omtag
    kring vem som ska utföra vad.

  270. Det finns en tendens i skolan-

  271. -att man vill att nån annan
    ska ta hand om de här eleverna.

  272. Gärna spec -
    det brukar ofta vara spec.

  273. Den här eleven har ADHD,
    därför ska han gå till Ann-Britt.

  274. Min fråga blir alltid:
    "Vad är behoven?"

  275. "Han har ADHD."
    "Det är en diagnos. Vad är behoven?"

  276. Det här gjorde att man
    fick fundera på vilka behoven är.

  277. Vad är det jag inte kan göra
    i form av extra anpassningar?

  278. Vad är det särskilda stödet?
    Det här diskuterade vi mycket-

  279. -och för mig handlade det om att
    ge tillbaka ansvaret för lärandet.

  280. För det är ju just det
    som vi pedagoger är proffs på.

  281. Vi kan undervisa, bedöma och anpassa.

  282. Vi måste bara tänka
    på ett annat sätt.

  283. Diskussionen gick högt och lågt.
    Vi gick bort från det traditionella-

  284. -att alla skulle ha lika mycket spec.

  285. Det var fem veckor
    för 7B och fem för 7C-

  286. -fast det egentligen bara
    var 7B som behövde spec.

  287. Så ett stort arbete
    kring förhållningssätt-

  288. -kring tankar,
    kring hur uppdraget ser ut.

  289. Mycket tittande i läroplaner
    och i skollag.

  290. För skollagen är ju
    väldigt, väldigt tydlig.

  291. Vårt uppdrag är att anpassa så att
    funktionsnedsättningar knappt märks.

  292. Det ska främst göras med
    extra anpassningar i klassrummet.

  293. För mig är det självklart.

  294. Det innebär att i dag, när vi får
    elever som behöver särskilt stöd-

  295. -då har man verkligen tänkt till.

  296. Det kommer ingen generell "Hon har
    dyslexi och måste gå till spec."

  297. Utan man har kartlagt och funderat.

  298. "Vad är det jag inte kan
    tillgodose i mitt klassrum?"

  299. Då blir det ett arbete
    för vår speciallärare.

  300. Det särskilda stödet hos oss när
    vi har genomgått förändringsarbetet-

  301. -har utkristalliserat sig till
    att bli mycket individuellt stöd.

  302. Vi har sett att behovet av spec
    i klassrummet har minskat.

  303. Tidigare hade vi ett större behov
    av att spec var med i klassrummet.

  304. Det behövs inte på samma sätt i dag.

  305. Utan vi ser att stödet väldigt ofta-

  306. -behöver ges i mindre sammanhang,
    i mindre grupp-

  307. -hos våra spec i vårt resurscentrum.

  308. När vi hade diskuterat
    och hittat en riktning-

  309. -då började vi titta på vad
    som ska gälla hos oss på Källbrink.

  310. Vad är det vi ska göra, alltid?

  311. Då plockade vi fram de övergripande
    anpassningarna som vi gör.

  312. Vi är väldigt följsamma.
    Vi lyssnar på våra elever.

  313. Vi använder anpassningsblanketter
    i samtal med eleven-

  314. -där eleven får sätta på pränt
    vad den behöver.

  315. Anpassningarna som de nämner
    för oss gör vi redan.

  316. Men vikten här ligger i att eleven
    själv får sätta ord på behoven.

  317. Det skapar egenmakt.

  318. Det skapar en känsla av delaktighet
    och av att "jag är viktig".

  319. Och det är viktigt för oss.

  320. Så vi är oerhört flexibla
    när vi möter våra elever.

  321. Vi har skalat av miljön. Det här är
    väldigt speciellt för skolans värld:

  322. Vi vill inreda våra klassrum
    som nåt mysigt vardagsrum.

  323. Det är porslinsgrisar och bilder
    på varenda unge du undervisat-

  324. -och ljusstakar
    som man fick för tio år sen-

  325. -och torkade blommor och gud vet vad.
    Och det är inte professionellt.

  326. Då har vi gått
    från ett professionellt rum-

  327. -till ett eget mysigt vardagsrum.

  328. Då har vi tappat bollen lite. Så vi
    har skalat miljön i våra utrymmen.

  329. Det finns inga porslinsgrisar
    längre på Källbrink.

  330. Och det här är också jobbigt, för
    man vill ju att det ska vara mysigt.

  331. Man vill skapa en miljö
    som inbjuder till lärande.

  332. Och det kan ju en miljö
    med mycket input göra.

  333. Det kan ju också skapa
    kreativitet och boosta lärandet.

  334. Men om vi har tio ungar av trettio-

  335. -där det här blir jättejobbigt
    och försvårar lärandet-

  336. -då kan vi inte ha det så. Eller hur?

  337. En av mina förstelärare
    undervisar i svenska.

  338. Hon sa ett tag in i arbetet
    med att skala alla klassrum:

  339. "Jag har funderat på
    vad det är som blir miljön..."

  340. "...och vad som gör
    att den blir på ett speciellt sätt."

  341. Då sa Linnea, flickan som sa
    att "i morgon ska jag vara normal"...

  342. Hon ville visa
    den här lärarens klassrum-

  343. -som bara var grått och vitt
    och några bänkar.

  344. Hon visade upp klassrummet
    för några besökare-

  345. -och så sa hon: "Det här är
    det bästa klassrummet på skolan."

  346. Och så är det tråkigt. Men hon säger:
    "Det är för att Carina inte är här."

  347. Och Carina brukar prata om det här:
    "Det är jag som är lärmiljön."

  348. "Jag utgör det kreativa och bestämmer
    hur det ska vara här inne."

  349. Då behövs det inga porslinsgrisar.

  350. Vi jobbar digitalt och har inte
    så många planscher att sätta upp.

  351. Men om man nu vill göra det
    kan man sätta upp en i taget.

  352. Har man jobbat med ett moment och
    vill att eleverna ska displaya det-

  353. -sätt upp ett arbete och ta
    bort det sen, och sätt upp nästa.

  354. Det bästa är att displaya det
    i allmänna utrymmen.

  355. Vi har SOS-lådor i varje klassrum.
    Det är en låda - jag ska visa.

  356. Superenkelt.

  357. En sån här låda.

  358. I den finns
    en mängd kognitiva verktyg.

  359. Jag återkommer till den om en stund.

  360. Vi har färgkodade scheman -
    jätteenkelt.

  361. Vi jobbar med tydlighet. Skolan har
    inte renoverats sen Dackefejden.

  362. Det innebär
    att vi skriver direkt på väggarna.

  363. Vi sätter upp
    stora bokstäver och siffror-

  364. -så att man vet exakt vart man ska.

  365. Vi förbereder mycket
    inför schemabrytande aktiviteter.

  366. Vad ska vi göra,
    hur, när och med vem?

  367. Vi förbereder hela grupperna.

  368. Vi förbereder
    individer och vårdnadshavare-

  369. -beroende på behovet.

  370. Spec brukar vara lite gömda-

  371. -gärna i nåt skyddsrum
    utan fönster på nedre botten.

  372. Det här ville vi inte ha,
    utan vi flyttade biblioteket-

  373. -och så lade vi resurscentrum
    i hjärtat av skolan.

  374. Det ska vara nåt som är bra,
    nåt positivt.

  375. Nåt man vill är att gå till spec
    om man behöver det.

  376. Vi får mota ungar på dörren.

  377. "Du behöver faktiskt inte
    särskilt stöd."

  378. Det har skett en jättestor förändring
    på skolan kring det.

  379. Jag måste tjuvkika...
    Vi har riktlinjer för läxor.

  380. Hos oss måste läxan förberedas i
    skolan, gå att genomföra utan vuxna-

  381. -och lyftas
    vid nästa tillfälle man ses.

  382. Det här har handlat om
    att komma ifrån slentrianläxor.

  383. Mattebeting, glosor
    och långa, tuffa texter-

  384. -som sen examineras
    med läxförhör på fredag.

  385. Vi tror inte
    på det sättet att arbeta.

  386. Det här är en känslig fråga
    i Skolsverige generellt.

  387. Vi ville gå mot en läxfri skola, men
    det blev det här vi kom fram till.

  388. Men det har gjort att nästan alla
    traditionella läxor är borta.

  389. "Oj, jag glömde franska revolutionen.
    Läs sextio sidor."

  390. Vi tror inte på det sättet.

  391. Vi har inga grupprum,
    utan vi har skapat rum i rummet.

  392. Vi har jobbat med
    de stora vistor vi har-

  393. -och så har vi
    jobbat med olika möbler-

  394. -för att skapa
    en förlängning av klassrummet-

  395. -så att man
    kan arbeta på olika ställen.

  396. Och vi har jobbat
    en hel del med vår mat.

  397. Generellt
    är ju skolmaten ganska geggig.

  398. Och för barn inom det här spektrat är
    det jobbigt med olika konsistenser.

  399. Ofta vill barnen faktiskt ha...

  400. ...att här är kolhydraterna och här
    proteinet, och geggan är valfri.

  401. Då brukar det vara så att man ska ha
    läkarintyg, och det ska vara möten.

  402. Men så gör inte vi. Behöver
    du personlig kost så löser vi det.

  403. Och det handlar om att se
    vad det är som hamnar på tallriken-

  404. -och inte hopblandad mat.

  405. Jag skulle önska
    att det här var generellt.

  406. Vi har vissa elever
    som aldrig äter i matsalen.

  407. Vi har en matsal, och där
    har vi ljuddämpande möbler.

  408. Det är ett sätt att göra en
    otillgänglig miljö mer tillgänglig.

  409. Vi har inte fasta bord i matsalen,
    utan man sätter sig där man vill.

  410. Men vi har flera elever som inte vill
    äta där, eller alltid vid samma bord-

  411. -så det är helt upp till barnet.

  412. Vi har organiserad rastverksamhet.
    En pedagog jobbar med det i aulan-

  413. -där vi har olika spel, och pingis.

  414. Han ordnar olika turneringar-

  415. -och det finns speglar,
    om man vill dansa.

  416. För det vi har sett-

  417. -är att när man kommer upp till
    sjuan kommer kravet på att hänga.

  418. Hänga i korridoren,
    och veta vad det innebär.

  419. Många barn faller ur där, och
    där ser vi att det här är jättebra.

  420. Att ha en tydlig verksamhet
    där det finns olika val.

  421. Det här har vi sett
    är bra för årskurs sju-

  422. -men vi jobbar med
    att skapa klubbar efter skoltid.

  423. För våra elever vill stanna i skolan.

  424. Då måste vi fylla tiden mellan...

  425. ...schemats slut och när de går hem.

  426. Aulan har vi redan öppen,
    men vad kan vi mer göra?

  427. Vi kan skapa klubbar med paddmys,
    litteratur och vuxenprat.

  428. Att utöka det här. Men nu
    är det i vår aula med en pedagog-

  429. -och det finns en mängd aktiviteter.

  430. Och det är bemannat av lärare.
    Man kommer och går när man har rast.

  431. Vårt resurscentrum
    är där spec jobbar.

  432. Ni ser på bilderna hur vi tänker.
    Det ska vara kalt...

  433. ...grått och vitt,
    och möjligtvis nån accentfärg.

  434. Vi har också frikort
    till vårt resurscentrum.

  435. Vissa elever kan gå dit
    när som helst.

  436. Man behöver bara säga
    till sin lärare att man går dit.

  437. Det här är elever som har behov
    av det mindre sammanhanget-

  438. -och som kan ta ansvaret själva.

  439. I perioder har vi elever
    som bara jobbar i resurscentrum.

  440. Så vi försöker vara mycket flexibla.

  441. Två och en halv.
    Och så har vi vår NPF-pedagog-

  442. -så egentligen är de tre och en halv.

  443. Men just speciallärare
    är det två och en halv.

  444. Vi tänker mycket kring tydlighet.
    Det här är vår träslöjdssal.

  445. Man ser ganska tydligt vilka verktyg
    som ska användas till vad.

  446. Ska du mäta går du dit, ska du forma
    går du dit. Sen finns det QR-koder.

  447. Här är det grönt på schemat,
    för det är SO.

  448. Det sitter en grön plupp
    på ryggen av boken-

  449. -och det är en grön mapp,
    för att man ska kunna plocka ihop.

  450. "Vad har vi nu? Grönt."
    Och så tar man med sig det.

  451. Jättelätt grej
    att genomföra mycket snabbt.

  452. Vi sätter upp
    stora bokstäver och stora siffror.

  453. Vi skriver med samma typsnitt
    var rektor, skolsköterska, SYV-

  454. -idrottssal och träslöjd finns,
    så att man vet vart man ska.

  455. Det här är en salong,
    där vi har skapat rum i rummet.

  456. Det här är en del av skolan-

  457. -där vi försöker
    göra det lite mer öppet för alla.

  458. Vi hade brandorangea skåp -
    väldigt distraherande i korridoren.

  459. Vi frågade ungarna
    vad vi skulle göra åt de här skåpen.

  460. "Kan vi inte bara
    köpa in ljusa skåp?"

  461. Jag tänkte
    att vi kanske kunde måla skåpen-

  462. -och så valde vi färger med eleverna
    och målade dem.

  463. Vi gräver där vi står.

  464. Det här är en SOS-låda.

  465. De finns i alla klassrum
    och är fyllda med olika saker.

  466. De här finns i många klassrum.

  467. Det här är en tyngdväst
    som håller ner och in-

  468. -och skapar möjlighet att fokusera.

  469. Vi har olika sittdynor.

  470. Vi har en mängd olika
    kognitiva verktyg.

  471. Det kan vara tangos eller korsbollar.

  472. Det kan vara klämbollar
    med annan "texture" inuti.

  473. Det kan vara fotrullare.

  474. Men den absolut viktigaste
    är den här, våra time-timers.

  475. Vi har flera i varje klassrum-

  476. -och de här är
    uppskattade av våra elever.

  477. När man börjar lektionen sätter
    man tiden på de olika momenten-

  478. -så att man vet vad som ska hända.

  479. Det här är tillgängligt för alla,
    och det är förbrukningsvaror.

  480. Som skolledare
    får man räkna med att fylla på-

  481. -för det går sönder och försvinner.

  482. Utöver det här
    anpassar vi klassrummet.

  483. Så här ska det vara
    i alla klassrum oavsett ämne.

  484. Det ska finnas en agenda på tavlan.

  485. Vi ska markera tydligt
    när lektionen börjar och slutar.

  486. Inget drällande in och ut.

  487. Vi har korta genomgångar. En
    genomgång får vara max tio minuter.

  488. Och då sätter man time-timern.

  489. Och så säger man
    att man ska prata om engelska verb.

  490. "Jag pratar i tio minuter." Och så
    drar man, och så ringer den sen.

  491. Mycket uppskattat, för då vet man
    när det blir nåt annat-

  492. -när får jag bryta.

  493. Vi har delmål i alla uppgifter.

  494. Vi ger inte ut stora uppgifter:

  495. "Skriv om ett land och det som
    ni tycker är intressant med det."

  496. Aldrig, utan mycket, mycket tydligt.

  497. Uppdelat i kortare delar.

  498. Delmål i delmålets delmål,
    om det behövs.

  499. Det kan vara individuellt
    i de minsta beståndsdelarna-

  500. -men generellt är det
    tydligt uppdelat i små delar.

  501. Vi varierar arbetssättet: Vi läser
    eller räknar inte i fyrtio minuter-

  502. -utan vi bryter efter tio minuter.

  503. Tio minuter jobbar vi på det
    här sättet, sen gör vi nåt annat.

  504. Vi tittar på en film, har en övning-

  505. -korsar mittlinjen eller nåt
    för att få upp energin.

  506. Vi jobbar mycket
    med positiv förstärkning.

  507. Mycket med generell
    positiv förstärkning-

  508. -men vi är mycket noga med
    att ge individuell feedback.

  509. För elever inom spektrat är vana vid
    att det generella inte gäller dem.

  510. De är vana vid att "Åh,
    vad kul att se er" inte gäller dem.

  511. För de är vana vid
    att få skäll för det de gör fel.

  512. Så vi är noga med att säga specifikt-

  513. -"Vilken bra start på novellen.
    Superbra jobbat."

  514. Det tar inte mer tid
    än det generella.

  515. Man måste bara förbereda sig.

  516. Vi har fasta placeringar
    i alla klassrum.

  517. Det kan avgöra om man kommer till
    skolan, att man vet var man sitter.

  518. De individuella anpassningarna ska
    vara på plats när eleven kommer.

  519. Om en elev alltid behöver väst
    finns den på stolen.

  520. Om en elev behöver post it-lappar
    som gäller för fem minuter framåt-

  521. -finns det klart, och så byter man.

  522. Så vi tänker noga innan
    eleverna kommer in i klassrummet.

  523. Som jag sa: Pauser, tuggummi, keps -
    whatever rocks your boat.

  524. Det du behöver kommer du att få.

  525. Hittills har ingen elev bett mig
    om nåt jag inte kunnat leverera-

  526. -eller som mina pedagoger
    inte kunnat leverera.

  527. De får använda mobiltelefonerna.

  528. Ja, det får de.

  529. Vi har ju ändå Ipads -
    det är ingen skillnad.

  530. Vill de gå ut på sociala medier så
    gör de det. Det handlar om dialogen.

  531. "Hur ska vi ha det
    i det här klassrummet?"

  532. Det är inte ett problem. Vi har
    tänkt på hur vi designar klassrummen.

  533. Jag frågade om några ville prova
    en annorlunda möblering.

  534. Då sa en lärare i matematik
    och en i tyska att de ville.

  535. Och så designade de sina klassrum,
    utifrån exakt samma koncept.

  536. "Jag vill skapa möjlighet
    för eleverna att ha dialog."

  537. Men i rummet utan röd matta ser ni
    att det finns bås utmed väggen.

  538. Läraren sa till mig: "Jag ser behovet
    av det kollaborativa arbetet..."

  539. "...men också
    av att kunna sitta enskilt."

  540. Och så gjorde vi klassrummen
    för att se hur det blev.

  541. Jag försökte lektionsbesöka mycket
    och hänga med klasserna runt.

  542. Jag såg att energin i de här
    klassrummen var avsevärt högre.

  543. Och det kan inte bara bero på
    lärarna, för de är alla fantastiska.

  544. Men nåt var det, så vi landade i
    att så ska våra klassrum se ut.

  545. Placering i grupp
    är grundplaceringen.

  546. Men vissa av våra elever
    behöver sitta avskärmat.

  547. Då har vi fem bås i varje klassrum
    med ljuddämpande skärmar.

  548. Vi har också ståbord längst bak-

  549. -för vissa behöver stå och jobba.

  550. Och vi har alternativa sittmöbler,
    som pilatesbollar eller saccosäckar.

  551. Det kan vara gungpallar,
    lite beroende på.

  552. Men vi har olika sittmöbler.

  553. Det här har vi genomfört
    i alla klassrum utom NO-salarna.

  554. I NO-salarna är det ofta
    fastgjutna grejer i golvet.

  555. Dem gör vi om just nu.

  556. Två av våra fyra salar
    ser helt annorlunda ut efter lovet.

  557. Nu är vi inne på vårt fjärde steg.

  558. Vi vidmakthåller och vidareutvecklar.

  559. Vi står på vår NPF-säkring...

  560. ...vi bollar med lärandet,
    vår miljö och vår IKT-satsning.

  561. Det är grunden. Utifrån det har vi
    tagit fram Källbrinkskonceptet.

  562. Det är ett stödmaterial
    för våra pedagoger-

  563. -med stödfrågor, lite bakgrund
    och checklistor för varje område.

  564. Så när man planerar ett kommande
    moment kan man använda det här-

  565. -för att titta på planering, genom-
    förande, utvärdering och examination.

  566. Så att om man har med sig det här
    in i klassrummet-

  567. -så vet man att man har försökt
    tillgodose många behov-

  568. -och har skapat
    en tillgänglighet i lärandet.

  569. Vi har en NPF-pedagog,
    Johanna Lundin.

  570. Hon jobbar nästan uteslutande
    mot elever på högstadiet-

  571. -men också med
    att stötta kollegor om det behövs.

  572. Men det behovet
    är betydligt mindre i dag.

  573. Hon coachar elever och har samtal-

  574. -jobbar med strategier
    för lärande och livet.

  575. Ofta sitter hon med dem vid fem
    tillfällen och gör en utvärdering.

  576. Det är suveränt. Eleverna älskar det.

  577. Och det här kräver ingen diagnos,
    utan det är behovet som avgör.

  578. Vi jobbar med distribuerat ledarskap.
    Jag har tre arbetslag med teamledare-

  579. -som har personalansvar
    och elevhälsoansvar.

  580. Det gör att det är nära till beslut
    och att man som pedagog-

  581. -kan få ett tätt stöd från sin chef.

  582. Mina förstelärare har riktade uppdrag
    i linje med det här.

  583. Det kan handla om undervisning
    eller om lärmiljön-

  584. -och hur vi ska kunna displaya
    processen utan distraktorer.

  585. Vi har startat ett tillgänglighets-
    råd med åtta elever-

  586. -som är mitt expertråd.
    De pratar om allt ifrån...

  587. ...färgen på skärmarna till maten...

  588. ...till utförandet
    av undervisningen i vissa ämnen.

  589. Det är helt fantastiskt.
    De blir våra experter.

  590. Vi försöker hitta en bra organisation
    för motorisk hjärngympa.

  591. Det är ett program
    som främjar koncentration-

  592. -men det är svårt
    att hitta en organisation-

  593. -där alla får ta del av det.

  594. Här befinner vi oss nu.
    Som jag sa i början:

  595. Varje gång det kliver in
    en ny unge behöver vi ta nya tag.

  596. Jag upprepar:
    Vi har jobbat i fem år med det här.

  597. Vi började med organisationen-

  598. -att skapa förutsättningar för
    att kunna arbeta elevhälsofrämjande-

  599. -skapa trygghet för våra elever,
    och också närhet till EHT.

  600. Efter det jobbade vi aktivt
    med förhållningssättet.

  601. För det och relationen är
    det viktigaste i det här arbetet.

  602. När vi hade gjort det
    fixade vi i lokaler-

  603. -och köpte in kognitiva verktyg.
    Det är ju superkul.

  604. Och i dag
    vidmakthåller vi och utvecklar.

  605. Steg 3, just det här.
    Det kan vem som helst göra.

  606. Ni kan åka tillbaka till era skolor
    i morgon och rensa-

  607. -men det
    kommer inte göra nån skillnad-

  608. -om ni inte har jobbat
    med steg ett och steg två.

  609. För NPF-säkringen hos oss
    är mina fantastiska pedagoger.

  610. Det är deras sätt
    att bemöta våra elever varje dag.

  611. Och deras fantastiska...

  612. ...tanke kring att möta varje barn
    med nyfikenhet och lösningsfokus.

  613. Det är nyckeln. Gymnasier säger
    att våra elever är väl förberedda-

  614. -särskilt elever inom det här
    spektrat, för de vet vad de behöver-

  615. -de vet vad de har rätt till-

  616. -och de vet hur det bör genomföras.

  617. Vi har hundra procent
    behörighet till gymnasiet-

  618. -så ja, vi förbereder dem väl.

  619. Och nu är min tid ute.
    Jag tackar för att ni har lyssnat.

  620. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

NPF-säkrad skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Berättelsen om en skolas uppgång och fall

Tensta gymnasium var på 90-talet en ansedd skola i Stockholm som lockade till sig elever från hela staden. Nu ska skolan läggas ned efter att söktrycket har minskat under en lång tid. Droppen som fick bägaren att rinna över var den hårda kritik som Skolinspektionen kom med tidigare i år. Skolan beskrivs där som otrygg, fylld av konflikter och med kaosartade lektioner. Hur blev det så? Och vad får nedläggningen för konsekvenser för eleverna, och för förorten?

Fråga oss