Titta

UR Samtiden - Tänka på att tänka

UR Samtiden - Tänka på att tänka

Om UR Samtiden - Tänka på att tänka

Föreläsningar från ett tvärvetenskapligt symposium om tänkande hos människor och andra djur - vad det är, hur det fungerar, hur det utvecklats och vad som skiljer människans sätt att tänka från djurens. Inspelat den 14-15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Tänka på att tänka : Intelligent beteende hos djurDela
  1. Tänkande innebär här
    "omorganisering av information"-

  2. -"insamlad i olika sammanhang
    och vid olika upplevelser."

  3. I programmet heter mitt föredrag
    "Intelligent beteende hos djur".

  4. Jag har avgränsat det lite
    till "Tänkande hos djur".

  5. Vad som helst kan vara intelligent,
    men allt är inte tänkande.

  6. En reflex eller liknande kan vara
    intelligent då den hjälper organismen-

  7. -men med tänkande
    menar vi något lite mer begränsat.

  8. Problemet med tänkande hos djur-

  9. -är något som Patrik antydde.

  10. Här är tre olika grupper som eventuellt
    tänker: människor, maskiner och djur.

  11. Man kan ställa tre frågor om dem.

  12. Kan vi observera dem, vet vi vad de gör
    och tänker de?

  13. Det är aktuella frågor
    för den här konferensen.

  14. Vi kan observera beteendet
    hos alla tre.

  15. Vi är rätt säkra på
    att människor kan tänka.

  16. Vi vet inte riktigt hur vi gör.

  17. Vi vet hur maskiner fungerar,
    eftersom vi har byggt dem.

  18. Det diskuteras fortfarande
    huruvida de tänker eller inte.

  19. Djur vet vi minst om.

  20. Vi ser vad de gör men är inte överens
    om hur de fungerar på insidan-

  21. -och vi vet inte huruvida
    vi kan kalla det de gör för tänkande.

  22. Det huvudsakliga problemet
    med tänkande hos djur-

  23. -är att vi saknar erfarenhet
    av vad som försiggår inuti djur.

  24. Vi vet inte vad som händer där inne.

  25. För att avgränsa frågan
    ska jag prata om vad tänkande är.

  26. Vad är alternativet?
    Vad gör djur om de inte tänker?

  27. Vad vet vi om de här två frågorna?

  28. Det här är ingen linjär beskrivning
    av föredraget.

  29. Jag blandar de tre frågorna,
    men ni kan ha dem i åtanke.

  30. Vi ska inte definiera tänkande -
    det kanske är för svårt-

  31. -men vi ska skapa oss en förståelse
    för vad det kan vara.

  32. Tänk er att ni är en skog. Ni är
    hungriga och ser de här frukterna.

  33. Jag hade aldrig sett sådana här.
    Jag googlade på "konstig frukt".

  34. Jag visste inte om de är ätliga.

  35. De visade sig vara det,
    men de hade kunnat vara giftiga.

  36. Tänk er ett hungrigt djur
    som upplever två saker.

  37. Det går till plats A i skogen.

  38. Det ser frukten, blir skeptiskt
    och går därifrån utan att äta den.

  39. Sen kommer till det plats B
    och ser samma frukt.

  40. Nu är det så hungrigt
    att det tar risken.

  41. Det äter frukten och dör inte.
    Frukten är god och så vidare.

  42. Frågan är: Vad gör djuret?

  43. Om man fortfarande är hungrig
    och har märkt att frukten är ätlig-

  44. -vore det bästa
    att återvända till det första stället.

  45. Djuret skulle behöva...
    Det här är två upplevelsesekvenser.

  46. Gå till plats A, se frukten.
    Gå till plats B, se frukten, ät, sötma.

  47. Nu vill vi att djuret gör så här:

  48. Gå till plats A, se frukten, ät frukten
    och få belöning i form av socker.

  49. Som ni ser på den här
    handlings- och upplevelsesekvensen-

  50. -består den av delar
    av de andra upplevelserna.

  51. Här är upplevelse 1
    och en del av upplevelse 2.

  52. Så...

  53. Tänkande är att ta olika upplevelser,
    kanske från olika sammanhang-

  54. -och kombinera dem för att dra
    en slutsats om vad som kan hända.

  55. De två upplevelserna måste
    kommas ihåg och vägas samman.

  56. Det innebär
    att man måste minnas upplevelse 1-

  57. -fastän den saknade relevans
    när den inträffade.

  58. När man såg frukten visste man inte-

  59. -att den senare skulle bli en källa
    till energi och näringsämnen.

  60. Det här är ett problem.
    Man kan inte minnas allt.

  61. Man ser, upplever och känner
    för mycket.

  62. Minnet kan inte vara en fullständig
    inspelning av allt djuret är med om.

  63. Tänkande innebär här
    "omorganisering av information"-

  64. -"insamlad i olika sammanhang
    och vid olika upplevelser."

  65. Åtminstone en del av informationen
    måste lagras i minnet-

  66. -när informationens värde är okänt.

  67. Sådana här frågor
    har förekommit länge inom psykologin.

  68. Nationalkommittén för psykologi
    är inte här-

  69. -men jag representerar ämnet som
    anställd på en psykologisk institution.

  70. Ett av de koncept-

  71. -som utvecklat idén om att djur samlar
    in och omorganiserar information-

  72. -är kognitiva kartor.

  73. En kognitiv karta är det man har i
    huvudet när man tänker på sin bostad.

  74. Man vet var badrummet och köket är.

  75. Om jag frågar hur du går från sängen
    till köket så kan du föreställa dig det.

  76. Du har en kognitiv karta av din bostad.

  77. Har djur också kognitiva kartor?

  78. Ett av de mest kända experimenten
    är nästan hundra år gammalt år nu.

  79. Man satte råttor
    i en rätt komplicerad labyrint.

  80. De började här, och det fanns mat här-

  81. -åtminstone vid vissa tillfällen.

  82. I det här experimentet
    var vissa av dörrarna stängda.

  83. Här är vägen till belöningen.

  84. De behövde svänga vänster eller höger
    ett antal gånger för att komma fram.

  85. Varför är det här svårt?

  86. Labyrinten bestod av fjorton val
    mellan vänster och höger.

  87. Det finns en unik sekvens av fjorton val
    som leder till belöningen.

  88. Problemet är att det finns
    över 16 000 olika sekvenser-

  89. -så det tar ett tag att hitta den rätta.

  90. Det här är ett generellt problem som
    kallas för en kombinatorisk explosion.

  91. En sekvens med många handlingar
    ger så många möjligheter-

  92. -att det blir en utmaning att hitta
    rätt sekvens genom att prova sig fram.

  93. Den här sortens problem uppstår-

  94. -varje gång man måste lära sig
    en sekvens av olika handlingar.

  95. Ett av de mest kända exemplen
    på intelligens i naturen-

  96. -är schimpanser
    som kan knäcka nötter.

  97. De använder två stenar
    som städ respektive hammare.

  98. De kan lära sig att öppna nöten.

  99. Primatologer har kommit fram till att
    sekvensen består av fem handlingar.

  100. Att ta upp nöten, lägga den på stenen,
    ta upp stenen, slå och äta.

  101. De har också sett
    att schimpanser som lär sig...

  102. Det är bara fem handlingar
    i sekvensen-

  103. -men när de lär sig
    gör de många saker.

  104. De rullar stenen,
    försöker knäcka nöten med armbågen-

  105. -slår den mot marken...
    Saker som inte fungerar.

  106. De har en repertoar
    på fyrtio möjliga handlingar.

  107. Det här innebär-

  108. -att det finns ungefär
    100 miljoner möjliga sekvenser-

  109. -av vilka några enstaka fungerar.

  110. Ett liknande problem
    uppstår vid all sekvensinlärning.

  111. Möjligheterna ökar väldigt snabbt
    när sekvensen blir längre-

  112. -och när de möjliga handlingarna ökar.

  113. Vi går tillbaka
    till råttorna i labyrinten.

  114. Man visste att råttorna kunde lära sig
    att hitta i labyrinten och hitta mat-

  115. -men det man ville ta reda på var
    om de använde en karta av labyrinten.

  116. Om de hade en mental karta.

  117. Tolman och Honzik, som var först,
    lade upp experimentet så här:

  118. Det finns tre grupper av djur,
    och experimentet har två faser.

  119. En grupp som vi kallar matgruppen-

  120. -hittar alltid ost
    i slutet av labyrinten.

  121. Det var inte ost, men det ser bättre ut.

  122. En annan grupp hittar aldrig något.
    De springer bara omkring.

  123. Den tredje gruppen är den viktiga.

  124. Under några dagar hittar de inget.

  125. Efter ett tag,
    om de tar sig till matbehållaren-

  126. -så hittar de osten.

  127. Så här klarade sig grupperna.
    Här har vi matgruppen.

  128. Som ni ser börjar de med att
    göra många misstag och välja fel väg-

  129. -men sen minskar misstagen,
    och de hittar osten ganska snabbt.

  130. Det här var utvecklingen
    under ungefär sjutton dagar.

  131. Linjen här är skiftet mellan faser och
    påverkar inte de två första grupperna.

  132. Det här är gruppen
    som aldrig hittade någon mat.

  133. De har ingen anledning
    att springa till matbehållaren.

  134. Den är lika tom som labyrinten i övrigt,
    så de lär sig inte att gå dit.

  135. Den intressanta gruppen
    är som sagt "ingen mat/mat"-gruppen.

  136. Det fanns ingen mat i tio dagarna,
    men sen lade man dit mat.

  137. Tolman och Honzik upptäckte
    att på bara en dag-

  138. -minskade antalet felbeslut enormt.

  139. De här råttorna blev snabbt bättre-

  140. -än de som hade hittat mat hela tiden.

  141. Deras slutsats var att även om råttorna
    i början inte verkade lära sig något-

  142. -så memorerade de labyrinten.

  143. Så fort de hittade mat någonstans-

  144. -kunde de omedelbart
    tänka ut vägen för att ta sig dit.

  145. Det är som en plats i ens bostad.

  146. Man vet precis hur man ska ta sig dit.

  147. Det här talade för-

  148. -att djur bygger upp komplicerade
    representationer av sin omgivning-

  149. -och använder dem
    för att planera sin väg.

  150. Det kallas den kognitiva kartan.

  151. Väldigt nyligen-

  152. -ungefär 75 år efter
    att det här experimentet genomfördes-

  153. -föreslog en kille som inte var
    så känd annars ett annat alternativ.

  154. Han sa: "Titta på de första dagarna."

  155. "Också råttorna som aldrig hittar mat -
    de röda - begår färre misstag."

  156. "Hur kan de göra det
    om de inte får någon belöning?"

  157. "För dem är inget beslut felaktigt
    eller intelligent."

  158. "Det finns aldrig mat."

  159. Jensen lade märke till ett viktigt
    problem med labyrintens struktur.

  160. Den längsta vägen utan
    återvändsgränder är också rätt väg.

  161. Vad råttorna enligt honom gör
    de första dagarna-

  162. -är att lära sig
    att undvika återvändsgränderna.

  163. De gillar inte
    att hamna i en återvändsgränd.

  164. När man har sett att det är tomt där
    vill man fortsätta att utforska.

  165. Det är också farligt för råttor
    att bli inträngda i ett hörn.

  166. I naturen skulle de bli lättare
    att fånga för rovdjur.

  167. Han sa: "Det som händer här"-

  168. -"är att råttorna lär sig den här vägen
    även om det inte finns någon mat."

  169. "De försöker undvika
    återvändsgränderna."

  170. "När man lade in mat
    hittade de den snabbt"-

  171. -"eftersom de lärt sig vägen
    av andra skäl."

  172. "Det här är inget otvetydigt belägg
    för en kognitiv karta."

  173. "Det finns en alternativ förklaring,
    som inte bygger på att råttan tänker."

  174. Många årtionden före Jensen-

  175. -framförde Spence och Lippitt också
    kritik mot experimentet.

  176. Deras kritik var främst metodologisk.

  177. "Varför studera tänkande"-

  178. -"i en komplicerad labyrint
    som kräver fjorton handlingar?"

  179. "Vi borde börja med en labyrint
    med ett val."

  180. De kan välja vänster eller höger.

  181. De gjorde det intressant
    på följande vis:

  182. Nu finns det bara två grupper:
    matgruppen och nollgruppen.

  183. Det finns två faser.

  184. Skillnaden är att
    i den första fasen är djuren törstiga.

  185. De har fått vara utan vatten
    under en period.

  186. I den andra fasen har de fått vatten
    men är hungriga.

  187. De har inte ätit på ett tag.

  188. Det finns två grupper.

  189. Matgruppen hittar alltid ost här
    och vatten här.

  190. Nollgruppen hittar inget här
    och vatten här under den första fasen.

  191. Under den andra fasen
    hittar de mat och vatten.

  192. Vad är syftet med experimentet?

  193. De menade att om råttan lär sig hur
    labyrinten är utformad under fas ett-

  194. -så lär den sig att det finns
    mat till vänster och vatten till höger.

  195. I början, när den är törstig,
    går den åt höger för att få vatten.

  196. När man gör den hungrig
    borde en smart råtta säga:

  197. "Jag går inte dit,
    för jag behöver inte vatten nu."

  198. "I stället borde jag gå dit till maten."

  199. Här är resultatet. Det här är andelen
    val av vatten i procent under fas ett.

  200. Båda grupperna
    lär sig att välja vattnet.

  201. Först vet de inte var vattnet är
    och går bara dit 50 % av gångerna-

  202. -men väldigt snart
    går de dit 100 % av gångerna.

  203. Nollgruppen hade inte hittat mat där,
    men det hade matgruppen.

  204. Nu ser vi vad som händer
    när vi gör råttorna hungriga.

  205. Det här är nollgruppen.

  206. Inledningsvis fortsätter de
    att gå till vattnet.

  207. De vill inte ha vatten,
    men de vet inte att det finns mat där.

  208. Efter att ha gått till vattnet
    några gånger-

  209. -tycker de här råttorna
    att det är oaptitligt.

  210. De behöver inte vatten,
    så de utforskar den andra sidan.

  211. De hittar maten, så snabbt...

  212. Ursäkta.
    Det här är andelen val av mat i procent.

  213. Det står fel. Det är val av mat.

  214. Inga val av mat i början,
    och i slutet väljer de mat.

  215. Det intressanta är att matgruppen
    beter sig precis likadant.

  216. Trots att de nu är hungriga-

  217. -fortsätter de att gå till vattnet
    de första gångerna.

  218. De upprepar det
    som har fungerat tidigare.

  219. De lägger ingen vikt vid att deras
    nuvarande behov ser annorlunda ut.

  220. Fastän de till slut lär sig att gå dit-

  221. -så verkar de inte använda
    informationen de fick under fas ett-

  222. -då de hela tiden såg mat där.

  223. De lär sig i samma takt-

  224. -som råttorna som inte hittade mat
    i labyrinten i början.

  225. Spences och Lippitts slutsats var-

  226. -att råttorna inte kunde tänka igenom
    sina handlingar.

  227. De lyckades inte
    använda tidigare erfarenheter-

  228. -för att uppfylla sina förändrade behov.

  229. De föreslog att allt som hände-

  230. -var att råttorna lärde in en procedur -
    en vana.

  231. "Om jag är i labyrinten
    så går jag åt höger."

  232. Det här stämmer överens med vad
    vi vet om associativ inlärning hos djur.

  233. Associativ inlärning är
    som en sorts byggsten för all inlärning.

  234. Det saknar dock den omorganisering
    av information som vi kallar tänkande.

  235. Alla teorier om associativ inlärning...

  236. Det finns tyvärr inte bara en enda,
    eftersom folk inte är överens.

  237. Det finns byggstenar. Vi fokuserar
    på små upplevelsesekvenser.

  238. Djur får någon sorts stimulus.
    "Jag är i startfållan."

  239. De gör något.
    "Jag går åt höger."

  240. De får en andra stimulus.
    "Nu är jag någon annanstans."

  241. I Spences och Lippitts labyrint
    var startfållan stimulus nummer ett.

  242. Gick de åt höger så såg de vattnet.

  243. Associativ inlärning-teorierna
    handlar om att förklara eller undersöka-

  244. -hur djur lär sig av
    de här små lösryckta erfarenheterna.

  245. En sak som händer är vad man
    kan kalla stimulus-respons-inlärning.

  246. Man lär sig en handlings värde
    i en viss situation.

  247. I det här fallet
    skulle det uttryckt i ord vara:

  248. "Om jag är i startfållan
    ska jag gå åt höger. Det är bra."

  249. Man måste också bestämma sig
    för vilka handlingar man ska utföra.

  250. Här verkar djur använda en enkel regel
    i stil med:

  251. "Om jag tror att höger
    är tio gånger bättre än vänster-"

  252. -"går jag åt höger tio gånger oftare."

  253. Det här är intressant, eftersom de inte
    helt väljer bort det sämre alternativet.

  254. Det väljer det ibland,
    och det är viktigt eftersom...

  255. Det tillåter utforskning.

  256. Om man bara fokuserar på det man
    redan vet upptäcker man inget nytt.

  257. Det är viktigt att inte alltid
    välja den säkra vägen-

  258. -utan att ibland utforska andra val.

  259. Det här verkar djur vara ganska bra på.

  260. En annan del av associativ inlärning
    kan vi kalla stimulus-värde-inlärning.

  261. Man lär sig inte bara värdet
    på handlingen "gå åt höger".

  262. Man börjar också tycka att startfållan
    är en bra plats att vara på.

  263. Stimulus-värde-inlärning handlar om
    att lära sig värdet i situationer.

  264. Att jag är nära rummet
    där man beslutar om Nobelpris-

  265. -lär hjälpa mig att få Nobelpriset.

  266. Jag lär mig om den här platsen.

  267. Råttan lär sig i det här fallet
    att det är bra att vara i startfållan-

  268. -eftersom det signalerar
    att rätt handling-

  269. -i mitt fall att publicera artiklar -
    leder till en belöning.

  270. Både handlingar och situationer
    kan ses som potentiellt värdefulla.

  271. Med bestraffning
    kan man få ett djur att se en situation-

  272. -som något man vill undvika
    snarare än något att sträva efter.

  273. Stimulus-värde-inlärning
    är det som gör det möjligt för djur-

  274. -att lära sig
    hela sekvenser av handlingar.

  275. All inlärning
    handlar faktiskt om sekvenser.

  276. Vill man göra en annan analys-

  277. -av den lilla labyrinten
    som vi precis pratade om-

  278. -skulle man kunna säga
    att djuret inte bara måste gå åt höger.

  279. Det måste först gå till mitten
    och sen åt höger - två handlingar.

  280. Är man filosofiskt lagt kan man dela
    handlingarna på mitten gång på gång.

  281. Det blir
    ett "Akilles och sköldpaddan"-problem-

  282. -men vi nöjer oss med två steg.

  283. Råttan lär sig att när den är
    i startfållan ska den gå till mitten.

  284. När den är där
    kan den gå åt höger och hitta vattnet.

  285. Man måste gå framåt,
    men det belönas inte omedelbart.

  286. Varför är det så att råttan inte
    bara stannar där eller går tillbaka?

  287. Tanken är att om man utför
    rätt sekvens av en slump...

  288. Kan man från mitten gå åt höger och
    hitta vatten så får mitten ett värde.

  289. Stimulus-värde-inlärningen
    säger att det är en bra plats.

  290. Nu räknas handlingen att gå framåt
    som värdefull-

  291. -eftersom den tar en till mitten, som
    har ett värde då den leder till målet.

  292. Det slutgiltiga värdet
    av något i slutet av en sekvens-

  293. -kan spåras bakåt längs sekvensen.

  294. Man kan skapa en sekvens
    utan att planera den.

  295. Man ser vissa situationer
    som värdefulla-

  296. -och strävar efter att hamna i dem.

  297. Hur kraftfull är associativ inlärning?

  298. Är det tänkbart att djur inte tänker-

  299. -utan att det handlar om sådan här,
    enklare inlärning utan planering.

  300. De bara lär sig
    om handlingar och situationer.

  301. Djur kan göra komplicerade saker,
    som att använda verktyg-

  302. -för att, som i det här fallet,
    få ut termiter ur en termitstack.

  303. Det här är ingen naturlig situation.

  304. Det är på ett zoo,
    men det förekommer i det vilda också.

  305. Min enkla schematiska framställning
    över associativ inlärning-

  306. -kan bevisas matematiskt.

  307. Google kan enkelt bevisa
    att man kan lära sig vad som helst-

  308. -förutsatt att ett par förutsättningar
    är uppfyllda.

  309. En är att alla relevanta situationer-

  310. -måste utforskas
    tillräckligt många gånger.

  311. Man kan inte avgöra
    om det är bra att vara här-

  312. -om man aldrig har varit här
    eller bara har varit här en gång.

  313. Det krävs också mycket tid.

  314. Att utforska omgivningen
    är ofta väldigt tidskrävande.

  315. Man kan visa att inlärningstiden
    för att lösa ett visst problem-

  316. -beror på problemets struktur.

  317. Jag går inte in på detaljer,
    men i bästa fall-

  318. -ökar tiden linjärt
    för varje steg i sekvensen.

  319. Vill man ha en längre sekvens lägger
    man till lika mycket tid för varje steg.

  320. En datavetare skulle säga
    att det här är överkomligt.

  321. Lär jag mig tio steg på ett år
    så lär jag mig tjugo steg på två år.

  322. Inget dramatiskt inträffar.

  323. I värsta fall kan inlärningstiden
    dock öka exponentiellt-

  324. -med sekvensens längd.

  325. Man kanske lär sig tio steg på ett år,
    men tjugo steg tar 100 eller 200 år.

  326. Det blir en explosion i inlärningstid
    för de svåraste problemen.

  327. Det vi som naturvetare
    är intresserade av är huruvida...

  328. Associativ inlärning kan lösa uppgiften,
    men går det att göra på rimlig tid?

  329. Kan en simulerad schimpans lära sig
    lika snabbt som riktiga schimpanser-

  330. -med antagandet
    att vi bara har associativ inlärning?

  331. Det här var okänt
    tills vi förra året gjorde en analys.

  332. Vi upptäckte att det verkar
    som om associativ inlärning-

  333. -kan lära någon
    att använda sekvenser-

  334. -som nötknäckning, termitfiske
    och så vidare på rimlig tid.

  335. Det handlar inte om fyra timmar-

  336. -som när Patrik pratade om
    att bli världsmästare i schack.

  337. En schimpans lär sig att knäcka nötter
    på tre, fyra, fem år.

  338. Det är mycket inlärning.

  339. Antar man att de kan försöka
    tio, tjugo, trettio gånger om dagen-

  340. -är sådan inlärning möjlig
    med associativ inlärning.

  341. Vi har en formell modell som jag
    låter vara här medan jag pratar.

  342. Den kan vara av intresse
    för datakunniga personer.

  343. Man kan kontrollera om modellen
    återskapar djurets beteende.

  344. Modellen är ganska specifik.

  345. Nu vill jag vända blad och fråga:

  346. Hur kan djur lära sig
    att lösa de svåra problemen?

  347. Som jag sa är det värsta scenariot-

  348. -att inlärningstiden
    kan bli väldigt lång.

  349. Även med en effektiv inlärningsalgoritm
    som klarar i princip vad som helst-

  350. -har djur alltid ont om tid.

  351. Fågelungar kan inte ägna flera år åt att
    lära sig vilka fåglar som är farliga.

  352. Det måste gå snabbt.

  353. Annars hälsar man på hökar och örnar
    och tror att de är en ens vänner.

  354. Det slutar inte bra.

  355. Inlärning måste vara effektivt,
    och ett sätt på vilket djur-

  356. -gör svåra inlärningsproblem enklare
    är genom att fuska.

  357. De föds med viss kunskap
    om problemet.

  358. Gener kan påverka beteenden.

  359. Framför allt samspelar de, ibland
    på fascinerande sätt, med inlärning.

  360. De ger djuret kunskap.

  361. Ett nyfött djur
    vet inte vad det ska göra-

  362. -men det har en viss uppfattning
    om vad som är rätt att göra.

  363. Jag har två exempel.

  364. Jag hittade inga bilder som inte var
    copyrightskyddade, så jag ritade själv.

  365. Det här ska föreställa smutsgamar.
    Det är en väldigt vacker fågel.

  366. En intressant sak de gör är att använda
    stenar för att knäcka strutsägg.

  367. Strutsägg är väldigt svåra att knäcka-

  368. -men de kan göra det gång på gång.

  369. De tar upp en sten och
    släpper den på ägget tills det knäcks.

  370. När de vuxna gamarna gör det
    ser de väldigt smarta ut.

  371. Ungarna, däremot...

  372. Från att de är små,
    innan de ens har sett ett ägg-

  373. -plockar de upp stenar
    och kastar i väg dem.

  374. De går omkring och kastar sten.

  375. Besläktade fågelarter använder samma
    teknik för att knäcka mindre ägg.

  376. Om man har ett hönsägg
    så behöver man ingen sten.

  377. Man kan plocka upp det med näbben
    och krossa det mot marken.

  378. Det fungerar inte med strutsägg.

  379. Folk som har studerat
    det här beteendet tror-

  380. -att det utvecklades
    ur beteendet att släppa ägg.

  381. Vid något tillfälle-

  382. -utvecklade gamarna en
    liten förändring i vad de plockade upp.

  383. I stället för ägg
    plockade de upp stenar.

  384. Först visste de inte vad de skulle göra-

  385. -men genom erfarenhet lärde de sig
    att om de släpper stenar på ägget-

  386. -så knäcks strutsägget.

  387. Det här beteendet ser intelligent
    och planerat ut hos vuxna fåglar.

  388. När ungarna lär sig beteendet-

  389. -ser det ut som
    en massa försök att hitta rätt sätt-

  390. -utifrån en genetiskt baserad aning.
    Gamungen planerar inte det här.

  391. Den har aldrig sett ett ägg,
    men den börjar med beteendet...

  392. ...utan något syfte.

  393. En annan genetisk vägledning vid
    inlärning är vad djur lägger märke till.

  394. Det här ska föreställa en råtta som
    dricker något nytt när den hör musik.

  395. Eller något annat ljud.

  396. I experimentet smaksätter man vattnet
    med kanske pepparmint eller körsbär.

  397. Sen gör man råttan sjuk.

  398. Vad lär sig råttan?

  399. Vet man ingenting kan man säga:

  400. "Jag lyssnade på musik
    och kände en ny smak."

  401. "Musik och pepparmint.
    Sen blev jag sjuk."

  402. Hur använder man informationen
    för att förbättra sitt beteende?

  403. Det enda rimliga
    är att undvika pepparmintvattnet.

  404. Vi som rationella människor vet
    att musiken...

  405. ...inte har med sjukdomen att göra.

  406. Den beror på något man åt,
    inte något man hörde.

  407. Det vet även råttor. Inte på rationell
    grund, utan tack vare predisposition.

  408. När de blir sjuka kategoriserar de
    det senaste de åt som farligt.

  409. Saker de såg eller hörde medan de åt
    utvecklar de ingen aversion mot.

  410. Det här är ett sätt på vilket gener-

  411. -genom att i nervsystemet bygga in
    kunskapen att sjukdom beror på mat-

  412. -gör inlärning enklare.

  413. Råttan ödslar ingen tid på musiken -
    bara på smaken.

  414. Slutsatser...

  415. Det blir bra att avsluta nu,
    så har vi några minuter till frågor.

  416. Slutsatser, alltså.
    Tänker den här killen på något?

  417. Förresten: Alla foton...

  418. De flesta fotona, förutom de
    som är från Wikipedia, är Johans.

  419. Han sitter i publiken
    och är en av våra medförfattare.

  420. Ni får lita på mig. Jag kan inte
    gå in på all forskning om djur i detalj.

  421. Jag vågar påstå
    att det är ont om belägg-

  422. -för tänkande enligt min definition,
    sett till experimenten.

  423. Det finns många experiment där folk
    påstår att djur uppvisar tänkande.

  424. Att de omorganiserar information.

  425. De experimenten
    tillhör en av två kategorier.

  426. Den första kategorin:

  427. Uppgiften är inte så svår och
    går att lösa med associativ inlärning.

  428. I den andra kategorin
    studerar man en förmåga-

  429. -som djuret är genetiskt utrustat
    för att vara bra på.

  430. Myror som ska hitta rätt tänker inte
    på hur de ska ta sig hem till stacken-

  431. -men de är programmerade att
    hitta hem med hjälp av saker i naturen.

  432. Jag tror att en del av det-

  433. -som får folk att anta
    att djur tänker ungefär som människor-

  434. -är att associativ inlärning-

  435. -för närvarande inte
    ses som särskilt effektivt.

  436. Men om ni kommer hit i morgon
    och frågar Tim Lillicrap-

  437. -som ska prata om Google DeepMind,
    kommer han att säga-

  438. -att man kan göra mycket med teknik
    som i princip är en starkare version-

  439. -av modellen som jag visade tidigare.

  440. Associativ inlärning kan användas
    för inlärning av komplexa sekvenser.

  441. Evolutionen har också gett djur
    vissa aningar om vad de ska göra.

  442. Är man hungrig ska man leta i marken-

  443. -hellre än att sova
    och snurra runt i en cirkel.

  444. Uppenbarligen ger jag er inte...

  445. ...något fullständigt svar.
    Jag har inget.

  446. Förklarar associativ inlärning och
    predisposition all inlärning hos djur?

  447. Det vet vi inte i nuläget,
    men det går att undersöka-

  448. -om man har gott om stöd
    och doktorander.

  449. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Intelligent beteende hos djur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College, beskriver hur inlärning och genetisk information integreras i djurs beteende för att effektivt anpassa sig till sin omgivning. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Djur, Djurekologi, Djurpsykologi, Naturvetenskap, Zoologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tänka på att tänka

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Intelligent beteende hos djur

Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College, beskriver hur inlärning och genetisk information integreras i djurs beteende för att effektivt anpassa sig till sin omgivning. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande och kulturell evolution

Magnus Enquist, professor vid Centrum for evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, talar om en viktig aspekt av det som gör människan unik: hennes oerhörda flexibilitet vad gäller tänkande och handlande. Att lära sig flexibilitet är emellertid mycket kostsamt. Hos djur löses problemet genom att genetisk information begränsar inlärningsmöjligheterna, men denna förklaring fungerar inte för människan. Enquist föreslår att det i stället är kulturell utveckling som spelar denna roll hos människan, och som gör oss superflexibla vad gäller tänkande, språk, socialt beteende och samarbete. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Mentala representationer

Mentala tillstånd anses allmänt representera andra tillstånd. Men vad innebär representation i detta fall? Ska det definieras i neutrala termer, eller i termer av att mentala tillstånd är medvetna? David Papineau, professor i filosofi vid Kings College, London, argumenterar för att ingen av dessa förklaringar kan redogöra för den kausalt effektiva aspekten av våra representationella förmågor. Inspelat den 14 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En kognitiv agentbaserad simulering

Kollektivt beslutsfattande beskrivs ofta som beslut fattade av en grupp, men i verkligheten är det ju självständiga individer i gruppen som interagerar. Hur bestämmer sig en individ för att delta i ett kollektivt beslut, och hur kommuniceras informationen om individens beslut till gruppen? Joshua Skewes, lektor i filosofi vid Institutet för kultur och samhälle, Aarhus universitet, ger en kognitiv modell för hur individer använder sina preferenser för att vägleda riskabla val, och testar modellen med hjälp av en agentbaserad simulering. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

En introduktion till det psykologiska immunsystemet

Ett bayesianskt medvetande - det vill säga ett medvetande som förutser och värderar konsekvenser av handlingar med bayesianska metoder, enligt den nu populära teorin om "det förutseende medvetandet" - är i grunden ett rationellt medvetande. Men det finns evidens som indikerar att principerna för hur vi skaffar oss och uppdaterar information inte stämmer med den bayesianska förklaringen. Eric Mandelbaum, lektor i filosofi vid Baruch College, New York, föreslår att dessa principer är grundade i upprätthållandet av vad han kallar ett psykologiskt immunsystem snarare än i försök att approximera en bayesiansk processor. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tänka på att tänka

Tänkande i det prediktiva medvetandet

Vad är det vi ser kontra vad vi tänker? Jacob Hohwys, professor i filosofi vid Monash University, Australien, presenterar med både matematiska detaljer och empiriska illustrationer en "prediction error minimization"-modell (PEM) för hur hjärnan (medvetandet) fungerar. Inspelat den 15 december 2017 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: Nationalkommittén för logik, metodologi och filosofi och Nationalkommittén för biologi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.

Fråga oss