Titta

UR Samtiden - Finland 100 år

UR Samtiden - Finland 100 år

Om UR Samtiden - Finland 100 år

Idag ses Finland som en av världens mest stabila demokratier, men nationen är är bara dryga 100 år gammal. Under de första 30 åren var nationen inblandad i fyra stora konflikter. Om dessa strider och om nuvarande militära samarbeten mellan Finland, Sverige och Nato handlar föreläsningarna och samtalen från Armémuseum i Stockholm. Inspelat den 9 december 2017. Arrangör: Armémuseum.

Till första programmet

UR Samtiden - Finland 100 år : Finsk-svensk militär samverkan i dag och i övermorgonDela
  1. Det är min uppfattning att i Finland
    finns det kvar ett tänk-

  2. -kring perioden efter kalla kriget.

  3. Den speciella relation man byggde med
    Ryssland för att hantera Ryssland.

  4. Alltså diskutera svensk och finsk
    militär samverkan.

  5. De som främst ska diskutera
    är den här lilla panelen:

  6. Anna Wieslander,
    nordisk chef för Atlantic Council-

  7. -och generalsekreterare
    i Allmänna Försvarsföreningen.

  8. Och pensionerade generalmajoren och
    f.d. rektorn för Militärhögskolan-

  9. -Karlis Neretnieks.
    Ja, ni förstår vem som är vem.

  10. När jag fastställde
    den här programpunkten-

  11. -för en fyra, fem månader sen-

  12. -så anade inte jag att tiden
    hade sprungit ifrån mig.

  13. "I övermorgon" är redan här.

  14. Övningen Aurora, med delvis finskt
    deltagande, kände jag till.

  15. Men att svenskt och finskt flygvapen-

  16. -har övat i alla fall två gånger
    under hösten-

  17. -när man har svenskt flygvapen
    baserat i Finland-

  18. -har ju gjort att den här frågan
    har större aktualitet än jag trodde.

  19. Vi får återkomma till detta. Börja
    med var sitt inledningsanförande.

  20. Ja, tack. - Ja, jätteskoj
    att få vara här och prata lite.

  21. Nu har vi ju ägnat föredragen innan-

  22. -åt att titta på Sverige och Finland
    bland annat 1918, 1939, 1944...

  23. Men det finns ju en tid
    efter de första hundra åren.

  24. De är kanske de nästa hundra åren vi
    ska titta på. Jag tänkte titta på-

  25. -svenskt och finskt militärt
    samarbete i dag och för framtiden.

  26. Jag kan väl börja där Thomas slutade.
    Flygvapenövningar.

  27. I dag samövar det svenska och finska
    flygvapnet regelmässigt.

  28. Det heter Cross Border Training,
    och jag skulle säga-

  29. -att det sker, om inte varje vecka,
    så närapå.

  30. Man övar ihop. Flyger till varandras
    baser, övar med och mot varandra.

  31. Under den stora övningen Aurora
    i september-

  32. -så var finska flygvapnet en mycket
    aktiv del i den svenska övningen.

  33. Vi gör likartade saker till sjöss.

  34. Vi har nu satt ihop
    en gemensam svensk-finsk sjöstyrka-

  35. -som ska syssla med sjöövervakning
    i Östersjön-

  36. -och eventuellt åka på
    internationella insatser tillsammans.

  37. Vi lånar övningsfält
    och övningsanläggningar av varandra.

  38. Man åker från Finland för att öva
    i Sverige, och vice versa.

  39. Vi tittar på gemensamma
    materielinköp, så långt det går.

  40. Och här kommer det kanske viktigaste-

  41. -när vi tittar på
    hur nära länderna står varandra.

  42. Våra politiker, både i Sverige
    och Finland, har tydligt uttalat-

  43. -att vi också
    ska ha gemensam operativ planering.

  44. Alltså krigsplanläggning.
    Även i situationer-

  45. -bortom fredstid,
    som de uttrycker sig.

  46. Och det här är ju väldigt positivt -
    i mina ögon utomordentligt positivt.

  47. Det innebär
    att vi kan ha övningar tillsammans-

  48. -som vi annars skulle ha svårt
    att genomföra var för sig.

  49. Möjligtvis
    kan viss materiel bli billigare.

  50. Förmågan att slåss tillsammans ökar
    självfallet om man övar tillsammans.

  51. Men det kanske allra viktigaste-

  52. -är att vi skapar en osäkerhet
    för en eventuell angripare.

  53. Tröskeln för eventuella
    ryska militära äventyrligheter ökar.

  54. För helt plötsligt har vi fört in
    en ny okänd faktor i ekvationen.

  55. Kommer en angripare att möta
    båda ländernas stridskrafter-

  56. -om nåt av länderna angrips?

  57. Med detta sagt - det är exakt samma
    fråga som sen ställer till problem.

  58. Det är det som sätter gränserna
    för hur långt-

  59. -vi kan samordna vår verksamhet.

  60. För är det säkert...
    Och nu kanske vi ska återkoppla lite-

  61. -till vad vi har hört
    om 1939 och 1941.

  62. Är det säkert att båda länderna
    kommer att gå i krig av samma orsak?

  63. Kommer Finland att gå i krig för att
    hjälpa Sverige att försvara Gotland?

  64. Går vi i krig för att hjälpa Finland
    att försvara finska Lappland-

  65. -om Ryssland vill utvidga
    sin säkerhetszon-

  66. -kring baskomplexet på Kolahalvön?

  67. Och så länge de frågorna,
    eller den frågan-

  68. -inte kan besvaras
    med ett entydigt ja-

  69. -så blir det också svårt att skapa
    en gemensam krigsplanläggning.

  70. Man kan ju inte lägga upp en plan-

  71. -där man inte vet om han
    som ska försvara den högra flanken-

  72. -dyker upp eller inte.

  73. Och det gör också
    att man kommer faktiskt i slutändan-

  74. -att skapa
    nationell krigsplanläggning-

  75. -och sen eventuellt
    nåt där man kan samverka.

  76. Men det får inte innebära att
    man själv utsätts för stora risker-

  77. -om den andre inte dyker upp.
    En klar begränsning.

  78. En utomordentligt kraftfull
    begränsning, skulle jag säga.

  79. Och ytterligare ett problem
    knutet till samma frågeställning:

  80. Går vi i krig av samma orsak?

  81. Det optimala vore ju naturligtvis
    att man gjorde en arbetsfördelning-

  82. -där länderna satsade på det
    som de själva var bäst på.

  83. På det viset skulle man kunna
    skapa en optimal organisation-

  84. -som var starkare
    än två separata organisationer.

  85. Ibland har det t.ex. föreslagits:
    "Låt Sverige sköta luftförsvaret."

  86. "Låt Finland sköta markförsvaret
    och satsa på markstridsförbanden."

  87. Men det går inte, så länge man inte
    - enligt mitt förmenande-

  88. -har en bindande försvarsallians-

  89. -där man traktatsmässigt förbinder
    sig att gå i krig för den andre.

  90. Så länge det inte finns, så är det
    heller ingen framkomlig väg-

  91. -att försöka samordna sig
    på det viset.

  92. Tyvärr tror jag inte
    att det finns förutsättningar-

  93. -för en försvarsallians,
    en bindande försvarsallians.

  94. För även om hotbilderna är tämligen
    likartade, så finns det nyanser-

  95. -som kan leda och leder
    till olika slutsatser.

  96. För svensk del
    är det i det närmaste otänkbart-

  97. -att vi
    skulle kunna hålla oss utanför-

  98. -en eventuell konflikt
    som berör Baltikum-

  99. -där Nato ingriper
    för att hjälpa Baltikum.

  100. Vi ligger där vi ligger.
    Det är geografi, helt enkelt.

  101. För Finlands del
    är det inte lika uppenbart.

  102. Även om risken är stor
    att Finland skulle dras med-

  103. -så är det inte lika självklart
    som i det svenska fallet.

  104. Med lite tur,
    eller en god portion tur-

  105. -och en egen
    trovärdig avskräckningsförmåga-

  106. -kan det eventuellt
    finnas en chans för Finland-

  107. -att hålla sig utanför en konflikt
    som berör Östersjöområdet.

  108. Chansen kanske inte är stor,
    men den finns dock.

  109. Att för finsk del då förpliktiga sig
    att gå i krig-

  110. -för Sverige, som utgör
    ett attraktivt mål för Ryssland-

  111. -i händelse av en kris
    eller krig i Baltikum...

  112. Dessutom har Sverige
    väldigt liten förmåga-

  113. -att försvara sitt eget territorium.

  114. Är det en lockande option
    för Finland?

  115. Förutom den här typen
    av militära överväganden-

  116. -så tror jag också
    att ländernas historia påverkar-

  117. -viljan att knyta allianser.

  118. I Sveriges fall så är det ju
    helt klart att 200 år av fred-

  119. -där vi bl.a. höll oss utanför
    första och andra världskriget-

  120. -med en, får vi väl kalla det för,
    mycket flexibel neutralitetspolitik-

  121. -så finns det ju trots allt,
    det vet vi ju alla-

  122. -nån sorts stämning
    bland många av våra politiker-

  123. -och även en stor del av allmänheten:

  124. "Ja, det kanske
    skulle gå att göra det en gång till"-

  125. -"om det blir krig i vår omvärld."

  126. I mina ögon
    en fullständigt orealistisk syn.

  127. Men det går inte att förneka att
    denna tankevärld existerar i Sverige.

  128. Även Finlands bedömanden-

  129. -påverkas nog av historien,
    vill jag påstå.

  130. Finland har utkämpat fyra krig
    de senaste hundra åren.

  131. Man skulle kunna sammanfatta
    erfarenheterna ungefär så här:

  132. Små länders egna ställningstaganden
    spelar ganska liten roll-

  133. -när stormakternas intressen
    kolliderar.

  134. Det finns ingen garanti
    för att man får hjälp-

  135. -hur behjärtansvärt ens fall
    än bedöms vara av omvärlden-

  136. -eller hur starka sympatier
    man än får av omvärlden.

  137. En egen försvarsmakt,
    en stark försvarsmakt, ger faktiskt-

  138. -en viss frihet att manövrera
    även under en stormaktskonflikt.

  139. Och paradoxalt nog, trots
    så olika historiska erfarenheter-

  140. -så blir slutsatsen
    tämligen lik den svenska.

  141. Se till
    att man behåller handlingsfrihet.

  142. Även om man i det finska fallet
    ser en stark försvarsmakt-

  143. -som en av grundförutsättningarna-

  144. -för att eventuellt kunna manövrera
    även när det är krig i omvärlden.

  145. Både före ett krig
    och eventuellt t.o.m. under ett krig.

  146. Det gäller i avsevärt mycket större
    utsträckning än i Sverige.

  147. Där finns inte riktigt det över-
    vägandet med i samma utsträckning.

  148. Med detta sagt om för- och nackdelar,
    eller gränser för ett samarbete-

  149. -så vill jag ändå säga att jag
    tycker att det här samarbetet är bra.

  150. Det är utomordentligt bra,
    och jag tycker att det ska fördjupas-

  151. -så långt som över huvud taget
    är möjligt.

  152. Dock: Det löser inte ländernas
    säkerhetspolitiska problem.

  153. Och det leder egentligen
    in på en diskussion om Nato-

  154. -och annat,
    men den tänker jag inte ta här.

  155. Men jag vet
    att Anna tänkte säga nåt om det.

  156. -Ja.
    -Varsågod.

  157. Tack så mycket, och tack för
    inbjudan hit. Roligt att vara här.

  158. Först och främst:
    svensk-finska försvarssamarbetet.

  159. Det är nu djupare än nånsin,
    och har ett starkt stöd.

  160. 80 procent tycker att vi bör fördjupa
    försvarssamarbetet med Finland.

  161. På tjugotalet fanns det också ganska
    mycket kontakter kring det här.

  162. Skillnaden i dag
    är väl att det är öppnare.

  163. Då var det en mindre krets som kände
    till det. Nu är det öppna dokument.

  164. Det är t.o.m. öppet att vi har
    en gemensam plan för krig och kris.

  165. Det har ett avskräckningssyfte
    att man är så här öppen.

  166. Det som jag tänkte betona är
    att det djupa samarbete vi har i dag-

  167. -har gjorts möjligt av att vi 1995
    gick in i ett samarbete med Nato-

  168. -som heter Partnerskap för fred,
    ihop med många andra länder.

  169. I det här samarbetet
    har vi övat och tränat-

  170. -och deltagit i Nato-ledda
    internationella missioner.

  171. Ni minns Balkan på 90-talet,
    och sen Afghanistan och Libyen.

  172. Det har gjort att vi nu
    har en samverkansförmåga.

  173. Vi har gemensamma standards och
    procedurer, och ett gemensamt språk.

  174. Vi är interoperabla, kallas det. Det
    som är lite anmärkningsvärt i detta-

  175. -är att samarbetet som vi
    har byggt upp tillsammans med Nato-

  176. -nu är grunden för det svensk-finska
    alliansfria fördjupade samarbetet.

  177. Hade vi inte haft den ramen
    och den öppenhet och transparens-

  178. -som processen i Partnerskap för fred
    innebär...

  179. För där måste du öppna upp ditt
    försvar och visa "så här gör vi".

  180. "Så här funkar det
    i svenska och finska försvaret."

  181. Det här är ramverket för det svensk-
    finska försvarssamarbetet i dag.

  182. Vår internationella samverkan som
    vi har haft de senaste tjugo åren.

  183. Sen håller jag med Karlis
    om att det här samarbetet är bra.

  184. Tröskeln höjs.
    Men värdet av det i sig, isolerat-

  185. -är ju begränsat
    vad gäller avskräckningen.

  186. Man kan inte
    se på svensk-finsk avskräckning-

  187. -om man inte tittar i första hand
    på Östersjöregionen som helhet.

  188. Alla länderna i Östersjöregionen
    hänger ihop.

  189. Geografin har vi ju alltid haft,
    men till det kommer-

  190. -det moderna samhällets sårbarhet,
    våra handelsflöden, det digitala-

  191. -våra ekonomier, de finansiella
    systemen - allt hänger ihop.

  192. Det skapar sårbarheter och beroenden,
    och till det-

  193. -en militär högteknologisk utveckling
    vad gäller långräckviddig teknologi-

  194. -som kastar omkull logiken för
    vad små och stora länder kan göra.

  195. Små länder kan nu,
    med långräckviddiga vapen-

  196. -slå in även mot ett stort land
    om de inte har luftförsvar.

  197. Det ger en annan typ av logik
    för Östersjöområdet.

  198. Sammantaget kan man säga att
    säkerheten i regionen hänger ihop.

  199. Det är ett militärstrategiskt
    operationsområde-

  200. -och det är så som en motståndare
    skulle se på området.

  201. På så sätt är vår handlingsfrihet
    också begränsad.

  202. Vi har lite olika val. Man kan säga
    att man tilldelas olika roller.

  203. Sen 1944 är det tydligt
    att Finland klarar sig själv.

  204. Finland håller sitt eget territorium.
    Det är så alla ser på det.

  205. Det ser vi även i dag-

  206. -när man säger att Finland troligen
    kan hålla sitt eget territorium.

  207. Det blir då ett slags roll
    man fyller på den större spelplanen.

  208. För svensk del
    handlar det om att få hjälp utifrån.

  209. Det räknar vi alltid med,
    och vi säger att vi också ger hjälp.

  210. Men vi har två olika logiker
    för det hela.

  211. Men det som är viktigt tror jag är
    att avskräckning och tröskelförmåga-

  212. -måste vi se som en pusselbit
    i ett större Östersjösammanhang.

  213. Annars så förleds vi i tanken-

  214. -mot nåt som inte är realistiskt,
    helt enkelt.

  215. Om man ska förankra det inom
    de bredare ramarna, har vi tre saker.

  216. Vi är små länder och bör vara
    institutionellt förankrade.

  217. Det är en styrka med internationella
    institutioner för små länder.

  218. Vi har samarbetet med Nato,
    som har gett oss samverkansförmågan.

  219. Det fina är att vi har kunnat
    skräddarsy samarbetet med Nato.

  220. Sverige, Finland och Nato har sagt-

  221. -att vi är så interoperabla nu.

  222. Vi har ett gemensamt
    säkerhetsproblem med en ny hotbild-

  223. -från Rysslands aggressiva beteende.
    Vad kan vi göra-

  224. -utan att vi blir alliansmedlemmar?
    Kan vi fördjupa samarbetet ännu mer?

  225. Ja, har svaret varit,
    efter vissa dubier från olika håll.

  226. Det här handlar ju även om att de
    allierade säger: "Kan vi lita på er?"

  227. De har sagt: "Låt oss i alla fall
    se vad vi kan fördjupa."

  228. "Vad kan vi göra mer
    vad gäller avancerade övningar?"

  229. "Hur kan vi snabba på de politiska
    konsultationsmekanismerna?"

  230. Om nåt händer, hur får vi in Sverige
    och Finland vid vårt beslutsbord?

  231. Ska de stå och hänga,
    och så ropar vi in dem om det passar?

  232. Eller kan vi ha en mekanism
    för vid vilken punkt-

  233. -Sverige och Finland är välkomna in
    i en gemensam diskussion?

  234. Det handlar också om
    utbyte av lägesbilder, underrättelse.

  235. Det kan vara väldigt viktigt
    i början av en kris.

  236. Vad är det egentligen som händer?
    Hur ska vi tolka signalerna vi får?

  237. Allt det här har man byggt upp
    ett system för de senaste tre åren.

  238. Man kallar det "29 + 2". Det är 29
    allierade plus Sverige och Finland.

  239. Det andra jag vill nämna
    är samarbetet med USA.

  240. Den här regionen klarar sig inte utan
    externt stöd vid kriser eller krig.

  241. Vi är för små. Som världssystemet är
    uppbyggt, är det USA vi tittar efter.

  242. Det blir den första frågan om nåt
    händer här: Var är amerikanerna?

  243. Därför har Sverige och Finland lagt
    stor vikt vid samarbetet med USA.

  244. Det finns två goda nyheter där:

  245. Man har börjat titta på Sverige,
    Finland och USA ihop - trilateralt.

  246. Vi konkurrerar inte när vi pratar
    med en stormakt som USA-

  247. -utan ser hur vi kan bygga
    våra försvarssamarbeten ihop.

  248. Och amerikanerna
    har kommit tillbaka till regionen.

  249. De var på väg bort från Europa.
    Obama pratade om Asien-

  250. -och fattade beslut
    så att resurser flyttades till Asien.

  251. Sen kom Krim och den illegala
    annekteringen, och man fick tänka om.

  252. Nu är amerikanerna på väg tillbaka -
    redan här, i stor utsträckning.

  253. På den östra flanken
    och uppe i Norge.

  254. Här finns förhandslagring
    av materiel, och det kommer mer.

  255. De finns nu nära till hands.
    Det är bra för Sverige och Finland.

  256. Det sista jag tänkte säga berör
    det du är inne på, med det militära.

  257. Vi fördjupar oss, vi samövar och vi
    kan använda varandras territorium.

  258. Sverige har den historiska rollen av
    att ge Finland det operativa djupet-

  259. -som man kanske saknar
    när gränsen är så nära Ryssland.

  260. Men vi har ju också det här med
    beslutsfattande. Om allt är samövat-

  261. -kommer vi då att säga: "Nu ser vi
    läget likadant, och nu hjälps vi åt"?

  262. Där finns några saker, liknande det
    Karlis nämnde, som jag vill ta upp.

  263. Är vi så lika som vi brukar säga?
    Lite grann som syskon, ni vet.

  264. Nån säger: "Ni är så lika!" Och
    så tänker man: "Vad pratar de om?"

  265. Det ena är överlevnadsinstinkten.

  266. Den finska erfarenheten av att
    överleva som stat, som vi har hört.

  267. Kontra den svenska.
    Vi är ju en avdankad stormakt.

  268. Vi har förlorat territorium, men
    aldrig varit existentiellt hotade.

  269. Vi har en annan typ av tröghet
    i vårt krismedvetande.

  270. Vi anser alltid
    att det finns lite mer tid.

  271. Finnarna har fattat djärva beslut.
    Lyckan har stått den djärve bi.

  272. Man utropade självständighet 1917.

  273. 1944 kapitulerade man inte
    för Sovjet-

  274. -utan gick vidare i det blodiga
    kriget, och lyckades med kalkylen.

  275. På en rad sätt
    är den finska historien djärvare.

  276. Den svenska är försiktig.
    Vi har balanserat.

  277. Krimkriget, dansk-tyska kriget,
    andra världskriget...

  278. Det har i och för sig
    fungerat för oss-

  279. -men det är helt olika mekanismer.

  280. Så djärvheten, överlevnadsinstinkten
    och naturligtvis geografin.

  281. 134 mil gräns mot Ryssland
    kontra ingen gräns alls.

  282. Det spelar fortfarande roll,
    oavsett hur högteknologiska vi är.

  283. -Med det tänkte jag avrunda.
    -Jag tror att jag försöker förstå.

  284. För att uttrycka mig lite blygsamt.

  285. Vill Karlis, inte gå i svaromål,
    men kommentera det nyss sagda?

  286. Det finns inget
    att gå i svaromål mot.

  287. Vi är helt överens.

  288. Nåt jag inte sa, men som Anna sa:

  289. Att tro att svenskt-finskt samarbete-

  290. -löser våra säkerhetspolitiska
    problem, det är ju bara en chimär.

  291. Det kan bara lösas i en trans-
    atlantisk Nato-kontext, på nåt vis.

  292. Så är det bara.
    Och sen kan man tycka vad man vill.

  293. Ja, det hoppas jag att man kan.
    Vi övergår till frågor så småningom.

  294. Det här med försvarsallians
    tycker jag är intressant.

  295. En aspekt är om vi har tillit mellan
    varandra för en försvarsallians.

  296. Men en annan, kanske viktigare,
    om man är små länder som vi-

  297. -är om stormakten accepterar
    att det här blocket är neutralt.

  298. Det bygger ju på att alla parter
    runtom accepterar det.

  299. Det var ju tal om allians mellan
    Sverige och Finland 1943 också.

  300. Men då var det ju Stalin som
    inte litade på att det skulle hålla.

  301. Och likadant, en nordisk försvars-
    allians efter andra världskriget.

  302. Britterna var ju för det, så
    skulle de slippa engagera sig i norr.

  303. Amerikanerna kände att det inte var
    trovärdigt. Det skulle inte hålla.

  304. De ville hellre planera bilateralt
    och få tillgång till luftrummet.

  305. Inte bara de engagerade parterna-

  306. -utan även stormakter måste vara med,
    annars är det kört för små länder.

  307. Kanske är det svårt för stormakterna
    att tolka vissa politiska besked.

  308. Tydligen är det så,
    enligt min uppfattning-

  309. -att försvarsdepartementet
    bedriver en säkerhetspolitik-

  310. -och utrikesdepartementet bedriver
    en säkerhetspolitik för närvarande.

  311. Möjligen kan det vara svårt att tolka
    för en utomstående betraktare.

  312. -Men...
    -Jag kan bara vidimera det du säger.

  313. Bara för att ta en anekdot i samman-
    hanget. Jag var i Riga härförleden.

  314. En mycket högt uppsatt
    lettisk politiker, i det fallet, sa:

  315. "Jag lyssnade till er
    försvarsminister som höll ett tal."

  316. "Häromveckan
    hörde jag er utrikesminister."

  317. "Vem är det egentligen
    jag ska lyssna på?"

  318. -Förlåt?
    -Vad svarade du?

  319. Jag blev svaret skyldig, tyvärr.

  320. Det påminner mig osökt
    om en gammal progglåt:

  321. "Vem i hela världen kan man lita på?"

  322. Jaha, är det nånting övrigt
    som ni vill...?

  323. Jag skulle vilja lägga till
    en sak till-

  324. -som jag kanske
    borde ha tagit upp i min inledning.

  325. Hur ser Finland på Ryssland,
    och vice versa-

  326. -i nån sorts säkerhetspolitiskt
    avskräckningssammanhang?

  327. Och jag tror, högst personligen-

  328. -att i ryskt tänkande,
    ryskt militärt tänkande-

  329. -om man funderar på
    att det händer nåt i Baltikum-

  330. -och man måste vidta motåtgärder
    av olika sorter-

  331. -ungefär som när Stalin ville utvidga
    säkerhetszonen kring Leningrad...

  332. Jag tror det sitter i det ryska
    bakhuvudet, i generalstaben i Moskva:

  333. "Förra och förrförra gången vi
    försökte gick det inte så jättebra."

  334. "Vi kanske
    ska ta det lite försiktigt"-

  335. -"med att blanda in Finland
    i en konflikt i Östersjöområdet."

  336. Jag tror det finns där i bedömningen.
    Historia präglar tänkande.

  337. I Sverige, i Finland, i Ryssland.
    Jag tror det är ofrånkomligt.

  338. Och det talar ju än mer för...
    Vad ska vi kalla det för?

  339. Den finska försiktigheten när det
    gäller att binda sig alltför hårt-

  340. -till Sverige eller till Nato.

  341. Det finns många som förespråkar
    Nato-anslutning i Finland.

  342. Men det är ännu fler
    som är tveksamma.

  343. Det är en viktig skillnad.
    Tittar man på Nato-anhängare-

  344. -så är ca 25 procent
    för ett Nato-medlemskap i Finland.

  345. I Sverige ligger det,
    ganska så återkommande-

  346. -på 40 procent, eller mer,
    av befolkningen.

  347. Och det är min uppfattning att i
    Finland finns det kvar ett tänk-

  348. -kring perioden efter kalla kriget.

  349. Den speciella relation
    man byggde med Ryssland.

  350. Det lever kvar på ett helt annat sätt
    än vi är vana vid.

  351. Och även det här att Finland klarar
    sig själv. Det är grundläggande.

  352. Man har inte gjort avvecklingar i
    försvaret på samma sätt som Sverige.

  353. Internationellt har ju Sverige
    och Finland varit med tillsammans.

  354. Men man tog inte bort värnplikten.
    Man behöll stora delar av sin armé.

  355. Nu när vi står här igen-

  356. -så är det också
    en intressant skillnad mot historien.

  357. Bilden
    av den fattige kusinen Finland-

  358. -och sen Sverige som
    har en stormaktshistoria bakom sig-

  359. -och har varit rikt och
    högteknologiskt rent försvarsmässigt.

  360. Nu har ju Finland internationellt
    fått väldigt mycket uppmärksamhet-

  361. -för sin förmåga att hålla
    sitt nationella försvar i gott skick.

  362. Och även sitt totalförsvar, nåt som
    vi har demonterat helt och hållet.

  363. Så jag tror
    att det är på väg att skifta.

  364. Vi är mer jämbördiga parter
    i försvarssamarbetet nu-

  365. -om man tittar på vilket skick
    det svenska försvaret befinner sig i.

  366. Sen är vi ju EU-medlemmar båda två.

  367. Nu har det inte varit så mycket
    bevänt med EU:s militära utveckling.

  368. Det har varit en del krishantering
    bortanför EU, så att säga.

  369. Där har man gjort insatser, men EU
    handlar inte om kollektivt försvar.

  370. Men det vi ser nu
    är att när Storbritannien lämnar-

  371. -så satsar man
    på försvarssamarbete inom EU.

  372. Det hänger ihop med anskaffning
    av materiel och forskningsresurser.

  373. Men det kopplas också till förmågor,
    och där finns en avgörande skillnad.

  374. Finland är väldigt mycket för att EU
    utvecklar sin försvarsdimension.

  375. Sverige är väldigt tveksamt.
    Här går Finland före.

  376. Och enligt Tyskland och Frankrike
    är Finland med i kärnan.

  377. Finland är med i euron. Här har vi
    lite nya roller för de två länderna.

  378. Jag tror
    att man ska vara medveten om det.

  379. Jag var inne på samma tankegång,
    med Finlands Nato-debatt.

  380. Man kan göra fler jämförelser. Att vi
    nu ska kalla in 4 000 värnpliktiga-

  381. -tycks vara ett stort tecken-

  382. -på om inte upprustning, så i alla
    fall ett steg i den riktningen.

  383. Men några här minns när vi kallade in
    36 000 värnpliktiga varje år.

  384. Så de signalerna
    kanske inte når fram-

  385. -till stormakterna
    i det här sammanhanget.

  386. Jag hade tänkt låta publiken
    få en chans-

  387. -om ni inte har nåt omedelbart att
    säga nu. Och vi vill ha det inspelat.

  388. Kan Sverige betrakta sig
    som neutralt i dag?

  389. Nej, Sverige är inte neutralt.

  390. I och med EU-medlemskapet
    och inträdet där-

  391. -omfattas vi av en solidaritet
    gentemot de andra medlemmarna.

  392. Det finns fördragsfäst.
    Vi är inte neutrala alls.

  393. Vi pratar
    om att vara militärt alliansfria-

  394. -men Finland
    undviker det begreppet också.

  395. Man säger att man
    inte är medlem i en militär allians.

  396. Jag tror att det
    skulle väcka stor förvåning-

  397. -hos huvuddelen av Sveriges
    befolkning. Hade vi fler?

  398. Du sa att 80 procent i Sverige är
    positiva till samarbete med Finland.

  399. Och det är klart. "Snälla Finland,
    rädda oss. Vi kan vår historia."

  400. Men hur är det från Finlands sida?
    Hade jag varit finländare-

  401. -hade jag inte varit lika positiv
    till att samarbeta med Sverige.

  402. Jag tänkte på min son. Han är 45 år,
    men när han gjorde lumpen-

  403. -så var det tre i hans klass
    som kunde välja.

  404. De stack till Finland
    och gjorde sin värnplikt.

  405. De ville inte göra det i Sverige,
    för det var ju jätteuselt.

  406. Har man nån känsla
    för hur det är i Finland-

  407. -med önskemål
    om samarbete med Sverige?

  408. Man kan ju ha den misstanken, kanske,
    av vissa historiska skäl.

  409. Men samarbetet med Sverige-

  410. -har ungefär lika starkt...
    Du hade en siffra på 90 procent.

  411. Det intressanta är att
    det är politiskt okontroversiellt.

  412. Vi kan fördjupa det hur mycket vi
    vill utan att få reaktioner.

  413. Men det är intressant
    för ett framtida beslutsfattande.

  414. Finns det en finsk misstro mot
    svenskarnas vilja att stödja Finland?

  415. Det var ändå en stor diskussion om
    truppbidrag under andra världskriget.

  416. Och vi har EU-medlemskapet,
    som finnarna uppfattade - med rätta-

  417. -att det kom som en överraskning
    när Sverige gick med.

  418. Visst finns de där aspekterna,
    men de verkar inte överväga.

  419. -Har Karlis en annan uppfattning?
    -Nej, jag delar Annas uppfattning.

  420. Vi börjar närma oss slutet,
    kanske inte av dagen-

  421. -men i alla fall
    av det här programmet.

  422. Vill ni säga nåt avslutande?

  423. Även om jag beskrev begränsningar
    i den svensk-finska samverkan-

  424. -vill jag upprepa
    det jag sa tidigare.

  425. Det är nåt väldigt, väldigt positivt.

  426. Och det ska vi driva vidare
    så långt det går.

  427. Jag tycker också det.
    Det är i grunden positivt-

  428. -att vi är så nära varandra -
    som jag ser det, som en familj.

  429. Men kom ihåg det större
    sammanhanget.

  430. Utan det skapar vi inte
    den säkerhet vi behöver.

  431. Tillsammans som familj och syskon,
    fast in i en större gemenskap.

  432. Tack för i dag! Tack till publiken,
    och tack till panelen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finsk-svensk militär samverkan i dag och i övermorgon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I en tid med hot mot den inrikespolitiska säkerheten och med utomstående provokationer har Finland och Sverige en rad gemensamma försvarsoperativa samarbeten. Man övar ihop, man byter försvarsinformation och man samarbetar numera också med Nato. Panelsamtal om huruvida Sverige och Finland skulle agera om den andre blev anfallen av främmande makt. Medverkande: generalmajor Karlis Neretnieks och generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen Anna Wislander. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
Finland, Försvarspakter, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Krigsberedskap, Militärväsen, Nordiskt samarbete, Samhällsvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Finland 100 år

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Det glömda inbördeskriget - personliga berättelser

Christina Falck håller ett föredrag om det "glömda" finska inbördeskriget 1918 mellan de röda och de vita. Hon berättar historien utifrån sin morfars och mormors kärleksbrev som också ligger till grund för hennes roman om när finländarna tvingades välja sida i inbördeskriget. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finland 1918 - hur uppstod banden till Tyskland?

Emelie Enckell berättar om sin far kulturjournalisten Olof Enckell. Hon ger en bild av inbördeskriget i Finland 1918 mellan de röda och de vita och om hur banden till Tyskland uppstod. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finlands vägval under andra världskriget

Mot alla odds klarade sig Finland igenom hela andra världskriget som egen nation. Detta trots att man utsattes för enorma påtryckningar från två aggressiva ockupationsmakter, Tyskland och Sovjetunionen. I ett samtal mellan diplomaten Dag Sebastian Ahlander och historikern Nils Villstrand, båda författare, diskuteras olika faktorer som bidrog till Finlands starka motstånd. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finsk-svensk militär samverkan i dag och i övermorgon

I en tid med hot mot den inrikespolitiska säkerheten och med utomstående provokationer har Finland och Sverige en rad gemensamma försvarsoperativa samarbeten. Man övar ihop, man byter försvarsinformation och man samarbetar numera också med Nato. Panelsamtal om huruvida Sverige och Finland skulle agera om den andre blev anfallen av främmande makt. Medverkande: generalmajor Karlis Neretnieks och generalsekreterare i Allmänna försvarsföreningen Anna Wislander. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.