Titta

UR Samtiden - Skolforum 2017

UR Samtiden - Skolforum 2017

Om UR Samtiden - Skolforum 2017

Föreläsningar från Skolforum 2017. Inspelat på Stockholmsmässan den 30-31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2017 : Entreprenöriellt lärande i fritidshemDela
  1. En modell för hur entreprenöriell
    fritidspedagogik skulle kunna se ut.

  2. I den innersta ringen
    har vi entreprenörskapets fyra delar.

  3. Jonas Berggren heter jag. Fritids-
    pedagog på Vasaskolan i Kalmar.

  4. -Jag är här med...
    -...Per-Ola Friman.

  5. Också fritidspedagog på Vasaskolan.

  6. Jag har jobbat med Jonas under ett
    antal år på avdelningen Skeppsrevet.

  7. Vi har skrivit en bok.

  8. Vi har inte skrivit så mycket, men vi
    har varit med och skrivit en bok.

  9. "Entreprenöriell fritidspedagogik".

  10. Den handlar om ett projekt
    som har bedrivits på vårt fritidshem.

  11. Det projektet kommer vi att prata om.

  12. Vi har skrivit boken med tre forskare
    från Linnéuniversitetet i Kalmar.

  13. De står för forskarbiten,
    vi står för den praktiska biten.

  14. Här är vårt fritidshem.
    Det heter Skeppsrevet.

  15. Ett fritids för barn
    från trean och uppåt.

  16. Vi har ungefär 160 barn inskrivna.

  17. En gammal prästvilla på skolgården.

  18. Ganska olik
    traditionella skollokaler.

  19. Det här är mer som ett bostadshus.
    Nåt stort rum, ganska många små rum.

  20. På fritids på Vasaskolan
    jobbar vi med årshjul.

  21. Vi försöker skapa traditioner
    som är igenkännande för barnen-

  22. -från förskoleklass upp i år sex,
    när man kanske slutar på fritids.

  23. Vi har tagit de mest populära aktivi-
    teter vi har på våra avdelningar-

  24. -och portionerat ut dem varje månad.

  25. Varje månad sker en grej-

  26. -som senare blir en tradition.
    Barnen är igenkännande på detta.

  27. Har man inte varit med på grejerna
    som Skeppsrevet har gjort-

  28. -har man sett Skeppsrevet göra dem.

  29. Vi inleder varje hösttermin
    med ett vattenkrig.

  30. De nya treorna som börjar hos oss-

  31. -får möta fyrorna, femmorna
    och sexorna i ett vattenkrig.

  32. De yngre barnen får titta på.

  33. När de börjar på Skeppsrevet,
    vet de vad som väntar.

  34. I slutet av varje år har vi
    en aktivitet som heter position X.

  35. Det bygger på ett tv-program som var
    populärt för ett tiotal år sen.

  36. Jag vet inte om ni känner igen
    Hjalle och Heavy. De är jagade-

  37. -och ska utföra uppdrag i städer.

  38. De är jagade av Lasse Kronér
    som ska filma uppdragen.

  39. En eftermiddag pratade alla barnen
    om det. "Har ni sett det?"

  40. Jonas och jag kom på att det kanske
    är nåt vi ska jobba med på fritids.

  41. Vi gjorde en liten uppstart
    av position X på fritids.

  42. Det är uppbyggt på samma sätt.

  43. Ett spanarlag och ett rymmarlag. Det
    är ungefär tio personer i varje lag.

  44. De ska in i Kalmar stadskärna
    och utföra tio uppdrag-

  45. -som är förutbestämda
    på förutbestämda platser.

  46. Klarar de uppdragen, får de poäng.
    Blir de sedda, får spanarna poäng.

  47. Efter varje uppdrag måste de ringa
    spanarna och tala om var de varit-

  48. -så att spanarna har minsta möjlighet
    att på nåt sätt avslöja uppdragen.

  49. Varje hösttermin
    avslutas med projektet Legotown.

  50. Det är det som boken handlar om.
    Det projektet ska ni få ta del av.

  51. Känner man att man har bråttom,
    kommer här projektet på 1,5 minut.

  52. Jag ska bara ta bort
    alla säkerhets...

  53. Så där håller vi på i fem veckor.

  54. Vi bygger alltså upp en stad
    inne på vårt fritids.

  55. När projektet började för tio år sen-

  56. -satt några elever och byggde med
    byggklossar. De byggde små hus.

  57. Och de bytte grejer med varandra.
    Den som var kvar längst-

  58. -hade mest grejer dagen efter.
    Då hade den snott av de andra.

  59. Det blev konflikter hela tiden.

  60. Våra byggklossar räckte inte.
    Så vi fick riva varje fredag.

  61. Det började om på måndagen igen.
    De byggde upp och vi rev.

  62. Vi tänkte att vi måste göra nånting.

  63. Så vi gjorde en stadsplanering.
    En ritning som de kunde bygga på.

  64. De kunde bygga upp en stad
    som de kunde jobba med jättelänge.

  65. Men det blev samma sak igen.
    Plattan fylldes med hus.

  66. Det blev konflikter, och vi fick riva
    så att alla skulle få vara med.

  67. Vi tänkte om och gjorde det ännu
    större så att alla fick plats.

  68. Vi satsade pengar på
    att köpa in mer byggmaterial-

  69. -så att alla kan vara med och bygga.

  70. I dag bygger vi
    på två stycken pingisbord.

  71. Alltid efter höstlovet.

  72. Vi lägger höstlovet på
    att förbereda det här.

  73. Vi startar förberedelserna i morgon.
    Vi hade stängningsdag i går.

  74. I dag är vi här. I morgon kör vi
    i gång med förberedelser för fullt.

  75. Detta sker...
    Vi får ta barnen till hjälp-

  76. -för att bygga upp
    även den här stadsplaneringen.

  77. Vi täcker två pingisbord med papper
    och ritar så mycket tomter det går.

  78. Vi gör om fritids så att det har
    funktioner som finns i verkligheten.

  79. Vi bygger upp en bank
    och ett kommunhus.

  80. Vi gör en stadsplan där vi kan
    hålla koll på vem som bor var-

  81. -vad de har för verksamhet och färgen
    på deras hus. Det är väldigt viktigt.

  82. Stadsplanen kommer mycket till hjälp
    när projektet har fortgått ett tag.

  83. Där ser du
    vilka tomter som är lediga-

  84. -och du kan titta på
    vad din kompis bygger.

  85. På stadsplanen står det
    vilken tomt de har, vilka som bygger-

  86. -vilken verksamhet de har planerat
    att bygga och även vilka färger.

  87. Färgerna har vi
    så att vi ska kunna...

  88. Alla kanske vill bygga i svart, men
    så många svarta bitar har vi inte.

  89. Då kan vi fördela det. Samtidigt
    försöker vi ha det verklighetstroget.

  90. Väljer du att bygga ett varumärke,
    får du färgerna tilldelade-

  91. -för att bygga varumärket
    som finns i verkligheten.

  92. Vi bygger upp ramarna för projektet.
    Det tar ungefär höstlovet.

  93. Vi sorterar också
    enorma mängder byggklossar.

  94. Det tycker vi är lite roligt.

  95. Allt för att underlätta för barnen.
    Då ligger inte allt huller om buller.

  96. Utan ska jag bygga ett gult hus,
    kan jag hämta gula byggklossar.

  97. Vi har också talat om samhället med
    barnen. Det är ju så i samhället-

  98. -att du inte ser ett hus med
    en blå tegelsten, en röd tegelsten-

  99. -en gul, en rosa och så vidare.
    Där är varje hus mer färgenligt.

  100. Det är barnen fullt med på.

  101. Katarina Ellborg som skriver i boken
    forskar om entreprenörskap.

  102. På Skolverket står det att läsa:

  103. När hon pratar om entreprenörskap,
    utgår hon från den här modellen.

  104. En entreprenör
    har en idé eller möjlighet.

  105. Tillsammans med omvärlden
    i en process blir det ett resultat.

  106. Vad resultatet blir spelar inte
    så stor roll, men det blir nånting.

  107. Den här modellen
    är boken uppbyggd på.

  108. Entreprenören, möjligheten,
    omvärlden och processen.

  109. Vi kommer att prata igenom projektet
    utifrån de här fyra delarna.

  110. Vi kommer att börja med
    entreprenören, eller barnen.

  111. Vi försöker hålla oss
    så likt verkligheten som möjligt.

  112. Dock på ett lekfullt sätt och med
    en lite skämtsam blick i ögonen.

  113. Det första barnen gör är att de ska
    lämna in en bygglovsansökan.

  114. Under det första bygget de hade
    på den första plattan blev de osams.

  115. Vem ska bygga här och vem där?
    Men här ansöker man om bygglov.

  116. Man fyller i sitt namn och det tomt-
    nummer man gärna vill bygga på.

  117. Vi har sett att barnen... De största
    plattorna går givetvis först.

  118. Vilken verksamhet man tänker bygga
    och färgen på den här byggnaden.

  119. Vi kan ge avslag eller godkänt.
    Vi kan ge avslag på grund av-

  120. -att ritningen på ditt bygge
    inte är tillräckligt välgjord.

  121. Du kan få avslag på färgen du sökt.

  122. Kanske på din verksamhet
    om det är nåt som inte är passande.

  123. Annars får du godkänt.
    Sen är det dags att bygga.

  124. De lämnar in sina bygglov
    i kommunhuset som vi har byggt upp.

  125. De får det stämplat.
    "För kännedom" uppe till vänster.

  126. Det hade varit bättre att ha en med
    "Godkänt", men det har vi inte.

  127. Efter det är det dags att välja
    till kommunchef och städchef.

  128. För i staden behöver vi ha
    några som bestämmer.

  129. Man kan rösta på oss vuxna
    på fritids.

  130. Bara de här två tjänsterna
    går att tillsätta.

  131. Kari har en valkampanj om
    att han vill bli städchef i staden.

  132. Han har en gul väst
    och sopskyffel i handen.

  133. Han vill bli ordförande för
    Legotown-regionens renhållare.

  134. Han sätter upp lappar över skol-
    gården, i matsalen och i korridorer-

  135. -så att barnen ser vad han vill bli.

  136. Jag brukar aspirera på
    att bli kommunchef i denna stad.

  137. Jag har lyckats alla år att bli det.

  138. De tio år vi har hållit på har jag
    lyckats bli kommunchef vartenda år.

  139. Här bygger vi lite på
    2016 års USA-val.

  140. Det var smutskastning
    i den kampanjen.

  141. De här lapparna
    sätts också upp på skolan.

  142. Emilia ville bli
    den första kvinnliga borgmästaren.

  143. Hon var ny. Hon visste inte riktigt
    att det hette kommunchef.

  144. Hon gör en valkampanj.
    Det står mellan Peo och Emilia.

  145. Jag är inte intresserad av
    att bli nåt av de här.

  146. Jag vet att Peo vinner ändå.

  147. Sen är det dags för val.
    Vi har en vallokal där barnen röstar.

  148. Alla folkbokförda har rösträtt. Det
    är alla inskrivna på vårt fritids.

  149. Vi har gjort förtryckta valsedlar.

  150. De plockar de valsedlar de vill ha
    och lägger den i en låda.

  151. Precis som i verkligheten får vi inte
    vika valsedlarna, då gills de inte.

  152. Sen räknar vi ihop resultatet
    på valet som barnen har gjort.

  153. När resultatet är hopräknat-

  154. -är barnen jättesugna på
    att få sina bygglov och börja bygga.

  155. De är sugna på
    att se vem som är kommunchef.

  156. Efter ett mellanmål i matsalen
    samlas vi ute på gården.

  157. Vid det här tillfället fick
    en äldre elev komma ut på balkongen-

  158. -och vara presentatör.

  159. Han börjar med att presentera
    städchefen i staden.

  160. Sen kommer kommunchef.
    Det är den tunga posten.

  161. I det här läget står det 80 barn
    utanför fritids-

  162. -och skanderar "Peo, Peo, Peo"-

  163. -och väntar på
    att jag blir presenterad.

  164. För att barnen ska veta när Peo
    är Peo och när Peo är kommunchef-

  165. -har de olika grejer på sig.

  166. Likadant när Kari blev städchef.
    Han har den gula västen på sig.

  167. Peo har kavaj och hög hatt på sig.
    Då är han kommunchef.

  168. När han inte har det på sig,
    är han Peo.

  169. När föräldrar frågar om Peo är
    trollkarl, kan barnen säga:

  170. "Nej, nu är Peo kommunchef."

  171. Men mest för att det ska skapas
    extra intresse för det här projektet.

  172. Barnen tycker att det är superkul
    att tjafsa lite med kommunchefen-

  173. -och bråka lite med städchefen.
    När dagen är slut är man Peo igen.

  174. När dagen är slut...
    Vi brukar hålla på till klockan fyra.

  175. Barnen brukar gå hem vid den tiden.
    Många föräldrar står och väntar.

  176. Barnen vill inte gå hem. Vi brukar
    stänga Legotown klockan fyra.

  177. Då tar man av sig sina kläder
    och hänger upp hatten.

  178. Då blir det inga diskussioner
    om staden.

  179. Frågorna kommer
    när man har kläderna på.

  180. När vi har valt en kommunchef-

  181. -går kommunchefen ner
    och delar ut godkända bygglov.

  182. De som har fått underkänt
    har vi kunnat prata med innan-

  183. -så att de kunnat göra om bygglovet
    och få ett bygglov som är godkänt.

  184. Har jag inte hunnit lämna in
    ett bygglov vid den här tiden-

  185. -försöker vi fånga upp dem
    så att de får lämna in ett bygglov.

  186. Så att inte det första i projektet
    blir att jag blir underkänd.

  187. Utan de som står här nere
    har godkända bygglov.

  188. Kommunchefen välkomnar alla
    och delar ut bygglov.

  189. Sen är det in och börja bygga.

  190. Då är kravet
    att följa det inlämnade bygglovet.

  191. Inte bara att jag följer tomten
    eller färgen.

  192. Jag ska även följa ritningen.

  193. Märker jag
    "tusan, vad litet rummet blev"-

  194. -"och jag skulle ha sju rum", då får
    jag tänka om, men inte bygga om.

  195. Som i verkligheten
    kan jag inte bara bygga ut mitt hus.

  196. Då får jag lämna in ett nytt bygglov.

  197. Barnen kommer in och börjar bygga.

  198. Mellan 80 och 100 barn letar bygg-
    klossar i lådor runt två pingisbord.

  199. Det är ganska livligt
    när man rotar bitar där.

  200. Full fart. Vår uppgift i det här
    läget är att lotsa barnen rätt.

  201. Många börjar fråga med en gång:
    "När får vi gubbar?"

  202. De får bygga med röda bitar.
    "Får jag bygga en stol i gult?"

  203. Vi förklarar att de inte sökte
    bygglov för färgen på stolen.

  204. Så det handlar om att lotsa dem.
    Vi håller på med bygget i en vecka.

  205. Många är jättesnabba
    och bygger hela tiden.

  206. Men vi vill
    att hela staden ska vara i fas-

  207. -så att vi kan kliva på nästa fas
    samtidigt. Att alla är lika långt.

  208. Kommunchefen svarar på mycket frågor.

  209. Städchefen ser till
    att det är snyggt och prydligt.

  210. Som i verkligheten får inte min tomt
    se ut hur som helst.

  211. Det behöver ändå vara ganska städat.

  212. De här ska bygga en bio.

  213. De har fått avslag på röd och svart.
    De måste bygga den gul.

  214. Vi hade inte mycket rött och svart
    kvar.

  215. De följer sitt bygglov. De har ritat
    upp en kiosk. De har en biosal.

  216. De har ett lager högst upp till höger
    och en toalett utan dörr.

  217. Det finns ingen ingång till den,
    men det kommer kanske gästerna på.

  218. De följer sitt bygglov. Bygglovet
    sparar de under legoplattan.

  219. För de kan bli kontrollerade
    under projektets gång.

  220. Sköter jag mig inte och lämnar
    en massa byggklossar i mitt bygge-

  221. -eller ser det inte bra ut på golvet-

  222. -då sätter städchefen upp
    en liten varning.

  223. Han har satt upp en sopkvast
    med en varningsskylt på.

  224. Får man två varningar,
    river vi bygget.

  225. Det har aldrig hänt.
    Det brukar räcka med en varning.

  226. Nånting som barnen jättegärna vill ha
    är sina små gubbar.

  227. Det är ju de i denna stad.
    Det är den gubben.

  228. Vi har bestämt att har vi poliser
    bland de här figurerna-

  229. -får de som bygger polisstationen
    poliserna.

  230. Har vi nån kock,
    får de som bygger restaurangen den.

  231. Men de här figurerna lottas sen ut.

  232. För även om du fått alla poliser,
    kanske det blir en annan sen.

  233. En hel eftermiddag går åt
    till att lotta ut de här figurerna.

  234. Trots att de inte kommer att använda
    de här figurerna till nåt speciellt-

  235. -är det här ändå otroligt viktigt
    för dem.

  236. De tränar den första tiden att ta
    ansvar för sin bygglovsansökan-

  237. -ansvar för att följa den
    och ansvar för sitt bygge.

  238. De får också välja vad de ska bygga
    och vilka som ska styra i staden-

  239. -genom val
    och genom ansökningarna de gör.

  240. Sen byggs den här staden upp
    under en veckas tid.

  241. När många barn jobbar åt samma håll,
    går det väldigt fort.

  242. Hann du?

  243. Nästa del i projektet är
    vad som händer med omvärlden.

  244. Hur agerar barnen med omvärlden? Hur
    kommer omvärlden in i deras projekt?

  245. Då hade vi ganska tidigt
    ett besök av lokaltidningen-

  246. -som gjorde en artikel om
    den här staden.

  247. Tjejen längst fram slutade gymnasiet
    nu, så det här är ganska längesen.

  248. Det har varit fler tidningar där
    och skrivit artiklar om oss.

  249. Ett år hade vi
    samhällsbyggnadskontoret på besök.

  250. Man skulle bygga om ett grönområde-

  251. -och ville ha barns syn
    på vad man skulle bygga.

  252. Med samhällsbyggnadskontoret
    ritade vi upp en stadsplanering.

  253. De gjorde den åt oss,
    så som Kalmar ser ut-

  254. -med verksamheterna runtomkring.

  255. I detta område
    ligger bara bilaffärer.

  256. Så vi fick ändra om lite.
    Få vill bygga bilaffärer.

  257. Men mitt i alltihop
    låg ett grönområde.

  258. Då skulle vi släppa alla tomter, låta
    projektet hålla på i några veckor-

  259. -sen skulle vi släppa grönområdet
    och barnen fick ansöka om bygglov.

  260. Men när vi skulle släppa området-

  261. -tyckte barnen att det var fint med
    ett grönområde. Allt annat var grått.

  262. Sen har vi inte haft fler samarbeten
    med samhällsbyggnadskontoret.

  263. Men vi gjorde ett försök.

  264. I staden har vi ett lönesystem.

  265. Från början när staden byggdes upp
    bytte barnen saker mellan varandra.

  266. Hade man en sportkedja,
    tog man en skateboard-

  267. -och bytte det mot en bil, cykel
    eller nånting.

  268. Byteshandel, helt enkelt. Men vi kom
    på att vi skulle ha ett lönesystem.

  269. Så alla invånare i staden...
    Är du på fritids denna dag-

  270. -får du tjugo pengar,
    eller tjugo kronor i lön-

  271. -för att du ska kunna handla
    av dina kompisar.

  272. En bank sköter
    insättningen av pengar-

  273. -så att du kan spara dina pengar
    på ett särskilt, tryggt sätt.

  274. Det som hände
    när vi införde lön i staden-

  275. -var att de kunde handla.

  276. Men vi hade också en kille
    som ville bygga en bio.

  277. I stället för att min figur satt på
    bion och låtsades titta på en film-

  278. -ville han anordna en bio
    utanför staden-

  279. -där han bjöd in sina kompisar
    att se en riktig film en eftermiddag.

  280. I stället för att han skulle få
    hattar, hår och byxor-

  281. -kunde han ta betalt för det.
    Han byggde upp en biosalong.

  282. Det kostade tjugo legopengar
    att gå in på hans biograf.

  283. Då fick jag popcorn, saft
    och fick se en film.

  284. Året efter
    hade vi fem stycken biografer.

  285. De märkte att det tjänade man pengar
    på. Då ville alla bygga biografer.

  286. Då kände vi att vi måste göra nånting
    så att de bygger nånting annat.

  287. Vi skrev ett öppet brev till Kalmar
    kommuns ordförande Johan Persson.

  288. I det brevet stod det bland annat:

  289. "Vår stad tog två dagar att bygga.
    Hur lång tid tog det att bygga din?"

  290. "Vi har 90 invånare på en yta av
    15 kvadratmeter. Hur många har du?"

  291. "Jag har en person anställd.
    Hur många har du?"

  292. "Vi har fem biografer. Räcker det?
    Vi har ingen skola"-

  293. -"inget sjukhus och ingen
    polisstation. Är det nödvändigt?"

  294. "I vår stad tjänar man 20 legopengar
    om dagen. Är det en rimlig lön?"

  295. Underskrivet med kommunordförande
    Peo Fridman.

  296. Vi mejlade Johan Persson.
    "Det finns ett öppet brev till dig."

  297. "Kan du läsa det, hälsa på oss
    och prata om hur en stad funkar?"

  298. "Självklart", säger han.

  299. Här har vi Legotowns kommunchef och
    Kalmar kommuns kommunchef som möts.

  300. Två lite äldre elever
    tar hand om Johan Persson.

  301. Han får lön, får gå runt och titta
    och handla i några av butikerna.

  302. Sen pratar han med barnen
    om hur det är att driva en stad.

  303. Hur många det bor i Kalmar.
    Hur många anställda han har.

  304. Hur svårt det är att expandera.
    Och så vidare.

  305. Varför vi har ett sjukhus.

  306. Samtidigt som barnen får gå till
    kommunhuset för att hämta ut sin lön-

  307. -får de också ett händelsekort.
    De kom till för att vi märkte-

  308. -att det var verksamheter som inte är
    så attraktiva bland de andra barnen.

  309. Då gjorde vi händelsekort som hjälper
    verksamheterna som har det svårt.

  310. Det kan stå som det gör här: "Ta
    ett studiebesök på brandstationen."

  311. Det kan också vara:
    "Ha en underbar dag i Legotown."

  312. På många händelsekort
    får du besöka verksamheter.

  313. En veterinär i staden
    har det inte jättelätt.

  314. Ingen betalar 20 kr
    för att ta sin hund...

  315. Vi kanske har två hundar i staden.

  316. Ingen tar hunden till veterinären
    och betalar 20 kr.

  317. Ingen gör det. Så pass snåla är de.

  318. Men då underlättar händelsekorten.
    De följer ofta det som står på dem.

  319. Ett år hade vi tre tjejer
    vars föräldrar var politiker.

  320. De lämnade in
    en ansökan om att bygga riksdagen.

  321. Vi blev lite: "Jaha, vad ska ni göra?
    Vad gör man i riksdagen?"

  322. "Vi vill att det ska finnas skatt
    så att vi kan dela ut pengar"-

  323. -"så att vi får ett sjukhus,
    en skola och en förskola."

  324. "Så att veterinären
    kan tjäna skattepengar."

  325. "Det låter jättebra."
    De byggde riksdagen.

  326. Vi höjde lönen som de fick varje dag
    till 30 kr.

  327. Kommunen behöll 10 kr i skatt.

  328. Tjejerna skulle skriva en budget
    på vart skattemedlen tog vägen.

  329. Första budgeten såg ut så här.

  330. Borgmästaren fick 100 kr.
    Riksdagen fick 1 000 kr varje vecka.

  331. Brandstationen fick bara 200.

  332. Vi skrev skämtsamt: "Vi får se om de
    folkvalda politikerna blir omvalda."

  333. För de tog mycket pengar själva.

  334. Men plötsligt gick det att bygga
    ett sjukhus. Då tjänade jag pengar.

  335. Vi kunde diskutera lite
    om såna saker.

  336. "Hur går sjukhuset
    och skolan som ni går i runt?"

  337. "Var får vi pengar ifrån?
    Ni betalar ju ingenting."

  338. Då fick vi de verksamheter
    som gör att en stad funkar.

  339. Då ändrade vi också lite
    i de här händelsekorten.

  340. Man kunde få ett specialuppdrag.

  341. Ett specialuppdrag var
    att starta en demonstration-

  342. -för att sänka den för höga skatten.

  343. Fick man det uppdraget, skulle man
    ställa upp tjugo invånare med plakat-

  344. -där det står: "Sänk skatten." Killen
    som fick uppdraget gick in för det.

  345. Han skrev plakat och slagord.
    "Ropen skalla, sänkt skatt åt alla."

  346. Han lyckades få ihop sjutton.

  347. Men de flesta tyckte att det var bra
    att ha ett sjukhus.

  348. Och en skola kan vara bra att ha.

  349. När vi började dela ut de här
    skattepengarna får ju plötsligt...

  350. Brandstationen kanske hade en budget
    på att få 300 den veckan.

  351. Plus sin egen lön.
    Det var deras sätt att tjäna pengar.

  352. Men när brandstationen får 300, ser
    de andra att det är mycket pengar.

  353. Då kom kommentaren: "Hur kan de få
    så mycket, de gör ju ingenting."

  354. Då kom det givna svaret: "Det är väl
    tur att de inte behöver göra nåt."

  355. De får 300 kr och kan spendera dem
    som de vill.

  356. Så interagerade de med omvärlden. Var
    kommer pengar ifrån? Vi har en bank.

  357. Samhällsbyggnadskontoret
    och tidningar visade intresse.

  358. Nästa del handlar om möjligheten.
    Vad har de för intresse?

  359. Vad driver dem till att bygga nånting
    över huvud taget?

  360. Vissa tycker att det är jättekul
    att bygga lego.

  361. Vi har färdiga byggsatser
    där de kan bygga efter ritning.

  362. De kan sätta sig i ett annat rum.
    De har ritningarna och alla klossar.

  363. Sen kan de bygga där.
    De är kanske inte intresserade av-

  364. -att vara polischef sen,
    men de tycker att bygget är kul.

  365. De går in i det här projektet
    för att de gillar att bygga.

  366. Andra barn går in i projektet
    utifrån sitt eget intresse.

  367. Är du intresserad av hästar, kanske
    du ansöker om att bygga ett stall.

  368. Här ser vi när en stallägare
    gör nånting för att tjäna pengar.

  369. Hon har en ridtävling på skolgården.

  370. Barnen betalar 20 kr
    för att få vara med.

  371. Utanför staketet
    sitter förskoleklassbarnen.

  372. Barnen som går i år ett ser
    de äldre barnen hålla på med detta-

  373. -och längtar jättemycket efter
    att få börja på Skeppsrevet.

  374. För vi har märkt
    att det här att ha en legohäst-

  375. -och låtsas rida runt på ett stall
    gör de inte.

  376. Men det här ställer de upp på
    tre gånger om dagen.

  377. Det tycker de är hur kul som helst.

  378. En ville bygga Gymnasten.
    Gymnastikföreningens lokal i Kalmar.

  379. Då fick hon ha hand om fritidsgympan.

  380. Då blev de andra snåla och ville inte
    betala för att gå på fritidsgympa.

  381. Då kunde kommunen gå in med
    skattepengar och sanktionera det.

  382. "Det är för dålig rörelse i staden.
    Så kommunen bjuder på fritidsgympan."

  383. Då fick hon hålla i aktiviteter
    i fritidsgympan.

  384. Varje år byggs det en fotbollsarena.

  385. En av dem som spelar där
    bygger den för fjärde året.

  386. Det här är höjdpunkten på året för
    honom. Kanske inte att bygga arenan.

  387. Men att skriva upp laguppställningen
    till Lego City United.

  388. Han kan klura hela året på
    vilka spelare han ska ha med.

  389. De bygger en arena, gör programblad-

  390. -och sen bjuder de in till match
    med ett sånt fotbollsspel.

  391. De som vill titta
    får stå och heja på.

  392. De skaffar motståndare,
    bygger klubbhus, gör flaggor-

  393. -och det ropas och hejas.

  394. Det är nästan bättre tryck
    än på Kalmar FF:s hemmaklack.

  395. De har till och med
    börjat fråga om det här med betting.

  396. "Får vi satsa 20 kr på att Lego
    United vinner över Lego City?"

  397. Men dit har vi inte kommit ännu.

  398. Jag gör ingenting i staden. Det jag
    erbjuder händer utanför staden.

  399. Här är några som byggde ett disco.
    De bygger upp ett disco i staden-

  400. -men de erbjuder disco
    en eftermiddag i matsalen.

  401. De fixar popcorn, musik och lekar.

  402. Lampor och allt som behövs. De sätter
    upp lappar och bjuder in kompisar.

  403. Det kostar 20 kr.
    Allt kostar 20 kr. De tjänar det.

  404. Alla kan vara med varje dag.
    Sen får de fixa det.

  405. Fixar de inte discot runt omkring,
    blir det inget disco.

  406. Det ligger ju på dem själva.
    Jag och Peo sätter inte upp lampor.

  407. -Det är discoägarnas jobb.
    -Det har vuxit upp flera biografer.

  408. Det har då hänt att de som har fått
    just denna fredag till att visa film-

  409. -har glömt sin film hemma.
    Då får det bli lite panik.

  410. De har gått ut med en film,
    men det är nåt annat.

  411. Då får de sig en liten läxa.

  412. Det är inte bara att dra i gång det.
    Det gäller att fullfölja det.

  413. Några tycker om att tjäna pengar.
    Ett säkert kort att tjäna det här-

  414. -är att bygga ett bageri.
    Det säljer alltid slut.

  415. Det kanske inte är likt verkligheten,
    men här funkar det.

  416. De får en eftermiddag sälja det
    som de själva har bakat på fritids.

  417. Men då gäller det att de ägnar
    tiden vi satt av åt att baka.

  418. Att de kommer dit och gör det.
    Vi hjälper dem med själva bakandet.

  419. Men kommer de inte dit så står inte
    jag och gör kladdmuffins.

  420. Det får de fixa själva.
    Sen sköter de försäljningen.

  421. De värmer lite choklad. Sen kan man
    köpa muffins och varm choklad.

  422. För 20 kr.
    Men det är inte i själva staden.

  423. Ingen låtsasdricker varm choklad
    och låtsasäter muffins.

  424. Utan det här händer utanför staden-

  425. -där man skapar nånting
    för sina kompisar.

  426. Sista delen är processen.

  427. Här har vi tittat på
    dem som tänker nytt.

  428. För under tiden
    när det här projektet håller på-

  429. -bjuder vi in de yngre eleverna
    som får titta.

  430. Det bildas ett snack på skolan
    om projektet.

  431. Framför allt mellan syskon.

  432. Men även mellan kompisar.
    "I år ska jag bygga detta."

  433. "Det är mitt första år.
    Vad ska jag bygga?" Och så här.

  434. Här har vi tittat på
    dem som kommer på nya saker varje år.

  435. Som inte tar säkra kort och startar
    en bio, ett bageri eller en frisör-

  436. -som man vet alltid
    kommer att gå bra.

  437. Det är en utmaning med de nya
    grejerna. Vi sätter ramarna.

  438. Men barnen fyller projektet
    med saker.

  439. Vi vet inte vad det kommer att stå
    på byggloven.

  440. Vi vill inte göra nåt barn ledset,
    utan vi vill hjälpa dem framåt.

  441. Men det är en utmaning
    med många bygglovsansökningar.

  442. Här var det ett gäng tjejer
    som byggde en isarena.

  443. De pratade med mig som kommunalråd
    om isarenan.

  444. Men jag var lite trångsynt.

  445. Jag pratade om ishall och vilka
    hockeylag som skulle spela där.

  446. Men inga hockeylag skulle spela där.

  447. "Men kommer det att vara legohockey?"
    Jag pratade i de termerna.

  448. Men de ville ha isdans och curling
    i den där hallen.

  449. Då blir det en eftermiddag
    när vi går till Kalmar ishall-

  450. -där vi erbjuder dem isdans
    och en form av curling.

  451. Denna vinter var det kallt i Kalmar.

  452. Då kunde vi spola upp
    och körde curling utanför fritids.

  453. Några byggde ett spökhus,
    för de ville anordna en spökrunda.

  454. Det hade äldre elever gjort ett år.

  455. Det hade de sett.
    De ville göra det i staden.

  456. De byggde ett spökhus i staden.

  457. Men det är svårt att locka kunder
    i staden.

  458. Då fick de göra en spökrunda
    i en källarlokal.

  459. Vi hjälper dem att öppna dörren
    så att de kan göra i ordning rundan.

  460. Sen har de ett datum
    där de får bjuda in sina kompisar.

  461. Det kostar 20 kr att gå spökrundan.

  462. Återigen händer det utanför staden.

  463. En killes föräldrar är arkitekter.
    Han ville starta en arkitektfirma.

  464. Vi förstod inte riktigt, men han
    ville börja innan projektet startade.

  465. Man kunde gå till honom
    och så ritade han huset åt en.

  466. När projektet var i gång och banken
    hade öppnat, betalade jag honom.

  467. Man tar ett lån hos honom
    och sen gör han en tjänst.

  468. Det tyckte Kevin var en bra idé,
    för han tycker om att bygga lego.

  469. Så han skulle starta bygghjälp.

  470. Med de här två personerna
    kunde jag få min ritning uppritad-

  471. -och mitt hus byggt.
    Så jag behövde inte göra nånting.

  472. De fick tomter bredvid varandra,
    och sen körde de på.

  473. Förra året hade vi en utmaning.
    Den har vi inte riktigt rett ut.

  474. Det kom några killar
    som hade funderat.

  475. De ville vara ensamma om nånting. De
    kom på att de ville driva elverket-

  476. -och sälja el i staden.

  477. Vi funderade ett tag
    hur vi skulle reda ut det här.

  478. Vi kan inte släcka ner och se till
    att de betalar, men inte de.

  479. Där tog vi den enkla lösningen
    och sa:

  480. "Staden har tecknat ett avtal
    med Vattenfall på tio år"-

  481. -"så ni behöver inte bekymra er om
    elproduktionen."

  482. "Det sköter Vattenfall."
    Då svarade en av de äldre eleverna:

  483. "Jag har inte sett ett vattenfall
    i hela Legotown."

  484. Men det gick de med på.
    De fick ansöka om nåt annat.

  485. Projektet är i gång. Ni har märkt att
    figurerna inte används till nånting.

  486. De står stilla i bygget.
    Hela bygget används väldigt lite.

  487. Allting händer runtomkring.
    Men det är verksamheterna i staden-

  488. -som sköter verksamheten
    utanför staden.

  489. När projektet rullar har vi fulla
    veckor som barnen själva håller i.

  490. På måndag var det tivoli.

  491. Stadens nöjespark
    anordnar ett tivoli.

  492. Gymnasten håller i fritidsgympan.
    På tisdag är det disco i matsalen.

  493. På onsdag går vi till ishallen.

  494. Där var det isdans.

  495. Man fick framföra ett fritt program
    på 30 sekunder.

  496. Vi står med poängskyltar
    och bedömer dem.

  497. Vi har ett system så att i slutändan
    får alla lika mycket poäng.

  498. Men det tar ungefär 40 minuter
    innan de har räknat ihop allas poäng.

  499. På torsdag: Postkodmiljonären. Och
    restaurangerna säljer varma mackor.

  500. På fredag visar biograferna en film.

  501. Det enda som vi håller i den här
    veckan är Postkodmiljonären.

  502. Det har funnits med sen starten.

  503. Men allt det andra
    håller barnen själva i för varandra.

  504. Vi har fyra såna veckor till
    där andra verksamheter ska få rum-

  505. -och visa upp sitt utbud.

  506. Katarina har jobbat fram-

  507. -en modell för hur entreprenöriell
    fritidspedagogik skulle kunna se ut.

  508. Det här är ett exempel.

  509. I den innersta ringen har vi
    de fyra delarna i entreprenörskapet.

  510. Den näst innersta ringen: de delar
    som man ser att vi arbetar med.

  511. Den näst yttersta ringen blir
    de entreprenöriella kompetenserna.

  512. Och längst ut vilka styrkor
    som främjas i det här projektet.

  513. Det här är inte vår starka sida.
    Det har vi forskare till som kan.

  514. -Det var det vi hade.
    -Ja.

  515. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Fritidspedagogik, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Entreprenöriellt lärande , Fritidspedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Empatisk nyfikenhet

Hur växer olika våldsutövande identiteter fram? Vilken övertygelse har personer med en sådan identitet? Identitet, det egna jaget, uppstår inte av sig själv inifrån individen. Det finns alltid ett sammanhang och ett samhälle omkring. Hur kan vi hantera det? Christer Mattsson är tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och föreläser om vad som är att föredra av empatisk nyfikenhet eller konfrontation. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Nyanlända i klassrummet

Elevens drömmar, kunskaper och erfarenheter är ofta dolda för oss när vi inte kan kommunicera med henne eller honom. Hur kan vi genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla nyanlända elever som resurser i klassrummet? Vad säger forskningen om hur nyanlända lär sig språk och hur bör det påverka undervisningen? Camilla Jönsson, förstelärare på introduktionsprogrammet på Hässleholms gymnasium, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Textsamtal och bildpromenader

Texter och bilder finns överallt - i undervisningen är de i centrum. Skönlitteratur och faktatexter, konstverk och dokumentära bilder bjuder in till fördjupande samtal. Samtalen kan beröra det mesta: grammatik, ordförråd, berättarteknik och genre. De bidrar till ett rikt och nyanserat språk. Anne-Marie Körling är lärare, författare och tidigare läsambassadör. Hon ger konkreta tips på hur man ställer frågor och berättar om vad de viktiga följdfrågorna bidrar till. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Läraren och den stökiga eleven

Emil Häggbom hamnade tidigt i utanförskap kantat av kriminalitet och missbruk. Skolan förknippade han med oro och ångest. Han var sällan på lektionerna, men det fanns en lärare vars lektioner han hade full närvaro på. Det var Katarina Åkerman Gustafssons lektioner. Hon och Emil föreläser tillsammans om dyslexi, adhd och om vad som fick Emil att gå på hennes lektioner. Emil utbildar sig till socialpedagog och har under några år arbetat med ungdomar med problematik av missbruk och kriminalitet. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Grejen med grammatik

Grammatik är kärnan i människors kommunikation. Hur kan man förmedla det till sina elever på ett sätt som stärker deras språk? Och hur kan man som lärare ta sig an grammatiken om man känner sig osäker? Sara Lövestam, sfi-lärare, språkvetare och författare, föreläser i syfte att inspirera och motivera lärare. Hon ger tips kring metodik och pedagogiska ingångar till ämnet grammatik. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Flyktingskap, lärande och resiliens

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap och föreläser om villkor för inkludering av och lärande för nyanlända barn. Både ensamkommande och barn i familj berörs. Hur kan man förbättra villkoren för lärande och inkludering? Och hur skapar man möjliggörande kontexter kring barnen? Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Efter diagnosen

Vi får ofta höra att individuella anpassningar krävs för elever med funktionsvariationer men får sällan veta hur det ska gå till. Mängden elever som får diagnoser som dyslexi, autism, språkstörning och adhd ökar. Men en utredning som leder till diagnos är bara ett första steg, avsett att peka ut en riktning. Logopeden Anna-Karin Arnald reder ut begreppen träning, anpassningar, hjälpmedel och särskilt stöd. Utifrån den senaste forskningen ger hon handfasta tips. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

NPF-säkrad skola

Många av de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever sin skolgång som problematisk. Det kan leda till utanförskap och uppgivenhet. Elinor Kennerö Tonner är grundskollärare i svenska och engelska och har länge arbetat med att NPF-säkra en grundskola i Huddinge. Hon ger exempel på hur du som pedagog kan skapa en mer tillgänglig skola som alla elever gynnas av. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärna i förskolan

Ett barns handlingar styrs av erfarenheter, förmågor, färdigheter och de krav som ställs. Hjärnan reglerar handlingarna, men också tankar och känslor. Psykologen David Edfelt beskriver barnets och hjärnans utveckling. Anknytning, socialt samspel, känslor, lek, lärande och stress är viktiga begrepp i föreläsningen. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Makerspace i skolan

Vad är makerkultur och makerspaces och hur knyter det an till lärande? Vad innebär det för skolan att skapa med både analoga och digitala material och verktyg? Carl Heath som är senior forskare vid RISE Interactive föreläser om de här frågorna. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samverkan

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.

Fråga oss