Titta

Samernas tid - lulesamiska

Samernas tid - lulesamiska

Om Samernas tid - lulesamiska

Det här är berättelsen om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia som är intimt sammankopplad med Sveriges historia är okänd för de flesta. Samerna anpassade sig tidigt till en karg omgivning och byggde upp en jakt- och fångstexpertis som gjorde dem till viktiga handelspartners under vikingatiden. Serien beskriver hur samerna påverkades av kyrkans våldsamma kristningsprocess och av nationalstaternas kolonisation av de samiska markerna under tidigmodern tid. Situationen förvärras under 1900-talet då kolasamerna hamnar i Sovjetunionens grepp. Exploateringen av Sápmis naturtillgångar ökar och rasbiologernas ögon vänds mot samerna.

Till första programmet

Samernas tid - lulesamiska : Stölden av SápmiMaterialDela

  1. Platsen ser ut som många andra
    ställen på den ryska landsbygden.

  2. Små hus, illa hållna gator.

  3. Flerfamiljshus från 60-talets
    miljonprogram i Sovjetunionen.

  4. Och Leninstatyn, förstås, som minner
    om det kommunistiska experimentet-

  5. -som formade landets 1900-tal.

  6. -Det där huset och det lite mindre.
    -Det där?

  7. -Det är Karpovs.
    -Aha.

  8. Hon visade mig
    var far bodde den sista tiden.

  9. Det var det där huset
    och det lite mindre huset bredvid.

  10. Vi är på Kolahalvön,
    i nordvästra hörnet av Ryssland.

  11. Kolahalvön är också
    Sápmis yttersta utpost i öster.

  12. Samhället Lovozero är unikt.

  13. Bara här är Rysslands
    samiska minoritet i majoritet.

  14. Tidigare fanns inga gator,
    bara husnummer.

  15. När den ryska befolkningen kom-

  16. -började kommunen
    eller kolchosen hägna in gatorna-

  17. -och fastställa tomterna
    och då kom gatunamnen.

  18. Det där lilla huset, som vi ska gå till,
    var det sista huset som han höll till i.

  19. Valentina Sovkina försöker hitta
    huset där hennes pappa bodde.

  20. Det är mer än 30 år sen
    hon gick här senast.

  21. Jag bodde här i Lovozero.

  22. Livet här var fullt av både lyckliga
    och tragiska händelser.

  23. De tragiska händelserna övervägde ju-

  24. -och allt det påverkade livet senare.

  25. Valentina Sovkina kan liksom många
    Kolasamer berätta tragiska historier.

  26. Ofta är de kopplade till problem med
    rotlöshet och förlust av sammanhang.

  27. Arbetslöshet, alkoholism
    och psykisk ohälsa-

  28. -är problem
    som Kolasamerna brottas med.

  29. När jag fyllde fjorton år
    och det var min födelsedag-

  30. -sprang jag hem alldeles lycklig
    för jag skulle ha en fest.

  31. Mamma erbjöd mig ett glas vin.

  32. "Nu är du vuxen och får dricka."

  33. Jag blev så ledsen
    och arg på henne och skrek:

  34. "Hur kan du bjuda mig på vin?!
    Mitt liv ska inte bli som ditt"-

  35. -"och jag ska inte dricka som du."
    Till slut...

  36. Jag blev arg och rymde min väg.

  37. Det är så litet!
    Jag trodde att det var stort-

  38. -för när jag var liten kändes det stort.
    Jag hade nog inte känt igen det.

  39. Det här är huset där han bodde.

  40. Jag brukade hälsa på honom-

  41. -och han bjöd mig alltid på renben.
    Det är nog världens godaste mat.

  42. Som 15-åring blev Valentina föräldra-
    lös. Båda dog av grav alkoholism.

  43. Snart förlorade Valentina även sina
    två bröder. Båda begick självmord.

  44. Jag förstår varför de gav upp,
    därför att de hade inget att leva för.

  45. Det fanns ingen som behövde dem,
    särskilt efter det att våra föräldrar dog.

  46. Lovozero byggdes för att husera
    renskötande samer på Kolahalvön-

  47. -vars marker behövdes för annat.

  48. Samerna skulle moderniseras inom
    ramen för sovjetiska framtidsutopin-

  49. -och lämna sin nomadiska livsstil.

  50. I dag bor 90 % av den kolasamiska
    befolkningen här i Lovozero.

  51. Allting förändrades i grunden.

  52. Tidigare levde folk av och i naturen.
    De visste vad de skulle göra-

  53. -varje dag och år. Det var ett system.
    Folk levde där de kände sig hemma.

  54. När de rycktes upp därifrån
    blev de vilsna.

  55. Kolasamernas 1900-tal börjar bra.

  56. Bolsjevikerna, som genomför
    ryska revolutionen 1917-

  57. -driver en förvånansvärt modern
    minoritetspolitik.

  58. Samerna får visst självstyre, samiska
    skolor och ett samiskt skriftspråk.

  59. Bolsjevikerna ville ge
    kulturella och språkliga rättigheter-

  60. -till bl.a. samerna,
    för att locka över dem på sin sida.

  61. Men situationen
    förändras drastiskt under 30-talet.

  62. 1933 besökte Stalin Kolahalvön.

  63. Han var den förste ledaren
    för Ryssland som besökte området.

  64. Då etablerades Norra flottan.

  65. Man skickade ut
    12 000 flottister och soldater.

  66. Vi hade drygt 2 000 samer - och
    12 000 militärer! - på Kolahalvön.

  67. Kolahalvön förvandlas från samisk
    betesmark till militariserat område.

  68. Samerna, som de sovjetiska
    myndigheterna hade värnat om-

  69. -är plötsligt
    ett antisovjetiskt inslag.

  70. Man konfiskerade alla samiska böcker.

  71. "Nu ska ni bli
    som andra ryska medborgare."

  72. 1937 blir starten för Stalins terror.

  73. NKVD, föregångaren till KGB,
    ska fängsla eller avrätta-

  74. -alla som bedöms innebära
    en säkerhetsrisk för landet.

  75. Målet var att rensa samhället
    från västerländska minoriteter.

  76. Stalin ansåg att alla stater
    runt Sovjet var fiender.

  77. Och samerna
    blev en del av den stora terrorn.

  78. Gamla kvinnor har berättat
    att fram till 1937 var livet väldigt gott.

  79. De var välbeställda,
    men 1937 förändrades det.

  80. Tant Polja? Hur mår du?
    Brukar du gå ut och gå?

  81. Ja, men inte numera.

  82. Pelageja Tjaporova
    är ett av få kvarlevande vittnen-

  83. -till övergreppen på samerna
    under Stalin.

  84. Som 12-årig flicka såg hon sin pappa
    hämtas av säkerhetspolisen NKVD.

  85. 1937 grep de min far.

  86. Först grep de farbror Vanja,
    pappas bror.

  87. Sen tog de farbror Pjotr
    och kom och hämtade pappa.

  88. De som hämtades sattes i en båt-

  89. -och fördes ombord på ett fartyg
    till Zapadnaja Litsa.

  90. Sen såg vi aldrig pappa mer.

  91. Vad var det som hände?

  92. Officiellt hämtades männen
    7-13 augusti och släpptes sen.

  93. I själva verket skulle det visa sig
    att de blev hämtade-

  94. -och sen dömdes som skyldiga
    till spioneri på falska grunder.

  95. De skulle ha hjälpt den finska staten.

  96. 1937 sa man: samerna är medlemmar
    i en underjordisk rebellorganisation.

  97. Att deras mål var
    att vara otrogna mot Sovjet.

  98. Att skilja Sameland
    från Sovjetunionen-

  99. -och bilda en samisk republik.

  100. Pelagejas pappa pekades ut
    som inblandad i komplotten.

  101. Ihop med sina bröder hade han drivit
    sina renar in över finska gränsen.

  102. Enligt förhörsprotokollen visade
    det viktigaste åtalsdokumentet-

  103. -att de hade varit på finsk mark.
    Alltså var de spioner. Såna var tiderna.

  104. Hur skulle analfabeter som far och
    hans bröder ha kunnat rita av kusten-

  105. -och skriva
    var olika militärenheter fanns?

  106. Mamma väntade hela tiden på far.

  107. Hon väntade och hoppades,
    men han kom aldrig tillbaka.

  108. Från 1937 dröjde det 51 år,
    ända till 1988-

  109. -innan sanningen kom fram
    om vad som hände.

  110. När Sovjet på 80-talet offentliggör
    dokument från Stalins terrorvälde-

  111. -visar det sig att i en skog utanför
    Sankt Petersburg finns en massgrav.

  112. Sanningen om vad som hänt pappan
    i augusti 1937 kom fram i ljuset.

  113. Vad hände med Pjotr Tjaporov?
    Han arresterades, torterades-

  114. -fick erkänna brott.

  115. Ingen domstol, ingen advokat,
    inget försvar - ingenting.

  116. De såg honom inte som ett offer.
    "Vad ska vi göra med honom?"

  117. "Arkebusering."

  118. Sen transporterades han till
    Levashovo-skogen utanför staden.

  119. Och mördades där.

  120. "Tjaporov, Pjotr.
    Arresterades 13 augusti."

  121. "22 augusti dödsstraff."

  122. "Mördades 24 augusti."

  123. Då var han 49 år gammal.

  124. Pjotr Tjaporovs kropp förenades
    med tiotusentals andra-

  125. -i en av hundra massgravar
    efter Stalins stora terror.

  126. Samerna drabbades hårt
    i relation till befolkningsstorlek.

  127. Vissa kallar det folkmord.

  128. Man arresterade 68 samer,
    och de försvann.

  129. Deras barn fick veta vad
    som hände med dem så sent som 1991.

  130. Det stod i Poljarnaja Pravda.
    Vi grät mycket.

  131. Men det hjälper ju inte... De sköt far
    när han fortfarande var ung. Så är det.

  132. Det var en jättedramatisk period
    i samisk historia.

  133. Vi undrar varför det är problem med
    samisk identitet i dagens Ryssland.

  134. Varför är det bara 13 % av samerna
    som har renar i dag?

  135. Och bara 25 % talar modersmålet.
    Vi hittar svaret under den här tiden.

  136. Alla började skratta.
    De visste vem han pratade om.

  137. På skolan i Levashovo är det dags
    för modersmålsundervisning.

  138. Det är en sorglig syn. Samiskan
    är inte längre obligatoriskt ämne-

  139. -utan bara
    en frivillig timme i veckan.

  140. -Det är ryska, men på samiska, då?
    -Mehhjtsla. Jägare.

  141. Lektionen är på ryska.

  142. Och så var så god och läs.
    Läs på samiska.

  143. Vi spelar mycket spel.

  144. Om de bara får skriva och läsa
    kommer de inte alls. Och de är så få.

  145. Kuarräj. Sömmerska.

  146. Många familjer är blandade, och då
    talar man sällan samiska hemma.

  147. Därför blir barnen inte intresserade.

  148. Na, valjt. Här, ta den.

  149. Det stora kommunistiska experimentet
    tog slut i början på 90-talet.

  150. Det kostade nästan
    hela den samiska kulturen.

  151. Kolasamerna är i dag det mest
    assimilerade av alla samiska folk.

  152. Det finns en stor rädsla för-

  153. -att vi i dag befinner oss i
    en situation där vi håller på att dö ut.

  154. Jag säger inte att vi ska leva som förr,
    på tundran och i kåta-

  155. -men vi förlorar dem som kan språket,
    historien, kulturen och traditionerna.

  156. Allt det håller på att försvinna,
    och det är det värsta.

  157. Det här är Kiruna. I dag måste
    delar av staden rivas och flyttas.

  158. Anledningen är gruvan i staden.

  159. När LKAB borrar sig
    allt längre ner i urberget-

  160. -är marken som staden
    en gång byggdes på inte längre säker.

  161. 90 % av Europas järnproduktion
    kommer från Sverige.

  162. Kirunagruvan står för huvuddelen
    och har gjort så i över 100 år.

  163. Medan bolsjevikerna
    förbereder ryska revolutionen-

  164. -prospekterar de nordiska staterna
    sina naturtillgångar.

  165. På många sätt är Kirunagruvan starten
    på en storskalig exploatering av-

  166. -övre Norrland, nåt som gör Sverige
    till ett av världens rikaste länder.

  167. Geologen Hjalmar Lundbohm
    blir LKAB:s förste disponent.

  168. Han ska förvandla landskapet
    runt berget till ett nordligt Klondike.

  169. Lundbohms myndighetsuppdrag är att
    prospektera och ta fram fyndigheter.

  170. Men inte bara han verkar i området.
    Wallenberg är involverad.

  171. Här finns även privata intressenter
    som vill ta del av fyndigheterna.

  172. Det var nu den storskaliga exploat-
    eringen av övre Norrland startade.

  173. Det var skog, malm och vattenkraft.

  174. Men en befolkning uppe i norr
    stod i vägen: samerna.

  175. I norr hägrar oändliga rikedomar.
    Järn, skog och vattenkraft.

  176. Det finns bara ett problem.
    De ligger alla på samisk mark.

  177. I stora delar av inre Norrland
    var samerna i befolkningsmajoritet.

  178. De stod i vägen för den lysande
    utveckling man såg framför sig.

  179. För att genomföra projektet
    behövde man influera lagstiftningen.

  180. Inflytelserika personer
    måste gå med på det.

  181. Samerna
    hade rättigheterna till landet.

  182. Kirunas starke man, Hjalmar Lundbohm,
    lägger grunden till en gruvstad.

  183. Han har också idéer om hur den
    samiska befolkningen ska hanteras.

  184. Han var spindeln i nätet.

  185. Han vet
    att samerna har besittningsrätt-

  186. -och hänvisar till hur man gjorde
    i andra delar av världen.

  187. Lundbohm är berest.
    Han vet hur USA och Japan-

  188. -hanterar sina urfolk
    och blir inspirerad.

  189. Hjalmar Lundbohm inspireras av hur
    det japanska ainufolket behandlas.

  190. I Japan har ainufolket
    segregerats från samhället.

  191. De är tvungna att bo
    i separata naturparker.

  192. Japaner fick gå runt och titta
    på dem, som på ett zoo, ungefär.

  193. Hjalmar Lundbohm skriver
    till biskopen i Härnösand-

  194. -att Kiruna inte ska bli
    en samisk samlingsplats.

  195. Samerna skulle inte beblandas
    med arbetarna.

  196. Han ville göra samma sak som med
    ainufolket. Att segregera samerna.

  197. Samerna skulle inte få komma in
    i centrum. De fick stanna utanför.

  198. Den samiska marken ska exploateras-

  199. -och samer
    ska inte beblanda sig med svenskar.

  200. Lägligt nog finns det ett verktyg
    för att rättfärdiga övergreppen-

  201. -som t.o.m. vilar
    på vetenskaplig grund.

  202. Det räckte inte med
    att samerna blivit kristna.

  203. Man behövde ett vassare instrument
    för att tränga undan samerna.

  204. Rasbiologin blev det instrument
    man hade letat efter.

  205. Instrumentet
    fann man i skallmätningarna.

  206. Om skallmätningarna kunde säga
    att de är lägre stående människor-

  207. -då är det bara bra
    om de trycks tillbaka, trycks undan.

  208. För att förstå skeendet återvänder vi
    till rasforskningen för 100 år sen-

  209. -och besöker dess högborg i Uppsala.

  210. "Museum Anatomicum Upsaliense.
    Specialkatalog 1, osteologi."

  211. Osteologi är läran om benen.

  212. På 1800-talet byggde man upp
    samlingar som man skulle forska om.

  213. Forskningen funkade så,
    även för anatomer.

  214. De samlade på människodelar,
    helt enkelt.

  215. Man utbildade studenter
    i kroppens uppbyggnad-

  216. -men det fanns fler motiv.

  217. Om vi slår upp en sida på måfå
    i den här katalogen, så kan vi läsa:

  218. "Nr. 325.
    Kranium av malaj, kvinna, 35 år."

  219. Det finns måttuppgifter
    på det här kraniet.

  220. Det säger en del om varför man
    ville ha kranier. Man ville mäta dem.

  221. Det var den tidens idé om hur man
    kunde utforska olika människogrupper.

  222. Längd: 172 mm.

  223. "Längd 172, bredd 145, index 84,30."

  224. Det är uppgifter om hur man har mätt
    och fått fram ett index-

  225. -enligt Anders Retzius
    gamla kranielära.

  226. Den svenske anatomen Anders Retzius
    tog på 1800-talet fram en mätmetod-

  227. -som hyllades av hans samtid.

  228. Genom att dividera skallens bredd
    med längden, fick forskarna ett mått-

  229. -som placerade kraniet på en skala.

  230. Var siffran lägre än 80,
    var kraniet långskalligt.

  231. Var det högre än 80,
    kallades det kortskalligt.

  232. Med den här enkla grundmetoden
    klassificerade 1800-talets anatomer-

  233. -hela människogrupper, som man
    menade var lång- eller kortskalliga.

  234. I olika variationer.

  235. Utifrån Retzius index kunde man
    bygga upp en karta över skallformen-

  236. -hos världens folk.

  237. För att göra kartan komplett, var
    ursprungsfolk av specifikt intresse.

  238. Redan innan man började mäta kranier

  239. -fanns en hierarki
    av människogrupper-

  240. -där den vita, europeiska människan
    ansågs bättre än alla andra.

  241. När man sen kunde knyta det
    till framför allt långskallighet-

  242. -kopplade man det till idéer man hade
    om olika människogrupper på jorden.

  243. 1800-talets anatomer menade att
    samerna, med sitt kortare kranium-

  244. -enligt deras mätningar,
    var en annan ras.

  245. Underlägsen
    den svenska majoritetsbefolkningen.

  246. För att komma över samiska kranier
    gjorde forskarna expeditioner norrut.

  247. 1915 ger sig Eskil Olsson, amanuens
    vid Museum Gustavianum i Uppsala-

  248. -ut på en expedition
    till Ruonala ödekyrkogård i Sápmi.

  249. Enligt Anatomiska institutionens
    kataloger får han med sig 21 kranier-

  250. -och två hela skelett från Ruonala.

  251. Ibland hinner människor
    inte ligga länge i sina gravar-

  252. -förrän samlarna från Uppsala
    är framme med sina spadar.

  253. Ett exempel i katalogen är
    anatomiprofessorn Fredrik Sundevall.

  254. Han är nöjd över att ha fått in
    preparat där mjukdelar fanns kvar.

  255. Med Retzius kranieindex som grund
    tog rasforskarna på 20-talet nästa steg-

  256. -och utvidgade undersökningarna till
    att omfatta levande studieobjekt.

  257. Det här var en av
    de första pärmarna jag tittade i.

  258. "Lappar och lappblandad befolkning
    från Arjeplog."

  259. 1921 beslutar den närmast eniga
    svenska riksdagen-

  260. -att öppna Statens institut
    för rasbiologi i Uppsala.

  261. Det var jobbigt första gången. När
    jag såg nakenbilderna första gången-

  262. -då gick jag faktiskt härifrån.

  263. Föreståndaren Herman Lundborg
    är genuint orolig för Sveriges framtid.

  264. Han är rashygieniker och anser
    att rasblandning ska undvikas.

  265. Herman var intresserad
    av den samiska befolkningen.

  266. Han såg oss som lägre stående.

  267. När de blandar sig med andra
    kommer den samiska befolkningen-

  268. -och generna att försämra rasen.

  269. Under 20- och 30-talet
    gör Lundborg flera resor till Sápmi.

  270. Insamlingen av data görs genom
    att mäta människor och fotografera-

  271. -deras nakna kroppar.

  272. Jag ville hitta en bild på nån
    som jag kunde fråga: "Hur var det?"

  273. "Hur kändes det att bli undersökt?
    Varför känner vi så här i dag?"

  274. Det här är Elsa.
    Elsa...har jag känt i hela mitt liv.

  275. Jag hjälpte henne att flytta
    när hon var 90 år gammal.

  276. Jag har skrivit ner Elsas berättelse
    och berättat den till fotot-

  277. -för att ge en person i albumet
    tillbaka sin identitet.

  278. Snart din tur.

  279. "Flickorna på 14-15 år
    sa att det inte var bra."

  280. "De gillade inte situationen."

  281. "Vi talade inte så mycket om det. Vi
    trodde att det skulle vara så här."

  282. "Vi var generade över
    att vara lappar. Det var fult."

  283. Elsa.

  284. Så...då ska vi ta av dig kläderna.

  285. Hon berättade att undersökningen och
    fotograferingen skedde på folkskolan-

  286. -i Vajkijaur, i deras lokaler.

  287. Hon frös när hon klädde av sig naken.

  288. Så, här är dina kläder.

  289. Elsa berättade att hon inte tyckte
    att det var en läkarundersökning.

  290. Det kändes inte så.

  291. Bredd 152.

  292. "Det var inte en...
    Vi fick göra det här i en skolsal."

  293. Innan det rasbiologiska institutet
    lades ner på 50-talet-

  294. -hade 1 300 samer tvingats klä av sig
    och få sina huvuden mätta.

  295. Kunskapen som kom ut ur övergreppen
    ledde ingenstans.

  296. Det håller inte riktigt. Det finns
    ingen typiskt svensk kranieform.

  297. Det var en idé som inte höll.

  298. I dag tillhör Retzius index en av
    vetenskapens mörka återvändsgränder.

  299. Men det blev ett lämpligt instrument
    för dem som ville åt rikedomarna-

  300. -i den samiska marken.

  301. Sverige var på väg fram som industri-
    nation, och forskare kunde visa-

  302. -långa tabeller med till synes
    hög vetenskaplig precision.

  303. Det är klart att det övertygade
    väldigt många människor.

  304. Andra världskriget satte punkt
    för den rasbiologiska forskningen-

  305. -men för Sápmi och samerna
    var det för sent.

  306. Då var redan älvarna utbyggda
    och gruvdriften i gång.

  307. Spåren av Sápmis exploatering
    syns i dag överallt.

  308. Vägar, järnvägsspår och
    kraftledningar perforerar landskapet.

  309. Där skogen avverkas
    växer inte längre nån hänglav.

  310. Älvar har dämts, flyttleder stängts
    och betesmarker hamnat under vatten.

  311. Flyttlederna är kapade på de flesta
    ställen. Vi har lagt om renskötseln-

  312. -och flyttar efter fjället.
    Vi är födda i skiten.

  313. Det säger de yngre. De vet ju inte.
    "Så här ska det vara."

  314. Men jag vet hur det såg ut
    före fjärde regleringen.

  315. Nussirgruvan i Kvalsund
    var aktiv i åtta år på 70-talet.

  316. När prospektörerna tömt marken
    på sitt innehåll lämnades den så här.

  317. Stenen här...
    När renen blir rädd, så springer den ju.

  318. Klart de blir skadade. De är
    vassa som knivar, de här stenarna.

  319. Miljöanalyser visar att gruvans slagg
    slog ut ekologin i fjorden nedanför.

  320. Naturen gråter. Det gör den.

  321. De tömde och stack.
    Och så grävde man ner allt skrot där.

  322. Man gömde gifttunnorna
    och körde dit lösmassor.

  323. Det är helt förfärligt!

  324. På sistone har Sápmi
    bebyggts alltmer med sånt här.

  325. Vindkraften må vara miljövänlig,
    men förenlig med rendrift är den inte.

  326. All mark i en 4 km stor radie från
    kraftverken är obrukbar för renbete.

  327. I Sverige har myndigheter utgått från
    att samexistens är möjlig.

  328. De menar att vindkraftverken står
    där, och renarna kan beta emellan.

  329. Det är
    en väldigt teoretisk vision de har.

  330. Järnet, skogen och vattnet
    byggde den svenska nationen.

  331. Det är svårt att tänka sig
    dagens välstånd utan dem-

  332. -och utan samernas offer.

  333. Naturresurserna i norr
    kom folk i söder till del.

  334. På den samiska marken
    finns i dag ofta bara såren kvar.

  335. Vattenfall säljer det som grön el.
    Jag tycker inte att den är så grön.

  336. Grå el, brukar jag säga.
    Den är inte grön för oss.

  337. Även om rasbiologin dog ut,
    så levde tankegodset kvar-

  338. -och påverkade varje samiskt skolbarn
    långt fram i tiden.

  339. Minnena vägrar suddas ut.

  340. Hur Ingunn Utsi som liten måste
    lämna hemmet och börja i skolan.

  341. Jag har min skulptur.

  342. När man kommer tillbaka...

  343. ...och återupplever sitt liv, så är den
    fin att ha. Man behöver en kompis.

  344. I dag är Sarnes internatskola
    nedlagd sen länge och i ruiner.

  345. I väntan på rivning påminner den
    om en period i norsk historia-

  346. -när samisk kultur
    och samiskt språk skulle raderas.

  347. Det är som om det har varit krig här.

  348. Det här var ett förråd
    för böcker och sånt.

  349. Och här var det bibliotek.
    Vi hade bokskåp.

  350. Det fanns nog inga böcker på samiska.
    Jag minns inga såna.

  351. Man fick inte prata samiska med oss.
    Jag kunde inte ett ord norska-

  352. -när jag började i ettan.

  353. Vi bodde i fyra- eller sexmannarum.
    Barnen grät ofta av hemlängtan.

  354. Det gjorde jag med den kvällen.

  355. Husmor kom in och undrade varför
    det var så mycket skrik, som hon sa.

  356. Och...

  357. Då sa några att de helst ville åka hem.

  358. Jag torkade bara mina tårar
    och kröp ner under täcket.

  359. Det att ha blivit bortskickad-

  360. -och att ha fått växa upp på ett internat
    med främmande vuxna...

  361. Det var på många sätt en chock...
    att börja i skolan.

  362. Det kanske är därför man har
    förträngt så mycket av det som hände.

  363. Men...

  364. Ibland är det väldigt jobbigt
    att prata om det.

  365. Vi kände oss skyldiga.

  366. Men vi visste inte vad vi hade gjort,
    eller vad vi var skyldiga till.

  367. Nej, det var jobbigt.

  368. Första internatskolan kom 1905,
    i Neiden i Finnmark.

  369. Statens politik var
    att sätta barnen i internatskola-

  370. -så att de lärde sig norska.
    Samiska barn skulle bli norska barn.

  371. Nationalstaternas behov att samla
    alla medborgare under en flagga-

  372. -rådde överallt i Sápmi
    under 1900-talet.

  373. Samiska barn i Finland skulle bli finnar.

  374. Och samiska barn i Sverige bli svenskar.

  375. I början bodde de i kåtor-

  376. -som var byggda av plankor i trä.

  377. Många var inte väl byggda.
    De var dragiga-

  378. -och folk frös väldigt mycket
    och fick sjukdomar.

  379. Det finns en incident i Killinge,
    där det fanns såna här skolkåtor.

  380. På grund av att man
    inte hade byggt en brunn så väl-

  381. -så spreds dysenteri.

  382. Många av barnen insjuknade,
    och två av dem dog, helt enkelt.

  383. Det var en allvarlig konsekvens av
    de här undermåliga hushållskåtorna.

  384. Många av föräldrarna till barnen
    protesterade mot detta-

  385. -och krävde att det skulle bli
    bättre förhållanden för barnen.

  386. På grund av deras protester
    byggde man internatskolor i stället.

  387. Den här kurvan var som en märkesplats.

  388. Här gick det en gräns,
    när man for förbi den...

  389. ...fanns ingen nåd att få.
    Då var man fast.

  390. Man visste vad som väntade. Pinolägret.

  391. Alla barn visste
    att Umburjohka var en skarp gräns.

  392. Här är den. Djävulens boning.

  393. Ja...

  394. Det är precis likadant, ser jag.

  395. Här är en del gamla grejer kvar,
    som de där ventilerna.

  396. De har inte fått bort allt.
    Och här hängde vattenkranarna.

  397. Alla skulle stå uppradade här,
    man skulle stå så här.

  398. Så kom de med en hård borste
    och skrubbade nånting fruktansvärt.

  399. Jag känner det ännu på ryggen
    att det var här det hände.

  400. Man förflyttas bakåt i tiden...

  401. Jag har ett minne härifrån.

  402. Här stod det en liten pojke som de slog.

  403. De brukade göra det, kuva dem.

  404. Men jag vet att han ser dåligt än i dag.

  405. Han kanske hade haft bättre syn...

  406. ...om han inte hade fått så mycket stryk.

  407. Ja, ja..

  408. Många barn blev också
    utsatta för aga, för misshandel.

  409. Man berättade inte det
    för sina föräldrar. Man tog ansvar-

  410. -för sina föräldrar,
    fast man var väldigt liten.

  411. Många for illa,
    som fortfarande har...

  412. ...som inte har läkt sina sår
    från den tiden.

  413. Ja, här i källaren hände lite av varje.

  414. Nomadskolorna i Sverige
    och internatskolorna i Norge-

  415. -var ett led
    i det rasbiologiska tänkandet.

  416. Samerna ansågs lägre stående-

  417. -och därmed behöva behandlas separat
    från majoritetsbefolkningen.

  418. "De samiska barnen måste räddas
    undan sin egen, lägre stående kultur"-

  419. -"genom norskt språk
    och norsk kultur."

  420. Det är hårda ord.

  421. Det tror jag satt kvar hela tiden
    när jag gick i skolan, att...

  422. ...vi nog inte var lika bra
    som resten av gänget.

  423. Men det var bara vissa som skulle
    tvingas lämna sin samiska identitet.

  424. I Norge
    var det sjösamerna vid kusten.

  425. Först och främst försvann språket.
    Det drabbade sjösamiska områden värst.

  426. Det kom en lag 1902
    som hette jordsalgsloven.

  427. För att få köpa mark måste man
    visa papper på att man var norsk-

  428. -och pratade norska.

  429. Det var en hel politik kring det här,
    den dåtida samepolitiken.

  430. Enligt den politiken
    och myndigheternas synsätt...

  431. Det intressanta var de renskötande
    samerna, för de var samer.

  432. De andra samerna var inte samer.

  433. "Lapp ska vara lapp"-politiken leder
    till splittring av samerna i Sverige-

  434. -som finns kvar än i dag.

  435. 1928 års renbeteslag är förödande.

  436. Fiske- och jakträttigheter begränsas
    till de "äkta" samerna - renskötarna.

  437. Resterande samer
    förlorar sin månghundraåriga rätt.

  438. Fjällsamerna ansågs leva
    det mest ursprungliga samiska livet.

  439. De skulle inte assimileras, utan
    räddas från det moderna samhället-

  440. -och i princip frysas i utvecklingen.

  441. Det var inte samma ämnen som i vanlig
    folkskola. De skulle bli renskötare.

  442. Det är liksom medfött.
    "Lapp ska vara lapp."

  443. Eftersom lapp ska vara lapp,
    så kan inte lapp bli nåt annat.

  444. Man tog inte hänsyn till om barnen
    hade andra drömmar och mål.

  445. Ja, vem vet...?

  446. Där uppe fick jag min första kyss.
    I den där trappan.

  447. Där. På trappavsatsen.

  448. Det var spännande. Det var fina killar.

  449. Att uppleva sig själv
    som mindre värd än andra-

  450. -gör nånting med en människa.
    Det är då skammen uppstår.

  451. Man skäms över sitt språk
    och sitt ursprung.

  452. Det man egentligen
    håller så mycket av.

  453. Folk hade blivit framställda som
    dumma och svagt kulturellt utvecklade-

  454. -och den offentliga bilden
    blev så småningom folks egen bild.

  455. Samernas 1900-tal bestod till stor del
    av att hantera konsekvenserna-

  456. -av nationalstaternas krav,
    beslut och övergrepp.

  457. Att sätta sig till motvärn med våld,
    var inte riktigt ett alternativ.

  458. Med undantag av
    det s.k. Kautokeino-upproret 1852-

  459. -när samer angrep
    norska lokala myndigheter-

  460. -handlade det samiska motståndet
    oftast om mer stillsamma protester.

  461. Mikkel Anders Nilsson Kuoljok
    kommer till rasbiologernas fotografering-

  462. -iförd en politisk markering. Ett
    barmkläde med ödesåret 1928 broderat.

  463. Året då myndigheterna
    fråntar icke renskötande samer-

  464. -sina jakt- och fiskerättigheter.

  465. Samerna organiserar sig politiskt.

  466. Första landsmötet sker i Trondheim
    under ledning av Elsa Laula, 1917.

  467. Året därpå hålls
    ett liknande möte på svensk sida.

  468. Men det dröjer ända till 1970-talet
    innan den politiska rörelsen-

  469. -sprider sig
    i de breda samiska folklagren.

  470. Bildkonst, poesi och jojk
    revitaliseras-

  471. -inte minst genom artisten
    och konstnären Nils Aslak Valkeapää.

  472. En internationell urfolksrörelse
    når Sápmi med insikten-

  473. -att samerna inte är ensamma, utan
    delar sin situation med andra urfolk.

  474. –Där är den nu.
    –Ja. Skammens monument.

  475. Hur hög är den?

  476. Ja, de säger
    att den säkerligen är 110 m hög.

  477. Det här monumentet väcker
    så många mörka minnen och känslor...

  478. ...när man känner till hela historien,
    vad som blev resultatet.

  479. Aldrig har motståndet
    mot en älvutbyggnad varit så stort-

  480. -och så långvarigt som i Alta.

  481. Kraftverk, vattenmagasin, högspänn-
    ingsledningar och vägar ska byggas-

  482. -där 40 000 renar
    kalvar, betar och flyttar varje år.

  483. Nu är det nog, menar många samer.

  484. Den s.k. Alta-kampen
    startar i november 1978.

  485. När man beslutar att dämma Altaälven
    trots invändningar-

  486. -från miljöorganisationer och samer,
    byggs ett läger vid älvstranden.

  487. Vi tänkte att om de får dämma upp
    den här älven-

  488. -kommer de att ta alltihop. Det var
    vårt ansvar att försöka stoppa det.

  489. Vi har blivit ganska desperata.
    Det är helt jävligt att vara same.

  490. Det fanns mycket uppdämd vrede,
    och så kom Alta-saken...

  491. Och då hade vi på samernas sida–

  492. –folk som kunde uttala sig väl,
    och vi hade modiga människor.

  493. Myndigheterna försöker ingripa,
    men demonstrationen har momentum.

  494. Aktivister
    tar protesterna till huvudstaden.

  495. Framför ögonen på politikerna i Oslo
    sätts en kåta upp-

  496. -och en hungerstrejk börjar.

  497. Vi hade ju lärt i de gamla stalo-sagorna-

  498. -att vi måste vara...
    Vi måste använda mer list.

  499. I det fallet bestod listigheten
    i att vi åkte till Norges huvudstad-

  500. -och inledde en hungerstrejk.

  501. Några unga samer åkte till Oslo och
    satte upp en lávvu utanför Stortinget.

  502. Ungdomarna berättade det
    för alla som ville höra på.

  503. Det blev en del skriverier.

  504. Protesterna handlar inte bara
    om Altaälven, utan om samiska-

  505. -rättigheter i stort. Man kräver
    samisk representation i politiken.

  506. Låt älven leva! Låt älven leva!

  507. Framför Stortinget samlas människor
    som för första gången-

  508. -chockat börjar reflektera
    över samernas situation.

  509. På många sätt var det Altaälvsfrågan–

  510. –som väckte den insikt som då inte
    fanns i det norska samhället.

  511. I skolan hade de inte lärt sig om
    samisk historia eller om markstölden.

  512. De hade inte lärt sig om internaten,
    inte om jojkförbudet.

  513. De visste nästan inget
    om vad som hade gjorts i deras namn.

  514. Folk i Oslo som var ovetande
    om historien och vad som hänt, sa:

  515. "Har vi varit delaktiga i det här?"

  516. Medan hungerstrejken pågår, genomförs
    norsk historias största polisinsats-

  517. -uppe vid Alta. 600 poliser från
    hela landet ska få stopp på aktionen.

  518. Det är som ett slags krig.

  519. Samerna förlorar striden om dammen.
    1981 startar bygget.

  520. Men innan den flera år långa
    motståndskampen når vägs ände-

  521. -genomförs
    en sista desperat handling-

  522. -nåt som slutade illa
    för en av de inblandade.

  523. Under den här bron
    hade livet kunnat ta slut.

  524. Under ett försök att placera ut en bomb
    på en anläggningsbro-

  525. -exploderar den i förtid och spränger
    bort Niillas Sombys ena hand.

  526. Den rev av min hand, men
    det kunde lika gärna ha varit huvudet.

  527. Kampen om Alta förlorades,
    men samerna vann en politisk röst.

  528. Aktionerna gav ett opinionsskifte
    som regeringen inte kunde bortse från.

  529. I oktober 1989 invigs
    det första Sametinget i Karasjok.

  530. Ole Henrik Magga
    väljs till dess första president.

  531. Det allra viktigaste är att samerna,
    och andra urfolk–

  532. –är precis som alla andra folk.

  533. Ofta framställs vi
    som om vi vore väldigt annorlunda.

  534. Vi har samma behov och förväntningar–

  535. –både personligen
    och som folk, som alla andra.

  536. Det finns mycket ogjort kvar, men folk
    känner nog att vi är på rätt väg.

  537. De samiska politiska pionjärerna
    såg inte sitt folk få ett eget parlament.

  538. Men enligt dem
    som stod på barrikaderna på 70-talet-

  539. -blev instiftandet av ett sameting
    ett slag i luften-

  540. -som gjorde liten skillnad i sak.

  541. Nu ser jag tydligt
    att allting var helt bortkastat.

  542. De gör precis som de vill.

  543. Dagens samiska samhälle
    har ingen som helst politisk makt.

  544. Idag är det så
    att när exploatörerna kommer–

  545. –behöver de inte fråga
    några andra än sametinget.

  546. Och om de skulle fråga sametinget,
    behöver de inte lyssna på svaret.

  547. Två tusen år av samisk historia,
    i medgång och motgång-

  548. -har lett fram till i dag.

  549. Den samiska kampen för
    att återta det som stulits från dem-

  550. -får fortsätta in i framtiden.

  551. Det är inte vi som ska skämmas längre.
    Det är ett som är säkert.

  552. Nu kan andra få skämmas.

  553. Översättning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1900-talet, Historia, Kolonisation, Rasbiologi, Samer, Samernas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Samernas tid - lulesamiska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristi födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.