Titta

UR Samtiden - Tänka på att tänka

UR Samtiden - Tänka på att tänka

Om UR Samtiden - Tänka på att tänka

Föreläsningar från ett tvärvetenskapligt symposium om tänkande hos människor och andra djur - vad det är, hur det fungerar, hur det utvecklats och vad som skiljer människans sätt att tänka från djurens. Inspelat den 14-15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Tänka på att tänka : En introduktion till det psykologiska immunsystemetDela
  1. När vi får bevis som går emot
    det vi tror på får vi en negativ känsla-

  2. -ett fenomenologiskt viktigt
    negativt tillstånd som vi måste mildra.

  3. Jag vill börja med att varna för att
    det här föredraget är ganska deppigt.

  4. Till skillnad från många
    upplyftande föredrag vi har hört-

  5. -så handlar det här
    om hur vi inte är rationella.

  6. Det här borde tillägnas Jerry Fodor, en
    mentor, gammal vän och plågoande-

  7. -som hade gillat känslan i föredraget,
    utan att hålla med om nåt jag säger.

  8. Då så...

  9. Det här är en karta
    som jag antar att de flesta känner till-

  10. -även om den är vänd på ett ovanligt
    håll. Där nere ligger Stockholm.

  11. Där är Norra ishavet. Det enda jag vill
    säga med det är att Arktis är fruset.

  12. Det är inte så chockerande,
    men det har man inte alltid vetat.

  13. Det fanns en tid
    när man inte hade kartlagt Nordpolen-

  14. -och där kommer
    våra berömda länstolsgeografer in.

  15. Vår första huvudperson
    är August Petermann-

  16. -som var känd för att ha
    "en orubblig förmåga att gissa fel".

  17. Det fanns en företeelse
    som kallades länstolsgeografi-

  18. -där man gjorde kartor
    över ställen man aldrig hade sett.

  19. Han gjorde kartor över Kongo,
    som var användbara-

  20. -så han bestämde sig
    för att kartlägga Nordpolen.

  21. Han gjorde två
    ganska stora antaganden.

  22. Det första var
    att det fanns en kontinent i Arktis.

  23. Vi kallar det Grönland, och vi vet att
    Grönland inte sträcker sig över polen.

  24. Hans andra stora hypotes var...

  25. Först kan man se att om Grönland
    hade sträckt sig över polen-

  26. -så hade man kunnat
    gå dit från Grönland-

  27. -men här sträcker det sig
    inte hela vägen-

  28. -så man hade ändå behövt åka båt dit.

  29. Så man behövde ett sätt
    att ta sig fram med båt.

  30. Därför gjorde han andra kartor.
    Den här kommer från Silas Bent.

  31. Där har man antagit
    att det finns ett öppet ishav.

  32. Man hade vissa belägg för att midnatts-
    solen smälte packisen på sommaren.

  33. Man hade fått rapporter
    om att man hade siktat fåglar...

  34. Sen hade man en tanke om
    att det fanns vissa havsströmmar-

  35. -som Golfströmmen och Kuroshio,
    som då fortfarande var en hypotes-

  36. -som förde med sig varmt vatten,
    och om man följde de strömmarna-

  37. -så skulle man kunna ha
    ett öppet ishav på sommaren-

  38. -och då skulle det vara möjligt
    att bli den första som nådde Nordpolen.

  39. Först ut var George Strong Nares,
    befälhavare på HMS Discovery-

  40. -som tänkte ta sin modiga besättning
    till polen med Petermanns idéer.

  41. Han förde befälet
    över HMS Discovery och HMS Alert.

  42. Packisen var inte så svår,
    och de kommer ungefär dit.

  43. Det är 83:e breddgraden,
    som också kallas Nares Strait.

  44. De fastnar där, och Nares återvänder
    med en väldigt tydlig rapport-

  45. -där han säger att det är is hela vägen.
    Det finns inget öppet hav.

  46. Okej. Sen kommer Polaris.

  47. De har läst Nares rapporter-

  48. -men Petermann vill få dem att försöka
    och menar att Nares inte talar sanning.

  49. Polaris möter samma öde.

  50. Det är ju för att, som vi vet,
    det inte finns nåt öppet ishav.

  51. Men Petermann blev bara envisare
    när han blev motbevisad-

  52. -av dem som faktiskt hade varit där.

  53. Ju mer folk sa
    att det inte fanns nåt öppet ishav-

  54. -desto mer övertygad blev han
    att de hade fel.

  55. Då gjorde han det alla förnuftiga
    människor i hans position skulle göra-

  56. -och gick till den tidens
    mest vansinniga miljardär-

  57. -tidningsmagnaten
    James Gordon Bennett.

  58. Bennett och USA:s flotta bekostade
    tillsammans fartyget USS Jeannette-

  59. -som ni kan se här lyckades jättebra.

  60. De kom inte ens till Nares Strait
    innan de fastnade i packisen.

  61. De flesta i besättningen dog,
    de gjorde myteri, alla hade kul. Nåväl.

  62. Jag vill titta på hur
    en sån som Petermann resonerade.

  63. Ju fler bevis man får som motsäger
    ens tro, desto fastare blir tron.

  64. Det är inget med Petermann
    som är särskilt gammaldags.

  65. Det var inte nåt som bara hände
    människor i början av 1900-talet.

  66. Vi kan se det i vår tid,
    i ett ännu mer deprimerande exempel.

  67. Till vänster har vi Obamas installation,
    och till höger Trumps-

  68. -och som ni vet säger Trump att han
    hade den största folkmassan nånsin.

  69. Med det sagt vill jag gå över
    till kanske lite allvarligare tankar-

  70. -om hur bayesianism bör fungera.

  71. Jag tänker kritisera deskriptiv
    bayesianism, inte normativ Bayes.

  72. Många filosofer och epistemologer
    har mycket att säga-

  73. -om hur normativ Bayes fungerar,
    men jag hoppar över det-

  74. -och fokuserar på påståendet
    att vi uppdaterar oss själva-

  75. -som om vi vore optimala bayesianer.

  76. Det jag är skeptisk till
    är den algoritmiska bayesianismen.

  77. Jag tänker inte prata om
    andra sorters bayesianism i dag.

  78. Jag svarar gärna på frågor om det.
    Det finns mycket bra som har gjorts-

  79. -med den här allmänna metoden.

  80. Man har gjort framsteg
    inom ordinlärning, moralutveckling-

  81. -perceptionsteori, kausalt tänkande
    och många andra saker.

  82. Några av de smartaste
    kognitionsvetarna jobbar med det här.

  83. Inget av det jag tänker säga
    ska kasta en skugga över dem.

  84. Jag vill i stället prata om
    två skilda påståenden.

  85. Det första påståendet
    är så kallad kejserlig bayesianism:

  86. Att alla mentala processer
    på nåt sätt är bayesianska.

  87. Vi får nog höra mer om det
    senare i dag.

  88. Det är ett annat påstående
    än lokal bayesianism:

  89. Att vissa mentala processer,
    som att lära sig ord-

  90. -eller ytliga aspekter av medvetande
    och sinnesförnimmelser-

  91. -fungerar på ett sätt som går att
    beskriva med bayesianska algoritmer.

  92. Många menar att det är det första
    påståendet som är problematiskt.

  93. Det första påståendet
    är revolutionerande.

  94. Det ligger bakom Jacobs och Andy
    Clarks arbete. Jacob får ta det själv.

  95. Det är det första påståendet
    som är svårt att få ihop-

  96. -med de fynd
    som jag vill diskutera i dag.

  97. Jag säger inte att det inte finns
    bayesianska processer.

  98. Jag säger i stället att ju fler
    processer som är icke-bayesianska-

  99. -desto mer skeptiska borde vi vara mot
    den bayesianism som försöker ta över.

  100. Bayesianer gör många bra saker,
    och får mycket stöd för att göra det.

  101. Därför vill jag diskutera
    vad vi kan förvänta oss för resultat.

  102. Här är några tidigare upptäckta
    problem, som jag inte ska ta upp-

  103. -utan jag nämner dem för att de är
    problem som andra har diskuterat.

  104. Det finns en fråga angående
    hur Bayes teorem representeras.

  105. Är det implicit?
    Är det inbyggt i arkitekturen?

  106. Är det nåt som bara ungefär
    påminner om våra processer?

  107. De här frågorna
    utgör problem, inte mysterier.

  108. Alla bra forskningsprogram
    bör ställa såna här frågor-

  109. -och det finns ingen anledning
    att mena att det förringar hela tanken.

  110. Man har också haft mer specifik kritik.

  111. Det finns problem
    med överanpassning-

  112. -och det finns problem
    med modellurval och urvalskriterier.

  113. Vi känner alla till de klassiska
    problemen med heuristik och bias.

  114. Litteraturen om heuristik och bias
    som ska visa hur irrationella vi är-

  115. -måste anpassas
    efter det bayesianska övertagandet-

  116. -som i grunden är en väldigt rationell
    syn på hur människor fungerar.

  117. Vi börjar med perception.

  118. Vår perception
    har uppdateringsproblem.

  119. Ni känner alla till det klassiska
    exemplet, så jag använder ett annat.

  120. Så här beter sig kycklingar som har
    vuxit upp i kontrollerade miljöer.

  121. Det är ett gammalt exempel.

  122. Det finns nyare data-

  123. -men jag blev inspirerad
    av gårdagens exempel från 40-talet.

  124. Hirschberger födde upp kycklingar
    i burar där allt ljus kom nerifrån.

  125. De tränades att skilja på
    upphöjningar och nedgröpningar-

  126. -och sen testades de på tvetydiga bilder
    som de här kraterbilderna.

  127. Man såg att kycklingarna betedde sig-

  128. -som om ljuset bara kom uppifrån.

  129. De förutsatte att ljuset kom uppifrån.

  130. Detta hände trots att deras
    enda erfarenhet var av ljus nerifrån.

  131. Det här är problemet med perception.

  132. Det kanske är inbyggt i systemet
    att ljuskällor kommer ovanifrån.

  133. Vi måste förklara
    varför det aldrig uppdateras-

  134. -när alla organismens erfarenheter
    motsäger det här.

  135. Nu kan bayesianer till exempel säga att
    problemet är specifikt för perception-

  136. -att perception kanske fungerar
    på ett modulärt sätt-

  137. -och att det finns viss information som
    inte påverkar våra trosföreställningar.

  138. Jag tror att problemet är större än så.

  139. Det skulle begränsa hur stor del
    av medvetandet som är bayesianskt.

  140. Tanken med modularitet är att man har
    olika algoritmer för olika processer-

  141. -men om det här stämmer
    så är det samma algoritm överallt-

  142. -som av nån anledning
    inte uppdateras.

  143. Det är samma sak med kognition.
    Även om vi skulle lösa det här-

  144. -dyker det upp andra liknande problem.

  145. Tanken att alla inlärning är bayesiansk
    går emot det vi vet om inlärning-

  146. -och om vad vi inte lär oss.
    Med tanke på vad Stefano sa i går-

  147. -kommer här några domänspecifika
    begränsningar på inlärning-

  148. -från några av de tidigaste studierna
    av beteende hos djur.

  149. Vi vet att råttor kan associera
    audiovisuella stimuli med elchocker.

  150. De lär sig det fort. Om de får
    en elchock när en lampa tänds-

  151. -eller när de hör ett ljud,
    så lär de sig det sambandet.

  152. Men råttor lär sig inte samband
    mellan elchocker och smakstimuli.

  153. Om de får känna en viss smak vid
    elchocker lär de sig inte sambandet-

  154. -men de lär sig samband
    mellan smaker och illamående.

  155. Om du drack för mycket i går-

  156. -kommer du att associera
    smaken av vodka med illamående-

  157. -men du associerar inte det
    med audiovisuella stimuli-

  158. -som musiken du lyssnade på,
    eller hur flaskan såg ut.

  159. Det har förstås inget med råttor att
    göra, utan det gäller även människor.

  160. Vi kan lära oss vissa samband och inte
    andra, oberoende av våra erfarenheter.

  161. Bayesianer måste kunna förklara varför
    det finns vissa saker vi kan lära oss-

  162. -och andra saker som vi inte lär oss.

  163. Men man kanske kan
    behålla bayesianismen-

  164. -och lägga till några begränsningar,
    och en stor dos nativism.

  165. Det finns en stark samhörighet
    mellan bayesianism och empirism-

  166. -men inget säger att bayesianism
    är oförenligt med nativism.

  167. Vissa välkända bayesianer
    har nativistiska tendenser.

  168. Okej... Vi ger oss in i ett lite
    mörkare område för bayesianerna.

  169. Det handlar om heuristik och bias, som
    borde vara ett problem för bayesianer.

  170. Litteraturen grundas på irrationalitet-

  171. -men där finns
    en rationalistisk bakgrund.

  172. Kahneman och Tversky
    har blivit berömda-

  173. -inte för att de hittade områden
    där vi är irrationella-

  174. -utan för att det var mot en bakgrund
    där folk är ganska bra på sånt här.

  175. Jag förutsätter
    att ni känner till prevalensfel-

  176. -konjunktionsfel, spelarens felslut,
    generaliseringsfel och så vidare-

  177. -men det är inte självklart
    hur man ska tolka de här felen.

  178. Vi tar prevalensfel som exempel.

  179. Det är svårt att diskutera
    framgångar och misslyckanden-

  180. -men att diskutera det
    kanske kan leda nånstans.

  181. Här är det klassiska fallet:

  182. "En psykologpanel
    har gett ett personlighetstest"-

  183. -"till 30 ingenjörer och 70 advokater
    som alla är framgångsrika."

  184. "Utifrån testerna har man skrivit
    beskrivningar av alla deltagare."

  185. "Ni får fem
    slumpmässigt utvalda beskrivningar."

  186. "Vad är sannolikheten
    för att en person är en ingenjör"-

  187. -"på en skala från 1 till 100?"

  188. Man kan ställa frågan på olika sätt.

  189. Först utan att ge
    några som helst ytterligare belägg:

  190. "Om du inte får
    nån mer information om personen"-

  191. -"hur stor är sannolikheten
    att han är en av de 30 ingenjörerna?"

  192. När man ställer frågan så här
    klarar folk testet bra.

  193. De säger: "Det finns 30 av 100,
    så sannolikheten är 30 procent."

  194. Men om man ger dem mer information,
    även om informationen är värdelös-

  195. -så gör folk sämre ifrån sig.
    Här har vi värdelös information:

  196. "Dick är 30 år. Han är gift, utan barn."

  197. "Han är kompetent och motiverad
    och kommer att bli framgångsrik."

  198. "Han är omtyckt av sina kollegor."
    Om man nu ställer samma fråga-

  199. -så gissar folk ungefär 50/50.

  200. De struntar i utgångsvärdet
    för att de ser den nya informationen-

  201. -och utifrån informationen
    kan det vara vilket som-

  202. -så den informationen översvämmar
    det de tidigare visste-

  203. -och de går då emot
    en grundläggande bayesiansk regel.

  204. Vi vet att folk struntar i baslinjer-

  205. -men vi hör inte så mycket
    om när de inte gör det.

  206. Till och med fyraåriga barn
    använder baslinjer för beräkningar.

  207. Laura Schulz gjorde en studie
    med barn och burkar och bollar.

  208. Om barn får en burk
    med fem röda och fem blå bollar-

  209. -och en burk med sju röda och tre blå
    bollar, så bygger barnets förväntningar-

  210. -på vad som kommer ut
    på vad som finns i burken.

  211. Vi vet att människor använder baslinjer
    från det att vi är små.

  212. Frågan är om vi är bra på baslinjer?
    Hur går vi vidare från det här dödläget?

  213. En sak som vore rimligt
    för en bayesian att säga-

  214. -är att vi har
    ett performans/kompetens-problem-

  215. -och att det man ser hos barnen
    är kompetensen i vårt system.

  216. Vi kan alla resonera som bayesianer
    och det krävs avancerade studier-

  217. -som kan ge en ett Nobelpris,
    för att visa att vi avviker från det-

  218. -och att den information
    som Kahneman och Tversky gav-

  219. -gjorde folk osäkra
    och begränsade deras prestationer.

  220. Det är ett sätt att gå vidare,
    men jag vill föreslå ett annat.

  221. Bayesianismen är tänkt
    som en rationell modell-

  222. -och ofta som den mest rationella.

  223. Om man tycker att vi bör uppdatera
    bayesianskt och att vi även gör det-

  224. -så visar det sig att människor
    är mer eller mindre rationella.

  225. Men det finns många problem
    som man inte kommer åt.

  226. Jag ska fokusera på dem, inte bara
    för att göra det svårt för bayesianerna-

  227. -utan för att försöka visa
    vad de här problemen har gemensamt.

  228. Det är så här jag ser det:

  229. Om allt vi kan göra är att visa på när
    folk inte resonerar som bayesianer-

  230. -så borde bayesianerna hävda-

  231. -att det är ett performans/kompetens-
    problem, som hos Chomsky.

  232. Men om det finns
    nåt intressant med de här felsluten-

  233. -om felsluten inte bara beror på
    begränsningar hos våra processer-

  234. -utan om de hänger ihop
    på nåt annat sätt-

  235. -så kan det leda till problem
    för bayesianerna.

  236. Jag hävdar att bayesianer får problem
    med specifika fall av irrationalitet-

  237. -och att den irrationaliteten
    är förutsägbar-

  238. -och en del av hur vi
    hanterar vissa typer av information.

  239. Ju mer det här stämmer
    desto värre blir det för bayesianerna.

  240. Vi börjar med blockering.
    Det kom även upp några gånger i går.

  241. Här har vi ett exempel
    där vi har två stimuli-

  242. -ett ljus och en elchock
    tillsammans med ett ljud.

  243. Både ljuset och ljudet predicerar
    elchocken i ett första försök.

  244. Om man sen associerar bara ljuset
    med elchocken, och inte ljudet-

  245. -och testar på ljudet, så blockeras
    ljudet och det ger ingen respons.

  246. Det är ett traditionellt problem
    för associationsteorier-

  247. -och det skulle kunna vara
    ett problem för bayesianer-

  248. -men vissa bayesianska modeller
    förutsäger den här blockeringen.

  249. Om man har en modell
    där man ska förutsäga förvåning-

  250. -så kan man se det här.

  251. Men blockering är bara ett exempel
    på ett större fenomen.

  252. Det kan bli ett fenomen
    som kallas kausal prägling-

  253. -som är att framhärda med en viss tro.

  254. Det här är svårt för bayesianer.

  255. Hierarkiska bayesianska nätverk
    fungerar bäst inom kausal inlärning.

  256. Bayesianska nätverk borde vara bättre
    än nånting annat på orsakssamband-

  257. -men jag tror att där finns
    problem som man har förbisett.

  258. Jag ska prata om några bisarra
    socialpsykologiska belägg från 80-talet.

  259. Det handlar om brandmän
    och undvikande av risk.

  260. Tror ni att ni skulle bli en bättre
    brandman om ni undviker risker-

  261. -eller om ni söker upp risker? Fundera
    på hur en bra brandman skulle vara.

  262. Undviker man risker eller söker man
    upp dem? Vem tror på risksökande?

  263. Vem tror på riskundvikande?

  264. Är det nån som här som är säker?

  265. Bra. Ni borde inte vara säkra,
    för det är en dum fråga.

  266. Vi har ingen aning om relationen
    mellan risksökande och brandmän.

  267. När man ställer frågan
    till försökspersoner-

  268. -kan de skapa alla möjliga hypoteser-

  269. -och när de gör det
    har de väldigt låg tilltro till dem-

  270. -och väldigt låg kunskap
    om vad resultatet skulle bli.

  271. Det här är egentligen ganska otroligt.

  272. Vi kan ta olika egenskaper
    som inte har med varandra att göra-

  273. -och skapa en hypotes ur ingenting.

  274. Man kan dessutom be försökspersoner
    förklara hur de resonerar-

  275. -och folk kan hitta på
    alla möjliga konstiga anledningar.

  276. Tänk er nu att ni har argumenterat för
    att risksökning ger bättre brandmän-

  277. -men nu ger jag er en massa
    information som motsäger det.

  278. Informationen
    består av data från lång tid tillbaka-

  279. -men försökspersonerna struntar i det.

  280. Om du har skapat din egen hypotes-

  281. -om relationen mellan risksökande
    och att vara en bra brandman-

  282. -så kan inga data rucka på den tron.

  283. Det här händer även när man ber folk
    att inte försöka tro på sina hypoteser-

  284. -om varför risksökande människor
    blir bättre brandmän eller tvärtom.

  285. Det här är en generell princip
    hos människor, men även hos djur.

  286. Djur lär sig samband fortare än de lär
    sig att sambanden inte längre gäller.

  287. Att lära sig
    att en knapptryckning ger mat-

  288. -går mycket fortare
    än att lära sig av med den vetskapen.

  289. Med andra ord går det fortare
    att tillägna sig en trosföreställning-

  290. -än att förändra den.
    Tillägnan går alltid fortare.

  291. Man skulle kunna tro att det är en
    generell princip, och jag tror det.

  292. Jag tror att människors inlärningstakt
    är så hög den kan bli-

  293. -och att vi lär oss all ny information
    som trosföreställningar.

  294. Här är den modell som jag
    och flera andra argumenterar för.

  295. Tanken är att
    så snart man uttalar en proposition-

  296. -så accepterar man den,
    automatiskt, omedvetet och passivt.

  297. Bara genom en medveten handling,
    kan man därefter förkasta den.

  298. Tanken är att vår förmåga
    att skapa trosföreställningar-

  299. -kom ur våra perceptuella förmågor-

  300. -och eftersom de
    i stort sett alltid är sannfärdiga-

  301. -så är allt vi gör att reagera på saker,
    och det har varit vårt grundtillstånd.

  302. Vår förmåga att avfärda information
    är nåt vi har lärt oss.

  303. Vi kan göra det,
    men det kräver en viss ansträngning.

  304. De heldragna linjerna
    står för obligatoriska samband-

  305. -och de streckade linjerna
    är möjliga samband.

  306. Kognitiv belastning sätter ur stånd
    vår förmåga att avfärda propositioner-

  307. -som vi får presenterade för oss. Våra
    liv är fulla av kognitiv belastning-

  308. -så vi kan förvänta oss att folk har
    alla möjliga knäppa trosföreställningar.

  309. Det visar sig att folk har
    alla möjliga knäppa trosföreställningar.

  310. Jag ska ta en väldigt deprimerande
    liten utstickare-

  311. -med lite slumpmässigt utvald statistik-

  312. -som motvikt till tanken att människor
    utnyttjar nåt slags optimalt tänkande.

  313. Om den här bilden stämmer
    så måste en bayesian förklara-

  314. -hur vi skapar trosföreställningar
    oberoende av vår bakgrundssyn-

  315. -och förklara hur vi får
    alla knäppa trosföreställningar.

  316. Det här är ett problem
    som vi alla måste förklara.

  317. Här är några såna trosföreställningar.
    Jag väljer amerikaner-

  318. -eftersom vi är världsledande när det
    gäller galna trosföreställningar.

  319. Över 25 procent av USA:s befolkning
    tror att solen snurrar runt jorden.

  320. Knappt hälften tror att människan
    har utvecklats ur tidigare arter.

  321. Över hälften tror alltså inte på det.

  322. Nästan hälften tror på spöken,
    även när de får förklarat vad det är.

  323. Över 25 procent tror på häxor.

  324. De ska vara magiska,
    och det är inte så förvånande-

  325. -eftersom de också tror på magi.

  326. Men det handlar
    inte bara om amerikaner.

  327. Vi kan prata om vårt speciella
    förhållande med Storbritannien-

  328. -där 43 procent tror på ESP,
    extrasensorisk perception.

  329. Tio procent tror på telekinesi,
    att flytta saker med tankekraft.

  330. Ungefär 25 procent av alla amerikaner
    tror att de har levt ett tidigare liv.

  331. Ni filosofer som sysslar med haecceitet
    kan diskutera vad de egentligen tror på.

  332. 72 procent av alla amerikaner
    tror på mirakel-

  333. -nåt som det definitionsmässigt
    ska vara omöjligt att tro på.

  334. 22 procent tror att Bibeln är Guds ord,
    och att den ska tolkas bokstavligt.

  335. Man kan dra slutsatsen
    att de inte har läst Bibeln.

  336. 63 procent tror att det fanns
    massförstörelsevapen i Irak.

  337. 64 procent tror att Obama inte föddes
    i USA. Det här är data från 2012.

  338. Sjutton procent av alla republikaner
    tror att Obama är muslim.

  339. Sju procent tror
    att månlandningen var en bluff-

  340. -men det allra roligaste är att fyra
    procent tror att vi styrs av reptiler.

  341. Det kanske är det minst knäppa.

  342. De är roligt att skämta om
    alla knäppa saker folk tror på.

  343. Jag tror också på galna saker,
    men vi måste förklara det.

  344. Om vi menar att våra sätt
    att skapa trosföreställningar är så bra-

  345. -missar vi hur konstiga saker
    människor faktiskt tror på.

  346. Jag vill prata om vad som händer när vi
    försöker förändra trosföreställningar.

  347. Just nu finns inget viktigare än att
    försöka ändra de trosföreställningar-

  348. -som verkar vara ogrundade och som
    så många av våra medmänniskor har.

  349. Jag vill prata om
    det som kallas polarisering-

  350. -men litteraturen om polarisering
    har blandat ihop två olika fenomen.

  351. Två vägar leder till polarisering,
    en kognitiv väg och en motivationsväg.

  352. Här är ett citat från Kemps labb-

  353. -en bayesian som gör utmärkta saker.

  354. "När två människor med olika
    trossystem observerar samma data"-

  355. -"och bekräftar
    sina trosföreställningar."

  356. Det är inte det här jag menar. Det är
    inte den effekten jag vill prata om.

  357. Vi börjar med att se på vad det här är.

  358. Det här är
    den sortens polarisering som sker-

  359. -genom selektivt urval
    eller selektiv viktning.

  360. Säg att jag ger dig en tidskrift
    som innehåller reklam för bilar-

  361. -där det finns en massa information
    om Toyota och Honda-

  362. -och du precis har köpt en Honda, så
    kommer du att leta efter information-

  363. -som är mot Toyota och för Honda,
    som bekräftar att du gjorde ett bra köp.

  364. Det här är inget konstigt,
    och det är ganska välkänt.

  365. Det här är ett välkänt exempel,
    dödsstraffsexemplet.

  366. Om man har människor
    som är för och mot dödsstraff-

  367. -och ger dem exakt samma information
    så blir de som är för ännu mer för-

  368. -och de som är mot blir ännu mer mot.
    Man kan göra modeller för det här-

  369. -som faktiskt är rationella modeller-

  370. -att om man har starka belägg
    för sina trosföreställningar-

  371. -så bör man strunta i motbevis,
    och se det som talar för ens sak.

  372. Man kan också argumentera
    som vissa filosofer har gjort-

  373. -att det är rationellt
    för att du har ett epistemiskt krav-

  374. -att ta de bevis
    du ställs inför på allvar-

  375. -men du har inga krav på dig
    att söka upp bevis som går mot din tro-

  376. -och att det är en praktisk fråga
    som handlar om tid och sånt.

  377. Jag är inte säker på
    om jag köper de argumenten-

  378. -men jag kan se
    att man kan diskutera dem-

  379. -och eftersom det kommer
    mycket värre saker så lämnar jag dem.

  380. Jag vill i stället ta en titt på
    den gamla, förbisedda, vackra teorin-

  381. -om kognitiv dissonans.
    Jag börjar med ett roligt citat.

  382. "Kognitiv dissonans, som var så
    populärt på 60-talet, har tappat kraft."

  383. "Efter att ha överlevt
    metodologisk kritik mitt i årtiondet"-

  384. -"fick dissonans utstå hårdare teoretisk
    kritik mot slutet av årtiondet."

  385. "Daryl Bem och andra antydde"-

  386. -"att det som dissonansteoretiker
    antog var en rationaliseringsprocess"-

  387. -kunde förklaras med en rationell
    informationsbehandlingsmodell."

  388. Vi pratade precis
    om några modeller för polarisering-

  389. -som bayesianer försökte mena
    var rationella modeller.

  390. Vi ser samma typ av debatt här,
    men det här citatet är från 1975.

  391. Som alla bra debatter
    inom kognitionsvetenskapen-

  392. -dök den upp för 30 år sen,
    och sen gör vi om det 30 år senare.

  393. Jag ska försöka hitta en sensmoral
    som vi kan applicera på vår tidsanda.

  394. Här är Jerns artikel igen.

  395. Där försöker de förstå polarisering
    ur ett bayesianskt perspektiv.

  396. Vilket de ska ha all heder av.

  397. Jag kan låta antibayesiansk, men
    jag respekterar de här människorna.

  398. De gör utmärkta saker och de försöker
    brottas med de problem som de ser-

  399. -men det finns större problem
    som inte diskuteras.

  400. "Liknande resultat
    rapporterades av McHoskey 1995"-

  401. -"som bad anhängare av olika teorier
    om mordet på John F. Kennedy"-

  402. -"att läsa argument för varje åsikt."

  403. "De som hade en stark tro divergerade,
    men inte de med en svag tro."

  404. "Bayesnätverken förklarar inte varför
    bara de med stark tro divergerade."

  405. Lägg märke till vad som händer här.

  406. Deras modell, som är väldigt märklig
    och som jag gärna diskuterar-

  407. -kunde inte förklara
    det här till synes bisarra faktumet-

  408. -att om man hade en stark tro
    blev man mer polariserad-

  409. -men om man hade en svag tro
    hände inte det.

  410. Man kan se det som en
    performansbegränsning-

  411. -men jag tror att det säger nåt
    om hur våra hjärnor fungerar.

  412. En dissonansteori kan förklara varför
    bara de med stark tro polariseras.

  413. Nu ska jag prata om
    nåt lite mindre deprimerande - kulter.

  414. "Om en individ
    tror på nåt av hela sitt hjärta"-

  415. -"och han har utfört oåterkalleliga
    handlingar på grund av sin tro"-

  416. -"och om han ställs inför ovedersägliga
    bevis för att hans tro är felaktig"-

  417. -"vad händer då? Personen kommer
    ofta att bli ännu mer övertygad om"-

  418. -"att hans tro är sann, och ännu mer
    benägen att försöka övertyga andra."

  419. Det här är förstås Leon Festinger,
    från "When Prophecy Fails".

  420. Boken var en rolig
    och deprimerande exposé av kulter-

  421. -där Festinger och hans doktorander-

  422. -gick med i en kult som sa att världen
    skulle gå under den 21 december.

  423. Jag tror att det var 1956, kanske 1954.

  424. De gjorde ingen stor sak av det.
    De fick några rubriker.

  425. Deras tanke var att det skulle bli
    en enorm översvämning-

  426. -som skulle lägga hela östra USA och
    större delen av Ryssland under vatten-

  427. -och de skulle räddas av solguden
    Sananda, som skulle rädda bara dem.

  428. Det var en typisk domedagskult.

  429. Som en typisk domedagskult
    gjorde de inte mycket reklam för sig-

  430. -för de ville bara att de själva skulle
    bli räddade, och inte alla andra.

  431. Den intressanta frågan är
    vad som händer efter den här dagen.

  432. Det som hände... När dagen kom
    samlades alla och väntade-

  433. -på tecken från planeten Clarion
    om vad som skulle hända-

  434. -och när det närmar sig midnatt
    hittar folk på nya meddelanden-

  435. -om att det kanske är så att man inte
    får ha metall på sig, eller knappar.

  436. När klockan slår midnatt
    står alla där...

  437. Vad händer dagen efter?

  438. Det som händer är att de går ut-

  439. -och börjar förkunna sin tro.
    De försöker hitta andra medlemmar.

  440. De försöker gå till media
    och berätta hur krisen avvärjdes-

  441. -tack vare det som de här människorna
    lyckades åstadkomma.

  442. Man kan ju mena att det här bara är
    en studie av en 50 år gammal kult-

  443. -men det här
    är faktiskt ganska normalt.

  444. Här är rubrikerna:
    "Profetia från planeten Clarion."

  445. "Fly från översvämningen."

  446. "Atlanten kommer att
    översvämma kusten."

  447. Sån här skräckpropaganda räcker inte
    för att få folk att göra nåt i förväg-

  448. -men efteråt förstärker den folks tro,
    och det fungerar så i alla kulter.

  449. Här är en studie
    av tretton olika kulter.

  450. Överlevde de profetian?
    Nästan alla överlevde.

  451. Vissa finns fortfarande kvar.

  452. Bara en av de här kulterna
    försvann efteråt.

  453. Vissa av dem har blivit
    ganska stora och inflytelserika.

  454. I min hemstad
    finns en av de här som växer.

  455. Den chassidiska rörelsen
    är fortfarande ganska stark-

  456. -trots att deras messianska profetia
    inte verkar ha infriats.

  457. En rimlig respons skulle vara:

  458. "Okej. Nu har vi tretton kulter."

  459. "Vad kan vi skapa för teori
    om vi har några kulter till?"

  460. "Kan vi göra nåt slags experimentell
    undersökning av effekten"-

  461. -"att man förstärker sin tro på nåt
    när man får sin tro motbevisad?"

  462. Det finns faktiskt belägg för det här.

  463. Jag ska gå igenom en studie.

  464. Trots att jag bara pratar om en studie
    finns det en massa andra liknande.

  465. Jag ska se på religion,
    men det fungerar likadant för koffein.

  466. Människor som tycker att koffein är
    viktigt som får höra att det är farligt-

  467. -kommer att förstärka
    sin tro på att koffein är hälsosamt.

  468. Det gäller även mordet på JFK,
    oavsett vilken teori folk tror på.

  469. Om de får motbevis
    kommer deras tro att förstärkas.

  470. Det gäller människor
    som arbetar med kärnkraft.

  471. Om man tror att kärnkraft är osäkert
    och man får motbevis-

  472. -så kommer de med en stark tro
    att förstärka den tron.

  473. Jag ska gå igenom en rolig version.

  474. Det här är vad jag kallar
    diskonfirmeringsparadigmet.

  475. Det är motivationsvägen
    till polarisering.

  476. Tanken är att det som händer, som är
    omöjligt för bayesianer att modellera-

  477. -är att man har en trosföreställning P-

  478. -och man får bevis för icke-P,
    som man godtar som bevis för icke-P-

  479. -men man förstärker ändå sin tro på P.

  480. De tidigare fallen fuskade lite.
    Vad trodde kulten på?

  481. De trodde att världen skulle gå under
    en viss dag.

  482. Sen gick inte världen under.

  483. Då förändrade de sin tro lite grand.

  484. De kanske fortfarande tror på
    sin övergripande metafysik-

  485. -eller så menar de, som vissa kulter,
    att de tog fel på året-

  486. -att de använde sig av fel kalender.

  487. Andra kulter har sagt:
    "Nej, vår metafysik är korrekt"-

  488. -"och förutsägelsen stämde, men
    det finns för mycket ondska i världen."

  489. Alla har en ceteris paribus-klausul.
    Kan vi hitta ett fall som inte har det-

  490. -där folk accepterar motbevis
    mot en viss proposition-

  491. -och sen förstärker sin tro
    på den propositionen? Det tror jag.

  492. Steg ett: försökspersoner. De här kom
    från en presbyteriansk ungdomsgrupp.

  493. De fick göra ett test
    för hur mycket de trodde på Gud.

  494. Där fanns ett antal olika frågor
    om hur mycket man trodde på Gud-

  495. -och om man trodde
    att Jesus var frälsaren.

  496. Det var en ungdomsgrupp i en kyrka,
    så det var många som trodde på Gud.

  497. Steg två: manipulationen.

  498. Försökspersonerna
    fick läsa en artikel som var:

  499. "Anonymt skriven och förvägrad
    publicering i New York Times"-

  500. -"av Kyrkornas världsråd för att
    den skulle förgöra den kristna världen."

  501. Artikeln började: "Vi har i dag
    fått veta av en högt uppsatt källa"-

  502. -"inom Kyrkornas världsråd
    att forskare har kommit fram till"-

  503. -"att det som i dag kallas
    Nya testamentet är förfalskat."

  504. Bevisen bestod av brev från författarna
    till Nya testamentet, där det stod:

  505. "Eftersom vår store lärare,
    Jesus, dödades av romarna"-

  506. -"hade vi all rätt att stjäla hans kropp
    och hävda att han återuppstod."

  507. "Trots att hans död bevisar
    att han inte var Guds son"-

  508. -"skulle annars hans visdomsord"-

  509. -"och våra liv som hans lärjungar
    vara bortkastade."

  510. Trots att forskaren först var skeptisk
    till dokumentens äkthet sa han:

  511. "Genom kol14-datering och studier
    av den arameiska dialekten i breven"-

  512. -"är det omöjligt att hävda
    att de inte är äkta."

  513. "Det har varit oerhört svårt att avsäga
    mig min tro på Jesus som Guds son."

  514. "Jag kan inte längre vara kristen."

  515. Steg tre: ett frågeformulär om Gud,
    med samma frågor som före försöket.

  516. Dessutom skulle de säga
    om de trodde att artikeln var sann.

  517. Så före försöket
    får man ett test med en massa frågor-

  518. -som tillsammans ger ett mått på
    hur mycket man tror på Gud.

  519. Sen manipuleras man, som jag visade-

  520. -och sen får man samma test igen.

  521. Okej. Vad hände?

  522. Resultatet var ingen överraskning.

  523. Från början trodde 84 procent
    att Jesus var Guds son.

  524. Inte konstigt
    i en ungdomsgrupp i en kyrka.

  525. Ett annat förväntat resultat:
    76 procent trodde inte på artikeln.

  526. Om det finns nåt vi kan lära oss
    av vår tid av fejknyheter-

  527. -så är det att all information som man
    inte gillar kan man hävda är falsk.

  528. Så blir Donald Trump president.

  529. Det är en förutsägbar dissonanseffekt.
    Vi förnekar sånt vi inte gillar.

  530. Det är inte jätteintressant-

  531. -och det är inget stort problem
    för en bayesiansk världsåskådning.

  532. Det blir intressant
    när man tittar på andra grupper.

  533. De som var icke-troende blev ännu mer
    icke-troende efter att ha läst artikeln.

  534. Det är inget konstigt.
    Om man inte trodde på Gud-

  535. -och man fick bevis för att
    Bibeln bygger på falska uppgifter-

  536. -så är det lätt att förstärka den tron.

  537. De troende
    som inte trodde att artikeln var sann-

  538. -fick inte heller en starkare tro.
    Det är inte heller konstigt.

  539. De mildrade dissonansen
    genom att tänka:

  540. "De här bevisen går mot min tro, men
    de är fejk och jag tror inte på dem."

  541. De förändrar inte sin tro.
    Det intressanta är den sista gruppen:

  542. De som var troende
    och som trodde på artikeln.

  543. Diskonfirmeringsgruppen. Troende
    som trodde på den artikel de läste-

  544. -förstärkte alla sin tro på Gud.

  545. Fundera på hur märkligt det är.

  546. Om man inte
    trodde på Gud från början-

  547. -och man tror på bevisen
    är det rimligt att tro ännu mindre.

  548. Om man är troende och inte tror
    på bevisen förändras inte ens tro.

  549. Men om man är troende från början
    och man tror att motbevisen är sanna...

  550. ...men ens tro ändå förstärks, så är det
    en väldigt antibayesiansk effekt.

  551. Man förstärker tron på P trots
    att man accepterar bevis för icke-P.

  552. Hur förklarar man det här?
    Här är en möjlig princip.

  553. Ju mer man identifierar med en tro,
    desto mindre ändrar man den.

  554. Att identifiera med nånting innebär inte
    att man har goda belägg för det.

  555. Det innebär inte heller
    att man har en stark tro på det.

  556. Det jag tänker mig är en tro
    som man sätter ett värde på.

  557. Vi kan jämföra.
    Ofta säger man inom epistemologi-

  558. -efter Quine och "The Web of Belief"-

  559. -att i mitten av nätverket finns
    logiska och matematiska sanningar.

  560. Om jag säger "2+2=4" så tänker du
    att det är sant i alla möjliga världar-

  561. -men om jag då säger
    att det finns icke-linjär algebra-

  562. -där två plus två inte nödvändigtvis
    blir fyra, kan du tro på det?

  563. Tänk dig att du talar med en
    familjemedlem som inte är akademiker-

  564. -och du säger att prisbelönta
    matematiker har räknat ut det här.

  565. "Tror du på det?"
    De flesta skulle säga "Javisst."

  566. Jämför det med
    om du säger till en familjemedlem-

  567. -att prisbelönta etiker
    har studerat ditt beteende ingående-

  568. -och slutsatsen är att du är världens
    största skitstövel och helt omoralisk.

  569. De visar hur du sparkar hundvalpar
    och stjäl paraplyer av hemlösa-

  570. -men du säger att de förtjänade det
    och att valpen skulle bita dig.

  571. Inga bevis kan omvända dig, inte för att
    din tro har en stark logisk grund-

  572. -utan för att vi identifierar oss
    med att vi är goda människor-

  573. -och vi identifierar oss inte
    med logiska sanningar.

  574. Tanken är att ju mer vi identifierar oss
    med våra trosföreställningar-

  575. -och där styrkan hos vår tro
    handlar om vad vi värdesätter-

  576. -desto mer kommer vår tro
    att förstärkas när den motbevisas.

  577. Här är en fråga som gör alla galna,
    men som vi måste ställa oss:

  578. Vad är kognition till för?
    Det finns förstås inget enskilt svar.

  579. Det är en gammal, dåligt ställd fråga,
    men jag ska ändå försöka svara.

  580. Kognitionens mål
    skulle kunna vara självbevarelse.

  581. Vi justerar våra trosföreställningar
    för att vi ska må bra.

  582. När vi ställs inför bevis
    som går emot det vi tror på-

  583. -så skapar det en negativ känsla-

  584. -ett fenomenologiskt viktigt negativt
    tillstånd som vi måste mildra.

  585. För de trosföreställningar
    som vi inte bryr oss så mycket om-

  586. -så är den känslan tillräckligt låg
    för att vi ska kunna ändra oss.

  587. Man tänker: "Vad är rätt?
    Vem kommer att vinna NBA-finalen?"

  588. Jag bryr mig egentligen inte,
    och om du ger mig olika belägg-

  589. -kan vi sätta oss ner
    och diskutera saken.

  590. Om du i stället säger att du har belägg
    för att jag är en dålig människa-

  591. -så är det ingenting
    som vi egentligen-

  592. -kan bedöma på ett rationellt sätt.

  593. Vår tro på att vi är
    smarta, kompetenta och goda-

  594. -har vi egentligen
    ingen rationell möjlighet att diskutera.

  595. För väldigt många propositioner gäller-

  596. -att det vi diskuterar
    inte är själva propositionen-

  597. -utan vår egen kompetens.

  598. En liten anekdot: en vän och jag
    började diskutera månen en gång.

  599. Jag sa nåt om månen
    och han sa: "Vilken?"

  600. Jag sa: "Den kallas månen
    för att det bara finns en."

  601. Då började han argumentera
    för att jorden har två månar.

  602. Om man brydde sig om astronomi-

  603. -så skulle man inte ha
    den här falska trosföreställningen.

  604. Han struntade i astronomi.
    Det var för att jag skämde ut honom-

  605. -och för att hans kompetens
    stod på spel som han inte gav upp.

  606. Jag menar att hur vi tillägnar oss
    och förändrar trosföreställningar-

  607. -inte är performansbegränsningar-

  608. -utan funktioner av ett välmående
    psykologiskt immunsystem.

  609. Vi skapar och förändrar våra tros-
    föreställningar för att minimera smärta.

  610. Det fungerar
    som ett vanligt immunsystem.

  611. Den här idén kommer
    via Ian Gilbert och Festinger-

  612. -och kanske ända från Freud.

  613. En del av vår kognition finns
    för att vi ska må bättre i oss själva-

  614. -och fungera ute i världen. Det innebär
    inte att vi inte tänker bayesianskt.

  615. Det innebär bara att det finns
    vissa andra, motsatta sätt att tänka-

  616. -som vi måste förstå om vi vill förstå
    hur våra hjärnor fungerar.

  617. I så fall är problemet
    för bayesianismens övertagande-

  618. -hur man ska förstå hur det
    psykologiska immunsystemet fungerar.

  619. Bayesianer får problem med
    polarisering och trosföreställningar-

  620. -för att de inte förstår den
    grundläggande tanken att känslor-

  621. -inte bara påverkar tankar, utan utgör
    en del av hur kognitionen ska fungera-

  622. -i interaktionen
    mellan motivation och kognition.

  623. Att förklara
    den här grundläggande irrationaliteten-

  624. -är en stor utmaning, som säkert folk
    ska prata om senare i dag. Tack.

  625. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En introduktion till det psykologiska immunsystemet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett bayesianskt medvetande - det vill säga ett medvetande som förutser och värderar konsekvenser av handlingar med bayesianska metoder, enligt den nu populära teorin om "det förutseende medvetandet" - är i grunden ett rationellt medvetande. Men det finns evidens som indikerar att principerna för hur vi skaffar oss och uppdaterar information inte stämmer med den bayesianska förklaringen. Eric Mandelbaum, lektor i filosofi vid Baruch College, New York, föreslår att dessa principer är grundade i upprätthållandet av vad han kallar ett psykologiskt immunsystem snarare än i försök att approximera en bayesiansk processor. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Medvetandefilosofi, Medvetandet, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tänka på att tänka

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Intelligent beteende hos djur

Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College, beskriver hur inlärning och genetisk information integreras i djurs beteende för att effektivt anpassa sig till sin omgivning. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande och kulturell evolution

Magnus Enquist, professor vid Centrum for evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, talar om en viktig aspekt av det som gör människan unik: hennes oerhörda flexibilitet vad gäller tänkande och handlande. Att lära sig flexibilitet är emellertid mycket kostsamt. Hos djur löses problemet genom att genetisk information begränsar inlärningsmöjligheterna, men denna förklaring fungerar inte för människan. Enquist föreslår att det i stället är kulturell utveckling som spelar denna roll hos människan, och som gör oss superflexibla vad gäller tänkande, språk, socialt beteende och samarbete. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Mentala representationer

Mentala tillstånd anses allmänt representera andra tillstånd. Men vad innebär representation i detta fall? Ska det definieras i neutrala termer, eller i termer av att mentala tillstånd är medvetna? David Papineau, professor i filosofi vid Kings College, London, argumenterar för att ingen av dessa förklaringar kan redogöra för den kausalt effektiva aspekten av våra representationella förmågor. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En kognitiv agentbaserad simulering

Kollektivt beslutsfattande beskrivs ofta som beslut fattade av en grupp, men i verkligheten är det ju självständiga individer i gruppen som interagerar. Hur bestämmer sig en individ för att delta i ett kollektivt beslut, och hur kommuniceras informationen om individens beslut till gruppen? Joshua Skewes, lektor i filosofi vid Institutet för kultur och samhälle, Aarhus universitet, ger en kognitiv modell för hur individer använder sina preferenser för att vägleda riskabla val, och testar modellen med hjälp av en agentbaserad simulering. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En introduktion till det psykologiska immunsystemet

Ett bayesianskt medvetande - det vill säga ett medvetande som förutser och värderar konsekvenser av handlingar med bayesianska metoder, enligt den nu populära teorin om "det förutseende medvetandet" - är i grunden ett rationellt medvetande. Men det finns evidens som indikerar att principerna för hur vi skaffar oss och uppdaterar information inte stämmer med den bayesianska förklaringen. Eric Mandelbaum, lektor i filosofi vid Baruch College, New York, föreslår att dessa principer är grundade i upprätthållandet av vad han kallar ett psykologiskt immunsystem snarare än i försök att approximera en bayesiansk processor. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande i det prediktiva medvetandet

Vad är det vi ser kontra vad vi tänker? Jacob Hohwys, professor i filosofi vid Monash University, Australien, presenterar med både matematiska detaljer och empiriska illustrationer en "prediction error minimization"-modell (PEM) för hur hjärnan (medvetandet) fungerar. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.