Titta

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Om UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Föreläsningar som riktar sig till dig som arbetar med ledarskap i skolan eller förskolan, med både visioner och konkreta tips direkt från verkligheten. Årets tema är likvärdighet och identitet. Det handlar om hur sociala skillnader som föräldrars utbildningsbakgrund, socioekonomiska olikheter och andra faktorer kan påverka elevers skolidentitet. Målet är att skapa en skolmiljö där allas identitet får blomma på bästa sätt. Inspelat den 21-22 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017 : Vem är rektorn?Dela
  1. Grundproblematiken som uppstod
    på 90-talet lever vi alltjämt med.

  2. Den kommer vi att leva med
    tills man hittar-

  3. -ett något mer genialiskt system.

  4. Tack så hemskt mycket.

  5. Väldigt roligt att vara här.

  6. Jag är som sagt sociolog, så jag är
    inte pedagog eller skolforskare.

  7. Jag håller på med nåt
    som kallas "professionsstudier"-

  8. -och har förestått det här centrat
    som ägnar sig åt studier-

  9. -av professioner, profession-
    aliseringsprocesser och annat.

  10. När man får en inbjudan
    att komma och prata-

  11. -blir man först glad, sen förbryllad.

  12. Vill de höra mig?

  13. I vilken kapacitet vill man höra mig?

  14. Jag har skrivit om saker
    som skulle kunna intressera er.

  15. Jag har skrivit om mobbnings-
    begreppets historia, mobbning...

  16. Jag har varit med och gett ut
    Björn Erikssons arbeten om mobbning.

  17. Jag har sysslat med folkbildning-

  18. -för att anknyta
    till det Anna var inne på-

  19. -i en del av hennes uppdrag.

  20. Jag tror att den omedelbara
    anledningen är att förra året-

  21. -så blev jag intervjuad i Skolledaren
    tillsammans med Mats Ekholm-

  22. -om detta: håller rektorsrollen på-

  23. -att utvecklas
    till en egen profession?

  24. Jag har aldrig specialstuderat
    rektorerna på det sättet-

  25. -men jag har haft anledning
    att fundera en hel del över-

  26. -vad den här typen
    av ledningspositioner innebär-

  27. -när de sätts in
    i en professionskontext.

  28. Min tagning på det här...

  29. ...är att jag vill introducera
    två stycken teman.

  30. Det ena är profession,
    det andra är organisation.

  31. Jag ska försöka mig på
    att vara lite personlig här.

  32. Båda mina föräldrar är rektorer.

  33. Det är "Ola, rektorernas son",
    lite grann. I stil med Tarzan.

  34. Så jag har levt igenom
    centrala skeden av rektorskapet.

  35. Jag tänkte ta
    mina föräldrars arbetslivsbakgrund-

  36. -som hjälp för att introducera
    mina teman.

  37. Jag ska börja med min mamma, Lena.

  38. Hon var rektor för
    vårdhögskolan i Växjö under många år.

  39. Just vårdhögskolorna kan vara...

  40. ...ett bra sätt att introducera-

  41. -nånting som har hänt
    de sista 40 åren, men inte bara det-

  42. -och som man kan tala om som
    ett förtätat professionellt landskap.

  43. Titta på den här grafen-

  44. -som ni nog har sett
    i andra sammanhang.

  45. Den visar antalet högskolestudenter
    i Sverige 1945-2004.

  46. Det första man ska lägga märke till
    är det kolossala hoppet omkring 1977.

  47. Det hoppet är inte resultatet
    av en mycket framgångsrik kampanj-

  48. -i marknadsföringshänseende, utan...

  49. ...det är effekten av
    att det som folk läste tidigare-

  50. -i annan regi,
    alltså i en annan form-

  51. -det flyttades 1977
    in i högskolesystemet.

  52. Till de sakerna hörde
    vårdhögskolornas personal-

  53. -studenter, sjuksköterskeelever som
    nu blev studenter i högre utbildning.

  54. Hit hörde en stor grupp.

  55. Inom vårdsektorn
    var det också arbetsterapeuter-

  56. -biomedicinska analytiker...

  57. Viktiga grupper för vårdapparaten.

  58. Och inom utbildningssektorn-

  59. -så är detta det år den obligatoriska
    skolans lärargrupper-

  60. -flyttar in i den högre utbildningen.

  61. Då flyttar samtidigt
    förskollärarna in.

  62. Samt fritidspedagogerna.

  63. För skolsektorn
    så påbörjades här nånting-

  64. -som var att man underställdes
    ett akademiseringskrav.

  65. Ni känner till...

  66. ...vad det har gjort med metodikens
    försvinnande i lärarutbildningen.

  67. Men det som också hände här,
    det är ju att...

  68. Det här sker ju inte över en natt.

  69. När min mor tog över så fanns det
    på sjuksköterskeprogrammen...

  70. Det stod nu i lagen att de
    skulle vila på vetenskaplig grund.

  71. Man skulle...

  72. ...utbilda för högskolemässighet.

  73. Man hade ju personal
    som ofta inte ens hade en fil. kand.-

  74. -och sjuksköterskeskolorna
    hade inte rätt att själva ge det.

  75. Så det har varit
    en lång process av akademisering.

  76. Av omskiftning av kunskapsprofilen.

  77. Om man sen går
    lite längre fram i tiden-

  78. -så ser ni att det sker ett stort
    skutt också från 1990-talet-

  79. -och under 2000-talet.

  80. Och det kan man säga...

  81. ...hör samman med-

  82. -ett frambrytande kunskapssamhälle,
    kan man säga.

  83. Men också en ekonomisk kris,
    som gjorde att allt fler behövde...

  84. ...ta vägen via högre utbildning.

  85. Resultatet av det här har varit
    att högskolorna för sin del-

  86. -har försökt paketera om sina kurser-

  87. -så att de passar
    en arbetsmarknadsnisch.

  88. Vi har fått en förtätning
    av det professionella landskapet-

  89. -dels genom att gamla yrken
    söker en akademisering-

  90. -av utbildningsinnehållet.

  91. Förnärvarande är vi inne i
    en sån process med polisutbildningen.

  92. Vi får se vart den tar vägen.

  93. Samtidigt har vi fått utbildningar
    som söker sina arbetsmarknadsnischer.

  94. Om man ska förstå var rektorerna
    befinner sig i det här-

  95. -så kan man se det på två olika sätt.

  96. Man kan se det å ena sidan som att...

  97. ...det är en yrkesposition-

  98. -ett knippe arbetsuppgifter
    och en grupp människor-

  99. -som skulle kunna bli
    en alldeles egen profession.

  100. Frågan är hur man gör det i ett
    förtätat, professionellt landskap-

  101. -där allt fler utbildningar
    kan leverera motsvarande kunskaper.

  102. Det andra är att man ser rektorn-

  103. -som en utlöpare
    av det statliga uppdraget-

  104. -eller den kommunala organiseringen.

  105. Ser då lärarnas
    professionssträvanden-

  106. -och deras...

  107. ...steg mot
    en stängning av arbetsmarknaden-

  108. -som en randbetingelse
    för det som rektorerna måste göra...

  109. Det har redan nämnts tidigare i dag
    hur en central problematik är:

  110. Hur ska man få tag på folk
    som är behöriga?

  111. Hur ska man få tag på folk alls?

  112. Hur ska man jaga rätt på folk som...

  113. ...behövs
    för att driva det dagliga arbetet?

  114. Det jag vill säga
    med den här första sliden...

  115. ...det är ju
    att det professionella landskapet-

  116. -och det högre utbildningslandskap
    som producerar för det landskapet...

  117. Det är inte nåt som är statiskt.

  118. Det är nåt
    som kontinuerligt förändras.

  119. Om man ska förstå rektorerna
    inom den kontexten-

  120. -så är det viktigt
    att ha den historiciteten med sig.

  121. Jag ska så småningom komma in på
    pappa, som var rektor på högstadiet-

  122. -för att introducera den
    organisatoriska kontext han kom in i-

  123. -och som ger den här professions-
    aspekten en särskild tyngd.

  124. Det är mitt argument.

  125. Men bara för att tydliggöra...

  126. ...hur normalt det är
    med förändring på de här punkterna-

  127. -så vill jag
    dra ut tidsperspektivet lite bakåt.

  128. År 1810 så fick vi-

  129. -en ny sorts entitet i Sverige.

  130. Ett institut som form, som var
    nånting annat är universitetet.

  131. Det första som tillkom
    var det som vid grundandet kallades-

  132. -"Institutet
    för fältläkares danande."

  133. Numera känt
    som Karolinska institutet.

  134. Det man gjorde där
    var att utbilda kirurger.

  135. Det vill säga
    utbilda för yrkesfärdigheter.

  136. Det var inte sånt man ägnade sig åt
    vid universiteten.

  137. Vi fick också
    Gymnastiska centralinstitutet-

  138. -som ägnade sig åt friskgymnastik
    och sjukgymnastik.

  139. Det var inte heller sånt
    som universiteten höll på med.

  140. Vi fick Teknologiska institutet-

  141. -det som i dag är
    Kungliga tekniska högskolan.

  142. Liksom Chalmerska slöjdskolan-

  143. -som nu är Chalmers i Göteborg.

  144. De undervisade för att sörja för-

  145. -produktionen av tekniskt vetande.

  146. Det vill säga att man skulle få...

  147. ...tydliga yrkesfärdigheter
    i en högre utbildningsform.

  148. Det ägnade man inte åt
    på universiteten.

  149. Det är inte förrän under 1900-talet
    som de här institutet-

  150. -fullt ut integreras
    i universitetsväsendet.

  151. Det betyder då att man inte ska se-

  152. -inklusionen av lärargrupperna
    eller sjuksköterskorna-

  153. -eller de biomedicinska analytikerna
    i högskolesystemet-

  154. -som en abnormitet.

  155. Det är sånt
    som hela tiden har pågått.

  156. Det har gällt farmaceuterna,
    tandläkarna, veterinärerna...

  157. Alla de grupperna. Det var inte sånt
    man sysslade med vid universiteten.

  158. Det är till och så att på 1860-talet-

  159. -när John Stuart Mill tillträdde som
    rektor vid St. Andrews universitet-

  160. -sa han att man kan ha olika syn
    på vad ett universitet ska göra-

  161. -men man är åtminstone överens om
    vad det inte är:

  162. Det är inte en plats där man tränar
    folk för en speciell yrkesframtid.

  163. Det låter nästan chockerande i dag.

  164. I dag är det så
    att över hela världen-

  165. -så går den yrkesorienterade
    högre utbildningen framåt.

  166. Inte bara som andel av den utbildning
    som sker inom universitetssystemet-

  167. -utan det är också så
    att i absoluta tal-

  168. -så är det de gamla, disciplinära
    kurserna som går tillbaka.

  169. Även i absoluta tal.

  170. Det här med träning
    för konkreta yrkesfärdigheter-

  171. -har förtätat
    det professionella landskapet enormt.

  172. Det är i det landskapet
    som lärare, rektorer-

  173. -men också förslag
    till nya lärargrupper...

  174. Vad ska det bli av lärarassistenter,
    till exempel?

  175. Ska man placera in dem med
    den franska eller engelska modellen?

  176. Vilken sorts färdighet ska man ha
    för att vara en sån?

  177. Inom vårdområdet så har vi nu
    certifiering av undersköterskor-

  178. -som är på gång. Så att här kommer...

  179. Vi kan förvänta oss att det är ett
    system som kontinuerligt utvecklas-

  180. -men där det också blir allt trängre.

  181. Om ni tänker på det här
    som ett ekologiskt system...

  182. ...så är det väldigt trångt,
    väldigt artrikt, i de här nischerna.

  183. De här instituten-

  184. -blev så småningom omvandlade
    just till högskolor-

  185. -utan att för den skull
    vara en del av universitetssystemet.

  186. På ett sätt så anknyter det här-

  187. -till nåt som Leili var inne på,
    nämligen detta med bildning.

  188. Man ska nog inte glorifiera
    den bildningstanke-

  189. -som fanns på universiteten
    omkring 1800-talets mitt.

  190. Om du skulle ta dig vidare
    och få en examen från universitetet-

  191. -måste du tentera i samtliga ämnen
    vid filosofisk fakultet.

  192. Samtliga ämnen.

  193. Det sätter bestämda gränser för-

  194. -hur precis man kan vara
    i sin undervisning.

  195. Det sätter gränser för-

  196. -hur mycket
    man kan vetenskapsbasera den.

  197. Alltså hur mycket man kan driva den-

  198. -mot att vara en specialiserad,
    vetenskaplig undervisning.

  199. Hur mycket kan man förbereda...

  200. Hur mycket kan man förbereda
    sina studenter för en yrkesframtid?

  201. Så bildning är bra-

  202. -men den bildning som vi hade
    vid 1800-talets mitt-

  203. -satte bestämda gränser
    för specialisering.

  204. Specialisering utan den är inte bra.

  205. Men specialisering och förberedelse
    för den konkreta yrkesutövningen...

  206. Det får sägas vara ett framsteg
    att vi har kommit dit-

  207. -och att utbildningarna-

  208. -till ingenjörer, sjuksköterskor,
    kirurger och så vidare-

  209. -numera är en självklar del
    i det högre utbildningssystemet.

  210. Så om vi nu har det förtätade
    professionella landskapet...

  211. ...kan man ställa frågan:

  212. Vad är det för typ av enhet
    som professionaliseras här?

  213. Man kan tänka sig läraryrket
    i singularis.

  214. Lärarlegitimation.

  215. Man kan tänka sig
    att "vi är alla lärare".

  216. Det är den process vi hade i skolan
    fram till den senaste reformen.

  217. Att utbildningen av lärare-

  218. -mer och mer blev förenhetligad.

  219. Man hade allmänt utbildningsområde
    och så vidare.

  220. Eller så kan vi tänka oss profession-
    alisering av läraryrkena i pluralis.

  221. Är det skillnad på
    att vara gymnasielärare-

  222. -i förhållande till
    att vara inom grundskolan-

  223. -eller inom förskolan och så vidare?

  224. Hur ska man dra upp gränserna?

  225. Det här har betydelse för...

  226. Det blir randbetingelser för
    rektorerna oavsett hur man resonerar.

  227. Det blir också en fråga om:
    Finns det nåt i alla de här...

  228. Finns det nåt som talar för att
    man kan se en professionalisering-

  229. -av själva skolledningsuppdraget,
    skolledarrollen?

  230. Jag ska återkomma till det här...

  231. ...mot slutet.

  232. Dessförinnan vill jag introducera
    den andra polen.

  233. Ska det vara nåt spänningsförhållande
    måste det finnas två poler.

  234. Min pappa.

  235. Min pappa Roland var rektor
    för skolan Teleborg Centrum i Växjö.

  236. Där jobbade han som lärare
    från 1970-talet.

  237. Han blev så småningom tillsynslärare.

  238. I början på 90-talet blev han rektor
    för Teleborgsskolan.

  239. Där jag också gick, för övrigt,
    som elev.

  240. På många sätt var nog
    pappas bildningsgång till rektor-

  241. -rätt så typisk.

  242. Han hade jobbat länge.

  243. Han kände sina kolleger. Det kan
    vara svårt när man ska bli chef.

  244. Ena dagen är man en i gänget-

  245. -och nästa dag är man en
    som ska fatta beslut om saker-

  246. -som inte alltid är populära.

  247. Tiden som tillsynslärare
    var ett slags biträdande rektorskap-

  248. -som lite var en lärlingsperiod
    för pappa.

  249. Han fick gå bredvid och göra alltmer
    av den egentliga rektorssysslan.

  250. Ett lärlingskap-

  251. -på samma sätt som man organiserade
    tandläkarutbildningen-

  252. -från 1890-talet och framåt.

  253. Mycket var att man fick gå med
    och göra steg för steg.

  254. I flera avseenden
    tror jag att det här är...

  255. Det var typiskt då, men än i dag
    skulle jag säga att det är ganska...

  256. Om man tittar på...

  257. Om man tittar på data från de
    som gått igenom rektorsprogrammet-

  258. -så kan man se att merparten-

  259. -av alla de
    som har gått rektorsutbildningen-

  260. -själva har en bakgrund som lärare.

  261. Det är påfallande ofta alltjämt så-

  262. -att det är
    för ungefär samma skolform som man...

  263. ...har befunnit sig i.
    Det finns några skillnader.

  264. I jämförelse med
    när pappa blev rektor-

  265. -så är det betydligt fler
    förskollärare som blir rektorer-

  266. -inom skolan.

  267. Det hänger samman med saker
    som hände i den veva han blev rektor.

  268. Det säger i sin tur nåt
    om den här organisatoriska polen-

  269. -som jag ska prata lite om nu.

  270. Även om vi inte såg det då-

  271. -så var det så mycket som förändrades
    i och med 1990-talet.

  272. Vi hade avreglering
    av tillsättning av lärartjänster.

  273. Vi hade avreglering
    av tillsättning av rektorstjänster.

  274. I svensk skola
    talar man om att varje ny...

  275. ...reform alltid har paketerats
    som att det är en decentralisering.

  276. Även på 1990-talet var det
    en decentralisering av skolan.

  277. Det var en decentralisering
    på många olika sätt, skulle jag säga.

  278. Det hängde samman
    med kommunaliseringen, förstås-

  279. -men också med att kommunallagen-

  280. -gav kommunerna ett utrymme,
    även budgetmässigt-

  281. -att hantera skolan
    som en del i det kommunala uppdraget.

  282. Det var lite olika mellansteg
    med statsbidraget.

  283. Samtidigt får vi en ekonomisk kris
    som säger att nu förväntas...

  284. Inte bara i skolan,
    utan i alla samhällssektorer-

  285. -förväntas vi bedriva offentlig
    verksamhet på ett nytt sätt-

  286. -därför att den konstruktion som
    dittills funnits, förslagsanslaget-

  287. -avskaffas 1993.

  288. Förslagsanslaget hade egenskapen att
    man skulle budgetera i god ordning-

  289. -men om verksamhetens behov gjorde
    att man överskred det här-

  290. -så fick man ändå tillbaka.

  291. Fram till dess fanns det inte
    ett starkt tryck på budgetdisciplin.

  292. Det förändras under 90-talet,
    i samband med den ekonomiska krisen.

  293. Och den här kombinationen-

  294. -av att kommunerna skulle ha
    inom sin domvärjo-

  295. -att hantera skolans budget, och...

  296. Det
    och att det blev viktigt att spara-

  297. -satte sin prägel
    på min pappas första år som rektor.

  298. Det pratades mycket budgetdisciplin-

  299. -hemma vid matbordet
    vid den här tiden.

  300. Då måste man ha ett nytt system
    för att hantera det här.

  301. Om kommunerna ska ansvara för detta-

  302. -och om rektorerna ska ha ansvar för
    att man håller i pengarna-

  303. -inom givna ramar-

  304. -behöver man ha uppföljningssystem,
    och ett nytt kontrollsystem.

  305. Länsskolnämnderna avskaffas
    i den här vevan.

  306. Skolöverstyrelsen läggs ner.

  307. Den ersätts då av Skolverket.

  308. Vi har en avreglering,
    och vi får en decentralisering-

  309. -samtidigt som vi har
    en ekonomisk kris-

  310. -som gör att vi måste kontrollera
    på ett nytt sätt.

  311. Då är det mål- och resultatstyrning
    som träder in på banan i stor stil.

  312. Vi i Sverige har ändå haft...

  313. ...inslag av det här längre tillbaka.

  314. Nu blev det liksom en del av det
    nästa föreläsare ska prata om-

  315. -nämligen det här med ett nytt sätt
    att styra offentlig verksamhet-

  316. -som då kallades
    "New Public Management".

  317. Man behövde då ett regleringssystem.

  318. Här står man då inför
    ett par olika alternativa sätt-

  319. -att styra och bedriva
    offentlig verksamhet.

  320. Ett par olika möjligheter.

  321. Ska man förlita sig på
    en professions förmågor-

  322. -att se till att just skolan
    blir så där likvärdig-

  323. -trots att det kan skilja sig
    väldigt mycket åt mellan kommuner?

  324. Är det nånting som vi kan-

  325. -luta oss tillbaka och säga:
    "Det här sköter professionen"?

  326. Eller är det så
    att vi i stället måste ha...

  327. ...statliga
    kontroll- och uppföljningssystem-

  328. -som gör så att kommunerna
    och de enskilda skolorna-

  329. -faktiskt hedrar sitt uppdrag?

  330. I ett sånt här sammanhang
    där vi har fått en...

  331. ...en, vad ska vi säga...

  332. ...ett ökat krav på att vi ska...

  333. ...på ett nytt sätt kontrollera
    vår verksamhet-

  334. -är frågan hur vi ska göra det.

  335. Hur ska man som rektor förhålla sig?

  336. Även om "New Public Management"
    har kommit i vanrykte på senare år-

  337. -och även om-

  338. -de konkreta teknikerna
    och lagstiftningen har förändras-

  339. -är grundproblematiken som uppstod
    på 90-talet den vi ännu lever med.

  340. Den kommer vi att leva med
    tills man hittar-

  341. -ett något mer genialiskt system.

  342. Men den sätter inte minst rektorn-

  343. -i ett lite prekärt läge.

  344. Å ena sidan har man
    en professionssträvande lärarkår...

  345. ...vars främsta landvinning-

  346. -på det här området när det gäller
    att stänga till för omvärlden-

  347. -ju är lärarlegitimation.

  348. Som då kan uppträda med anspråk på-

  349. -att det är vi som vet...

  350. ...hur man gör när man lär sig-

  351. -och barnen ska vara
    och hur de ska bli.

  352. Det är vi som besitter den kunskapen.

  353. Det kan man som rektor anamma,
    vara en del av-

  354. -och känna sig som en utlöpare av den
    lärargärning man ofta har bakom sig.

  355. Att detta är nåt vi ska överlåta
    på lärarna.

  356. Samtidigt finns den andra modellen-

  357. -att du också är
    en statens kontrollant.

  358. Vi har
    detta med likvärdig utbildning.

  359. Det kan variera för mycket,
    kan man tänka...

  360. ...om man inte är inne och
    kontrollerar hur det här går till-

  361. -och hittar nya former
    för att kontrollera det.

  362. Så.

  363. Den rosa bilden,
    i motsats till den gröna-

  364. -är en markering
    att detta handlar om organisation.

  365. Jag har färgkoordinerat.

  366. Då är frågan:
    hur gör man med professionerna?

  367. Antingen är det rektorerna
    som ska bli en egen profession-

  368. -eller så tänker vi oss
    lärarna som ett kollektiv-

  369. -eller en pluralitet av lärare.

  370. Eliot Freidson, en kanadensisk
    sociolog och professionsvetare-

  371. -har beskrivit vad han kallar
    "professionalismens logik"-

  372. -på följande sätt:

  373. Mot bakgrund av det jag nyss sa är
    det här en priviligierad situation.

  374. Jag ska få lön för att göra nånting-

  375. -där jag har kontroll
    över mitt arbetsinnehåll.

  376. Jag har kontroll över vad...

  377. Alltså vad som behöver göras,
    hur det ska göras och så vidare.

  378. Det är ju
    en högst priviligierad situation.

  379. Vad behövs då för att denna
    professionalism ska vara möjlig?

  380. Han har...

  381. ...utvecklat det här i som han säger-

  382. -fem stycken
    idealtypiska beskrivningar.

  383. Å ena sidan
    gäller det att man ska ha ett arbete-

  384. -som man uppfattar är baserat
    på ett teoretiskt kunnande-

  385. -och som omsätts i...

  386. Det är "kunskaper och färdigheter
    som tillämpas efter eget omdöme"-

  387. -"och som därav tillmäts
    en särskild status i arbetskraften."

  388. Det är det vi menar med profession.
    Man kan inte automatisera det här.

  389. Samtidigt betyder det att
    just den där professionella gruppen-

  390. -gör anspråk på
    att efter eget omdöme-

  391. -göra det här.

  392. Vilket hamnar i
    ett intressant spänningsförhållande-

  393. -till hur vi ska göra-

  394. -när vi efterbedömer detta.

  395. Ska vi lita på deras omdöme?

  396. Gör vi klokt i att lita-

  397. -på lärarnas omdömeskapacitet här?

  398. Det är en grund för att kunna tala om
    professionalism i den här meningen.

  399. Vidare ska man ha
    exklusiv jurisdiktion-

  400. -inom arbetsdelningen-

  401. -som då skapas
    i relation till andra yrken.

  402. Skolan har ju varit-

  403. -en relativt monokulturell
    organisation.

  404. Det vill säga-

  405. -att majoriteten är lärare
    i en skola.

  406. Det finns inte andra yrkesgrupper-

  407. -som har kommit in
    och kunnat ta över grejer.

  408. Men det räcker att gå till USA
    eller för den delen Danmark-

  409. -där man haft idéer om...

  410. ...speciella utbildningspaket-

  411. -som utvecklades i relation till
    "no child left behind", till exempel-

  412. -där man först konstruerar paket
    för hur man ska klara tentan-

  413. -och sen konstruerar man
    också tentan-

  414. -och hela kurser.

  415. Det låg utanför skolsystemet.

  416. Det är nån annan som sköter om det.

  417. Den exklusiva jurisdiktionen
    behövs i alla fall.

  418. Man behöver ha en skyddad position på
    interna och externa arbetsmarknader.

  419. Det ska finnas ett utbildningsprogram
    som kontrolleras av yrkesgruppen-

  420. -och är förbundet
    med högre utbildning.

  421. När man tar det här steg för steg
    så ser man att bitvis är det så-

  422. -att rektorer
    mycket väl skulle kunna-

  423. -uppträda med anspråk på
    att vara professioner-

  424. -eller exempel på professionalism-

  425. -i den här meningen.

  426. Det finns ju numera
    befattningsutbildningar-

  427. -som är associerade
    med högre utbildning.

  428. Man skulle kunna tala om...

  429. ...en successiv skärpning
    av inträdeskvalifikationer och så.

  430. Man kan tala om en jurisdiktion,
    möjligen, i förhållande till...

  431. Men samtidigt är det ju så att...

  432. ...det inte är riktigt klockrent.

  433. Av alla de som utbildas
    inom högre utbildning i dag-

  434. -så finns det flera
    som blir rektorer.

  435. Man behöver inte ha en viss bakgrund.
    Man kan få den när man är där.

  436. Vi är i gränslandet-

  437. -mellan att uppträda
    med anspråk på professionalism-

  438. -och att vara
    nån annan sorts yrkesgruppering.

  439. För att göra det här tydligare
    ska jag bryta ner de här frågorna-

  440. -till att diskutera förutsättningarna
    för det här privilegiet.

  441. Förutsättningarna för att få kontroll
    över arbetets innehåll.

  442. Om man ska få det måste man etablera
    kunskaps- och uppgiftsgränser-

  443. -som man kan göra anspråk på
    och försvara-

  444. -om nån skulle vilja hävda
    nånting annat.

  445. Det förutsätter då också-

  446. -att man vet ungefär
    vilken grupp det är som ska...

  447. Alltså...

  448. Vilken är
    den grupp som kan bli rektorer här?

  449. Vilken grupp
    kan ägna sig åt skolledarskap?

  450. I dag är det ju så, att även om
    det finns en befattningsutbildning-

  451. -så kan man komma
    med ganska olika erfarenheter-

  452. -och bli rektor på en skola.

  453. Visst, man kan vara lärare. Men man
    kan vara lärare från olika stadier.

  454. Det är förskollärare, lärare,
    fritidspedagoger.

  455. Men vi har också ingenjörer.
    Vi har en och annan marinbiolog.

  456. Det finns en rikedom
    i de olika bakgrunder-

  457. -som man kan komma
    till rektorskapet från.

  458. En fråga man kan ställa kring det är:
    Är inte det bra?

  459. Vill vi ha en professionalisering-

  460. -i bemärkelsen
    att vi stänger till om detta?

  461. Och är det ens möjligt att göra det?

  462. Det är ju en annan sak
    som spelar in i detta-

  463. -och det är att det är rätt tufft
    att vara rektor. Det vet ni.

  464. Med det betyder också-

  465. -att det är svårt att hitta folk-

  466. -som vill, kan och har förmågan
    att gå in som rektorer.

  467. Man kan få skolor där man avverkar
    en rektor efter en annan.

  468. Man får det som kallas för
    "principal attrition".

  469. Det är ganska knepigt att befolka...

  470. Då är frågan om det inte är nyttigt
    att man har en genomsläpplighet.

  471. Alternativet är att man
    försöker avgränsa mycket tydligare-

  472. -vem som ska kunna bli rektor
    på en skola.

  473. Jag vet inte om ni har uppfattningar
    i frågan. Jag går på i ullstrumporna.

  474. När det gäller
    kontrollen över yrket...

  475. Om man ska ha gränslinjer
    mot andra yrken-

  476. -kan det också gälla
    inom den egna organisationen.

  477. Skolorganisationen innehåller
    flera nivåer.

  478. Hur ska man se på skolcheferna
    i förhållande till rektorerna?

  479. Vem ska ha sista ordet?

  480. Är det organisationen
    eller nån av professionerna?

  481. Slutligen skulle jag också
    vilja peka på...

  482. ...det motsatta, egentligen.

  483. Visst, det kan vara bra
    att människor med olika bakgrund-

  484. -kan bli rektorer.

  485. Det speglar också samhället
    på ett annat sätt.

  486. Motargumentet mot det
    skulle vara att man säger-

  487. -att bara om man kan kontrollera
    rekrytering, utbildning-

  488. -och certifiering
    av professionens medlemmar-

  489. -kan man få styr på utbudet.

  490. Och varför vill man det
    om man har en profession?

  491. Ja, dels kvalitativt.

  492. Om jag reglerar utbudet kvalitativt-

  493. -betyder det
    att alla som är rektorer-

  494. -och som ingår
    i rektorernas professionssammanhang-

  495. -kan en viss sak.

  496. Ingen kommer under lägstanivån.

  497. Det är en kvalitetsgaranti.

  498. Det är därför man har...
    Vad ska man säga?

  499. Om jag går till läkaren ska jag kunna
    gå till vilken läkare som helst-

  500. -och få en likvärdig behandling.

  501. Man sätter en ribba.

  502. Det kan man garantera
    om man har en gemensam utbildning-

  503. -eller om man har
    ett inträdeskrav eller så.

  504. Man vill också reglera det
    kvantitativt.

  505. Nu är inte det en problematik
    för rektorerna, kanske.

  506. Om man jämför med läkarna igen,
    så har ju...

  507. Vid inget tillfälle i historien
    har läkarföreningarna ansett-

  508. -att man behöver
    öppna upp läkarutbildningen-

  509. -även om det har varit
    en massiv brist på läkare.

  510. Det vill säga-

  511. -att man har stoppat upp
    produktionen av läkare.

  512. Det har blivit svårare nu för tiden,
    då vi är i ett europeiskt sammanhang.

  513. Svenska och danska studenter
    åker till Rumänien och blir läkare-

  514. -och sen är man läkare i Sverige.
    Man kan inte neka det.

  515. Ni ser poängen här.

  516. Ett skäl till
    att eftersträva professionsstatus-

  517. -skulle vara
    att få kontrollen över det här.

  518. Kontroll över utbildning
    och certifiering av medlemmar-

  519. -så att man kan säga-

  520. -att alla som har gått utbildningen
    möter en bestämd lägstanivå-

  521. -som gör att vi kan säga:
    "Det är en riktig rektor!"

  522. Vi kan samtidigt reglera
    hur många som kan bli rektorer.

  523. Översvämmar man marknaden med rektor-
    er... Vi gör det tankeexperimentet.

  524. Då betalar det sig inte
    att vara rektor.

  525. Med hela den här sociala
    stängningssidan av professionen-

  526. -går man därigenom med förlust.

  527. Men om man nu kan utrusta...

  528. Alltså utforma en rekrytering,
    utbildning och certifiering-

  529. -av medlemmar på det sättet,
    har man också ett argument-

  530. -för att säga
    att det är de här kunskapsgränserna-

  531. -som gör att vi är bäst skickade
    att uppfylla en viss typ av uppgift.

  532. Och då har man ju ett argument-

  533. -i förhållande
    till organisationsrepresentanterna-

  534. -som säger att man ska hålla budget.

  535. "Visst", säger läkaren.

  536. "Budget är viktig,
    men den här medicinen är bäst."

  537. På motsvarande sätt
    skulle man säga:

  538. "Visst, kommunala budgetar
    är mycket viktiga ting"-

  539. -"men det är det här det pedagogiska
    ledarskapet kräver just nu."

  540. "Det går före.
    Nån annan får fatta beslutet om..."

  541. "Detta är den medicinskt korrekta
    behandlingen av skolan."

  542. Genom att åstadkomma den slutningen-

  543. -så skulle man på sikt kunna få
    ett mycket starkt argument-

  544. -för att bara vi med denna kunskap-

  545. -kan fatta beslut
    som rör dessa viktiga ting.

  546. Med läkarna har det ju blivit så.

  547. Gud ska veta att de inte hade
    nån riktig lycka med sig-

  548. -förrän tidigast 1860-talet-

  549. -när man kom på
    det här med bakterier och så.

  550. Dessförinnan var det rätt chansartat
    att gå till läkaren.

  551. Men de lyckades ändå dessförinnan
    bli en profession.

  552. Sen har de blivit
    desto mer framgångsrika.

  553. Även om min granne erbjuder
    en operation mycket billigare-

  554. -så kommer jag inte
    att acceptera den.

  555. Det är kvacksalveri att göra det.

  556. Tänk om man kunde ha
    nåt motsvarande för rektorer.

  557. Om ni kunde värja er
    från kvacksalvare-

  558. -som falskeligen
    utger sig för att vara rektorer.

  559. Om man gör det,
    så har man också ett starkt argument-

  560. -för att garantera
    de enskilda medlemmarna-

  561. -det vill säga
    er som rektorskollektiv...

  562. De enskilda medlemmarna
    av det kollektivet kan ju då säga:

  563. "Det är vi som ska bestämma
    vilka uppgifter vi ska ta oss an"-

  564. -"och på vilket sätt
    vi ska hantera detta."

  565. Och då kan...

  566. ...klienter och konsumenter...

  567. Alla de här grupperna-

  568. -som elever, lärare, föräldrar...

  569. ...kontrollerande statliga
    myndigheter...

  570. Alla har naturligtvis en...

  571. De är i sin fulla rätt
    att ha synpunkter på-

  572. -och vilja vara med
    och påverka skolan-

  573. -men om man har den här stängda...

  574. Om man uppnår
    den här professionella slutenheten-

  575. -har man möjlighet att säga:
    "Visst, ni har all rätt"-

  576. -"men vi vet vad det är som behövs i
    termer av pedagogiskt ledarskap nu."

  577. "Det är vi som ska styra det
    så att det blir bättre för er."

  578. Det kan låta lite utopiskt-

  579. -men det problem de flesta läkare
    har i dag, i och med internet-

  580. -är att de flesta
    redan har googlat sin diagnos-

  581. -och är fullständigt övertygade om
    vad de behöver.

  582. Det behöver inte alltid vara rätt.

  583. Men den sortens problematik
    blir inte lättare i skolans värld-

  584. -där det handlar om bedömning
    av förmågor och färdigheter-

  585. -men där det också handlar om
    hur man bäst hjälper en elev-

  586. -att bli så bra
    som hon har möjlighet att bli.

  587. Det är ganska svåra överväganden.

  588. Hur coachar man lärare
    på ett sånt sätt-

  589. -att de blir bra på det?

  590. Hur utövar man
    det pedagogiska ledarskapet-

  591. -så att detta blir möjligt?

  592. Det är inte det att man ska
    åsidosätta eleverna, föräldrarna...

  593. ...lärarna, de statliga organen-

  594. -men man ska säga:
    "Ni behöver vår expertis"-

  595. -"om ni ska reda ut det här
    och få det så bra som ni kan ha det."

  596. Till detta hör slutligen
    frågan om kontroll och utvärdering.

  597. Och formerna för det.

  598. Återigen med analogi med läkarna:

  599. Om man ska bedöma huruvida detta var
    "clinical malpractise"...

  600. Alltså om det är nån
    som har begått sig mot...

  601. ...god läkarsed och så där-

  602. -då är det saker som ska bedömas
    av de som har medicinsk kunskap.

  603. Säg att man kunde ha nåt motsvarande-

  604. -på läreriets
    och på skolledandets område.

  605. Det skulle vara en motsvarighet
    som säger att-

  606. -ja, det kan behövas kontroll
    och efterkontroll-

  607. -och det kan behövas just därför att
    vi ska säkra likvärdighet i skolan.

  608. Men de som ska utföra det här
    får inte se ut hur som helst.

  609. De måste ha speciella färdigheter.

  610. Om man kan säga med trovärdighet-

  611. -att det är vi
    som har den kunskapen...

  612. ...då har man också möjlighet
    att påverka-

  613. -själva kontroll-
    och utvärderingsorganen.

  614. De sista åren har detta varit en kamp
    på tvärs över olika professioner-

  615. -och på tvärs över hela världen.

  616. Alltså hur allt fler-

  617. -kontrollinstrument
    har påförts professionerna.

  618. Om man går till Italien...

  619. ...Frankrike i viss mån, Spanien och
    några länder till kring Medelhavet-

  620. -så har man påfört
    skarpa kontrollorgan-

  621. -som är politiskt tillsatta-

  622. -när det gäller
    det medicinska området.

  623. Vad detta har lett till är att allt
    fler läkare har gått in i politiken.

  624. Man kommer samman som en kår
    och säger:

  625. "Om det är så att det
    ska utvecklas nya kontrollorgan"-

  626. -"då ska vi vara med i dem."

  627. "Det är vi som ska vara med och
    designa kontrollen av oss själva."

  628. Det är den distinkta fördelen
    med att vara en profession.

  629. Frågan är i slutändan
    om det är värt att driva det dithän.

  630. Det finns saker
    man förlorar på vägen.

  631. Det kan till exempel vara så-

  632. -att det är en rikedom att man
    kommer från olika "walks of life"-

  633. -till rektorsposter.

  634. Det kan vara en tillgång.

  635. Det får man ställa mot arbetet
    med att tillskansa sig en position-

  636. -där man har
    ett annat förhandlingsläge-

  637. -kring kunskaps- och uppgiftsgränser.

  638. Det kan också vara så
    att man förlorar nåt-

  639. -genom att helt dissociera sig från-

  640. -den yrkesbakgrund som de flesta
    kommer från, alltså lärarskapet.

  641. Att säga
    att jag är nånting helt annat.

  642. Det kan finnas en förlust i det.

  643. Jag kommer från Växjö.
    Jag är barnfödd där.

  644. Där hade vi Tommy Svensson
    som ibland var spelande tränare.

  645. Han gjorde aldrig mål
    i den kapaciteten-

  646. -men det finns nånting med...

  647. ...den dubbelheten-

  648. -och kanske inte minst
    känslan av att-

  649. -om jag fattar beslut ska jag fullt
    ut veta hur de ser ut på golvet.

  650. När man sitter
    med ett nytt digitalt verktyg-

  651. -som fungerar ibland.

  652. Alltså känslan hos en ny lärare-

  653. -som sitter där
    med nånting som inte fungerar-

  654. -den bör man uppleva själv
    inpå bara skinnet, som rektor också.

  655. Därför att man annars kan bli
    okänslig för den totala arbetsbördan-

  656. -som ens lärare står inför.

  657. Och att då förlora känslan
    för hur det är att vara i en klass...

  658. Ibland kolossalt, berusande roligt-

  659. -när man känner att "jag fick ungarna
    att lära sig nåt jag aldrig trodde"-

  660. -och "Josef
    har lärt sig ohyggligt mycket!"

  661. "Han har bara varit här ett år."

  662. Alla de här fullständigt bubblande
    glädjeupplevelserna-

  663. -som blandas med frustrationer som
    gör att man inte vill gå till skolan.

  664. Att ha det med sig,
    att läraryrket ibland kan vara så-

  665. -det kanske också är en tillgång.

  666. Om man stänger till
    i en professionaliseringsprocess-

  667. -på ett sätt som fjärmar oss
    alltför mycket från detta-

  668. -så kanske vi förlorar nåt, men
    här finns också nånting att vinna.

  669. Jag har redan dragit över
    30 sekunder.

  670. Jag ska tacka så mycket
    för att jag fick komma hit.

  671. Är det några frågor
    får ni ställa dem. Tack så mycket.

  672. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem är rektorn?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I spänningsfältet mellan arbetsorganisation, lärarprofession, statligt uppdrag och elevgruppens behov står rektorn. Hur har yrkesrollen förändrats? Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, resonerar kring detta och ger historiska perspektiv. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Rektorer, Skolan, Skolledare, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Insiktsfullt ledarskap

Carol Campbell, docent i ledarskap vid University of Toronto, beskriver fem viktiga punkter i skolledarens roll. Det handlar bland annat om att fånga upp lärarnas egna idéer till förbättringar, om att sätta upp mål kopplade till aktiviteter under skolåret och att knyta till sig individer och organisationer som kan bidra till förändring. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Vem är rektorn?

I spänningsfältet mellan arbetsorganisation, lärarprofession, statligt uppdrag och elevgruppens behov står rektorn. Hur har yrkesrollen förändrats? Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, resonerar kring detta och ger historiska perspektiv. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Identitet och ideologi

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Den kulturella klyftan

Warren Simmons berättar om sin skoltid då han som svart amerikan försökte anpassa sig till kulturen i en vit medelklasskola och vad de upplevelserna har fört honom in på. Simmons finns sedan länge på Annenberg Intitute for School Reform vid Brown University utanför Boston där han arbetar för att utjämna skillnader i undervisning vad gäller härkomst, etnicitet, språk och kön. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Likvärdighet trots olikheter

Det svenska skolsystemets uppbyggnad kan tolkas som "allas rätt att nå så långt som möjligt" när det gäller bildning och utbildning. Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och resonerar här bland annat kring vilken roll närsamhället spelar för barnens identitet och ambitionsnivå. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Skolans inre organisation

Rektorns ledarstil kan bidra till en fungerande skolorganisation där både det enskilda och det gemensamma ansvarstagandet spelar en avgörande roll. Magnus Thor har arbetat i 30 år i grundskolan varav 16 år som rektor och ger här praktiska tips. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Organisera och leda elevhälsan

Hur kan man lyfta en skola med dåligt rykte och svagt självförtroende? Vilken roll kan elevhälsan spela? Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge, och biträdande rektor Erik Hall berättar om en rad konkreta insatser som har vänt elevernas bild av både skolan och sig själva. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Skolforskningsinstitutet

Hur ska den kvalitativa, klassrumsnära, forskningen kunna spridas och bli relevant för hela svenska skolans utveckling? Det var en av de stora utmaningarna när Lena Adamson tillträdde som myndighetschef på Skolforskningsinstitutet. Hur kan något som funkar i ett klassrum användas av en annan lärare, i ett annat klassrum? Här berättar Lena Adamson om hur de jobbar på Skolforskningsinstitutet och vilken forskning hon tycker saknas idag.