Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Hjärna i förskolanDela
  1. Hur funkar vår hjärna?
    Kan vi jobba mer med överdelen?

  2. Kan vi highlighta mer
    vid de tillfällen när det funkar?

  3. David Edfelt heter jag.

  4. Jag har jobbat både
    som förskole- och skolpsykolog-

  5. -och som samordnare
    för utredningsteam för barn.

  6. I dag ska vi prata om hjärnan
    och förskolan.

  7. Vi pratar inte så mycket om hjärnan
    i förskolan. Vi pratar om barn.

  8. Det är konstigt.

  9. Vi måste prata mer om det.
    Det är det som är själva grejen.

  10. När jag var liten drömde jag en gång-

  11. -om ett blixtlås
    som gick härifrån och ner-

  12. -så att man kunde öppna
    och ta ut innehållet.

  13. Det var en stark dröm.
    Jag var fyra-fem år.

  14. Jag fick berätta om den i radio.
    Jag har försökt hitta inslaget.

  15. Det här har funnits med lite grann.

  16. I dag kan vi titta in i huvudet.

  17. Vi kan öppna på locket.
    Vi kan inte bara se hjärnan utifrån-

  18. -utan vi kan ju titta
    när hjärnan jobbar-

  19. -och se vad som händer.

  20. Vi har skapat en ny barndom
    till barn i dag.

  21. Förskolan är verkligen annorlunda
    mot vad den var när jag var liten.

  22. Det har skett en stor förändring
    i vårt samhälle, över huvud taget.

  23. Stora krav ställs på barnen.

  24. Tidigare byggdes vårt välstånd
    av industrier.

  25. Järnmalm och järnarbetare
    har byggt upp vårt välstånd.

  26. I dag har vi ett kunskapssamhälle.

  27. Då är det hjärnan
    som är betydelsefull.

  28. Jobbar man i förskolor,
    som kanske många av er gör-

  29. -så är hjärnan är själva kärnan.

  30. Personer som jobbar i förskola
    och skola är de nya järnarbetarna.

  31. Det ska bygga vårt välstånd framöver.
    Då måste vi prata om det.

  32. Vad är viktigt?
    Hur ska vi förstå det som händer?

  33. Vad är det som händer?
    Vi ska titta lite på det.

  34. Min kollega och jag har drivit kursen
    "Verksamt i förskolan".

  35. Fem tillfällen ger fyra mellanrum
    där man kan pröva olika saker.

  36. Jag tänkte ta upp några saker
    som har kommit upp där.

  37. Vi har ställt frågan: "Vad finns det
    för förväntningar på barnen?

  38. Det blir en rätt lång lista.
    Här kommer ett litet utdrag:

  39. Man ska välja, ta initiativ, leka,
    lyssna och vara fokuserad.

  40. Man ska klara av turtagning, ta lagom
    med mat, vara rädd om saker-

  41. -inte slåss, förstå språk och vänta.

  42. Man ska anpassa sig, plocka upp
    efter sig och komma till ro.

  43. Man ska följa instruktioner,
    acceptera regler-

  44. -komma på vad man har lust med
    och tåla lite frustration.

  45. Bara för att nämna några saker...
    Det är mycket man ska klara av.

  46. Det är klart att det är skillnad-

  47. -om det är en ettåring,
    en treåring eller en femåring.

  48. Forskning visar att den våldsammaste
    gruppen i samhället är treåringarna.

  49. Det kanske är bra att ha en strategi
    för att hantera den gruppen.

  50. Vi har förväntningar på barnen-

  51. -som ska matchas mot barnen
    som grupp och som individer.

  52. Vi tittar på en av dem här.

  53. Det här med att styra sig själv
    finns med-

  54. -i alla de här olika situationerna
    barn är med om.

  55. Hur blir man
    en självstyrande individ?

  56. Det innebär en rad olika funktioner
    och färdigheter.

  57. Det här med att leka med andra...
    Vad krävs för att leka med andra?

  58. Man ska kunna läsa av andra-

  59. -förstå det som förmedlas
    via ansiktet-

  60. -och det som förmedlas
    via kroppsspråk och gester.

  61. Tonfall och röstmelodi...

  62. Man ska också kunna ha
    en ömsesidighet.

  63. Jämnåriga barn
    leker ömsesidigt med varandra.

  64. Blir det för skevt brukar man sära på
    barn och hitta nya konstellationer-

  65. -för att det ska funka bättre.

  66. Men för vissa är det ganska svårt.
    Vissa bestämmer mycket-

  67. -och de som blir bestämda över
    tycker inte det är så roligt.

  68. Andra kanske följer hela tiden...

  69. Det ser man ofta
    när det gäller äldre och yngre barn.

  70. De yngre tycker det är kul att få
    vara med och de äldre driver på.

  71. Nån tar rollen
    som mamma, pappa, doktor-

  72. -husse eller matte.

  73. De små får tjänstgöra som patienter,
    bebisar, katter och hundar.

  74. Så småningom växer de upp
    och får vara matte och husse.

  75. Så ser det ut.

  76. Leken är komplex.
    Man ska förstå andras intentioner-

  77. -och givandet och tagandet.

  78. En enda av de här förväntningarna-

  79. -är kopplad till många olika förmågor
    som utvecklas långsamt-

  80. -och i olika takt för olika barn.

  81. Om vi tar det här med att lyssna,
    från tidig ålder och upp...

  82. Det handlar inte bara om att höra-

  83. -utan också om
    att vara lugn i stunden-

  84. -och sitta stilla.

  85. Här finns det också ömsesidighet.

  86. Man ska förstå vad som gäller med
    turtagning, kunna vara fokuserad-

  87. -och förstå talat språk och gester.

  88. De ska dessutom ta in och minnas
    det som är sagt.

  89. För varje krav-

  90. -finns en hel räcka
    av förmågor och färdigheter-

  91. -som är av betydelse.

  92. Ska man få till en bra lösning bör
    man ha gjort en hyfsat bra analys.

  93. I vardagen
    gör man bedömningar av barn-

  94. -precis hela tiden.
    Det är lite olyckligt.

  95. Man har fört fram en idé-

  96. -om att man i förskolan
    inte ska göra bedömningar av barn.

  97. Man ska inte bedöma deras förmågor
    och jämföra dem med varandra-

  98. -men det gör man hela tiden,
    när man jobbar inom förskolan.

  99. Det vore fruktansvärt
    att vara på en förskola-

  100. -där personalen inte brydde sig om
    vad man klarar och inte.

  101. Om man ska hjälpa ett barn
    med kläderna...

  102. "Då ska vi se. Vi tar blixtlåset,
    så kan du dra upp det."

  103. Vad gör man då? Jo, man hjälper
    barnet med den svåra biten.

  104. Varför säger man "dra upp, och pröva
    att sätt på dig skorna själv"?

  105. Jo, för man bedömer att det är
    rimligt för barnet att klara av det.

  106. Det finns en pedagogisk tanke
    med att hjälpa till med det svåraste-

  107. -och det bygger på en bedömning.

  108. Men ibland
    krävs en lite vassare analys.

  109. Man måste fundera tillsammans
    och försöka komma ett steg längre.

  110. Analysen är betydelsefull
    för att hitta lösningen.

  111. Men analysen står och faller
    med kunskaperna.

  112. Dels har vi de generella kunskaperna.

  113. Hur förstår man sig på barn
    och barns sätt att fungera på?

  114. Smarta saker man kan göra
    för att få alla med på tåget...

  115. Barn som avviker i utvecklingen...

  116. Hur stöttar man i olika situationer?

  117. Sen har vi den specifika kunskapen.

  118. Hur ska vi förstå det här barnet?
    Vad är specifikt för det?

  119. Här behöver vi bygga kunskap
    och hitta analysformer-

  120. -för det är det som blir grunden
    för lösningen i stunden-

  121. -för att det ska bli bra.

  122. I vardagen har vi olika utmaningar.

  123. Det som för nån är enkelt,
    ett litet trappsteg upp...

  124. "Kom så ska vi städa undan.
    Det är inga problem."

  125. ..."kan för nån annan
    i samma situation te sig jobbigt.

  126. Ska man komma upp här
    måste man bestämma sig för det.

  127. Det måste kännas möjligt
    och man måste vilja det.

  128. En del barn släpar sig fram
    men är till slut med i alla fall.

  129. Några minuter senare är de där.

  130. För nån tredje kan det se ut så här:

  131. En vägg som kommer emot en.

  132. Man är sur och arg
    och vägrar och gömmer sig.

  133. Det finns mycket man kan göra.

  134. I förskolan
    behöver man vara väldigt bra på-

  135. -att samla på pinnar.

  136. Vad finns det för pinnar på den här
    stegen på väg upp mot målet?

  137. Tiden kanske är det som är avgörande.

  138. 5 minuter hade funkat
    men 20 minuter är för långt.

  139. Då får vi problem,
    för det finns en pedagogisk idé-

  140. -som grund
    för varför man ska ha en samling.

  141. Det finns viktiga saker att öva på
    i samlingen.

  142. Men det är ändå så-

  143. -att mycket krävs i en sån situation.

  144. Pedagoger brukar ha en hel del pinnar
    för att kunna fixa situationen.

  145. Man kanske sätter barnet i
    knäet eller låter det hålla i en sak.

  146. Man gör det extra spännande
    och hjälper barnet med fokus.

  147. Det kanske är okej att få åla
    ner på golvet. Man får vara aktiv.

  148. Man kanske får sitta bakom
    och hålla på med nåt och lyssna.

  149. Det ska finnas en acceptans för det
    utan att det leder till konflikt.

  150. En massa olika typer av pinnar
    får det hela att funka.

  151. De kommer inte att behövas
    för alla barn.

  152. Det krävs en grundidé.

  153. Hur lägger vi upp samlingen
    så att vi får med oss allihop?

  154. Om man har jobbat på ett sätt under
    ett antal år och det har funkat-

  155. -och man får nya barn
    som rör om i gruppen-

  156. -har man plötsligt en grupp där det
    inte går att göra likadant längre.

  157. Man behöver en beredskap
    för omställningen.

  158. Hur ska vi göra nu?
    Nu blev det tokigt.

  159. Om man har två eller tre barn-

  160. -som gör att det blir svårt-

  161. -så finns det en risk
    att man lägger mycket på barnet-

  162. -och att det måste anpassa sig.

  163. Barnet förstör för de andra
    och för mig som pedagog.

  164. Här kommer vi att behöva jobba-

  165. -för att se hur man som helhet
    kan se till att barnet är med.

  166. Barnet har ju inte valt
    att vara på det där stället.

  167. Samhället har sett till
    att barnet är på förskolan.

  168. Det är en stor förändring
    av vårt samhälle.

  169. I dag är det 95 % av dem mellan 3-5.

  170. När jag var liten gick kanske
    10 % av barnen i förskolan.

  171. Vi har kunnat titta
    på barns fungerande-

  172. genom hundratals år-

  173. -och se utanpå vad som händer.

  174. Sen började man kunna kartlägga
    hjärnan och det inre.

  175. Det finns olika berättelser
    genom historien-

  176. -när det gäller förståelsen av
    hjärnan och dess funktioner.

  177. Det här med olika platser
    för olika funktioner-

  178. -har man vetat under en längre tid.

  179. Men ny kunskap kommer hela tiden.

  180. Det stora de senaste decennierna är-

  181. -att hjärnan fungerar som ett
    nätverk-

  182. -och att vi har fått se
    hur involverade olika regioner är-

  183. -i alla möjliga typer av situationer.

  184. Vi har 100 miljarder nervceller.

  185. De skickar ut utskott
    och kommunicerar-

  186. -och möter andra nervceller.

  187. I mötet,
    det man kallar synapsbildning-

  188. -kommunicerar de med kemi.

  189. 100 miljarder nervceller kan prata
    med tusentals andra på det viset.

  190. Hela tiden bildas nya synapser.

  191. Tvååringens hjärna ser inte likadan
    ut på morgonen som på eftermiddagen-

  192. -för det har skett saker under tiden.

  193. En miljon synapsbildningar i sekunden
    är en ganska stor förändring.

  194. I slutet av dagen är det många nya
    synapser. Hjärnan funkar så här:

  195. När man går på en gräsmatta
    bildas steg.

  196. Efter ett tag syns inte stegen
    för gräset kommer att resa sig.

  197. Men går man där några gånger
    kommer det att bildas en stig.

  198. Efter ett tag har stigen vidgats
    till att bli en väg.

  199. När vi gör saker många gånger
    lär vi oss.

  200. Det blir en bana
    som är lättare att ta.

  201. Naturen har strösslat
    med en massa synapser.

  202. Barnhjärnan är som en djungel
    med massvis med trådar.

  203. Men efter ett tag kommer de
    som inte används att försvinna-

  204. -medan de som används
    kommer att stärkas.

  205. Då blir det väsentligt
    vad det är vi stärker.

  206. Det är en otroligt viktig tid
    i förskolan.

  207. Man kommer in i förskolan-

  208. -och en del har kanske precis
    lärt sig gå och är rätt stappliga.

  209. En del
    har kanske inte kommit hela vägen.

  210. Och som fem-sexåring
    lämnar man förskolan. Vilken resa.

  211. Var sitter den resan?

  212. Celler bildas och benen växer
    och man blir längre.

  213. Men den stora resan sker i huvudet.

  214. Det är där vi har fyrverkeriet.

  215. Det sker små saker dagligen
    men i huvudet är det ett fyrverkeri.

  216. Vi ser bara toppen på isberget.

  217. Under det har vi
    hjärnans struktur och uppbyggnad.

  218. Vi ser ett beteende - ett barn som
    lär sig saker och gör olika saker.

  219. Vi går tillbaka till gården.
    Vi tänker oss så här:

  220. Vi har ett barn som vill ha
    den fina stora trehjulingen.

  221. Det finns två sådana.

  222. Sen finns det tio små,
    fula och äckliga blå...

  223. Barnet har bestämt sig.

  224. Det kommer ut på gården
    men då kommer en omorienteringsfas.

  225. Barnet vet inte vad det ska göra
    för trehjulingen är upptagen.

  226. Men då hittar de nåt annat i stället.

  227. Ett annat barn har bestämt sig
    för samma sak-

  228. -och stegar fram till trehjulingen
    och drar ner barnet-

  229. -och cyklar iväg jättenöjd.
    Vad är det som händer?

  230. Det är nåt med hur man förstår
    hur det blir för andra.

  231. Barnet som drar ner det andra barnet-

  232. -kanske är äldre än det första barnet
    som lättare kunde omorientera sig.

  233. "Nej, det var inte min tur.
    Då får jag vänta."

  234. Det här är kopplat till-

  235. -att vi utvecklas i olika takt
    och till hur man har jobbat.

  236. Vi ser en stor spridning i gruppen.
    Vissa barn kommer att ha svårt för-

  237. -att omorientera sig
    när de har bestämt sig för nåt.

  238. Det är kopplat till
    självstyrningsfunktioner.

  239. Det är hjärnfunktioner
    som utvecklas successivt.

  240. De s.k. exekutiva funktionerna-

  241. -är de funktioner man har pratat om.

  242. De funktionerna-

  243. -utvecklas sist.

  244. De utvecklas hela tiden men de är
    inte färdiga förrän i 25-årsåldern.

  245. Vid 20-30 är hjärnan mogen-

  246. -när det gäller beslutsfattande-

  247. -att förstå hur saker och ting
    hänger ihop-

  248. -göra en planering
    och kunna prioritera.

  249. Att göra en plan och se sig själv
    i riktning mot målet...

  250. Barn utvecklas i olika hastighet.

  251. Ibland märker jag
    att man kanske inte riktigt-

  252. -har skapat en verksamhet
    som funkar för alla.

  253. Det funkar kanske för 80-90 %...

  254. ...men 10-20 % får det svårt.
    Eller kanske 5-10 %...

  255. Ibland är det nån eller några
    som får stora utmaningar.

  256. Här behöver vi jobba.

  257. Barnet som har tagit cykeln
    och cyklat iväg-

  258. -kan få en vuxen efter sig som säger:
    "Hallå där. Vänta på din tur."

  259. Det här barnet kanske slår till
    cykeln och tjejen som satt på cykeln-

  260. -och sätter sig i en sandlåda
    och surar och sprätter sand.

  261. Den fixar inte situationen.
    Det blir för mycket.

  262. I de lägena kanske vi behöver
    ta diskussionen redan i hallen.

  263. "Vad ska du göra?"
    "Jag ska ha den röda cykeln."

  264. "Tänk om den är upptagen."
    "Jag ska ha den."

  265. "Vi har bara två,
    och sen har vi tio blå."

  266. Man hjälper barnet
    att hitta en strategi-

  267. -för barnet behöver hjälp med det.
    Det är det som är svårt.

  268. Det är svårt att hitta en strategi
    och där behöver vi hjälpa till.

  269. Det kan man göra på många olika sätt.

  270. I boken "The whole-brain child"-

  271. -har författarna
    beskrivit hjärnan som ett hus.

  272. Det är en bra beskrivning-

  273. -för den är enkel även för barn.

  274. Man kan beskriva det så här.
    Vi föds med en komplett bottenvåning.

  275. Där har vi de nödvändiga sakerna.

  276. Badrum, sovrum, kök och sånt.

  277. Där har vi också larmsystemet.

  278. Vi pratar om överlevnads-,
    känslo- och reptilhjärnan.

  279. Vi har olika ord
    för att beskriva den nedre delen.

  280. Vi har en trappa upp
    men den är inte färdig.

  281. Den byggs på under hela barndomen
    och en bit in i vuxen ålder.

  282. Övervåningen är inte heller klar.

  283. Där har vi perspektivfönster
    och ett bibliotek med erfarenheter.

  284. Lärande och att se längre...
    Beslutsfattande och sånt.

  285. Vi måste hjälpa barnen att bygga
    övervåningen och trappan.

  286. Vi måste gå uppför trappan.

  287. Ibland när barn blir upprörda, och
    man som vuxen blir upprörd på barnet-

  288. -pratar en bottenvåning
    med en annan bottenvåning.

  289. De vuxna behöver vara övervåningen-

  290. -och hjälpa barnet
    att traska uppför trappan-

  291. -och så småningom få perspektiv
    på vad som hände-

  292. -och sätta ord på händelser
    och förstå vad som har hänt.

  293. Om vi ska göra nåt-

  294. -finns det en riktning framåt.

  295. Om vi ska gå till tandläkaren
    kl. 14.30 en tisdag-

  296. -så har vi gjort en plan.

  297. "14.30? Då får jag ta 03-bussen.
    Då packar jag ihop kvart i."

  298. Sen gäller det att vi håller planen
    annars blir det problem.

  299. Men så är det ju inte alltid.

  300. Man packar två minuter i,
    springer till bussen-

  301. -och missar den.

  302. "Jag får ta en taxi.
    Nej, det kostar ju en halv miljard."

  303. Då ringer man
    och säger att man är sjuk.

  304. Det är en lösning en del har
    för att klara av det.

  305. Här är vi nu
    och där borta är tandläkaren.

  306. Men vi pratar nu
    om barnen i förskolan.

  307. "Då är det dags
    att städa undan pysslet."

  308. "Vi städar, går på toa
    och klär på oss och sen går vi ut."

  309. Några barn börjar fixa.

  310. Nåt barn hör "gå ut"
    och är på väg ut.

  311. "Hallå där. Vi skulle ju städa. Kom."

  312. Hur funkar det här barnet?

  313. Är det ett barn som blir argt
    måste vi jobba i förväg-

  314. -med att hjälpa barnet att förbereda-

  315. -och veta vad som gäller
    och vad man ska göra.

  316. Det är en del av att vara barn
    - att inte veta hur saker går till.

  317. Personalen och pedagogerna
    sätter standarden.

  318. Vad betyder "städa upp snyggt"
    och "plocka undan"?

  319. Vad betyder "snyggt"?
    Vad betyder "undanplockat"?

  320. Det är ord man måste fylla
    med ett innehåll.

  321. Det finns en resa att göra.

  322. Nu är vi här och sen är vi där,
    då är vi ute.

  323. Men på vägen finns en hel räcka saker
    som ska göras.

  324. Vad innehåller
    det här med "att städa upp"?

  325. Det finns en ordning för det.

  326. När vi pratar om självstyrning
    och sånt, så finns det en ordning.

  327. Organisera, planera, prioritera-

  328. -ha koll på tiden
    och minnas vad man ska göra.

  329. Var är man i processen?

  330. Vad ska jag börja med?
    Mina saker eller alla saker?

  331. Ska jag dra ner pennor,
    saxar och klipprester i soptunnan?

  332. Det finns en organisation för det.

  333. Vi måste hjälpa barnen-

  334. -att hitta läget där man är-

  335. -och därifrån hjälpa till med
    att klara av saker, som att städa.

  336. Det här kan vi, och det här
    kan vi med lite hjälp-

  337. -s.k. proximala utvecklingszoner-

  338. -och det röda är det man inte kan.

  339. Att lära sig saker-

  340. -handlar om att göra mycket
    av det man redan kan, d.v.s. grönt.

  341. Här har vi olika funktioner och
    förmågor som utvecklas i olika takt.

  342. Vi har en massa stolpar
    på varje enskild individ.

  343. Mycket av det man redan kan
    och lite nytt, d.v.s. det gula...

  344. ...ger oss lärande.

  345. Men om vi hamnar i det röda,
    vad ser vi då?

  346. Vi ser barn som springer iväg,
    lägger sig på golvet, tjafsar-

  347. -blir tysta, inåtvända, passiva-

  348. -börjar gråta, skrika eller slåss
    för att det blir svårt.

  349. Det vi ser i det röda är olika typer
    av beteenden eller handlingsmönster-

  350. -som vi helst inte vill ha.

  351. Vi vill vara i det gröngula området.

  352. Är vi bara i det gröna
    blir det ingen utveckling.

  353. Det gula är grejen.

  354. Barnet kan inte sätta på sig kläderna
    så vi sätter på det kläderna.

  355. Sen kan barnet lite grann,
    i det gula, och vi hjälper till.

  356. "Då ska vi se. Ner med skon.
    Då tar vi nästa."

  357. "Bra. Nej, vänta. Där."

  358. Efter ett tag är man i det gröna.

  359. Barnet hoppar i skorna.
    De har satt på sig dem själva.

  360. Så småningom sätter det på sig dem
    samtidigt som det pratar mer andra.

  361. Då har det automatiserats.
    Det är en process.

  362. Det gula fältet
    rör sig således uppåt-

  363. -och lämnar ett grönt parti
    under sig. Det är lärande.

  364. Man har en massa barn
    vars förmågor rör sig så här.

  365. Det är ett väldigt sammelsurium
    av saker som inträffar.

  366. Vi säger att den aktivitet
    vi ska göra är välanpassad.

  367. Vi kan ta samlingen igen.
    Aktiviteten funkar bra.

  368. Vad ska man göra? Namn, datum, påsen
    och hemliga lådan...

  369. Det fungerar bra.

  370. Men ska man sitta på rumpan
    i 20 minuter får vi problem.

  371. Det gula var det man gjorde
    för att få det att funka.

  372. Allt man hjälper till med...

  373. Efter ett tag hamnar man kanske ändå
    i läget att det fungerar dåligt.

  374. Vi kan ta ett scenario-

  375. -där barnen ska lyssna på varandra.

  376. Just nu ska Elsa prata
    och berätta om nåt.

  377. Här sitter barnet
    som har det lite jobbigt-

  378. -och bredvid det sitter en pedagog
    som hjälper det att vara på banan.

  379. Barnet lyssnar men efter ett tag
    börjar det hålla på med sin kompis.

  380. "Kom här nu."

  381. Efter ett tag börjar barnet tjafsa-

  382. -för det här är jobbigt.

  383. Att lyssna på ett annat barn är
    svårare än att lyssna på en vuxen.

  384. Den vuxna kan moderera rösten
    och ser när barnet tappar fokus-

  385. -och kan då göra lite oväntade saker.

  386. Plötsligt vaknar nån som inte har
    varit med upp och så är de med igen.

  387. Men att lyssna på en kompis är svårt.

  388. Efter ett tag börjar de andra titta
    på barnet som håller på.

  389. Eller så är det vana vid
    att det är på det här sättet...

  390. Efter ett tag säger barnet "du är
    ful" och så börjar Elsa gråta.

  391. Allas blickar riktas
    mot barnet som har varit taskigt.

  392. Då vill jag säga nåt om ordet
    "respekt", för det är intressant.

  393. Det här barnet får det ganska svårt
    i den här stunden-

  394. -för det är svårt att inte vara aktiv
    och att lyssna på ett annat barn.

  395. Bara det att sitta så länge
    som det är tänkt är kämpigt.

  396. Barnet får mycket på sig om
    att vara oschyst och taskig.

  397. "Nu ska du lyssna."

  398. Innebörden är att man inte är
    respektfull mot sina kamrater.

  399. Det kan vara mycket kommentarer
    och ibland också utskällningar.

  400. "Nu får du säga förlåt.
    Hon blev ledsen."

  401. För det här barnet har det
    kanske inte har nån effekt alls.

  402. Det är svårt med förlåt.

  403. Det är meningslöst med förlåt
    om det inte är äkta.

  404. Då behöver vi fundera
    på respekt-frågan.

  405. Vi lägger mycket på barnet
    och säger att det inte visar respekt.

  406. Men vem är det egentligen
    som inte visar respekt?

  407. Är det vuxenvärlden som har placerat
    barnet i en omöjlig situation?

  408. Är det respektfullt?

  409. Det här behöver vi resonera kring
    och prata om.

  410. Det här är inga lätta saker.

  411. För vissa barn räcker det inte med
    att säga att de ska lyssna-

  412. -utan man måste arrangera det
    på ett annat sätt.

  413. Kan alla vara med i allt?
    Ska alla det?

  414. Mycket hamnar på enskilda barn
    som inte lyckas-

  415. -och som "sabbar" för de andra.
    Hur ska man lösa det?

  416. Det finns inte en lösning, utan det
    finns miljarder lösningar på det.

  417. Hur gör vi för att man
    inte ska åka av vägen?

  418. Många komponenter i det där
    är betydelsefulla.

  419. Nåt som styr förskoleverksamheten
    väldigt mycket är alla olika känslor.

  420. Vi har nåt som kallas "affektsmitta".
    Affekter smittar.

  421. Barnen smittar varandra och vuxna
    med affekter och omvänt.

  422. Vi har mycket affektsmitta.

  423. Det lilla barnet som blir argt-

  424. -för att det är trött, hungrigt
    eller blött-

  425. -skriker rakt ut ohämmat-

  426. -och tappar kontrollen
    över sig själv.

  427. Det visar att det är fara å färde
    och att det behöver hjälp.

  428. Som förälder kommer man dit-

  429. -och plockar upp, tröstar, byter,
    vyssjar, vaggar och matar.

  430. Om man har bestämt sig för
    att göra nåt kul med barnen...

  431. "I dag ska vi göra det här."
    ...och barnen är förväntansfulla.

  432. Varför känner de så?
    Varför visar de en sån känsla?

  433. Jo, för att ni har smittat dem
    med den känslan.

  434. Barnen får en förväntan.

  435. Vi gråter när vi ser en sorglig film-

  436. -för vi blir smittade
    av det som händer.

  437. Ett barn är argt på en kamrat
    och smockar till den.

  438. Då kommer en vuxen och säger
    "så där får du inte göra"-

  439. -och är arg på barnet.

  440. Det kanske var tredje gången i dag
    och man är stressad.

  441. Blir man arg på barnet
    kan barnet bli ännu argare-

  442. -för man lägger en del av sin arga
    känsla på barnet som redan är argt.

  443. Rädsla är också en sån sak. Ser vi
    en läskig film kan vi bli rädda.

  444. Men vi kan också se barn
    som blir rädda av kryp.

  445. Då kommer det starka känslor.

  446. Affekter smittar också
    oss vuxna emellan.

  447. Om vi är på en arbetsplats-

  448. -där nån hälsar glatt när man kommer
    är det trevligt och man blir glad.

  449. Till skillnad från om man bemöts
    av: "Är du här nu igen?"

  450. Det är en lite annan känsla.
    Det är viktigt.

  451. Ibland behöver man titta mer
    på vad som händer.

  452. Som vuxen
    kan man förändra situationer-

  453. -när man smittar
    med en annan känsla.

  454. Det ser vi som en viktig komponent
    när barn blir upprörda-

  455. -och situationer som den jag beskrev-

  456. -där man ska lyssna på sina kamrater
    i en samling.

  457. Det är mycket affektsmitta.

  458. En betydelsefull sak är att vi
    har fått så många val i förskolan.

  459. Hur många av er jobbar i en förskola-

  460. -eller kan tänka på
    en förskoleverksamhet?

  461. Ett antal personer...

  462. Om ni som jobbar i förskolan eller
    kan tänka på en viss förskola...

  463. ...funderar över lunchsituationen...

  464. Hur många av er
    har fasta platser under lunchen?

  465. Några stycken...

  466. Hur är det
    när det gäller fasta platser i vilan?

  467. Klart färre... Eftermiddagsmål?

  468. Klart färre också...

  469. Hur många av er alla här i rummet-

  470. -sitter oftast på samma plats
    hemma när ni äter middag?

  471. Nästan allihop.

  472. Varför är det så här? Jag känner igen
    det från tidigare föreläsningar.

  473. 80-90 % sitter på samma plats
    när de äter middag.

  474. Men kanske 50 % av barnen
    sitter på fasta platser.

  475. En viktig fråga när vi pratar-

  476. -om delaktighet och medskapande
    är frågan:

  477. "Har barnen varit involverade i
    att ta beslut"-

  478. -"om de ska sitta på samma stol"-

  479. -"eller ha fri placering?"

  480. Väldigt ofta är det ingen
    som svarar "ja" på den frågan.

  481. På en förskola hade de frågat barnen
    hur de ville ha det.

  482. Det är en del i att vara medskapare
    och medbestämmande.

  483. Man hade frågat och vad ville barnen?

  484. De ville sitta på samma ställe,
    på samma plats.

  485. Och de ville att man skulle vänta på
    varandra tills man börjar äta.

  486. En del pedagoger tycker att det där
    känns gammeldags...

  487. ...och omodernt.

  488. Men är inte det nåt
    vi alltid har haft behov av?

  489. Att veta vilken säng vi ska sova i
    och var vi äter mat nånstans.

  490. I dag ska så mycket förändras.

  491. Många pedagoger har varit med
    om den här situationen-

  492. -när en förälder hämtar sin
    2,5-åring.

  493. "Vad vill du äta i dag?
    Pannkakor i dag igen? Vi tar det då."

  494. Sen skakar folk på huvudet.
    "Det går utför med mänskligheten."

  495. Men man måste också fundera på
    om man har egna rutiner-

  496. -i sin verksamhet
    som man skulle behöva se över?

  497. Trygghet är väsentligt.

  498. Den här basen att utgå ifrån...

  499. Den trygga basen och den säkra hamnen
    att återkomma till.

  500. Man pratar om det
    i anknytningsforskningen.

  501. Man ser hur små barn gör loopar iväg
    från vårdnadshavare som test.

  502. Kommer det nåt barnet blir rädd för-

  503. -tittar det
    för att se om det är okej.

  504. Vi hamnar i ett läge där man ska
    skola in barn till en verksamhet-

  505. -i stället för en person, men det är
    personerna som är betydelsefulla.

  506. Om man tänker på
    den egna arbetsplatsen...

  507. Vad är det viktigaste?
    Är det stället eller människorna?

  508. Det är klart att det är människorna.

  509. Barn gör hierarkier
    när det gäller trygghet.

  510. Ibland hör jag personal säga:
    "Nej, alla ska vara lika viktiga."

  511. "Han får inte vara så tajt
    på just den här personalen."

  512. Alla ska vara utbytbara.
    Men barn funkar inte på det sättet.

  513. Är man otrygg går man till den
    som står högst i hierarkin.

  514. Är den inte där går man till nästa.
    Så måste det få vara.

  515. Ibland har vi hällt ut barnet
    med badvattnet-

  516. -när det gäller utvecklingspsykologi
    och barns sätt att fungera på.

  517. Det händer mycket på en dag.

  518. Hjärnan gillar när vi har koll-

  519. -när vi känner igen oss
    och när vi vet vad som ska hända.

  520. Det gillar vi.

  521. Vi vill ha svaret på de här frågorna.
    Vad, var, med vem, när...

  522. ...hur länge, varför
    och vad som händer sen...

  523. Man måste ha svaret på de frågorna.

  524. Då får vi hjälpa barnet
    att se vad som ska hända.

  525. Man kan skapa bilder
    och sätta upp dem i en viss ordning.

  526. Man kan tidssätta olika saker.

  527. Vi har timers-

  528. -och olika sätt att visa tiden på-

  529. -som timglas. Tiden är abstrakt.

  530. I en verksamhet
    hade de ett barn med autism-

  531. -och de hade gjort ett schema.

  532. Barnet slutade men de andra barnen
    efterfrågade schemat-

  533. -för de hade börjat använda det.

  534. Vi tror vi måste jobba mer med
    tydliggörande pedagogik i förskolan-

  535. -för vi ser
    hur betydelsefullt det är.

  536. Barn frågar:
    "Ska du vara med mig på vilan?"

  537. Det känner många pedagoger igen.

  538. Kan det finnas nåt ställe
    där man får lite koll-

  539. -så att man ser att det är Helena
    som har vilan i dag?

  540. Så kommer barnet igen: "Det är
    fortfarande Helena som har vilan."

  541. Då behöver man inte ställa frågor
    och undra.

  542. Det blir ett ställe dit man kan gå
    för att veta vad som händer.

  543. Man kan ha bilder.

  544. Frågan om "vem",
    som inte finns med här-

  545. -kan vara viktig att få med.

  546. Jag skulle vilja göra en sak här.

  547. Vi ska titta på hur vi fungerar.

  548. Tiden kanske börja rinna ut?
    Vi gör den här grejen.

  549. Säg "nej"
    när det händer nåt lite annorlunda.

  550. Det är nåt liten som händer.
    Då kör vi.

  551. -Nej.
    -Där. Vi är bra på att se mönster.

  552. Det betyder också att vi är bra på
    att se avvikelser från mönster.

  553. Vissa barn blir de sneda pinnarna.

  554. Vi gillar
    att organisera saker och ting.

  555. Sen kommer det nån
    och sabbar hela vår plan-

  556. -och blir den orange pennan
    i det gröna fältet.

  557. Ibland säger vi till barn
    när saker händer.

  558. "Nej, Kalle. Stopp."

  559. En del barn får höra sitt namn ofta
    och det behöver man bli medveten om.

  560. Hur ofta sägs namnet?

  561. Sägs det väldigt ofta
    och behöver vi bli varse det?

  562. Namnet används ofta
    i negativa sammanhang.

  563. I positiva sammanhang säger man:
    "Vad fint ni sitter."

  564. "Vad schyst
    att du hjälpte henne plocka upp."

  565. En del barn får höra sitt namn
    väldigt ofta.

  566. Här behöver vi tänka till och
    lägga fokus på de raka pinnarna-

  567. -i stället för de sneda.

  568. Då kommer vi att komma längre.

  569. Det är de här kanalerna
    vi bygger i gräset-

  570. -som sen blir en väg.

  571. Barnet som får mycket tillsägelser
    kommer att få det tuffare.

  572. Deras kanaler...

  573. Det är lätt att tro att man inte
    duger och att folk inte tycker om en.

  574. Det är en viktig fråga
    att ställa sig.

  575. Hur funkar vår hjärna?
    Kan vi jobba mer med överdelen?

  576. Om vi kan highlighta mer
    vid de tillfällen när det funkar-

  577. -tror jag vi har kommit väldigt
    långt. Tack så mycket.

  578. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärna i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnpsykologi, Barns utveckling, Förskolebarn, Hjärna, Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Se alla elever

"Vi ser gärna eleven som någon som ska få något från skolan. Inte som en person som också kan bidra." Det säger Lars H Gustafsson, barnläkare med bakgrund inom bland annat elevhälsan. Många elever upplever att de inte blir sedda eller uppskattade för den de är. Ofta helt i onödan. I grunden finns en brist på nyfikenhet för individen, menar Lars H Gustafsson. Det ger eleven en känsla av att vara oönskad och påverkar inlärningen negativt. Här ger han konkreta verktyg för hur du kan öva dig i och hitta system för att verkligen se alla elever som individer. Som en bonus lovar han att du även kommer att utvecklas som lärare, och kanske även själv bli sedd på ett nytt sätt.