Titta

UR Samtiden - Tänka på att tänka

UR Samtiden - Tänka på att tänka

Om UR Samtiden - Tänka på att tänka

Föreläsningar från ett tvärvetenskapligt symposium om tänkande hos människor och andra djur - vad det är, hur det fungerar, hur det utvecklats och vad som skiljer människans sätt att tänka från djurens. Inspelat den 14-15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Tänka på att tänka : Mentala representationerDela
  1. Vi ska inte fokusera på
    hur organismen fungerar internt-

  2. -utan på
    att den befinner sig i en viss miljö.

  3. Jag ska tala om
    mentala representationer.

  4. Det här är nåt
    som vi väldigt ofta tar för givet-

  5. -i vardagen
    och inom kognitionsforskning.

  6. Vi tar dem för givna,
    men konceptet är rätt komplicerat.

  7. Jag vill försöka visa hur de fungerar-

  8. -så att de ter sig mindre komplicerade.

  9. Mentala representationer handlar om...

  10. ...att tillskriva andra
    människor och djur tillstånd...

  11. ...som anger att saker och ting
    är på ett visst sätt.

  12. För en viss situation
    gäller ett visst förhållande.

  13. Vi kan ta
    några vardagspsykologiska exempel.

  14. Det jag ser säger mig-

  15. -att jag befinner mig i en sal
    där människor sitter på blåa stolar.

  16. Andra exempel är uppfattningen
    att Stockholm är vackert-

  17. -uppfattningen
    att tigrar lever i Indien-

  18. -eller att Stockholm
    ligger söder om Riga.

  19. Det här är vardagsuppfattningar
    som bygger på mentala tillstånd...

  20. ...med representationell kraft...

  21. ...representationellt innehåll.

  22. Man talar även om representation
    inom kognitionsforskning.

  23. Den här artikeln hittade jag när jag
    sökte på "neural representation".

  24. Det handlar om representation
    av kända och okända ansikten.

  25. Det är en studie av hur
    hjärnan representerar ansikten.

  26. Det involverar
    det fusiforma ansiktsområdet-

  27. -och relaterade områden i hjärnbarken.

  28. Studien använder funktionell avbildning
    och multivariat analys-

  29. -för att försöka ta reda på
    hur hjärnan representerar ansikten.

  30. Jag tänker inte läsa citatet, men
    termen "representation" återkommer.

  31. Jag tänker återkomma till en sak.

  32. Inom vardagspsykologi är
    tillstånden ofta medvetna.

  33. Men det är mindre vanligt
    inom kognitionsforskning.

  34. Men gränsen är lite vag.

  35. Jag återkommer till om medvetande
    och representation är relaterade.

  36. Men tills vidare
    ignorerar jag medvetandet-

  37. -och börjar med att titta på
    hur representation tolkas-

  38. -inom kognitionsforskningen.

  39. Vissa menar att kognitionsforskare
    ser på representation så här.

  40. Synen som dominerar
    inom skolan som jag tillhör-

  41. -är nåt som kallas
    representational theory of mind.

  42. Idén här är
    att representationella tillstånd-

  43. -är uppbyggda nervstrukturer.

  44. De bygger på modellen för meningar,
    som har olika delar.

  45. De här tillstånden
    interagerar med varandra-

  46. -och skapar beteenden
    på systematiska vis.

  47. Och modellen som ofta används är
    syntaxen hos logiska system.

  48. I dem tittar man på meningar
    som har en viss form.

  49. Man tittar på procedurer
    för hur man förändrar meningar-

  50. -och man ser det
    som syntaktiska slutledningar.

  51. Här fungerar hjärnan
    som en syntaktisk motor.

  52. Den noterar
    nervstrukturernas fysiska form-

  53. -och kopplar samman
    olika strukturer med varandra-

  54. -vilket i slutändan
    ger upphov till olika beteenden.

  55. I linje med vad jag precis
    har varit inne på kan jag tillägga-

  56. -att de personer som tar till sig
    representational theory of mind-

  57. -tenderar att värdera beräkningar högt
    och ser hjärnan som en dator.

  58. De ser det som meningar och
    olika tillstånd som programmeras.

  59. Men liknande idéer om tillstånd
    som interagerar systematiskt-

  60. -ses inte bara hos computationalister,
    som fokuserar på hjärnan som dator.

  61. Här har jag ett citat
    från en neoassociationist-

  62. -som tittar på
    stimulus-respons och utfall.

  63. Det här ligger nära det som
    Stefano Ghirlanda tog upp tidigare-

  64. -med situationsvärdesinlärning.
    Det är inte nödvändigtvis samma sak-

  65. -men vissa former
    av instrumentell betingning-

  66. -leder till att djur
    tillskriver vissa utfall värde-

  67. -och det kan handla om resultat-

  68. -som kanske kommer på vägen
    mot den slutgiltiga belöningen.

  69. Här talar Horvitz om...

  70. ...hur kortikala indata representerar
    förväntade belöningsutfall.

  71. Nervcellerna representerar inte bara
    utfallets identitet utan även värdet.

  72. Här är tanken att vissa nervstrukturer
    representerar utfallsvärdet-

  73. -och att andra strukturer representerar
    att ett visst beteende-

  74. -brukar leda till det utfallet.

  75. När representationen
    av utfallsvärdet är positiv-

  76. -skapar de båda tillstånden ihop
    det lämpliga beteendet.

  77. Så föreställningen om hjärnan
    som en syntaktisk motor-

  78. -finns implicit hos en stor mängd-

  79. -kognitionsforskare
    och klassiska computationalister.

  80. Det finns nåt väldigt förbryllande-

  81. -med representational theory of mind.

  82. Så som den här synen
    på mental representation-

  83. -beskriver situationen gör att vi vill
    positionera representationerna.

  84. För vi vill förklara
    de processer i hjärnan-

  85. -som till slut
    ger upphov till olika beteenden.

  86. Om det är allt
    som attribuerandet av tillstånd gör-

  87. -varför måste vi då se tillstånden
    som representationella?

  88. Så representation handlar om
    att ett visst tillstånd-

  89. -står för nån aspekt av världen,
    ofta nåt i den externa världen.

  90. Kanske är det nåt
    som finns på andra sidan jordklotet.

  91. Jag kanske tror att Lima
    är huvudstaden i Peru.

  92. Och det är det underliga
    med representation:

  93. Hur får vissa tillstånd sån betydelse-

  94. -att de kan förmedla avlägsna tillstånd?

  95. Men det jag hittills berättat om
    representational theory of mind-

  96. -verkar inte säga mycket om det.
    Den tar upp interna processer-

  97. -som gör att kroppen rör sig.

  98. Och varför behöver vi tänka på
    vad som står för vad-

  99. -för att förstå hur det fungerar?

  100. Vi har tillstånd
    som ska representera utfallsvärden-

  101. -eller att Stockholm
    ligger söder om Riga-

  102. -men vi har bara sagt att de interagerar
    och skapar beteenden-

  103. -och det kan de göra
    utan att representera nåt externt.

  104. Det är sant att vi när vi pratar,
    både i vardagen och forskningen-

  105. -identifierar de här tillstånden
    utifrån vad vi tycker att de gäller.

  106. Och vi tänker på de syntaktiska
    sambanden mellan tillstånden-

  107. -som det som
    för oss från sanning till sanning.

  108. Så vi drar en parallell
    till syntax och semantik.

  109. Tillstånden blir semantik och
    sambanden blir sen dess syntax.

  110. Men vi vet fortfarande inte varför den
    här påstådda semantiken ska påverka-

  111. -den förklarande berättelsen.

  112. Vi tänker oss en semantik, och den
    berättar hur tillstånden interagerar-

  113. -men det intressanta för beteendet
    är hur tillstånden interagerar.

  114. Och det kan vi egentligen förklara
    utan att använda semantiska liknelser.

  115. Om något är viktigt
    för representationen-

  116. -så är det skillnaden mellan om
    representationstillståndet är sant-

  117. -att det som det förmedlar stämmer,
    eller om det är falskt.

  118. Det stämmer nog
    att Stockholm är vackert-

  119. -men att Stockholm
    ligger söder om Riga är nog falskt.

  120. Det är naturligt att bara
    vissa representationer är sanna.

  121. Men huruvida
    tillståndet är sant eller falskt-

  122. -spelar ingen roll för
    den förklarande berättelsen hittills.

  123. Hur tillståndet att Stockholm
    ligger söder om Riga-

  124. -bidrar till att skapa beteenden-

  125. -förändras inte av
    huruvida det är sant eller falskt.

  126. Nån som åker
    till Riga från Stockholm...

  127. ...åker söderut...

  128. ...även om tillståndet är falskt.

  129. Så skillnaden mellan sant och falskt-

  130. -verkar inte göra
    nån förklarande skillnad hittills.

  131. Så representational theory of mind
    verkar hittills-

  132. -inte förklara
    det centrala i representation:

  133. Att tillstånd i huvudet
    står för saker utanför huvudet-

  134. -och hur det påverkar
    vår förklaring av tillstånden.

  135. Här är lösningen
    som jag vill erbjuda er.

  136. För att förstå representation-

  137. -måste vi sluta fokusera på
    interna psykologiska processer-

  138. -och se olika organismer i förhållande
    till miljön de befinner sig i.

  139. En rad olika filosofiska teorier gör så.

  140. Success semantics, teleosemantik
    och signaleringsteori.

  141. De skiljer sig åt. Jag blev presenterad
    som nån som fokuserar på-

  142. -en biologisk syn på representation,
    vilket är typiskt för teleosemantik.

  143. Men i dag ska jag tala om
    en tanke som är vanlig-

  144. -inom en rad olika sätt
    att se på mental representation.

  145. Och tanken är att vi inte ska fokusera
    på hur organismen fungerar internt-

  146. -utan på
    att den befinner sig i en viss miljö.

  147. Och poängen med
    att tänka på representationen-

  148. -är att synen på att interna tillstånd
    har med externa tillstånd att göra-

  149. -låter oss spåra inte bara
    hur organismerna beter sig-

  150. -utan även
    hur de lyckas uppnå vissa resultat.

  151. Så tanken är att när representationer...

  152. ...är både närvarande och sanna...

  153. ...kommer de ge upphov till beteenden
    som uppfyller mer avlägsna mål.

  154. Så sanningen hjälper oss att veta-

  155. -när organismens beteende
    kommer att uppnå resultat.

  156. Ett internt tillstånd blir ställ-
    företrädare för ett externt förhållande-

  157. -och sen antar organismen
    rätt beteende för målet.

  158. Jag ska ge er ett par exempel.

  159. Säg att jag har ett tillstånd...

  160. ...som kombinerar törst efter öl...

  161. ...med att jag går till kylen.

  162. Då vill jag mena att tillståndet
    är en representation av...

  163. Det visar att tillståndet representerar
    att det finns öl i kylen.

  164. Och det handlar inte om att tillståndet
    kombineras med ett begär.

  165. Vi måste inte se det
    som en representation...

  166. ...för att veta det. Att se det
    som en representation av öl i kylen-

  167. -handlar om att turen till kylen
    faktiskt ger mig en öl.

  168. Så genom att tillståndet får
    representera ett förhållande-

  169. -kan vi förutsäga om dess beteende
    kommer att ge ett visst resultat.

  170. Jag ska ge er ett annat exempel.

  171. Gröna markattor
    har ett visst mentalt tillstånd.

  172. De förmedlar det till varandra.

  173. Det får dem att gömma sig i buskar.

  174. De ser nåt,
    skriker och gömmer sig i en buske.

  175. Vad är det då det här
    mentala tillståndet representerar?

  176. Jag vill mena att det är örnar-

  177. -för det är då det är rimligt
    att gömma sig bland buskarna.

  178. För då kan örnar inte ta dem.
    Genom att notera vilket förhållande-

  179. -som gör beteendet lyckat
    i stället för meningslöst-

  180. -kan man identifiera
    vilket innehåll som är representerat.

  181. Ni kanske tänkte
    när jag tog upp det här...

  182. Varifrån kommer idén att det interna
    tillståndet står för nåt externt?

  183. Ni kanske tänkte
    att det externa förhållandet-

  184. -normalt är det
    som orsakar det interna tillståndet.

  185. Och det är inte en dum första tanke.
    Men det stämmer inte.

  186. Ta apans tillstånd.

  187. Apor är överdrivet försiktiga-

  188. -och skapar det här tillståndet
    när ett mörkt moln passerar fort.

  189. Men vi tror inte att tillståndet
    representerar nåt mörkt ovanför-

  190. -utan det representerar en örn,
    eftersom beteendet som följer-

  191. -är rimligt när det är en örn i luften,
    men inte när det är ett moln.

  192. I det senare fallet
    är det bortslösad tid.

  193. Ta tillståndet
    som får mig att gå till kylen.

  194. Det orsakas inte bara av öl i kylen,
    utan kanske av önsketänkande...

  195. ...eller av att jag ser min
    lägenhetskompis komma hem...

  196. ...med lite öl som nån måste ställa in.

  197. Men tillståndet representerar
    inte våra missförstånd-

  198. -utan de situationer
    där vårt beteende vore rimligt.

  199. Så här kan man se det:

  200. När nån väcker frågan...

  201. ...om vad som gör att vissa fysiska
    tillstånd får representationer...

  202. ...är det lätt
    att inse hur snårigt det är.

  203. Vad är det som får
    ord skrivna på papper-

  204. -eller ljud i luften stå för nåt annat?
    Det är rätt svårt att greppa.

  205. En första tanke kan vara...

  206. ...att mönstren är representationer
    eftersom vi tolkar dem som det.

  207. Vi tror att meningen...

  208. ...uttrycker tron
    att Stockholm ligger söder om Riga.

  209. Men den sortens förklaring
    är inte heltäckande.

  210. För vi vill inte bara förstå
    meningars representationskraft-

  211. -utan även de hos mentala tillstånd.

  212. Och det känns fel att säga att mitt
    mentala tillstånd och min nervstruktur-

  213. -representerar nåt
    eftersom jag anser att det står för nåt.

  214. Jag anser oftast inte
    att mina nervstrukturer står för nåt.

  215. Men på ett sätt
    handlar det om att organismen-

  216. -tolkar tillståndet
    som att det står för nåt.

  217. Så apan tolkar tillståndet
    som att det står för en örn.

  218. Och då agerar den på ett sätt som
    är lämpligt med en örn i närheten.

  219. Så det mentala tillståndet får
    agera ställföreträdare för örnen-

  220. -såtillvida
    att det ger ett lämpligt beteende.

  221. Samma sak med min tro
    att det finns en öl i kylen.

  222. Jag tolkar tillståndet i min hjärna som
    att det finns öl i kylen, och går dit-

  223. -vilket är rimligt,
    för det kanske finns öl i kylen.

  224. Jag har pratat om representation
    av hela organismer-

  225. -som människor och gröna markattor.

  226. Men vi kan applicera samma modell
    på organismers delsystem-

  227. -alltså mentala mekanismer
    inuti organismen.


  228. jag har temperaturreglerande system.

  229. Vi kan ta systemet
    som styr osmolariteten i blodet.

  230. Jag har system
    som upptäcker geometriska former.

  231. Och man kan säga
    att de involverar representationer-

  232. -såtillvida att dessa styr
    hur delsystemen fungerar.

  233. Ta hormonet vasopressin.

  234. Det frisätts när
    osmolariteten i blodet blir för hög-

  235. -och då instruerar det njurarna
    att skicka ut mer vatten i cirkulation.

  236. Nåt annat hormon
    hade kunnat utföra den funktionen.

  237. Där kan hormonet sägas representera
    en hög osmolaritet-

  238. -eftersom det får njurarna att göra nåt
    som är lämpligt vid hög osmolaritet.

  239. Ibland frisätts hormonet även
    när osmolariteten inte är hög.

  240. Då uppstår beteendet,
    men det ger inget resultat.

  241. Det finns celler
    som fokuserar på den tidiga synen-

  242. -till exempel celler
    i den primära synbarken-

  243. -som reagerar
    på skiftande ljusstyrka i synfältet.

  244. De signalerar till senare delar
    av systemet för tidig syn-

  245. -att här finns kanter, när systemet
    försöker identifiera geometriska former.

  246. Så signalerna från de här cellerna
    i primära synbarken representerar...

  247. ...att det finns
    skilda former i synfältet.

  248. Så nu kan vi fokusera på...

  249. ...att diskussionen om representation
    gör två saker för oss.

  250. Den går hand i hand
    med synen på hjärnan som en dator.

  251. Den säger hur vissa mentala tillstånd
    interagerar tack vare deras syntax.

  252. Men den biten
    går inte in på representation-

  253. -som att en sak
    står för nåt annat utanför huvudet.

  254. Tanken om representation
    uppstår när vi...

  255. ...noterar att representations-
    diskussioner säger när tillstånden...

  256. ...leder till reaktioner
    som uppnår systemets mål.

  257. Om representationen
    stämmer kommer reaktionen-

  258. -att vara lämplig för omständigheterna.

  259. Det är det som får oss att se ett till-
    stånd som representant för ett annat.

  260. Systemet tolkar tillståndet
    som att det står för nåt annat.

  261. Nu kan vi se
    hur de två aspekterna passar ihop.

  262. När vi förstår representationens natur,
    den semantiska kraften-

  263. -ser vi att i ett väl fungerande system
    kommer de syntaktiska bindningarna-

  264. -och beteendet som följer, att se till
    att mellantillstånden är sanna-

  265. -och att beteendet är effektivt-

  266. -förutsatt
    att de initiala tillstånden är sanna.

  267. Så de interna processerna
    måste respektera-

  268. -det semantiska innehållet
    i tillstånden-

  269. -så att det beteende
    som uppstår ger goda resultat-

  270. -om de initiala tillstånden är sanna.

  271. Så kan man tänka om representation.
    Man ser system-

  272. -som behandlar interna tillstånd
    som ställföreträdande för externa-

  273. -sett till att det beteende de väljer
    som svar på de interna tillstånden-

  274. -är lämpligt under vissa förhållanden.

  275. Förhållandet
    som tillståndet representerar-

  276. -är det
    för vilket beteendet är lämpligt.

  277. Men inte alla har
    den här synen på representation.

  278. Många, både inom filosofin
    och utanför, skulle säga-

  279. -att det här som jag har tagit upp
    gäller för maskiner-

  280. -och kanske vissa
    beräkningsapparater-

  281. -att de beter sig på ett visst vis
    när de registrerar information-

  282. -men att det är rent maskinellt
    och inte den sorts representation-

  283. -som vi talar om,
    som ju är medveten representation.

  284. Jag inser att vissa tillstånd
    vägleder organismer-

  285. -på sätt som passar
    vid vissa förhållanden-

  286. -men det är inte den sortens
    representation som vi främst tänker på.

  287. Tänk på det visuella tillstånd
    jag inledde med-

  288. -nämligen att många här inne
    sitter på blåa stolar.

  289. Är det inte uppenbart att det
    tillståndet säger mig vad jag sa-

  290. -nämligen att många här
    sitter på blåa stolar.

  291. Jag ser vad det representerar.

  292. Jag behöver inte gå in
    på lämpliga reaktioner-

  293. -för att förstå
    att tillståndet representerar.

  294. Det är väl uppenbart
    att tillståndet representerar nåt.

  295. Jag tycker det här är fel. Det är inte
    ett bra sätt att se på representation.

  296. Och jag ska förklara varför.

  297. Det är sant att viktiga delar
    av mentala tillstånd är medvetna-

  298. -och att de medvetna delarna
    driver representation.

  299. Jag är fysikalist, och det är inte så
    att jag talar om nåt ickefysiskt-

  300. -utan bara om fysiska processer
    som liknar nåt för oss.

  301. Det gäller för många mentala tillstånd-

  302. -och det ligger i
    de fysiska processernas natur-

  303. -att det är vad vi låter representera
    vissa företeelser i vår miljö.

  304. Men jag tror inte att det här fallet,
    där medvetandet "inkräktar"-

  305. -är en annan sorts representation
    än den jag har talat om.

  306. Och jag tror att det är en illusion-

  307. -att tro att man kan få
    insikter om representation-

  308. -genom att begrunda
    specialfallet medveten representation.

  309. Det finns en stark
    nutida tradition inom filosofi...

  310. ...den är gammal men väldigt aktuell...

  311. ...där personer
    som jag kallar fenomenalister...

  312. ...menar att man inte behöver blanda in
    lämpliga beteenden...

  313. ...för att förstå representation.

  314. Det finns nån inneboende länk-

  315. -mellan de introspektiva
    och medvetna mentala tillstånden-

  316. -och vad de står för i världen.

  317. Jag ska titta på
    olika sätt att utveckla idén-

  318. -och visa att de för oss tillbaka
    till det som jag talade om tidigare.

  319. Så här kan man uttrycka
    fenomenalisternas syn:

  320. Vissa menar att träd kan representera.

  321. Om ett träd hade ett medvetet tillstånd
    så som jag har nu-

  322. -skulle det representera alla här
    trots att det inte kan agera.

  323. Det viktiga är
    att det har ett medvetet tillstånd.

  324. Jag ska kort nämna nåt
    som inte är helt och hållet relevant.

  325. Vissa filosofer
    och kognitionsforskare...

  326. Så här invänder jag
    mot fenomenalisterna:

  327. Ge mig exempel på hur medvetna
    aspekter av mentala tillstånd-

  328. -har inneboende samband
    med föremål som de ska representera.

  329. Hur kan vi automatiskt veta
    att de representerar specifika föremål.

  330. En grupp tänkare...

  331. ...vill få in världen i medvetandet...

  332. Det är inte representationellt,
    men jag vill nämna det-

  333. -för att kunna jämföra det med en
    annan syn. Dessa är naiva realister.

  334. Kognitionsforskare kanske
    kommer att tänka på gibsonister.

  335. De ser på perception som nåt
    som knyter oss till saker i världen.

  336. Här står en svart dator-

  337. -och datorn finns i mitt medvetande-

  338. -eftersom
    medvetandet involverar världen.

  339. Datorn och dess svarta färg är en
    komponent i mitt medvetna tillstånd.

  340. Det positiva med det här tankesättet...

  341. ...är att man fokuserar...

  342. ...på de bra fallen
    som jag nämnde tidigare.

  343. Här är ett externt förhållande,
    och det styr mitt agerande.

  344. Jag vill lyfta datorn,
    så jag tar tag i den. För datorn...

  345. ...når in i hjärnan via synen
    och styr mitt agerande.

  346. Det är ingen dålig idé.

  347. Filosoferna menar att det här är
    en del av vår medvetna perception.

  348. De tror att den medvetna perceptionen
    handlar om länken till datorn-

  349. -och att den påverkar mitt agerande.

  350. Det är ingen värdelös idé, men den
    tar inte upp medveten representation.

  351. För tillståndet
    som involverar datorn och dess färg-

  352. -är inte representationellt.
    Den kan inte vara sant eller falskt.

  353. Det säger inget
    utan förhåller mig bara till datorn.

  354. Det är inte en berättelse
    som får en representation-

  355. -som ibland är sann och ibland falsk.

  356. De naiva realisterna
    har alltså ett intressant perspektiv-

  357. -men de bortser helt
    från representationen.

  358. Och dessutom vill jag mena...

  359. ...att de skär bort nåt oerhört viktigt.

  360. Min åsikt är
    att den här sortens tankesätt-

  361. -är naturliga men primitiva tankesätt.

  362. Tänk på barn som är för små
    för att förstå vad andra vet.

  363. Så djur som förstår vad de ser
    men inte vad andra inser.

  364. Så de förstår
    att fakta i världen kan styra-

  365. -vissa djurs agerande-

  366. -för de ser att organismen i fråga
    har dessa fakta framför sig.

  367. Men den sortens tänkande
    har ännu inte nått dit-

  368. -där man inser att fakta där ute
    styr mitt beteende-

  369. -genom att skapa ett mellanliggande
    tillstånd i mitt huvud.

  370. Och ibland fanns tillståndet där, men
    det hade skapats på ett annat sätt.

  371. Och organismen
    beter sig på samma vis-

  372. -när tillståndet finns där
    men är falskt.

  373. Och det är det framsteget som
    representationellt tänkande utgör.

  374. Ett tillstånd i huvudet
    är sant eller falskt-

  375. -och när det är sant ger det gott
    resultat men annars bara beteendet.

  376. Och det här intressanta
    ignorerar de naiva realisterna.

  377. Jag vill bara placera
    den naiva realismen-

  378. -i förhållande till de andra
    inriktningarna jag tar upp.

  379. Vi återvänder till fenomenalisterna.

  380. De ser verkligen medvetna
    representationer som representationer.

  381. De menar att det som jag ser i detta nu
    inte tvunget involverar fakta.

  382. Jag hade kunnat se samma saker
    om jag hade tagit droger.

  383. Ni är inte här och stolarna är gröna.
    Ändå ser jag er på blåa stolar.

  384. Vissa tror att det finns ett tillstånd
    som inte involverar fakta-

  385. -för det kan finnas
    även om fakta saknas.

  386. Men ändå representerar
    det tillståndet på nåt sätt-

  387. -de blåa kulörer och organismer
    som finns där ute.

  388. Det interna tillståndet representerar
    med sin medvetna natur-

  389. -vad som finns där ute.

  390. Så här
    kan man vidareutveckla den tanken.

  391. Tanken är att...

  392. Filosoferna här känner till
    transparency observation.

  393. Fundera på vilka egenskaper
    som utgör er upplevelse.

  394. Om ni inte kommer på nåt...

  395. Om ni bara ser det blåa...

  396. Jag byter från människor
    till ett geometriskt exempel.

  397. Man tittar på en blå kvadrat,
    och färgen och formen upplever man.

  398. Så tanken är att man upplever
    de här externa egenskaperna-

  399. -både när de faktiskt finns där
    och när man hallucinerar.

  400. Men eftersom man upplever
    egenskaperna säger de en-

  401. -att världen framför en karakteriseras
    av de här egenskaperna.

  402. Upplevelsen innehåller
    egenskaper som världen kan ha.

  403. Det är en väldigt naturlig berättelse.

  404. Men den håller nog inte
    om man undersöker den.

  405. Man kan fråga på vilket sätt
    egenskaperna blå och fyrkantig-

  406. -finns i min upplevelse
    om jag hallucinerar.

  407. Man är inte en naiv realist, för då
    hade det funnits en blå kvadrat där-

  408. -och egenskaperna hade tagit sig in i...

  409. Jag håller inte med om det,
    men jag förstår tanken.

  410. Men nu är synen den
    att jag hallucinerar-

  411. -för det finns ingen blå kvadrat där.

  412. Varken jag eller hjärnan är blåa. Inget
    är blått eller fyrkantigt runt mig.

  413. Men mitt medvetna tillstånd involverar
    egenskaperna blått och fyrkantigt.

  414. Jag kan inte förstå det.

  415. Det är nån form av...

  416. ...arkaisk platonsk idé...

  417. ...att egenskaperna blå och fyrkantig
    finns nånstans där ute...

  418. ...och att min hjärna
    på nåt sätt fångar dem.

  419. Jag hoppas att ingen med veten-
    skapliga ambitioner tar det på allvar.

  420. Slutsatsen som vi måste dra,
    även om det kan verka ologiskt-

  421. -är att egenskaperna som karak-
    teriserar min upplevelse är en sak.

  422. De är subjektiva egenskaper
    i mitt mentala tillstånd.

  423. Och de egenskaper
    som karakteriserar fysiska föremål-

  424. -som fyrkantighet och blåhet
    är nåt annat.

  425. Vissa egenskaper
    kan antas av föremål-

  426. -och andra egenskaper
    gäller min upplevelse när jag ser nåt.

  427. Det är två olika grupper.

  428. En annan fråga är vad som binder
    de här egenskaperna samman.

  429. Varför är det så
    att egenskaperna i mitt medvetande-

  430. -också representerar de externa?

  431. På nåt sätt är det inbyggt
    i de subjektiva egenskaperna-

  432. -att de representerar de externa.

  433. Men jag förstår inte riktigt...

  434. ...hur det fungerar. Vad är det med de
    medvetna egenskaperna-

  435. -som automatiskt
    kopplar dem till de externa?

  436. Man kan säga
    att det medvetna tillståndet-

  437. -ger de externa tillståndens utseende.

  438. Men varför ska de här
    subjektiva egenskaperna-

  439. -ge form åt
    specifika externa förhållanden?

  440. Mina subjektiva egenskaper
    skiljer sig från de externa-

  441. -och det saknas uppenbart samband.

  442. Men jag tror faktiskt att det mentala
    tillståndet representerar det externa.

  443. Men nu är vi tillbaka
    vid inledningens problem.

  444. Är det inte underligt
    att en sak kan stå för en annan?

  445. Vad utgör sambandet som får
    en sak att representera en annan?

  446. Det vore nog fel att tro på
    ett inneboende samband-

  447. -medan våra subjektiva tillstånd och de
    externa förhållanden de representerar.

  448. Här får vi nog ge samma svar
    som vi gav tidigare:

  449. De mentala tillstånden representerar
    de externa förhållandena-

  450. -men bara
    eftersom subjektet tillåter det.

  451. När subjektet
    har en sån här upplevelse-

  452. -agerar det på
    lämpligt sätt för blå kvadrater.

  453. Det behandlar det interna tillståndet
    som ställföreträdande för det externa-

  454. -såtillvida att det beter sig lämpligt
    för de externa förhållandena.

  455. Det för oss alltså tillbaka
    till det ekologiska:

  456. Representation handlar om att se
    organismer i miljön de lever i-

  457. -och förstå hur interna tillstånd
    kan styra deras beteende-

  458. -och göra det lämpligt genom att agera
    ställföreträdare för andra tillstånd.

  459. Och medvetande
    är ingen källa till representation-

  460. -utan det är bara
    ett särskilt inslag i bilden.

  461. Tack.

  462. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mentala representationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mentala tillstånd anses allmänt representera andra tillstånd. Men vad innebär representation i detta fall? Ska det definieras i neutrala termer, eller i termer av att mentala tillstånd är medvetna? David Papineau, professor i filosofi vid Kings College, London, argumenterar för att ingen av dessa förklaringar kan redogöra för den kausalt effektiva aspekten av våra representationella förmågor. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Mentalisering, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tänka på att tänka

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Intelligent beteende hos djur

Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College, beskriver hur inlärning och genetisk information integreras i djurs beteende för att effektivt anpassa sig till sin omgivning. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande och kulturell evolution

Magnus Enquist, professor vid Centrum for evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, talar om en viktig aspekt av det som gör människan unik: hennes oerhörda flexibilitet vad gäller tänkande och handlande. Att lära sig flexibilitet är emellertid mycket kostsamt. Hos djur löses problemet genom att genetisk information begränsar inlärningsmöjligheterna, men denna förklaring fungerar inte för människan. Enquist föreslår att det i stället är kulturell utveckling som spelar denna roll hos människan, och som gör oss superflexibla vad gäller tänkande, språk, socialt beteende och samarbete. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Mentala representationer

Mentala tillstånd anses allmänt representera andra tillstånd. Men vad innebär representation i detta fall? Ska det definieras i neutrala termer, eller i termer av att mentala tillstånd är medvetna? David Papineau, professor i filosofi vid Kings College, London, argumenterar för att ingen av dessa förklaringar kan redogöra för den kausalt effektiva aspekten av våra representationella förmågor. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En kognitiv agentbaserad simulering

Kollektivt beslutsfattande beskrivs ofta som beslut fattade av en grupp, men i verkligheten är det ju självständiga individer i gruppen som interagerar. Hur bestämmer sig en individ för att delta i ett kollektivt beslut, och hur kommuniceras informationen om individens beslut till gruppen? Joshua Skewes, lektor i filosofi vid Institutet för kultur och samhälle, Aarhus universitet, ger en kognitiv modell för hur individer använder sina preferenser för att vägleda riskabla val, och testar modellen med hjälp av en agentbaserad simulering. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En introduktion till det psykologiska immunsystemet

Ett bayesianskt medvetande - det vill säga ett medvetande som förutser och värderar konsekvenser av handlingar med bayesianska metoder, enligt den nu populära teorin om "det förutseende medvetandet" - är i grunden ett rationellt medvetande. Men det finns evidens som indikerar att principerna för hur vi skaffar oss och uppdaterar information inte stämmer med den bayesianska förklaringen. Eric Mandelbaum, lektor i filosofi vid Baruch College, New York, föreslår att dessa principer är grundade i upprätthållandet av vad han kallar ett psykologiskt immunsystem snarare än i försök att approximera en bayesiansk processor. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande i det prediktiva medvetandet

Vad är det vi ser kontra vad vi tänker? Jacob Hohwys, professor i filosofi vid Monash University, Australien, presenterar med både matematiska detaljer och empiriska illustrationer en "prediction error minimization"-modell (PEM) för hur hjärnan (medvetandet) fungerar. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss