Titta

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Om UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Har vi tillräckligt med kapacitet och visdom för att kunna agera i en tid med stora förändringar? Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS) bjöd in till en heldagskonferens då forskare och talare från olika fält delade med sig av sin kunskap kring hur människor fungerar, lär och kan utvecklas för att möta morgondagens utmaningar. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid : Framtidens ledarskapDela
  1. "It feels like we're going nowhere
    but faster."

  2. Det är den höga förändringstakten
    där vi måste prestera och konkurrera.

  3. Jag är arbetslivsforskare
    vid Stockholms universitet-

  4. -och har forskat på det man brukar
    kalla "det nya arbetslivet".

  5. I forskningen har jag kommit alltmer
    in på ledarskap och hållbarhet-

  6. -och även interventioner.
    Vilka verktyg kan vi använda?

  7. Vi har hört mycket i dag-

  8. -om vad som kännetecknar vår samtid.

  9. Det handlar mycket om snabbhet-

  10. -och hög förändringspress
    där saker och ting går fort-

  11. -både på samhällsnivå-

  12. -och inom den teknologiska
    utvecklingen som driver det hela.

  13. I det sammanhanget har vi i dag en
    gränsöverskridande teknik som gör-

  14. -att vi kan vara var som helst
    när som helst, ett knapptryck bort.

  15. Det gäller både företag och
    organisationer och på individnivå.

  16. Vi lever i en globaliserad värld-

  17. -som driver upp konkurrensen
    bland företag.

  18. Man ska stå sig
    på en internationell marknad.

  19. Man måste vara flexibel för att klara
    de snabba förändringarna.

  20. Det utvecklas alltmer flexibla former
    av hur man organiserar arbete.

  21. På individnivå
    känner vi kanske mest av det-

  22. -i form av 24/7-samhället,
    eller "gränslöst arbete".

  23. Man kan vara ständigt tillgänglig
    och uppkopplad.

  24. Man mäts på prestation och mål-

  25. -snarare än var och när man jobbar.

  26. Det är det vi kanske märker mest
    på individnivå.

  27. Många forskare pratar om vår tid
    som "high speed society".

  28. "Social acceleration"
    pratar man också om.

  29. Saker går fortare i dag.

  30. Som individer upplever vi
    att vi hela tiden måste bli bättre-

  31. -och mer effektiva-

  32. -för att inte halka efter
    och ramla utanför.

  33. Vissa uttrycker det så här:

  34. "It feels like we're going nowhere
    but faster."

  35. Det är en hög förändringstakt
    där vi måste prestera och konkurrera.

  36. Vi har hört om alternativa fakta.
    Jag stämmer in med föregående talare.

  37. Det finns 24 timmar per dygn
    och 365 dagar per år.

  38. Men känslan många har av
    att tiden går fortare-

  39. -är ett psykologiskt fenomen.

  40. Det har gjorts studier
    bland chefer i Europa.

  41. Det de ser som problem de närmaste
    tio åren är ökad stress.

  42. Känslan av att tiden går fortare
    är ganska allmängiltig.

  43. Det är viktigt att se att det är
    inbäddat i en social kontext.

  44. Det finns sociala orsaker till
    att vi upplever det så.

  45. Den här förändringstakten är-

  46. -en strukturell beståndsdel
    av samhället.

  47. Vi har byggt in
    i våra strukturer och institutioner-

  48. -hög förändringstakt, som ett mått
    på utveckling och välstånd.

  49. Vi kanske bör ifrågasätta-

  50. -om det är de måtten
    som är relevanta i dag och framöver.

  51. Den här typen av samhälle-

  52. -som vi har skapat och lever i-

  53. -är, enligt forskarna, nåt som leder
    till en ökad känsla av alienation.

  54. Det sker en fragmentarisering,
    psykologiskt-

  55. -mellan människor
    och i det vi gör i vår vardag.

  56. Den tyske sociologen Hartmut Rosa
    har beskrivit alienation som-

  57. -"att kontakten eller relationen"-

  58. -"både med oss själva inåt
    men också med varandra, är bruten."

  59. Alienationen
    ökar känslan av meningslöshet.

  60. Vi är så effektiva och vi
    får mycket gjort varje dag-

  61. -men när dagen är slut har vi glömt
    vad, för det berör oss inte.

  62. Han menar att motvikten till
    alienationen som breder ut sig-

  63. -är resonans.

  64. Det definieras som
    "att vara i kontakt".

  65. Då är relationen
    med oss själva och varandra hel.

  66. När vi är där-

  67. -i saker som berör oss
    på ett djupare plan, då minns vi.

  68. Då kan dagen och ett liv
    kännas långt.

  69. Tiden går inte lika fort för vi har
    blivit berörda med nåt som resonerar.

  70. De "öar av resonans"
    som han beskriver-

  71. -är kärlek, familj, arbete-

  72. -naturupplevelser, konst
    eller religion och andlighet.

  73. Vi behöver det
    men det blir alltmer ovanligt i dag.

  74. Ur ett arbetspsykologiskt perspektiv
    innebär den här typen av samtid-

  75. -att både medarbetare och ledare
    verkar i komplexa högstressmiljöer.

  76. Forskningen visar att det är det som
    orsakar den stressrelaterade ohälsan.

  77. Det gäller inte bara anställda
    utan även ledare.

  78. Tidigare forskning har fokuserat på
    vilken typ av ledarskap som behövs-

  79. -för att anställda
    ska må bra och prestera bra-

  80. -men få har tittat på
    ledarens egna situation.

  81. Forskningen visar att det tär även
    på dem som ska leda verksamheten...

  82. ...i den här turbulenta
    "VOKA"-världen...

  83. ...som Janne var inne på
    under förmiddagen.

  84. Det finns i dag
    begränsat med forskning-

  85. -när det gäller vad som kan stötta
    och öka välbefinnandet-

  86. -och stärka inre resurser, för ledare
    i den här typen av miljöer.

  87. D.v.s. positiv psykologi...

  88. I ett nyligen avslutat
    forskningsprojekt-

  89. -hade vi de här övergripande
    frågeställningarna-

  90. -men vilka är då förutsättningarna
    för att som ledare-

  91. -kunna, orka och vilja ha
    det uppdraget?

  92. Vad behöver man för att hålla,
    på sikt?

  93. Vad är ett hållbart ledarskap
    utifrån den egna situationen?

  94. Om jag håller, kan jag också leda på
    ett hållbart sätt gentemot andra.

  95. Hur kan hållbart ledarskap
    utvecklas och stärkas?

  96. Det var ett projekt där över
    1 600 chefer inom olika branscher-

  97. -besvarade en stor enkät.

  98. Vi inledde projektet
    med 22 djupintervjuer.

  99. När vi pratade om hållbarhet-

  100. -var det övergripande paraplybegrepp
    som vi mätte i olika avseenden-

  101. -som överbelastning, hur mycket
    jobbet spiller in i privatlivet-

  102. -men också möjligheter
    till återhämtning med sömn och hälsa.

  103. Balanserad arbetsnärvaro.

  104. Man ska ha energi kvar efter jobbet
    och känna sig utvilad efter vila-

  105. -och vilja fortsätta med uppdraget.

  106. Vi hade många mått på hållbarhet.

  107. Analyserna visar,
    när vi tittar separat på arbetet-

  108. -att det ska vara balans
    mellan krav och resurser.

  109. Det ska inte finnas slitningar mellan
    administration och medarbetare.

  110. Man ska ha tillgängliga resurser.

  111. Här ingår också
    att kunna driva verksamheten-

  112. -utifrån egna värderingar.

  113. Man ska ha tillitsfulla relationer,
    framför allt till närmaste chef.

  114. Kommunikationen i organisationen
    ska vara öppen-

  115. -och det ska vara högt till tak
    med hög tolerans för misslyckanden.

  116. Det ska snarare ses som möjligheter
    till utveckling och lärande.

  117. Man behöver inte vara en buffert
    för stressade medarbetare-

  118. -och vara lojal med och förklara
    ledningsbeslut-

  119. -som kanske är negativa-

  120. -och sen vara den som tar hand om
    stressade medarbetare p.g.a. dessa.

  121. Organisationsstrukturen
    ska vara tydlig och stödjande.

  122. Man bör inte ha höga förväntningar
    på tillgänglighet på fritiden.

  123. Man måste kunna släppa jobbet då.

  124. På individnivå är det självmedkänsla
    som är mest avgörande.

  125. Det är det starkaste-

  126. -och det som driver
    de andra hållbarhetsfaktorerna-

  127. -som handlar om att driva ett
    ledarskap baserat på medmänsklighet.

  128. Att bidra till nåt större än sig
    själv, är viktigt för vår hälsa.

  129. Det är en stark motivation
    att känna att det vi gör har mening-

  130. -och att man kan vara den man är
    med hela sin människa.

  131. Att ha medkänsla och kunna hantera
    relationer och se den andra-

  132. -och att lyssna,
    känna omsorg och vilja väl-

  133. -gör att man håller och orkar.

  134. "Switching off"
    är en viktig mekanism-

  135. -för att kunna släppa jobbet mentalt
    på fritiden.

  136. Även om man gillar sitt jobb är det
    viktigt att kunna "switch off"-

  137. -när man slutar för dagen.

  138. Man ska kunna sätta de gränser man
    behöver mellan arbete och privatliv-

  139. -och känna att man själv styr
    över gränserna och har kontrollen.

  140. Tittar vi på hur de här fem
    faktorerna interagerar med varandra-

  141. -arbetsfaktorer och individfaktorer-

  142. -så finns det ett starkt samband
    mellan hög självmedkänsla-

  143. -och att man sätter de gränser man
    behöver mellan arbete och privatliv.

  144. Om jag har tuffa arbetsvillkor
    som sliter på mig-

  145. -så kan en hög självmedkänsla mildra-

  146. -och leda till att jag kan ha
    en fungerande gränssättning.

  147. Självmedkänsla
    och den fungerande gränshanteringen-

  148. -är nyckelfaktorer för återhämtning
    för stresshormonet kortisol.

  149. Det finns direkta effekter
    och indirekta-

  150. -i och med att man kan släppa jobbet
    mentalt när man är ledig.

  151. Självmedkänsla mildrar,
    bland manliga ledare, om de upplever-

  152. -att de inte uppfattas
    som varma och omtänksamma-

  153. -av sin närmaste chef.

  154. Det hänger ihop med att de har
    svårare med återhämtning.

  155. Har man hög självmedkänsla
    mildrar det, för manliga ledare.

  156. Vad är då självmedkänsla,
    som visar sig vara så stark?

  157. Det handlar om
    att vara snäll mot sig själv-

  158. -och inte vara självkritisk och vara
    sin egen hårdaste inre domare.

  159. När vi är väldigt självkritiska-

  160. -aktiveras stressystemen
    med adrenalin och kortisol.

  161. Har vi hög självmedkänsla
    aktiveras oxytocin och endorfiner.

  162. Det handlar om
    att inte döma sig själv så hårt.

  163. Ingen är perfekt
    och det är helt okej.

  164. Och det här med "common humanity"
    till skillnad från isolering...

  165. Alla gör fel. Det är en del av
    att vara människa.

  166. Att känna sig otillräcklig
    är nåt vi alla delar.

  167. Det för oss närmare varandra
    när vi har det svårt.

  168. Mindfullness är i det här fallet ett
    förhållningssätt eller en egenskap.

  169. Det är ett inre tillstånd
    som hjälper en att reglera-

  170. -när man upplever starka emotioner.

  171. Mindfullness tog vi fasta på.
    Det är ju sånt man kan träna.

  172. Om det är så viktigt
    så vill vi ju testa det-

  173. -som en potentiell mekanism
    för att stärka inre resurser.

  174. Man har nyligen börjat studera det
    inom ledarskapsforskning.

  175. Där har mindfullness...

  176. Många studier har visat effekter av
    mindfullness i kliniska populationer-

  177. -mot olika diagnostiska problem.

  178. Hjärnforskningen visar att vi får
    bättre kognitiv funktion-

  179. -men att titta på det i arbetslivet
    är ganska nytt.

  180. Man har tänkt...

  181. I Sverige definierar vi mindfullness
    som "medveten närvaro".

  182. Det kan hjälpa ledare
    att se situationer så som de är-

  183. -utan filtren av oro för det som
    har varit eller det som kommer.

  184. Vi kan använda mer konstruktiva
    coping-strategier.

  185. Det kan också öka förmågan
    till medkänsla.

  186. Två studier har tittat på
    hur det här påverkar medarbetare.

  187. Om ledarna har hög medveten närvaro-

  188. -minskar stressen bland medarbetarna
    och ökar prestationen.

  189. Mindfullness är en teknik man lär sig
    där man är i nuet.

  190. -och där man stärker förmågorna
    att notera och stärka sitt "mind"-

  191. -men också förmågan att hantera
    emotioner, relationer och stress-

  192. -och att agera medvetet. Ibland
    betyder det att inte göra nåt alls.

  193. Det tittar vi på
    i det pågående projektet.

  194. Det var en interventionsstudie
    med 40 chefer på ett telekombolag-

  195. -varav 20 fick gå
    ett mindfullness-program i 8 veckor-

  196. -med en kombination av mindfullness
    och emotionell intelligens.

  197. Vi mätte dem före, efter åtta veckor
    och efter sex månader.

  198. Vi ville titta på faktorer
    som vi har sett att är viktiga-

  199. -för den egna hållbarheten
    bland ledare.

  200. Självmedkänsla, switching off, hälsa
    och gränshantering, bland annat.

  201. Vi tittade också på mindfullness
    i sig. Många tidigare studier-

  202. -har inte mätt
    om mindfullness i sig påverkas.

  203. Det är ganska viktigt.

  204. Det vi ser efter sex månader-

  205. -är att både mindfullness
    och självmedkänsla ökar och består.

  206. Man ökar också sin gränshantering
    och kan "switch off" i högre grad.

  207. Man får bättre återhämtning
    och livsbalans.

  208. Flera faktorer
    handlar om välbefinnandet.

  209. Man känner sig mer intresserad
    och mer levande och glad.

  210. Livet känns meningsfullt. Man har
    varma och tillitsfulla relationer.

  211. De erfarenheter man har
    och de utmaningar man går igenom-

  212. -blir möjligheter till utveckling
    för att bli en bättre person.

  213. Det autentiska ledarskapet
    handlar om-

  214. -att våga visa öppenhet och sårbarhet
    och våga stå för sina åsikter.

  215. Det ökar ganska kraftigt.

  216. Vissa av effekterna består inte över
    6 månader, ex. autentiskt ledarskap.

  217. Man kan tänka sig att kontexten är
    viktig, för att det ska hålla i sig.

  218. Kontexten måste stödja det.

  219. Det kan vara svårt
    att vara öppen och sårbar-

  220. -i en miljö där det kanske är svårt
    att upprätthålla det själv.

  221. Men överlag ser vi
    ganska långsiktiga effekter.

  222. Jag vill ge er några citat
    från dem vi har intervjuat.

  223. "Det öppnar för att se mig själv och
    andra med kärlek och acceptans."

  224. "Vi är alla lika
    med våra styrkor och svagheter."

  225. "Det är en befrielse
    och ger ett välbefinnande."

  226. "Jag har jobbat gränslöst
    och glömt bort att känna efter."

  227. "På en viss nivå måste man
    kunna sätta sina egna gränser."

  228. "Det har jag inte varit medveten om."

  229. "Det påverkar medarbetarna och skapar
    lugn i en själv och gruppen."

  230. "Det är en fördel att vara
    en hel människa på jobbet."

  231. "Det öppnar sårbarheter.
    All smärta man bär på väller fram."

  232. "Jag har fått kontakt med mig själv
    och blivit mer accepterande"-

  233. -"och fått insikt om att jag måste
    jobba på att ta hand om mig själv."

  234. I dag har vi pratat om hållbar
    framtid i en föränderlig värld.

  235. Jag sysslar med
    hållbart arbetsliv och ledarskap.

  236. Självklart inkluderar det nåt större.

  237. För att återvända till
    en av mina husgurus Hartmut Rosa-

  238. -så menar han att resonans
    som motvikt till alienation-

  239. -inte är ett emotionellt tillstånd
    vi kan förverkliga själva-

  240. -utan det är en form av relation
    med oss själva och vårt inre-

  241. -och med vår sociala omvärld.

  242. För att minska alienationen
    och i stället bygga resonans-

  243. -behöver vi både förändra egna
    attityder och jobba på oss själva-

  244. -och våra organisatoriska strukturer.

  245. Resonans är nåt vi behöver införliva
    i vår vardag.

  246. Vi i våra organisationer
    och vårt samhälle-

  247. -måste skapa möjligheter
    för de oaserna att uppstå.

  248. Det ska löpa genom
    hela vår samhällsstruktur. Tack.

  249. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens ledarskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Christin Mellner föreläser om ledarskap och ledares roll i ett föränderligt samhälle. Hon presenterar forskning kring vad ledare själva behöver för att klara sina uppdrag. Vikten av organisatoriska stödstrukturer och individuella förhållningssätt betonas. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Företagsekonomi, Företagsorganisation, Ledarskap, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Konsten att göra skillnad

Mänskligheten står under de närmaste decennierna inför stora utmaningar. Professor Stefan Einhorn menar att vi har möjlighet att skapa en bättre värld där människor inte svälter, barn inte dör i onödan på grund av undermålig sjukvård etc. Men vi kan också förstöra förutsättningarna för allt mänskligt liv. Enligt Einhorn är godhet och visdom två egenskaper vi bör sträva efter för att överleva resan in i framtiden. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Pålitlighet och kreativitet - två oumbärliga egenskaper

Martin Ingvar föreläser om personliga egenskaper som kommer att vara viktiga i framtidens samhälle - pålitilighet och kreativitet. Varför kommer just dessa egenskaper att värderas högt? Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Nödvändiga färdigheter för att växa som människa

Teknologisk och kulturell utveckling har givit oss människor mer makt och potential än någonsin. Samtidigt riskerar vi att åsamka oss själva och världen stor skada. Vilka färdigheter behöver vi utveckla för att kunna hantera förändring? Caroline Sahlborn och Jan Artem Henriksson presenterar fem mänskliga förmågor som alltid kommer att vara värdefulla oavsett hur samhället utvecklas. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Psykopatiska drag i vardagen

Karolina Sörman föreläser om psykopatiska drag kopplat till arbetsliv. Hon presenterar modeller som utgår ifrån att människor har varierande grader av psykopatiska drag. Kan det vara fördelaktigt att vara extremt orädd? Kan oärliga bedragare accepteras i grupper av människor där de flesta är ärliga och pålitliga? Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Vad får oss att krascha - och sedan resa oss igen?

Läkaren och forskaren Walter Osika berättar om stress och utmattning. Hur påverkas tankeförmågan och den känslomässiga regleringen av brist på återhämtning? Han beskriver riskfaktorer för utmattning och hur ett medvetet förhållningssätt kan förebygga ohälsa. Självkännedom beskrivs som central för andra förmågor som är viktiga, såsom medkänsla, kreativitet och kritiskt tänkande i komplexa högstressmiljöer. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Framtidens ledarskap

Forskaren Christin Mellner föreläser om ledarskap och ledares roll i ett föränderligt samhälle. Hon presenterar forskning kring vad ledare själva behöver för att klara sina uppdrag. Vikten av organisatoriska stödstrukturer och individuella förhållningssätt betonas. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Alternativa fakta - om kunskapen och dess fiender

Åsa Wikforss reder ut fenomenen post-sanning och faktaresistens ur ett filosofiskt och ett psykologiskt perspektiv. Hon förklarar vad det innebär att ha kunskap och varför kunskapen är så värdefull. Hon beskriver också de psykologiska mekanismer som gör att vi i vissa situationer inte förmår ta till oss fakta. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Alternativa fakta - om kunskapen och dess fiender

Åsa Wikforss reder ut fenomenen post-sanning och faktaresistens ur ett filosofiskt och ett psykologiskt perspektiv. Hon förklarar vad det innebär att ha kunskap och varför kunskapen är så värdefull. Hon beskriver också de psykologiska mekanismer som gör att vi i vissa situationer inte förmår ta till oss fakta. Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Första jobbet

Det allra första jobbet - är det då man blir vuxen, lär sig gå upp på morgonen, sköta sin ekonomi och ta ansvar? Vi pratar prestationsångest och framtidsdrömmar med Alice som har sitt första extrajobb, och Mikael som är färdigutbildad och just blivit anställd. Vi pratar även om hur man får ett jobb fastän ens cv gapar tomt.