Titta

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Om UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Föreläsningar som riktar sig till dig som arbetar med ledarskap i skolan eller förskolan, med både visioner och konkreta tips direkt från verkligheten. Årets tema är likvärdighet och identitet. Det handlar om hur sociala skillnader som föräldrars utbildningsbakgrund, socioekonomiska olikheter och andra faktorer kan påverka elevers skolidentitet. Målet är att skapa en skolmiljö där allas identitet får blomma på bästa sätt. Inspelat den 21-22 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017 : Skolans inre organisationDela
  1. Att kitta ihop det professionellt men
    också försöka vara lite personlig-

  2. -skapar goda relationer.
    Jag ser det så.

  3. Jag tänker berätta
    om vad jag har gjort de här 30 åren.

  4. Var jag står, vad som har påverkat
    mig så att jag är där jag är i dag.

  5. Jag tänker gå in
    på väldigt konkreta exempel-

  6. -på hur jag jobbar och tänker,
    och varför jag gör som jag gör.

  7. Jag är alltså född i Huskvarna 1957.

  8. Bosatt i Linköping.
    Jag är gift och har två barn.

  9. Vi pratade om identitet,
    och detta är också identitet.

  10. Var man befinner sig
    i det privata livet.

  11. Innan jag går in på var jag befinner
    mig utbildningsmässigt och så-

  12. -så kommer lite saker som jag tror
    har påverkat mig genom hela livet.

  13. Spela ishockey var nästan
    det enda jag gjorde som ung.

  14. Jag trodde nästan
    att jag skulle bli bra-

  15. -men jag blev inte så bra
    som jag trodde man skulle vara.

  16. Mycket innebandy. Har både
    spelat själv och varit tränare.

  17. Och mycket i det här med lagtänk.

  18. Jag har haft med mig det hela livet.

  19. Ett lag kan vara starkare
    än enskilda individer.

  20. Sen, när knäna inte håller
    för innebandy, så spelar jag golf.

  21. Jag började spela golf
    för sex år sen-

  22. -och ville visa
    att man faktiskt kan göra saker.

  23. Man kan byta och börja på nollnivå-

  24. -och nå upp
    till 18,3 i handikapp i dag.

  25. Det är inte så bra,
    men det går att göra nånting.

  26. Jag försöker hålla i gång. Ni som kan
    lite om simning, cykel och löpning-

  27. -förstår
    att jag också håller på med triatlon-

  28. -och också bevisar att det går
    att börja med saker sent i livet.

  29. Min senaste tävling var här,
    så jag har simmat i Riddarfjärden.

  30. Och så långfärdsskridskoåkning.

  31. Östergötland är kanske
    världens bästa område för det.

  32. Det är alltid en sjö som har frusit
    efter det senaste snöfallet.

  33. Så det är en sån sak. Och sen är det
    kul att åka utför på skidor också.

  34. Lite grann så ni vet var jag befinner
    mig när jag inte är på skolan.

  35. En annan sak som har påverkat mig
    mycket, alltså hur jag tänker och...

  36. Alltså, min identitet då.
    Det är alltså att jag höll på...

  37. Jag kommer till det sen.
    Jag bodde i Stockholm.

  38. Konstnärligt måleri höll jag på med
    i skiftet mellan 80-tal och 90-tal-

  39. -under perioden av postmodernitet.
    Vi var i informationsåldern-

  40. -och pratade
    om det postindustriella samhället.

  41. Där fanns jag i slutet av 80-talet
    och början av 90-talet.

  42. Det påverkade mig jättemycket-

  43. -på så sätt att jag gick in i det här
    sen, när det blev vidare studier.

  44. Mer om mig själv. Jag är lärare i
    slöjd och teknik på min legitimation.

  45. Jag har en fil. mag. med pedagogik
    och informations- och medievetenskap.

  46. Jag har rektorsutbildning,
    har gått rektorslyftet-

  47. -och har lite extrakurser
    i skoljuridik.

  48. Jag har jobbat som lärare i slöjd,
    teknik och bild.

  49. Jag började min lärarbana
    på Högalidsskolan vid Hornstull.

  50. Jag jobbade där i ungefär tio år.

  51. Jag har jobbat kort på behandlings-
    hem i statens institutionsstyrelse.

  52. Då undervisar man
    i ganska många olika ämnen.

  53. Jag jobbade en kort period
    i Mjölby kommun som lärare-

  54. -innan jag från den ena dagen
    till den andra fick bli rektor.

  55. Jag blev tillförordnad i tre månader,
    sen ytterligare ett år-

  56. -och sen var jag kvar
    som rektor i nio år.

  57. Och sen sju år tillbaka
    är jag rektor i Linköpings kommun-

  58. -på Ekholmsskolan.

  59. Jag tar den kontexten
    som jag finns i i dag.

  60. Det har stor betydelse
    när man organiserar en skola.

  61. Skolor styr väldigt mycket
    vad man kan göra och inte kan göra.

  62. Den här skolan är byggd 1977,
    med de tankar som fanns då.

  63. Det är en enplansbyggnad med tydliga
    delar. Det är en NO- och teknikdel.

  64. Det är SO med bibliotek.
    Det är slöjd, bild och hemkunskap.

  65. Det fanns en språkstudio.

  66. Skolorna som byggdes på 70-talet
    var väldigt välutrustade.

  67. Skolan är nästan likadan. Lärare
    och elever som kommer tillbaka-

  68. -säger att det ser likadant ut
    som för 40 år sen.

  69. Och det gör det.
    Det är det man har att leva med.

  70. Det är inte nåt problem. Man får leva
    med de förutsättningar som finns.

  71. Vi har alltså 330 elever,
    år sju till nio.

  72. Vi har ju också
    varit med om den här nedgången.

  73. Vi har ju de här små årskullarna,
    -97, -98, -99.

  74. Då hade vi också i Linköping
    en överkapacitet.

  75. Så då hade vi det tufft i några år,
    men nu har det ju vänt med elevtalet.

  76. Samtidigt
    har vi gjort en resa med skolan-

  77. -där vi i princip har haft
    ytterligare en klass i tre år.

  78. Det hör ju till det här som jag
    ska berätta om - hur vi har jobbat.

  79. Jag har också ansvar för 185 elever
    i vårt spår, fyra skolor-

  80. -att organisera
    moderna språk och hemkunskap.

  81. Jag räknar till att vi har 54
    personer som jag har chefsansvar för.

  82. Området
    är relativt socioekonomiskt blandat.

  83. Ni kan SALS, och då vet ni att
    vårt värde ligger på 2,3 eller 2,35.

  84. Ibland har det varit 2,4,
    så det är ett snitt i riket.

  85. Vi har också
    ungefär tjugo nyanlända elever.

  86. För ett och ett halvt år sen
    så fick jag i uppdrag-

  87. -att ta hand om 25 elever
    av de nya som kom till Sverige.

  88. På skolan finns också
    30 elever i grundsärskolan.

  89. De har en egen rektor.

  90. Vi delar viss personal,
    och vi delar lokaler.

  91. Det är mycket pyssel med
    hur man gör schema och såna saker.

  92. Lite mer om skolan då. Vi
    har en fotbollsprofil med 65 elever.

  93. Vi har en inriktning - matematik,
    naturvetenskap, entreprenörskap.

  94. Vi är väldigt glada
    för att hundra av våra elever-

  95. -har matematik och naturvetenskap
    som elevens val.

  96. Vi har också en liten grupp med
    elever med autismspektrumtillstånd.

  97. Sen finns det också tre elever
    med funktionsnedsättning.

  98. Vi har haft fler.
    Uppåt sju, åtta elever.

  99. Skolan har en lång tradition av att
    ta hand om barn med rörelsehinder-

  100. -som inte är utvecklingsstörda,
    men som ofta sitter i rullstol.

  101. Okej, rektor. Det finns alltid ett
    värde i att försöka förenkla saker-

  102. -för att förstå vad vi håller på med.

  103. Det här är mitt sätt.
    Var befinner jag mig-

  104. -i det här systemet,
    i den här styrkedjan?

  105. Om vi håller fast vid att de olika
    nivåerna som vi har i vårt system-

  106. -har olika funktion,
    så gör vi det lättare för oss.

  107. I dag så tror jag att vi pratar
    om fel saker på fel nivåer.

  108. Vi håller oss till
    att den nationella nivån-

  109. -har syfte, mål och riktlinjer-

  110. -och huvudmannen
    har givetvis ett ansvar för skolorna.

  111. Det är där man sätter
    vilka förutsättningar vi har.

  112. Då kan vi på rektorsnivå
    syssla med ledningsprocessen.

  113. Jag kan ibland tycka
    att man pratar om mål.

  114. Vi pratar sönder varandra om mål
    på alla nivåer-

  115. -vilket kanske inte leder
    i den riktning som det borde.

  116. Och att man är tydlig med att
    lärarnivån sysslar med undervisning.

  117. Detta är hämtat från skriften "Kommu-
    nalt huvudmannaskap i praktiken."

  118. Där lägger man till att vi har
    ett gemensamt ansvar för resultatet.

  119. Ja, men är det så
    att det är fel på förutsättningarna-

  120. -så är det huvudmannens ansvar. Blir
    det inte resultat i undervisningen-

  121. -så är det lärarna.
    Man måste skilja på det.

  122. Vad är problemet,
    och vilka kan lösningarna vara-

  123. -om vi försöker strukturera upp det?

  124. Som rektor
    är man verksamhetsföreträdare-

  125. -och arbetsgivarföreträdare.

  126. Man ska hålla på med pedagogiskt
    ledarskap och pedagogisk ledning.

  127. Och när det gäller
    verksamhetsföreträdare...

  128. Alltså, då är jag den tjänsteman-

  129. -som är utsedd att se till att
    eleverna får sin rätt tillgodosedd.

  130. Vi har skollag, läroplan och allmänna
    råd där det uttrycks tydligt-

  131. -att det är rektors ansvar.

  132. Och då går mycket av det
    som finns på den nationella nivån...

  133. Jag hävdar att det passerar
    huvudmannen och går direkt till oss.

  134. Vi är direkta adressater
    från den nationella nivån.

  135. Arbetsgivarföreträdare är vi också.
    Vi ska ha hand om chefskapet.

  136. Vi tar hand om de anställdas rätt.

  137. Ni vet,
    löne- och anställningsvillkor.

  138. Medbestämmande, arbetsmiljö, ekonomi.
    Det finns personalpolicy i kommunen.

  139. Det finns lönepolicy och så vidare.

  140. Den rollen måste vi också inta.

  141. Och så det som jag
    ska ägna huvuddelen av tiden åt.

  142. Det är pedagogiskt ledarskap
    eller pedagogisk ledning.

  143. Då väljer jag igen att säga det här.

  144. Skolans inre organisation
    handlar om bemanning, planering-

  145. -ansvarsfördelning, schema,
    kalendarium, mötesordning-

  146. -och verksamhetens resultat. Några av
    de sakerna ska jag försöka utveckla.

  147. Jag tänkte ta några utgångspunkter.
    Det här med identitet.

  148. Var befinner jag mig?
    Vad har jag läst, tyckt och tänkt?

  149. Vilka erfarenheter har jag i det här?

  150. Jag tänkte både
    ta lite om teorier och forskning-

  151. -och mina egna erfarenheter.

  152. Det här pratar vi jättemycket om,
    de här dagarna här.

  153. Globalisering är ett ord
    som vi pratar jättemycket om.

  154. Miljöhot. Vi har pratat om det
    digitala informationsflödet.

  155. Vi har pratat om migration
    och identitetsförändringar.

  156. I följden av globaliseringen
    vet vi att det kommer-

  157. -nationalism, intresse för etnicitet
    och religiös fundamentalism-

  158. -som vi på nåt sätt måste
    förhålla oss till i vardagen också.

  159. I går var det ett filosofipass.

  160. Jag tänkte:
    Ska jag säga nåt om filosofi-

  161. -eller ska jag
    försöka bortse från det här?

  162. Men jag nämnde postmodernitet.
    Sen jag började läsa pedagogik...

  163. Jag hade "Skola för bildning"
    som kurslitteratur nån gång -94, -95.

  164. Då började jag leta mig tillbaka
    i stället, till slutet av 1700-talet-

  165. -och början av 1800-talets
    pedagogiska diskussion.

  166. Jag har försökt tänka så här:

  167. Alltså... Det handlar om den här
    bildningstanken som vi har pratat om-

  168. -vid ett par tillfällen.
    Man pratar om människans bildbarhet.

  169. Min utgångspunkt är
    att vi i dag har skoplikt.

  170. Och man kan ju ifrågasätta
    om vi behöver det-

  171. -när vi har så otroligt
    många kunskapskällor överallt.

  172. Vi kan ju lära oss när som helst.
    Vi kan slå upp allt på mobilen.

  173. Men vi har ett jättesystem för
    att hantera utbildning i alla fall.

  174. När man går tillbaka
    till slutet av 1700-talet-

  175. -så är människan inte inskriven
    i en kosmologisk ordning-

  176. -som är given av Gud.
    Människan är fri-

  177. -men ändå beroende av sin omgivning,
    sitt generationsförhållande.

  178. Då blir pedagogiken ett
    reflektionsområde som är fristående-

  179. -från religion och filosofi.

  180. Då drar man slutsatsen
    att när människan är fri-

  181. -så behövs det pedagogik.

  182. Om vi begränsar friheten
    under livets första år-

  183. -så ökar vi friheten
    i den kommande delen av livet.

  184. Enligt min logik
    är det därför vi har skolplikt.

  185. Vi måste begränsa vissa saker tidigt.

  186. Det är mitt sätt att tänka.

  187. Det är inte så att jag varje dag
    pratar om didaktisk reduktion-

  188. -men jag har tänkt så här: De områden
    vi undervisar i är enormt komplexa.

  189. Då måste det finnas
    nån som kan det området-

  190. -som kan reducera ner det
    till att bli begripligt-

  191. -för den grupp man ska undervisa,
    oavsett var den finns.

  192. Alltså anpassa till gruppen, så att
    det blir begrepp och ett lärande-

  193. -som man sen kan bygga vidare på.
    Så uppfattar jag didaktisk reduktion.

  194. Då går jag också
    tillbaka till antiken.

  195. Menons paradox.
    Finns det nån filosofilärare här?

  196. Där. Bra! Nej, men just det här:
    Hur kan man...

  197. Jag ska försöka. Hur kan man veta
    att nånting finns att veta-

  198. -som man inte vet? Och när man
    stöter på det man inte visste-

  199. -hur vet man
    att det var det man sökte?

  200. Den här paradoxen har vi levt med
    sen antikens Grekland.

  201. Men vi lever ju ändå
    i det här beroendeförhållandet-

  202. -till nån som vet nånting.

  203. Det här har jag också haft med mig
    när jag har pratat om vad vi gör.

  204. 2009 så träffade jag
    en man som hette Trevor Dolan-

  205. -som gick bort för några år sen.

  206. Det gällde forskning
    om "effektiva skolor".

  207. Jag tror att han ingick i en grupp
    med Lennart Grosin.

  208. Det hade jag med mig när jag kom
    till den skola där jag är i dag.

  209. Det är alltså
    ett tydligt visionärt ledarskap-

  210. -rektors pedagogiska ledarskap,
    samverkan mellan mål och innehåll-

  211. -prioritering av skolans kunskapsmål,
    och höga förväntningar på eleverna.

  212. Och återkommande utvärdering
    av elevresultat-

  213. -flexibilitet
    när det gäller undervisningsmetoder-

  214. -och positiva och ömsesidiga
    relationer mellan elever och lärare-

  215. -och gemensamma och enhetliga
    sociala regler.

  216. Ordning och reda, och sen det här
    som jag har jobbat ganska mycket med:

  217. Måttfullhet när det gäller sanktioner
    mot dåligt uppförande.

  218. Uppmuntran för bra arbete.
    Positivt intresse för eleverna.

  219. Lärarna uppträder
    som förebilder och auktoriteter.

  220. Föräldrakontakt och föräldramedverkan
    avser framför allt enskilda barn.

  221. Ganska mycket.
    Ni känner igen det från Hattie-

  222. -men det här måste ha varit tidigare.

  223. Det hade jag med mig in, i alla fall,
    när jag kom till skolan jag är på.

  224. Nån tog upp Antonovsky. Jag har också
    funderat mycket på KASAM-begreppet.

  225. "Känsla av sammanhang." Vi måste
    ha en skola som är hanterbar.

  226. Den måste vara begriplig
    och meningsfull.

  227. Sen har jag lagt till att det
    är viktigt med förutsägbarhet.

  228. En annan sak som har påverkat mig
    är mer komplicerad.

  229. Vi tycker väl alla att elevens
    utveckling ska stå i centrum.

  230. Men när jag började som rektor 2001-

  231. -tyckte man inte ens på universiteten
    att vi behövde förmedla kunskap.

  232. Kunskap var inte viktigt.

  233. Det fanns inget behov
    av faktakunskaper.

  234. Man skulle kunna söka kunskap när man
    behövde det i den digitala världen.

  235. Det var jättepopulärt
    med eget arbete under eget ansvar.

  236. Man sa att elever skulle forska.
    Lärare skulle vara handledare.

  237. Inget krav på ämneskunskaper
    hos lärarna.

  238. Man skulle ha lärarlag
    där man inte hade nån ämneskunskap.

  239. Det viktiga var att man jobbade
    i ett lag med en grupp elever.

  240. Och sen det här med att elever
    ska beskriva sitt utvecklingsbehov.

  241. Det har jag funderat mycket på.
    Vi har haft utvecklingsplaner-

  242. -som jag tycker fick...
    Det blev väldigt konstigt.

  243. Det var egentligen skolans ansvar
    att upprätta en plan-

  244. -men det blev:
    Vad ska du förändra hos dig själv?

  245. Det exemplet har jag sett.
    Det bekymrade mig lite då.

  246. Nåt annat jag funderade mycket på
    i samband med detta-

  247. -var att det här med kunskaper och
    fostran eller grundläggande värden-

  248. -bytte plats på nåt sätt.
    Jag började 2001.

  249. Föräldrarna till barnen
    som jag hade där-

  250. -hade gått i skolan
    med det relativa betygssystemet.

  251. Ungefär 25 procent av dem
    hade fått ettor och tvåor-

  252. -och inte gått på gymnasiet.

  253. Till de föräldrarna
    skickade vi hem kunskapsuppdraget-

  254. -och så höll vi på
    med det vi har pratat om nu.

  255. Att skolan ska jobba med värdegrund.
    Värden, ordning.

  256. Tala om hur vi ska prata med varandra
    och allt det här.

  257. Jag tyckte att det hade bytt plats
    på ett konstigt sätt.

  258. Många har försökt beskriva
    vad som har hänt.

  259. Det mest problematiska är att när vi
    ger elever den typen av uppgifter-

  260. -där man involverar hela familjen...

  261. Jag har själv som tonårsförälder
    ägnat en helg åt att försöka förstå-

  262. -när ortodoxa och katolska kyrkan
    skildes åt.

  263. När skedde det,
    och vad var skälet till det?

  264. När man googlar på det
    får man tusentals svar.

  265. Och min son, som var fjorton,
    skulle beskriva den här processen.

  266. Den typen av skola
    har jag sett som bekymmersam.

  267. Och det blir konflikt i familjen
    också. "Vilket årtal var det nu?"

  268. Jag vet inte om jag överdriver,
    men jag har sett såna tendenser.

  269. En annan sak
    som påverkade mig mycket-

  270. -var det här
    med begreppet undervisning.

  271. Detta är från läroplan Lpo 94.

  272. Det som är markerat med rött där-

  273. -det är från läroplan del 2.2,
    som handlar om kunskaper.

  274. "Utforskande, nyfikenhet
    och lust att lära"-

  275. -"ska utgöra en grund
    för undervisningen."

  276. Och sen, i den kommande Lgr 11,
    så lade man till-

  277. -att skolan ska erbjuda eleverna
    strukturerad undervisning.

  278. Så strukturerad undervisning
    blev ett viktigt begrepp för mig-

  279. -när jag kom
    till den skola jag är på nu.

  280. Där fanns det ett behov
    av att diskutera undervisning-

  281. -och då kunde jag hitta stöd
    i styrdokument.

  282. Det finns också i skolförordningen.

  283. Vi pratar mycket
    om att det ska vara elevhälsoarbete.

  284. Jag vill inte se
    att just elevhälsoarbete-

  285. -ska vara ett parallellt spår,
    i motsats till vad som är kunskap.

  286. Utan jag har försökt
    tänka, säga och göra så-

  287. -att organisationen i sig
    måste vara hälsofrämjande.

  288. Vi kan inte skapa en galen skol-
    organisation där vi gör utryckningar.

  289. Kan vi hitta en skola som är
    hälsofrämjande i sin organisation-

  290. -både för elever och personal
    och för mig som rektor?

  291. Jag brukar säga att era barn
    har rätt att komma till en bra skola.

  292. Lärarna har också rätt
    till en bra arbetsplats.

  293. Och jag som rektor vill också komma
    till en bra arbetsplats.

  294. Jag brukar säga det, och sen är det
    viktigt att vi gör det tillsammans.

  295. Och, ja... De köper det.

  296. De här begreppen har ju
    funnits med i de allmänna råden-

  297. -för planer mot kränkande behandling
    och diskriminering.

  298. Främja, förebygga, åtgärda.

  299. Vi har pratat mycket om hur viktigt
    det är att jobba med att främja.

  300. Och om man främjar,
    om man jobbar med det begreppet-

  301. -så kanske vi
    inte behöver förebygga och åtgärda.

  302. Det har varit en otroligt viktig sak
    som vi har pratat om.

  303. Det har inte varit jätteenkelt
    att försöka förklara vad främja är-

  304. -till skillnad från förebygga.

  305. Men det står tydligt
    i de allmänna råden-

  306. -att främja handlar
    om det allmänna förhållningssättet.

  307. Hur vi tilltalar varandra.
    Det handlar om vårt förhållningssätt.

  308. Även i själva undervisningen-

  309. -måste vi
    försöka främja en god skola.

  310. Och det handlar om det här
    med att försöka skapa relationer-

  311. -på många olika plan
    och på många olika håll.

  312. Och aktiviteter.
    Jag återkommer till det.

  313. Fel håll.

  314. Förhållningssättet. Vikten
    av ett grundläggande bemötande.

  315. Vi har lagt mycket
    tid och energi på det här.

  316. Gentemot varandra, personal,
    elever och föräldrar.

  317. Det ska kännas
    att man kommer till en arbetsplats-

  318. -där personal och elever trivs.

  319. En tydlighet
    när vi beskriver vår verksamhet.

  320. Elisabet pratade om det här.
    "Varför tar ni inte makten, då?"

  321. Jag tar makten och säger
    till föräldrarna på föräldramöte:

  322. Så här vill vi ha det.
    Så här jobbar vi, så här tänker vi.

  323. Inte visioner för hur vi vill
    att skolan ska vara om 30 år-

  324. -utan "det är så här vi jobbar."
    Framför allt med nya elever.

  325. Vi tar emot ca 100 nya elever. Det är
    viktigt att tala om vad som gäller.

  326. Jag tror att det ger en ganska bra
    trygghet för föräldrarna.

  327. Jag kan säga det på ett föräldramöte,
    och nästan alla lever upp till det.

  328. Sen vet ni lika väl som jag att det
    händer saker som vi inte vill.

  329. Jag säger till föräldrarna
    att det händer saker hos oss också-

  330. -men vi har en beredskap
    för att ta hand om det.

  331. Föräldrarna förstår det.
    Det är inget konstigt.

  332. Man ska inte överdriva och säga
    att det aldrig kommer att hända nåt.

  333. Ja, snabbt över
    till undervisningens genomförande.

  334. Hur förhåller vi oss
    till det som är våra styrdokument-

  335. -när vi presenterar det
    för våra elever?

  336. Det här laborerar väl alla rektorer
    med. Så här har vi gjort.

  337. Vi har nio till tio ämnen i gång
    samtidigt.

  338. Vi läser ett NO-ämne och ett SO-ämne
    - så få ämnen i taget som möjligt.

  339. Sen har vi också i vissa årskurser
    antingen bild eller musik.

  340. Men det där laborerar ni också med.

  341. Men vi ska ha väldigt tydliga
    läsårsplaneringar för varje ämne.

  342. Det var inte så när jag kom. Olika
    arbetslag gjorde på olika sätt.

  343. Men det ska finnas. Hur tar vi oss an
    det centrala innehållet?

  344. Vad gör vi från sjuan till nian?
    Tydliga planeringar-

  345. -för varje undervisningsområde.
    Och vi har gått in och sagt:

  346. En tydlig planering
    för varje enskild lektion.

  347. Att vi följer det. Det är just det
    här: meningsfullhet, begriplighet-

  348. -och en framförhållning. Eleverna
    ska nästan veta när de kommer.

  349. För att känna den här tryggheten. Man
    vet när man kommer till lektionen.

  350. Så har vi också tänkt och jobbat.

  351. Bara ett exempel.
    Det här är kursplanen i religion.

  352. Det är rätt mastigt, rätt liten text.

  353. Sen lägger vi till betygskriterierna.
    Det är ganska mycket.

  354. Utgångspunkten
    är att vi bestämmer oss.

  355. I den här ordningen tar vi oss an
    det centrala innehållet.

  356. Sen ska det, inom varje sånt här
    område, finnas en planering.

  357. Då har vi sagt att vi inte kopierar
    kursplanstexten i det här dokumentet.

  358. Jag har sagt till lärarna: Kanske en
    eller en och en halv A4, ungefär.

  359. Med ditt språk, hur du ska upprätta
    relationer till dina elever.

  360. Återigen,
    relationsskapande och meningsfullhet.

  361. Och inte gömma sig bakom
    formuleringar från kursplanerna-

  362. -och inte skriva in betygskraven där.

  363. Det finns ett tydligt syfte.

  364. Vad kan eleverna
    förvänta sig av mig som lärare?

  365. Vad förväntar sig läraren
    av eleverna?

  366. Vilka läromedel använder vi?
    Alla elever har en Ipad.

  367. Ska vi se film eller leta på nätet?
    Man är tydlig med vad vi ska göra.

  368. Och vilket underlag
    använder läraren för bedömning-

  369. -ifall vi har nått syftet
    som det var tänkt?

  370. Och hur ska det här återkopplas?

  371. Skala ner saker på en enkel nivå-

  372. -och prata inte läroplanstexter
    med eleverna.

  373. Vi kan plocka fram läroplanstexterna
    och gå igenom vad vi har gjort.

  374. Alltså kolla upp en gång till.

  375. Men i grunden
    tror jag att de flesta elever-

  376. -mår bra av om man förenklar saker.
    Hur man ska jobba, tänka och göra.

  377. Jag pratade om det här-

  378. -med att skapa
    olika arenor som vi jobbar på.

  379. Det här att skapa...

  380. Alla har väl olika aktiviteter.

  381. Vi har ett schema,
    men vi har också idrottsaktiviteter.

  382. Vi har ämnesinriktade
    friluftsaktiviteter.

  383. Vi har ett program som ser ganska
    likt ut i sjuan, åttan och nian.

  384. Resor, temadagar
    och avslutningsaktiviteter.

  385. Ganska många såna dagar,
    för att skapa samhörighet-

  386. -så att det inte bara
    är undervisning i klassrummet.

  387. Jag tror vi har tretton dagar där vi
    gör andra saker och bryter schemat.

  388. Men det är inte så
    att vi inte gör nåt från kursplanen-

  389. -utan vi har trafik, sex
    och samlevnad och entreprenörskap.

  390. Men det är att vi kraftsamlar och
    bjuder in människor på vissa dagar.

  391. Då räcker det att man kommer en gång
    till oss, så tar vi alla elever-

  392. -som går i år sju
    för att göra en sak.

  393. Vi har den här diskussionen. Ska vi
    verkligen göra så här många saker?

  394. Men titta vad det är för innehåll.
    Det är ditt ämne.

  395. Vi har ett tema
    som heter "kalla kriget".

  396. Vi har ett fint museum utanför
    Linköping. Ett flygvapenmuseum.

  397. Där finns en jättefin utställning
    om kalla kriget.

  398. Det ingår jättebra
    i nåt av SO-ämnena.

  399. Man får tillbaka det där. Men den
    diskussionen får man alltid ta.

  400. Jag har sagt att det är viktigt
    att skapa relationer.

  401. Vi pratar om det jättemycket,
    hela tiden.

  402. Både mellan ledning och personal,
    inom personalgruppen-

  403. -mellan personal och elever
    och mellan skola och vårdnadshavare.

  404. Spännvidden är ganska stor
    med de elever som kommer till oss.

  405. Det är elever
    som har haft det lite trassligt.

  406. Det viktigaste är att upprätta
    en så god relation som möjligt-

  407. -till de föräldrarna också. Det
    är ett ganska framgångsrikt koncept.

  408. Att inte skuldbelägga.
    "Nu är vi här. Hur ser planen ut"-

  409. -"för att även ert barn
    ska få en fungerande skolgång."

  410. Som jag sa är man ju både chef
    och pedagogisk ledare.

  411. Och eftersom jag tog det här...

  412. Ja, alla vet
    vad jag håller på med på fritiden.

  413. Alla tycker att det är konstigt,
    men jag kan bjuda på det-

  414. -för det skapar lite vi-känsla.
    Lite kul.

  415. Var har jag simmat nånstans i helgen,
    liksom.

  416. Att kitta ihop det professionellt men
    också försöka vara lite personlig-

  417. -skapar goda relationer.
    Jag ser det så.

  418. Vi har tre värdeord
    som vi ska jobba efter:

  419. Mod, mänsklighet och mångfacetterat.

  420. Vi måste vara mänskliga. Vi är inte
    undervisnings- och planeringsrobotar.

  421. Det finns ju andra värden
    som kommer in i det vi håller på med.

  422. Ja, jag nämnde
    relationer mellan elever.

  423. Aktiviteterna vi gör
    ska också skapa en god samhörighet.

  424. En känsla av samhörighet
    på våran skola.

  425. Jag har hämtat det här begreppet
    från Andy Hargreaves.

  426. Han benämner det som jag tror
    att jag håller på att utveckla.

  427. Det är det här med samarbetskultur.

  428. Och att försöka skapa gemenskap
    och tillit-

  429. -och framför allt ge varandra stöd.

  430. Man vet på Ekholmsskolan
    att man aldrig blir lämnad själv.

  431. Antingen tar man hjälp
    av sitt ämneslag-

  432. -eller sin mentorskollega
    eller kurator.

  433. Vi ställer upp när det kör ihop sig.
    Man får inte vara rädd för sånt.

  434. Och sen jobbar vi med kontinuerlig
    utveckling och förbättring.

  435. Arbetsorganisationen
    finns väldigt tydligt beskriven.

  436. Både vad jag som rektor gör - och
    inte i prosa från styrdokumenten.

  437. Enkelt nedtecknat: Vad gör jag
    i relation till biträdande rektor?

  438. Vad gör försteläraren
    med särskilt uppdrag-

  439. -som sysslar med sitt uppdrag som
    förstelärare på ungefär 40 procent?

  440. Vad gör administration
    och vaktmästeri?

  441. Lärarna ingår
    i tre konstellationer hos mig.

  442. Ett mentorslag. Det är alltså
    sju mentorer i fyra klasser.

  443. De bildar ett mentorslag som sköter
    vissa möten och arbetsuppgifter-

  444. -för att få ihop det här
    med den enskilda elevens skolgång.

  445. Ämneslaget är en annan konstellation.
    Man ingår också i en ansvarsgrupp-

  446. -som kanske ansvarar
    för en specialdag eller en aktivitet.

  447. Då är det väldigt tydligt att det är
    en eller två ansvariga i den gruppen.

  448. Så det är de tre delarna
    som lärarna ingår i.

  449. Vad kuratorn gör
    är också tydligt definierat.

  450. Kuratorn och jag
    har jobbat tillsammans i sju år-

  451. -så vi jobbar väldigt tight
    tillsammans.

  452. Och även biträdande rektor
    och hela vårt elevhälsoteam-

  453. -är inbegripna i själva skolarbetet.

  454. Det är inte ett spår där och ett där.
    Vi jobbar väldigt tight ihop.

  455. Och så skolvärden.
    En nyinstallerad tjänst.

  456. Jag kommer inte ihåg vilket av stats-
    bidragen vi har använt för detta.

  457. En person som har ett ganska
    fritt uppdrag, att bara finnas till.

  458. Vi har elever som behöver
    komma till skolan på morgonen.

  459. De kan få nåt att äta.

  460. De kan behöva lägga in sina mackor
    i ett kylskåp-

  461. -få sin mobil laddad
    eller hitta till rätt klassrum.

  462. Alltså, den här omtanken igen. Det
    finns elever som behöver extra stöd.

  463. I den här långa listan
    över vem som gör vad på skolan-

  464. -så ser mitt uppdrag ut så här.

  465. Skolans inre organisation. Den stra-
    tegiska planeringen har jag hand om.

  466. Det som strukturerar skolan.
    Bemanning, schemaläggning.

  467. Jag träffar också föräldrarna
    i vårt föräldraråd.

  468. Sen gör jag lite grann i Fronter,
    som vi har som dokumentationssystem.

  469. Systematiskt kvalitetsarbete
    gör jag inte själv, men jag driver.

  470. Anställningsvillkor, arbetstidsavtal.
    Jag ska visa en bild på det sen.

  471. Ekonomi och budget.
    Arbetsmiljö och MBL är min del.

  472. Vi har inget samverkansavtal
    utan kör traditionellt MBL.

  473. Så vi har delat upp det,
    och biträdande rektor sköter mer-

  474. -det här spåret som handlar
    om klassindelning, utredningar-

  475. -beslut om åtgärdsprogram,
    planering av stödinsatser...

  476. Jag har delegerat stöd- och åtgärds-
    program till biträdande rektor.

  477. Eftermiddags-, lov- och sommarskola
    ligger också på biträdande rektor.

  478. Det är den här tydliga uppdelningen.
    Jag kommer till det lite längre fram.

  479. Just det här med struktur.

  480. Innan jag går in
    på hur jag tänker om organisation-

  481. -så är det jätteviktigt att vi
    har ett kompensatoriskt uppdrag.

  482. Och framför allt i övergången
    från år sex till år sju.

  483. I vårt spår har vi fyra skolor
    som ska gå till oss.

  484. Men sen får ju eleverna
    välja eller önska skola-

  485. -och kanske väljer en skola
    i en annan stadsdel.

  486. Men vi försöker...

  487. Vi vet att socioekonomiska faktorer
    påverkar studieresultaten.

  488. Vi vet att föräldrarnas
    utbildningsbakgrund-

  489. -och elevernas
    tidiga skolgång spelar roll.

  490. Och vi vet att funktionsnedsättningar
    spelar roll.

  491. Därför försöker vi ta reda på
    så gott det går, med integritet...

  492. Vi bjuder in föräldrarna.
    Vill de berätta nåt för oss-

  493. -som kommer
    att påverka elevens skolgång?

  494. Då får de höra av sig till oss.

  495. Jag tycker att bemanningsplanering
    eller tjänsteplanering-

  496. -är ett viktigt styrmedel för
    hur vi organiserar vår verksamhet.

  497. Det är inte bara ad hoc.
    Det är mycket tanke bakom det.

  498. Och då utgår vi ifrån de elever som
    vi har eller som vi kommer att få.

  499. Utifrån timplan och inventering gör
    vi klasser och undervisningsgrupper.

  500. Hos oss kanske vi räknar med
    att en tredjedel av undervisningen-

  501. -är i vanliga klasser.
    Resten är i undervisningsgrupper-

  502. -som har en annan gruppering
    än en klass.

  503. Och vi tänker redan från början på
    extra anpassningar och särskilt stöd-

  504. -och särskilda undervisningsgrupper.

  505. Det är så från början.

  506. Har ni sett nån tjänsteplanering
    på nån konferens innan?

  507. Det här är jag noga med.
    Det här är mina matte- och NO-lärare.

  508. Redan här så bestämmer vi...
    Vi har 117 elever år nio.

  509. Vi har femton nyanlända. Hur många
    matteresurser behöver vi då?

  510. Redan från början
    försöker vi inventera.

  511. Här tror jag
    det är sju eller åtta mattelärare.

  512. Det här lägger jag ganska stor tid på
    tillsammans med lärarna-

  513. -och med biträdande rektor
    och kurator.

  514. Hur hittar vi en organisation
    redan här-

  515. -som klarar av det vi vet kommer?
    Jag har jobbat i sexton år-

  516. -och det som Elisabet sa här...
    "Konstigt, det ser likadant ut."

  517. Ja, det gör det.
    Det ser ganska likt ut.

  518. Sen går det upp och ner, och det
    gäller att ha en framförhållning.

  519. Att vi har gjort en bemanning som
    klarar de elever som vi faktiskt har.

  520. Jag tycker också
    att schemat är ett styrmedel.

  521. Timplan, klasser,
    undervisningsgrupper, personal-

  522. -lokaler, de salar som vi har...

  523. För det är så.
    Skolan är på fem tusen kvadratmeter.

  524. Ett klassrum är ungefär 80 kvadrat.
    Det ryms ungefär 25 elever där.

  525. Skulle vi bestämma oss för att
    ha mindre klasser på tjugo elever-

  526. -så räcker inte skolan till. Det
    finns en logistik i vår verksamhet-

  527. -där man är lite låst. Men man
    ska inte se det som ett problem.

  528. Under mina sexton år
    har jag gjort schema fjorton gånger.

  529. Det är två år nu
    som jag har haft hjälp med det.

  530. Och det här
    är också väldigt speciellt.

  531. Jag har väldigt dålig inblick i hur
    andra skolor och kommuner jobbar.

  532. Men jag tänker att vi vet vad vi har
    för elever, och vad vi behöver göra.

  533. Vi vet att det kommer elever
    som behöver särskilt stöd.

  534. Det som är grönmarkerat här är
    matematiken. Det här är årets nior.

  535. De har två mattepass i veckan,
    och alla nior har matte samtidigt.

  536. Det gör att elever får möjlighet
    att gå mellan grupper.

  537. Det är odramatiskt att byta
    om man vill vara i en annan grupp.

  538. Vi har grupper på 27, 28 elever-

  539. -och i andra änden sitter en lärare
    med en elev. Det är den spännvidden.

  540. Det gäller
    att hushålla med resurserna.

  541. Svenskan ser ni också. Den är gul.

  542. Det är samma sak där. Där
    har jag fyra stycken svensklärare.

  543. Två lärare i svenska som andraspråk
    och en speciallärare ingår i gruppen.

  544. Då tar den gruppen ansvar
    för hur man grupperar.

  545. Nu är vi nere på en sån där
    basic-nivå: Hur ser vår vardag ut?

  546. Jag bestämmer tjänsteplanering,
    jag bestämmer schemat.

  547. En annan sak som skapar
    förutsägbarhet för läraren.

  548. Alla lärare
    får en uppdragsbeskrivning.

  549. Så här mycket undervisar du.
    Du har ansvar för det här.

  550. Jag ska inte gå in på det nu.
    Jag jobbar efter schabloner-

  551. -och det är min egen uppfinning,
    inte nån annans.

  552. De möten som jag är med i...
    För att hålla i gång det här-

  553. -träffar jag administration
    och vaktmästeri en gång i veckan.

  554. Jag träffar hela elevhälsoteamet
    en gång i veckan.

  555. Vi har ett kort avstämningsmöte
    med hela personalgruppen.

  556. Femton minuter. Information.
    Är det nåt vi behöver stämma av?

  557. Är det nånting vi behöver göra?

  558. Det får inte bli att man diskuterar
    de olösliga pedagogiska frågorna.

  559. De kommer vi aldrig nånstans med
    i en grupp på nästan femtio personer.

  560. Det ska vara kort information. Eller
    så framför man känslig information.

  561. Om föräldrar vill att alla ska veta
    nåt om en elev, så kan vi ta det där.

  562. Sånt som vi inte vill mejla ut.
    Jag träffar mentorslagledarna-

  563. -ungefär fyra gånger per termin.

  564. Förstelärarna träffar jag också
    ungefär fyra gånger.

  565. Biträdande rektor träffar dem som
    har ett specialpedagogiskt uppdrag.

  566. De träffas varje vecka och stämmer
    av. Behöver vi flytta nån elev?

  567. Eller ska vi gå in och jobba i en
    klass? Allt detta, så det flyter på.

  568. De här mentorslagen träffas
    ungefär fyra gånger per termin.

  569. Ämneslagen försöker jag
    lägga in i lärarnas schema.

  570. Svensklärarna träffas nån gång,
    engelsklärarna en annan.

  571. Det rullar på under hela veckan.

  572. Sen har vi ett möte
    där elevhälsoteamet-

  573. -träffar alla som undervisar år sju.

  574. Och det gör vi vid två tillfällen
    per termin. Vi har den här gången.

  575. I samband med att man tog bort IUP
    för år sju till nio-

  576. -och inte hade krav på skriftligt
    omdöme, så gjorde vi om-

  577. -hur vi hanterar
    våra utvecklingssamtal.

  578. I samband med betygssättning
    på våren eller hösten-

  579. -så gör man också en kommentar i
    Fronter, som är dokumentationssystem-

  580. -och underlag för utvecklingssamtal.
    Man gör det samtidigt som betygen.

  581. Sen har vi ett tidigt sånt här möte
    med hela elevhälsoteamet-

  582. -och alla lärare som undervisar år
    sju. Vi kollar om vi ska ändra nåt.

  583. Jag som rektor förvissar mig om-

  584. -att organisationen
    har koll på alla elever.

  585. Sen har vi tidigt utvecklingssamtal.
    Och då är det framåtsyftande-

  586. -med utgångspunkt i föregående
    termins betygssättning.

  587. Så tänker vi. Och, som sagt -
    ansvarsgrupper ordnar temadagar.

  588. Gruppen sköter själva
    när de vill träffas.

  589. Vi använder inte gemensam
    konferenstid till sånt-

  590. -när fyra eller tre personer
    ska träffas.

  591. Vi är ganska noga med att
    det finns ett tydligt kalendarium.

  592. Det brukar vara klart
    till stora delar redan maj, juni-

  593. -för nästa läsår.

  594. Det här är bara en illustration.
    Vi försöker hålla fast i den här.

  595. När vi vet
    när de nationella proven kommer-

  596. -så anpassar vi också lite andra
    dagar för att rätta nationella prov.

  597. Då kommer man in
    på mer teknikaliteter.

  598. Men det finns en tydlig arbetsgång
    under ett läsår för hur vi möts.

  599. Och den här försöker vi hålla i.

  600. Dokumentation där det här finns,
    finns tillgängligt.

  601. Vi, som alla andra,
    ska använda Google-

  602. -men vi har fortfarande en så kallad
    katalog i kommunens databaser.

  603. Där finns alla viktiga styrdokument
    tillgängliga, med vad som gäller.

  604. Som jag sa,
    kalendarium för termin och läsår.

  605. Vi har ett veckomeddelande
    som sträcker sig över tio dagar.

  606. Det kommer alltid ut på fredagar-

  607. -och täcker alltså ungefär tio dagar.

  608. Vi har också, som jag sa,
    ett kort avstämningsmöte-

  609. -som är ungefär femton minuter.

  610. Nåt som diskuteras
    när man diskuterar skola-

  611. -är om skolan är en kultur
    eller en organisation.

  612. Kan man inte skapa en organisation
    och ta makten?

  613. Och vi vet alla att det finns
    strukturer och informella ledarskap-

  614. -som på nåt sätt lever sina egna liv.

  615. Men jag är övertygad om
    att om man tar makten-

  616. -och har en tydlig
    arbetsorganisation-

  617. -som bygger på en arbetsgemenskap
    med tillit och stöd-

  618. -så kan man förändra en rådande
    skolkultur. Det är min övertygelse.

  619. Ja, det är så.
    Hur går det för skolan, då?

  620. Som jag sa - vi var nere
    på väldigt låga elevtalssiffror.

  621. Det här är ett genomsnittligt
    meritvärde från i våras.

  622. Då har jag plockat bort åtta elever
    som är sent anlända.

  623. Skolverket gör likadant.
    Men det är väl ett rikssnitt ungefär.

  624. Vi är ju en väldigt normal,
    vanlig skola.

  625. Och vi har toppar och vi har...

  626. Vi jobbar över hela spektrat. Vi har
    elever som är extremt högpresterande-

  627. -och vet precis vart de ska i livet.

  628. För andra handlar det om att få betyg
    för att ens komma in på gymnasiet.

  629. Alla 72 kom in på
    ett nationellt program på gymnasiet.

  630. Det var en elev
    som gick på sommarskola.

  631. Okej, är vi så bra eller hur är det?

  632. Tittar vi på nationella prov
    och jämför med betyg-

  633. -så ligger vi ungefär som riket.
    Det går lite upp och ner.

  634. Vi har väldigt mycket statistik
    i Linköpings kommun-

  635. -så vi tittade på de elever
    som efter ett år på gymnasiet...

  636. Nej, efter en kurs på gymnasiet.
    Vi jämförde deras matematikbetyg.

  637. I princip hade alla elever
    i matematik samma betyg.

  638. Vissa säger: så kan man inte göra.

  639. Men vi gjorde så
    och såg att det var så.

  640. Matematiken är ju det ämne
    som vi pratar väldigt mycket om.

  641. Varför skiljer det så mycket
    mellan betyg och nationella prov?

  642. Sammanfattning. Jag försöker
    ha god koll på styrsystemet.

  643. Jag försöker göra en bra
    arbetsorganisation med strukturer.

  644. Fördelning av ansvar och arbets-
    uppgifter. Ha koll på våra elever.

  645. Försök jobba
    med att skapa goda relationer.

  646. Var tydlig med information.
    Ha en effektiv mötesordning.

  647. Ansvarstagande, samarbete, tillit
    är jätteviktigt.

  648. Eftersträva enkelhet
    och förutsägbarhet-

  649. -och håll i den beslutade
    arbetsorganisationen.

  650. Då så. Då tänker jag:
    en varm applåd till Magnus-

  651. -för ett verkligt nedslag
    i praktiken.

  652. -Det är härligt, tycker jag.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolans inre organisation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rektorns ledarstil kan bidra till en fungerande skolorganisation där både det enskilda och det gemensamma ansvarstagandet spelar en avgörande roll. Magnus Thor har arbetat i 30 år i grundskolan varav 16 år som rektor och ger här praktiska tips. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Rektorer, Skolan, Skolledare, Skolledning, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Insiktsfullt ledarskap

Carol Campbell, docent i ledarskap vid University of Toronto, beskriver fem viktiga punkter i skolledarens roll. Det handlar bland annat om att fånga upp lärarnas egna idéer till förbättringar, om att sätta upp mål kopplade till aktiviteter under skolåret och att knyta till sig individer och organisationer som kan bidra till förändring. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Vem är rektorn?

I spänningsfältet mellan arbetsorganisation, lärarprofession, statligt uppdrag och elevgruppens behov står rektorn. Hur har yrkesrollen förändrats? Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, resonerar kring detta och ger historiska perspektiv. Inspelat den 21 november 2017 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Identitet och ideologi

Hur går det till när vi formas som individer och vilken roll har skolan i detta? Jan Holmgaard, docent i litteraturvetenskap, beskriver vad identitet är utifrån olika filosofers perspektiv. När och varför började vi tala om värdegrund och går skolans värdegrund verkligen ihop med den ideologi som råder i dagens samhälle? Inspelat på Münchenbryggeriet den 21 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Den kulturella klyftan

Warren Simmons berättar om sin skoltid då han som svart amerikan försökte anpassa sig till kulturen i en vit medelklasskola och vad de upplevelserna har fört honom in på. Simmons finns sedan länge på Annenberg Intitute for School Reform vid Brown University utanför Boston där han arbetar för att utjämna skillnader i undervisning vad gäller härkomst, etnicitet, språk och kön. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Likvärdighet trots olikheter

Det svenska skolsystemets uppbyggnad kan tolkas som "allas rätt att nå så långt som möjligt" när det gäller bildning och utbildning. Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik vid Uppsala universitet och resonerar här bland annat kring vilken roll närsamhället spelar för barnens identitet och ambitionsnivå. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Skolans inre organisation

Rektorns ledarstil kan bidra till en fungerande skolorganisation där både det enskilda och det gemensamma ansvarstagandet spelar en avgörande roll. Magnus Thor har arbetat i 30 år i grundskolan varav 16 år som rektor och ger här praktiska tips. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolans ledarkonvent 2017

Organisera och leda elevhälsan

Hur kan man lyfta en skola med dåligt rykte och svagt självförtroende? Vilken roll kan elevhälsan spela? Semira Vikström, rektor på Visättraskolan i Huddinge, och biträdande rektor Erik Hall berättar om en rad konkreta insatser som har vänt elevernas bild av både skolan och sig själva. Inspelat på Münchenbryggeriet den 22 november 2017. Arrangörer: Friskolornas riksförbund, Sveriges skolchefer, SKL och Skolporten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Källkritik

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

En skola för rätt och fel

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?