Titta

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Om UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Föreläsningar och samtal med några av Sveriges främsta experter inom områden som präglar skolbibliotekariens yrkesvardag. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017 : Lära ut källkritikDela
  1. Vilka epitet tillskriver ni, eller
    skulle vilja tillskriva, er själva?

  2. Då tänkte jag
    börja med att prata om...

  3. ...resurser och kompetenser.

  4. Hur blir skolbibliotekarien ett
    effektivt och framgångsrikt verktyg-

  5. -både för lärare och elever?

  6. Min tanke kring det här,
    för det är en frågeställning-

  7. -som blir relevant för verksamheten-

  8. -det var lite grand att, som
    Magdalena började med att berätta-

  9. -se vilka etablerade koncept och
    befintliga samarbeten som fanns.

  10. Jag började vikariera på 60 %-

  11. -och därefter
    kom jag upp i 100 % som vikarie-

  12. -medan jag fortfarande läste.

  13. Precis som Magdalena sa så hade
    personen som jobbade där tidigare-

  14. -haft "nej" som sitt framgångsord.

  15. Jag hade jobbat med försäljning
    i tio år tidigare-

  16. -så för mig var ordet "ja" det
    viktigaste som jag ville få fram.

  17. Jag märkte att det nästan inte
    fanns några befintliga samarbeten.

  18. Ingen lärare som kom förbi och sa:
    "Vi brukar göra det här."

  19. Det var en lärare
    som brukade få lite böcker framtagna-

  20. -till vård- och omsorgscollege.

  21. "Lägg böckerna på vagnen,
    så gör jag resten." That's it.

  22. Men att börja med att sondera
    terrängen var ganska nyttigt-

  23. -för det innebar för min del... Med
    riktlinjerna som vi hade tagit fram-

  24. -så fanns det mycket spelutrymme
    för mig. Det fanns stora möjligheter.

  25. Jag märkte att det inte fanns
    så mycket samarbeten, och...

  26. Jag pratade med eleverna och lärarna-

  27. -och jag märkte ganska snart...

  28. Det fanns både personer och grupper-

  29. -och även specifika kompetenser
    i min omgivning.

  30. Vissa grupper hängde ihop, man
    började känna igen dem på mediateket-

  31. -i den utsträckning de kom dit.

  32. Vad de pratade om, och så vidare.
    Men det var inte så mycket där.

  33. När jag började så hade jag
    79 besökare per dag på min enhet.

  34. Det fanns ett intresse och ett behov,
    och vi hade ett uppdrag.

  35. Hur kan jag dra nytta av det här?
    Kan jag styra upp det på nåt sätt?

  36. Den första saken som vi sjösatte
    var "Boka din bibliotekarie".

  37. Det är inget nytt koncept, men
    att ha en person på den här skolan-

  38. -som gick ut och sa:
    "Jaha, du skriver om det där?"

  39. "Behöver du hjälp?"

  40. Pratar man med besökarna så märker
    man att de uppmärksammar hjälpen.

  41. Det här var även för lärare,
    men främst för elever-

  42. -och det växte ganska stort.

  43. För ungefär ett år sen
    så läste vi av besöksantalet igen-

  44. -och såg att vi var uppe i
    ungefär 350 besökare per dag.

  45. Det var allt från studieteknik,
    informationssökning, källkritik-

  46. -och sökkritik.

  47. En av de viktigaste anledningarna
    till att det här funkade...

  48. Det vi hade gjort var att vi
    hade etablerat en kontaktyta-

  49. -som vi sen kunde definiera.

  50. Nu blev det i sammanhanget
    av "Boka din bibliotekarie".

  51. Det blev plattformen.

  52. Man kanske inte definierar den själv-

  53. -men tillsammans med besökarna,
    åhörarna, eleverna och lärarna-

  54. -så blev det väldigt uppskattat.

  55. Vi tog reda på hur behovet såg ut,
    och matchade det-

  56. -med våra kompetenser.

  57. Jag minns en elev som tittade på mig
    med enorma ögon och sa:

  58. "Kan man boka dig en hel dag?"
    Det var inför gymnasiearbetet-

  59. -och den här eleven behövde
    att man satt med, och kunde bolla.

  60. Det var en elev som högg i telefonen,
    öppnade nya flikar på datorn-

  61. -eller började fippla med nånting.
    En elev som behövde ett ankare.

  62. Andra elever ville bolla idéer och
    tankar och var väldigt pratsamma-

  63. -och det var också jätteroligt.

  64. Men behovet fanns där, så tillsammans
    så skapade vi det här-

  65. -som blev "Boka din bibliotekarie",
    och som vi nu har möjlighet att..

  66. Alla nya elever på skolan
    ska gå ett mediateksintro-

  67. -där vi berättar om vad vi gör,
    så de vet att de kan komma till oss.

  68. En viktig punkt är hur man
    interagerar med eleverna.

  69. Nu går jag lite från
    min företrädare på posten-

  70. -men jag fick uppfattningen att denne
    hade suttit inne på sitt kontor-

  71. -och hyschat mycket åt eleverna.
    Det måste jag också göra.

  72. Man hade ställt upp
    en stor utställningsvägg-

  73. -framför fönstret
    in till bibliotekariens kontor.

  74. Det var ganska avskärmat.

  75. Jag försökte vända lite på det.
    Jag tog bort utställningsväggen-

  76. -och var bara på kontoret
    om jag behövde det.

  77. Jag är ute
    och pratar med eleverna i stället.

  78. Det tar naturligtvis tid,
    men det man vinner på det här-

  79. -det är att man får en dialog
    med eleverna och lärarna-

  80. -och genom den dialogen -
    man kan prata om allmänna saker-

  81. -så får man en uppfattning om deras
    verklighet, utmaningar och behov.

  82. Så det var viktigt
    att inte bli för stillasittande-

  83. -utan att vara deltagande.
    Söka upp individerna och grupperna.

  84. Så när 10-12 elever kom in-

  85. -för att ta över
    den nya soffan som vi hade fått in-

  86. -som rymde 12-14 personer...

  87. Det var mycket den här mentaliteten.
    Att ta plats.

  88. När de satt och pratade satte jag mig
    mitt bland dem och började prata.

  89. De var inte så farliga
    som man kan tänka sig.

  90. Det fanns tankar och idéer, och
    det pratades om allt ifrån feminism-

  91. -till kriget i Syrien,
    till flyktingar, allt möjligt.

  92. Mycket fotboll,
    för det är Trelleborg.

  93. Som en del av det här...
    Jag är inte så fotbollsintresserad-

  94. -men jag har tabellen
    för Trelleborgs U19-lag uppsatt-

  95. -så att jag ser när de spelar, för
    det är ett antal elever som är med.

  96. Sök upp eleverna och ta reda på
    vad de är intresserade av.

  97. Tack vare det har vi en möjlighet
    att definiera den här kontaktytan.

  98. Resultatet var att vi fick
    en stor andel ökade bokningar-

  99. -och trots att jag tog bort soffan
    för några veckor sen-

  100. -så har besöksantalet inte sjunkit.
    De kommer tillbaka igen-

  101. -av sociala skäl och för att de vet
    att de får hjälp när det behövs.

  102. De kan komma in
    och prata och grupparbeta.

  103. Så de kommer tillbaka
    även utan soffan.

  104. Det här tillvägagångssättet
    har även gett en väldigt bra...

  105. Genom att vara uppsökande
    och genom att aktivt engagera sig-

  106. -i elevernas och lärarnas
    vardag och verklighet-

  107. -så har vi fått en stark kontaktyta.
    Det är lätt att få tag på folk-

  108. -och att prata om saker.
    Och de upplever samma sak mot oss.

  109. Den här sliden har ni inte,
    för jag gjorde den i går på hotellet.

  110. Som ni kanske ser. Tanken är att
    det här ska vara lite änglavingar.

  111. Jag hoppas att ni förstår den ändå.

  112. Som ni märkte så har jag och
    Magdalena en arbetsfördelning-

  113. -för vi tillhör samma skola,
    men jobbar på två olika enheter.

  114. Vi har en fördelning.

  115. Magdalena jobbar med katalogisering,
    men hon har gjort en lathund-

  116. -så att jag också kan göra det när
    jag har tid, och vid extrema behov.

  117. När det gäller de här punkterna så
    vill jag prata om våra egna styrkor.

  118. Det skiljer sig åt. Magdalena har
    sina styrkor, jag har mina styrkor-

  119. -och det är lite olika för oss alla.

  120. Det innebär inte att man ska känna:
    "Jag är inte bra på det"-

  121. -"så jag ska inte ta plats."

  122. Det här ser man om man är inne och
    modererar elevernas grupparbeten.

  123. Inte så att det stör,
    utan bara observerar.

  124. Jag har jobbat mycket med
    teambuilding och gruppdynamik.

  125. Jag skulle vilja nämna de här tre
    punkterna. Vi har vår fackkunskap-

  126. -och sen finns det generella ämnen
    som vi kan vara intresserade av.

  127. Jag tänker väldigt allmängiltiga.

  128. Saker som kanske är lite lokala. Det
    som händer nu, men är borta i morgon.

  129. Sen har vi våra fritidsintressen,
    och alla de här olika nivåerna-

  130. -utgör en potentiell kontaktyta-

  131. -gentemot en elev, en lärare,
    en grupp eller liknande.

  132. Så vi ska inte glömma bort dem, för
    när vi ska dra ihop en verksamhet-

  133. -som vi pratade om nyss,
    om våra resurser och kompetenser-

  134. -så kan det vara så att...

  135. ...jag är mer bekväm med
    att prata inför 250 lärare.

  136. Magdalena är nog bättre på det, men
    jag kör bara för att det är roligt.

  137. Magdalena är mycket mer
    ordningsam och noggrann-

  138. -men jag har ändå möjlighet att skapa
    en komplett katalogpost vid behov.

  139. Så de här olika nivåerna-

  140. -med sakkunskap, generella intressen
    och fritidsintressen...

  141. Oavsett, och det här vet vi från
    intervjuer med lärare och elever-

  142. -så dyker oftast
    ordet engagemang upp.

  143. Olika lärandesituationer.
    Och både eleverna efterfrågar...

  144. "När vi har en engagerad lärare
    som bryr sig om mig och mina behov."

  145. Och lärarna. "När jag märker
    att eleverna möter min blick"-

  146. -"då har jag en bra lärandesituation.
    Då är de engagerade."

  147. Det betyder väldigt mycket.
    Vi kan göra, prata, titta och läsa-

  148. -och några utvecklar vi till
    styrkor. Så är det nån liten fråga-

  149. -eller uppmaning jag skulle vilja
    lämna med er, så skulle det vara:

  150. Vilka epitet tillskriver ni, eller
    skulle vilja tillskriva, er själva?

  151. Det kan vara allting från...

  152. Allt från handarbete till hockey.
    Det kan vara den ingångspunkten-

  153. -som man pratar om, tittar på,
    gör eller läser.

  154. Om vi tittar vidare så sakteliga,
    så...

  155. ...kommer vi till att skapa möjlig-
    heter och marknadsföra verksamheten.

  156. Jag har ett lite abstrakt
    förhållningssätt till det här-

  157. -för jag försökte pinga några viktiga
    saker. Det är försäljningsretorik-

  158. -där man försöker hitta
    4-5 komponenter-

  159. -som får hjulet att snurra.
    De var det tänket jag försökte ha.

  160. Jag gjorde en fin bild med röda
    och blå pilar, och det var väldigt...

  161. Det kändes bra då, men det var nog
    det fulaste jag har sett.

  162. Jag fick hjälp
    med att snygga till den.

  163. Men jag har funderat på ett par
    saker. Om vi börjar med "plats".

  164. Om man inte har
    eller skapar en plats-

  165. -som kan vara
    både fysisk och digital-

  166. -så har man problem med att skapa
    möjligheter för sin verksamhet.

  167. Finns vi inte där
    så faller det lite grand.

  168. När det gäller engagemang,
    ditt eller andras...

  169. Har man ett samarbete
    med en briljant och engagerad lärare-

  170. -som verkligen brinner för sitt ämne,
    så entusiasmerar det åhörarna.

  171. Men en lärare kanske sitter på
    väldigt mycket sakkunskap i stället.

  172. Då har man den kompetensen, och då
    får man själv stå för engagemanget.

  173. Men engagemang är viktigt.

  174. Kompetens kanske säger sig självt.
    Din eller andras.

  175. Blir det halvfärdigt... En sak
    man lär sig av gymnasieungdomar-

  176. -är att vissa
    kan ställa frågan: "Varför då?"

  177. "Hur funkar det? Var såg du det?"
    De ifrågasätter, vilket är underbart.

  178. Så det gäller att man har kompetens,
    annars faller det lite grand där.

  179. Saknas kompetensen kan det leda till
    att åhörarna inte blir engagerade.

  180. Den sista punkten är just åhörarna.

  181. Som Magdalena berättade tidigare...
    Jag hade en lite speciell situation.

  182. Jag fick inte gå ut utan att stänga,
    och kunde inte stänga dörren själv.

  183. Jag fick ringa en person
    som fick stänga min dörr åt mig.

  184. Man känner sig lite bunden då.

  185. Men så var det, för kommunen
    hade upphandlat ett stort system-

  186. -för hur de skulle stänga dörrarna,
    så vi fick anpassa oss därefter.

  187. Vi pratade med gymnasiechefen-

  188. -och fick in en projektor
    i mediateket.

  189. Vi hittade en plats för den, och jag
    kunde ha föreläsningar i mediateket.

  190. Jag har satt en gräns på 55 personer.

  191. Vi har haft uppåt 70 personer,
    men det blir många stolar att bära.

  192. Och många bord att flytta.
    Så det är inte optimalt.

  193. Men jag kämpade för det här, och när
    lärarna vill komma med 55 stycken-

  194. -så är det inget problem. Behöver vi
    större lokaler kan vi boka aulan.

  195. Men rent fysiskt
    så var det en viktig punkt att ta.

  196. Tillgodose behovet,
    så att åhörarna kan samlas där.

  197. En lärare kunde tänka:
    "Ska jag ha hela programmet här"-

  198. -"eller bara en klass?
    Eller små grupper?"

  199. "Du kan komma hit med 55 personer,
    två klasser. Det går jättebra."

  200. Det underlättar för dem.

  201. Tillgodose möjligheterna
    att anordna så att åhörare kan delta.

  202. Det här gäller även digitalt-

  203. -och vi livesänder flera av våra
    föreläsningar på vår Facebooksida.

  204. Och så lägger vi upp videon.
    Så kan man inte närvara-

  205. -för att man är sjuk, så kan man
    ta del av föreläsningen efteråt.

  206. Man kan även messa oss
    och ställa frågor.

  207. Man kan återkoppla detta till
    var ens epitet passar bäst in-

  208. -när det gäller plats, åhörare,
    kompetens och engagemang.

  209. Var trivs du bäst?

  210. Trivsel kan vara viktigt
    för ens eget engagemang.

  211. Och sen kolla rent kallt på det.
    "Den här kontaktytan har jag."

  212. "Vilka kompetenser
    skulle jag behöva rekrytera?"

  213. Vi har haft ett par aktiviteter
    där vi har styrt upp det här.

  214. Till exempel med SSA-

  215. -om ni känner till det.
    Samverkan Skola Arbetsliv.

  216. Vi höll en presentation om vår
    verksamhet på en terminsuppstart-

  217. -och sen kom Eva, Eva och Cecilia
    och högg oss från SSA-

  218. -och sa: "Vi vill samverka inom CV-
    skrivande och arbetsintervjumetodik."

  219. "Hur beter man sig där? För vi
    jobbar med länken skola-arbetsliv."

  220. Då har vi styrt upp 3-4 olika
    evenemang tillsammans med dem-

  221. -som har varit väldigt givande.
    Vi kan återkomma till dem.

  222. Vi märkte att vi inte
    hade all kompetens som behövdes-

  223. -utan den satt SSA på, så de kunde
    sitta lite som spindeln i nätet-

  224. -under många roliga evenemang.

  225. Ett exempel
    var "Noveller från Trelleborg"-

  226. -där en författare-

  227. -tillsammans med en grupp elever på
    Söderslättsgymnasiet och Bäckaskolan-

  228. -gjorde en novellsamling.

  229. Det var elever som hade problem
    med språket och var otränade läsare.

  230. Tillsammans med en speciallärare
    och den här författaren-

  231. -och lite fler personer runt omkring
    - vi hjälpte också till på vårt håll-

  232. -så skrev de en bok som vi hade
    releasefest för i mediateket.

  233. Och alla var där, höll jag på
    att säga. Det var väldigt kul.

  234. Politikerna var där
    och visade upp sig.

  235. Eleverna var där och presenterade
    det de hade skrivit.

  236. Det var otroligt roligt.

  237. Vår kompetens hade inte räckt,
    men tillsammans kunde vi samverka-

  238. -och det blev en otrolig dag,
    både för eleverna på Bäckaskolan...

  239. Gick de i femman? Småttingar.

  240. De samlade autografer efteråt
    till sin bok.

  241. Och även eleverna på gymnasiet,
    som förmodligen aldrig hade trott-

  242. -att de skulle bli uppmärksammade
    för att de kunde skriva så bra.

  243. Jag pratade med en elev som man
    aldrig nånsin ser i nåt sammanhang.

  244. Hon fick vara med och läsa upp,
    och hade skrivit en fantastisk text.

  245. Vi fick i uppdrag att rodda en scen
    i mediateket till releasefesten.

  246. Det var ett typexempel på våra
    kompetenser, vad vi kunde rekrytera-

  247. -och hur vi kunde sy ihop det på ett
    bra sätt. Vilken skillnad det gjorde.

  248. Vilket fantastiskt evenemang det var.

  249. Det finns några andra evenemang
    som vi kan nämna som hastigast sen.

  250. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lära ut källkritik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Filosofi, Kunskapsteori, Källkritik, Skolbibliotek, Skolbibliotekarier, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekariens roll

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Lära ut källkritik

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Från skolbibliotek till mediatek

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Det mångspråkiga biblioteket

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sant eller falskt - vem bryr sig?

Har sanningen blivit alltmer oviktig när vi skapar våra världsuppfattningar? Är bra och övertygande berättelser viktigare än vad som faktiskt hänt? I denna debatt diskuteras även filterbubblor, myter, faktaresistens och konspirationsteorier. Medverkar gör journalisterna Jack Werner och Anders Mildner, kulturgeografen Maja Essebo och idéhistorikern Svante Nordin. Moderator: Andreas Ekström, journalist. Inspelat den 14 mars 2016 på Akademiska föreningen i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss