Titta

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Om UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Föreläsningar och samtal med några av Sveriges främsta experter inom områden som präglar skolbibliotekariens yrkesvardag. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017 : Från skolbibliotek till mediatekDela
  1. Alla vanor har ändrats,
    och om ytterligare några år-

  2. -pratar vi inte om digitalisering,
    för det kommer inte att finnas annat.

  3. Cissi Andersson, lärare i svenska
    som andraspråk och engelska-

  4. -och halva min tjänst
    är jag IKT-pedagog.

  5. Elisabet Niskakari, jobbar som
    bibliotekarie på Rosengårdsskolan.

  6. Ett fantastiskt roligt arbete.

  7. Vi har jobbat ihop i nästan tio år,
    men i höstas bytte Elisabet skola-

  8. -så nu får vi jobba utan varann.

  9. Jag jobbar på Möllevångsskolan. Vi
    har elever från förskola till åk 9.

  10. Vi har nästan inga elever
    med svenska som modersmål.

  11. De flesta elever
    pratar arabiska eller romani.

  12. På Rosengårdsskolan har vi
    färre elever, ungefär 400 i år.

  13. Vi har från förskoleklass till åk 6,
    vi har en SU-grupp och särskola.

  14. Det var länge sen vi hade nån elev
    som hade svenska som modersmål-

  15. -och vi har också många nyanlända-

  16. -som har varit två eller fyra år
    i Malmö.

  17. Arabiska är vårt största modersmål.
    Bilden visar en viadukt-

  18. -mellan våra skolor, och de
    har elever i absoluta världsklass.

  19. Anledningen till att vi pratar om att
    de inte har svenska som modersmål är-

  20. -att digitala verktyg blir viktigare.

  21. Det finns massor som underlättar om
    man inte har svenska som modersmål.

  22. Vi är inte på nåt sätt
    experter på det digitala samhället-

  23. -utan mer på hur det påverkar skolan,
    men det har gått väldigt snabbt.

  24. För tio år sen var samhället
    inte så digitaliserat som nu.

  25. Då kunde man välja
    om man ville vara en del av det.

  26. Nu får man färre valmöjligheter.
    Det är svårt att köpa bussbiljetter-

  27. -om man inte har sin app.

  28. Man har "boarding pass" i telefonen
    och skannar dem.

  29. Man köper sina grejer på nätet.

  30. Man kan till och med handla mat.
    Man klickar på grejerna man vill ha.

  31. Man kan gå till doktorn
    och få en diagnos ställd över nätet.

  32. Man läser på nätet.

  33. Alla vanor har ändrats,
    och om ytterligare några år-

  34. -pratar vi inte om digitalisering,
    för det kommer inte att finnas annat.

  35. Det kommer att vara självklart
    som utvecklingen ser ut nu.

  36. Så tycker eleverna att det är. De har
    inte levt när det inte har varit så.

  37. De vet inte vad internet är,
    för de är alltid uppkopplade.

  38. De har inget läge när de inte är
    på nätet, som vi vuxna kanske har.

  39. Så här ser det ut nu.
    Det är SCB:s statistik från 2016-

  40. -över hur mycket vi använder nätet
    varje dag i olika åldrar-

  41. -och vad vi gör på nätet. Det
    intressanta är hur det har ändrats.

  42. För bara fem år sen
    var de här staplarna kortare.

  43. Det var färre i alla åldersgrupper,
    som var på nätet varje dag.

  44. Det mest intressanta är det
    som inte syns. De små barnen.

  45. För tio år sen fanns det
    inget på nätet för små barn.

  46. De var inte där. Och nu är
    en fyraåring lika mycket på nätet-

  47. -som en fjortonåring var för
    tre år sen. Det är inte så lång tid.

  48. De som föds nu, föds in i det.
    De har en iPad eller en telefon.

  49. De är inte ens ett år när de får sitt
    första möte med en digital apparat.

  50. Den förändringen kom med iPad 2010.

  51. Det är skolans uppdrag
    att förhålla sig till det här.

  52. År 2000 i Malmö började man tänka
    att man behövde datorer i skolan.

  53. Kommunen satsade pengar
    och skjutsade en massa...

  54. De var inte bärbara,
    de var stationära datorer.

  55. De berättade inte vad vi skulle
    göra med dem. Lärarna hade inte...

  56. ...efterfrågat dem, och eleverna
    kunde inte använda dem så bra.

  57. De flesta stod och dammade.

  58. -Några skrev på dem.
    -De var stora skrivmaskiner.

  59. Sen stod det stilla.

  60. Och sen utbildade Malmö stad
    alla lärare i nåt som heter PIM.

  61. Alla lärare fick var sin bärbar dator
    som man skulle jobba med.

  62. Då blev det aktuellt igen
    att eleverna skulle digitaliseras.

  63. Man skjutsade ut datorer igen.

  64. De flesta eleverna på skolan
    fick var sin egen dator.

  65. De användes inte heller jättemycket.
    De var också skrivmaskiner.

  66. Dels fanns det
    inga pedagogiska tjänster-

  67. -ingen hade satsat
    på digital utbildning.

  68. Sen hade inte lärarna
    fått nån fortbildning.

  69. Men nätet blev större och större,
    eller det var ju stort på den tiden.

  70. Det blev viktigt i biblioteket att
    jobba med källkritik och information.

  71. De barnen som gick i skolan då
    hade inte det med sig som de har nu.

  72. Det fanns plötsligt
    massor med information...

  73. Lärarna fick lära sig
    vad "klippa" och "klistra" var.

  74. Alla arbeten eleverna lämnade in
    under den perioden-

  75. -var kopierade. De hade inte lärt sig
    att förhålla sig till informationen.

  76. Lärarna låg ett steg bakom och visste
    inte hur man letade upp texter-

  77. -som eleverna hade hittat på nätet.

  78. Då ändrades biblioteksutbildningen-

  79. -och blev en
    informationsvetenskaplig utbildning-

  80. -för att anpassas till källkritiken
    och informationshanteringen.

  81. De senaste åren
    har det kommit riktade tjänster.

  82. Det finns appar och hemsidor
    som är avsedda för skolan.

  83. Det finns digitala läromedel-

  84. -och det finns åtminstone
    lite fortbildning för lärare i-

  85. -hur man kan använda
    digitala verktyg i skolan.

  86. Politiker vill gärna tro... "Nu
    kommer måluppfyllelsen att gå upp."

  87. Men en dator eller en läsplatta
    löser ju inget automatiskt.

  88. Om nåt fungerar, finns det ingen
    anledning att ersätta det med nåt-

  89. -som inte fungerar, och massor
    har fungerat utmärkt genom åren.

  90. Det blir också ett glapp nu,
    där många skolor är väldigt på.

  91. Alla elever har var sin apparat.

  92. "Varför hjälper det inte?"

  93. Man måste veta vad man ska
    göra av dem, tänker vi. Just det.

  94. I den här vevan kom en ny läroplan,
    som vi bibliotekarier tycker om.

  95. Det blev enklare
    att jobba med informationshantering-

  96. -att göra eleverna kompetenta.

  97. Plötsligt blev det svart på vitt,
    och det är vårt och lärarnas ansvar.

  98. I juni kom kommentarerna,
    och det har gjort det ännu tydligare-

  99. -hur vi måste arbeta.

  100. Programmering ska införas
    i flera olika ämnen i grundskolan.

  101. Det har nämnts förut, men nu
    ska skolan jobba med programmering.

  102. Vi ska stärka
    den källkritiska förmågan.

  103. Det är tydligt i kunskapskraven
    i massor med ämnen.

  104. Vi ska se till at eleverna kan lösa
    problem och omsätta idéer i handling-

  105. -med digital teknik. Eleverna ska
    jobba med digitala texter, medier-

  106. -och verktyg. De ska förstå
    digitala system och tjänster-

  107. -och utveckla en förståelse
    för påverkan på individ och samhälle.

  108. Det är komplicerade saker
    som vi i skolan ska jobba med.

  109. Vi står inför en utmaning.
    Vi måste bedriva en skola-

  110. -i den digitaliserade världen.
    Det finns inget val-

  111. -för våra elever är alltid online.
    Telefonen är deras första skärm.

  112. Cissi och jag blir deras andra skärm,
    eller deras arbetsdator.

  113. Det finns alltid nånting annat, och
    internet kan brukas och missbrukas.

  114. Skolan har en tendens att lyfta saker
    som är dåliga, som mobbning-

  115. -och trakasserier, men för eleverna
    är det mest positivt.

  116. De har vänner och underhållning där.
    De lever delvis sina liv där.

  117. Douglas Adams sa: "Allt som finns när
    du föds blir naturligt i ditt liv."

  118. De är infödingar på nätet.
    Allt där är naturligt-

  119. -och de byter vanor blixtsnabbt.
    Jag som är lite äldre-

  120. -är kvar på FB eller Instagram, men
    det har de passerat för flera år sen.

  121. Ser de en film de gillar,
    tar de ner den.

  122. Är spelet inte roligt, byter de spel.
    Det är direkt respons hela tiden.

  123. Vi som är långsammare i våra vanor-

  124. -måste ta tillvara
    på deras förståelse och jobba på.

  125. Det är svårt att göra en studie på
    hur digitala verktyg påverkar skolan.

  126. Det är svårt att följa en elevgrupp
    och gissa vilka betyg de hade haft-

  127. -utan digitala verktyg.
    Men man har visat i studier-

  128. -att de hjälper till
    att öka motivationen.

  129. De blir mer engagerade i sin
    undervisning och mer intresserade.

  130. Vi och andra tänker att
    det borde ge bättre studieresultat-

  131. -för de här faktorerna är de som
    är svårast att jobba med som lärare.

  132. Om digitala verktyg kan hjälpa till,
    är det ju fantastiskt bra.

  133. Men vi har några utmaningar
    att arbeta med.

  134. Det blir fler distraktioner
    för eleverna.

  135. De blir kanske inte stressade
    av ett ökat tempo, men lärarna.

  136. Lärarna kan bli det av teknikstrul
    och av att de inte kan det lika bra-

  137. -som eleverna.

  138. Och eleverna blir stressade,
    för de är alltid jagade.

  139. Det finns alltid nån information
    som väntar.

  140. Nån lägger ut nåt på Snap,
    så även om de är inne i skolarbetet-

  141. -eller läser en bok-

  142. -vet de ju
    att det finns nåt som de missar.

  143. För oss vuxna är det otänkbart
    att man kan leva så.

  144. Men de upplever det inte på
    samma sätt, och de är vana vid det.

  145. Det behövs också kompetensutveckling,
    för digitala verktyg löser inget-

  146. -bara för att man delar ut dem.
    De måste ju användas och fungera-

  147. -annars kan man ju lika gärna göra
    som man gjorde förut.

  148. Det blir lättare att producera eget
    material. Man behöver inte läromedel-

  149. -utan man hittar saker
    man kan använda på nätet.

  150. Man behöver inte tryckta läromedel
    som är statiska.

  151. Digitala läromedel kan man uppdatera
    lättare, för det händer ju saker.

  152. Det blir ett problem när man har
    böcker med länder som inte existerar.

  153. Med det digitala slipper man det.

  154. Att återanvända material blir svårt,
    och det är bra att uppfinna nytt-

  155. -och utveckla och uppdatera material.

  156. Det blir svårt, för allt utvecklas.
    Det som är supermodernt nu-

  157. -funkar inte om ett år. Tjänsterna
    utvecklas eller finns inte kvar.

  158. "Det här är lite gammalt."

  159. Då kan man utveckla det,
    vilket i och för sig är bra.

  160. Hur ska då miljön vara utformad
    i en digitaliserad skola?

  161. Är det bäst att sitta så här
    vid sin bänk och jobba?

  162. Våra elever tycker inte det.
    Bilderna är från Möllevångsskolan.

  163. Där är eleverna med
    och utformar miljön-

  164. -de är med och köper in medier också-

  165. -och de är med och utformar
    verksamheten. De har valt soffor-

  166. -där de ligger med sina läsplattor.
    De läser och halvligger.

  167. Vissa ligger på golvet.
    De ligger lite hur som helst.

  168. Tjejerna till vänster
    gör en film om frisyr och smink-

  169. -och de har valt soffor. De har
    läsplattan framför sig när de filmar.

  170. Man kan fundera på
    hur man främjar lärandet.

  171. Man måste utgå från lokalerna.
    Det ska kanske inte vara klassrum.

  172. Det ska kanske
    vara en flexiblare skola.

  173. Rent konkret funkar klassrummet
    dåligt i en digitaliserad skola-

  174. -för man behöver
    ladda sina apparater.

  175. I klassrum finns ingen möjlighet. Man
    behöver förlängningssladdar och sånt.

  176. Klassrummen är inte byggda i en
    värld, där vi behöver ladda grejer.

  177. På min skola har alla elever
    från åk 4 till 9 var sin apparat.

  178. Det ger oss massor med möjligheter
    att jobba-

  179. -och de används i alla ämnen. Vi
    har digitala klassrum i alla ämnen-

  180. -där eleverna tar emot
    och lämnar in uppgifter.

  181. De får alla information
    som läraren har att förmedla.

  182. Hur kan skolbiblioteket
    använda digitala verktyg?

  183. Vi ska ge er några konkreta exempel
    på hur vi arbetar och har arbetat.

  184. För att skolbiblioteket ska fungera
    och bli integrerat i verksamheten-

  185. -och fungera måluppfyllande,
    krävs det ett samarbete.

  186. Forskning visar att bibliotekarien
    måste arbeta tillsammans-

  187. -med IKT-pedagog, biblioteksassistent
    och alla lärare i huset.

  188. Mängder med pengar spelar ingen roll-

  189. -om inte hon eller han har en rektor,
    som vet att biblioteket är viktigt-

  190. -och satsar pengar
    på verksamhet och tjänster.

  191. Det kommer fler forskningsrapporter
    och det blir bättre-

  192. -men fortfarande är det många elever
    som inte har skolbibliotekarie.

  193. Men det kommer att bli bättre. Vi har
    haft förmånen att ha bra rektorer-

  194. -som har satsat på mediateket,
    och vi har fått arbeta tillsammans.

  195. Dessutom har vi en
    arabisktalande biblioteksassistent.

  196. Det gör att vi
    inte behöver lägga arbetstid på-

  197. -att plocka in böcker i hyllorna
    eller städa-

  198. -utan vi kan vara ett pedagogiskt
    redskap under alla timmar.

  199. Och mediateket ska ju in
    i de pedagogiska planeringarna.

  200. Våra planer blir överflödiga-

  201. -för då är vi inne i verksamheten
    som en bra, pedagogisk resurs-

  202. -både analogt och digitalt.

  203. Våra små elever-

  204. -från F-klass till åk 2, jobbar med
    ASL: "Att skriva sig till läsning".

  205. Det är en metod för att lära sig
    läsa, men man börjar med att skriva.

  206. Man har ett talande tangentbord.

  207. När man trycker på en bokstav, säger
    den bokstavsljudet, hur den låter.

  208. Då kan eleverna själva lista ut
    hur de kan bilda ord av det här-

  209. -och teorin säger-

  210. -att de lär sig kopplingen
    mellan ljud och bokstäver snabbare-

  211. -och lär sig att läsa snabbare.

  212. Vår skola är framgångsrik i det.
    Vi vet inte exakt hur de jobbar-

  213. -men skolor från hela Skåne kommer
    och lyssnar på våra pedagoger.

  214. Vi har barn som lär sig läsa
    i högre utsträckning-

  215. -än på många andra skolor
    i närområdet.

  216. Exemplet här
    är från ett stort läsprojekt-

  217. -som vi gjorde
    utifrån boken "Flykten".

  218. Vi jobbar mycket i projekt utifrån
    mediateket, och mycket med mimik-

  219. -och det digitaliserade,
    men också läsning och kultur-

  220. -för att eleverna
    ska kunna uttrycka sig.

  221. Det här var ett jättestort projekt,
    160 barn arbetade med den här boken.

  222. Vi kopplade till det musik,
    SO, bild och idrott-

  223. -och det blev en stor utställning.

  224. De fick använda sina texter
    de hade jobbat fram via ASL-

  225. -och här har Melody och Naba
    skrivit en av utställningstexterna.

  226. "Flykten. När man sitter i båten
    och det är många folk i båten"-

  227. -"är det läskigt, läskigt."

  228. Vi läser nästan bara e-böcker hos
    oss. Vi har bra tillgång till det-

  229. -via vårt...biblioteks...
    Jag vet inte vad det heter.

  230. Pedagogisk inspiration. Malmö kommun
    betalar, så vi har e-listan-

  231. -alla skolbibliotek. Det är lyxigt.

  232. Våra elever tycker om e-böcker.
    De lånar fler böcker än förut-

  233. -även om man inte kan mäta det
    statistiskt, för man räknar dem inte.

  234. Lånestatistiken går ner en aning
    när den egentligen sticker uppåt.

  235. E-böckerna syns inte där.

  236. Vi tycker att det är bra, och
    som skolbibliotek är det ekonomiskt-

  237. -för vi behöver ju inte betala.
    Det är ju nån annan som gör-

  238. -men vi behöver inte det.
    Om vi vill läsa en bok i klassen-

  239. -laddar vi ner den.
    Vi behöver inte återanvända böcker-

  240. -som finns i klassuppsättning,
    och som inte håller längre-

  241. -eller inte intresserar klassen.

  242. På många ställen får man ju läsa de
    som finns i klassuppsättning.

  243. Vi kan möta våra elevers behov
    och intressen tack vare e-böckerna-

  244. -för vi är friare att välja titlar.

  245. Det är demokratiskt och bra,
    för de kan alltid låna var de än är.

  246. Det är inte säkert
    att man kommer till Stadsbiblioteket.

  247. Dessutom kan man inte glömma
    att lämna tillbaka den.

  248. Föräldrarna är glada över att inte
    få de här breven om försenade böcker.

  249. Man kan lyssna på böcker.
    Vi kan låna ljudböcker.

  250. Det finns många
    att låna via biblioteket.

  251. Vi har ganska många elever
    som föredrar att lyssna på böcker.

  252. Det behöver inte bero på svårigheter-

  253. -utan man kan bara vara
    en auditivt lagd person.

  254. En av de bästa fördelarna med att
    jobba digitalt är att för de elever-

  255. -som behöver hjälpmedel av olika
    slag, blir det inte så stor grej.

  256. För några år sen när man hade elever
    som behövde få texten uppläst-

  257. -var det en ganska stor apparat, och
    man fick släpa in en Daisy-spelare.

  258. Det var ganska utpekande för de
    elever som inte ville bli utpekade-

  259. -utan helst av allt ville vara
    som alla andra. Men så blev det inte.

  260. Med de hjälpmedel som finns nu
    blir det inte svårt.

  261. Det är ett knapptryck bort.
    Med ett knapptryck på läsplattan-

  262. -kan man få
    vilken text som helst uppläst.

  263. Det är bra om man har svårt att läsa,
    om man är dyslektiker.

  264. -och det är stora textmängder.
    Det är bra om man inte ser så bra-

  265. -och det är bra för andraspråkselever
    som inte har varit här så länge.

  266. De har hört många fler ord
    än de har läst i sitt liv.

  267. Det är mycket information som blir
    lättare att få i sig om de hör den.

  268. Vi ska visa en liten film på hur man
    gör när man vill ha texten uppläst.

  269. Man markerar den.

  270. "Malmö FF är svenska mästare.
    Klubben säkrade 20:e titeln"-

  271. -"och fick sin andra stjärna.
    Det är speciellt..."

  272. Det här använder våra elever mycket.

  273. Man kan ställa in rösten.

  274. Det finns många röster att välja på,
    och det finns många språk.

  275. Personen kan förstå
    vilket språk texten är på.

  276. Är den inställd på svenska, låter det
    konstigt om texten är på engelska.

  277. När vi jobbar med engelska, har
    vi nytta av att få uttalet korrekt.

  278. Man kan också
    förstora texten...enkelt.

  279. Det underlättar för barn
    som inte kan se-

  280. -som inte har kunnat läsa-

  281. -eller så har de antingen
    fått ha opraktiska förstoringsglas-

  282. -eller varit tvungna att sitta på den
    plats där de har sitt synhjälpmedel.

  283. Det finns ju kameror man kan koppla,
    och som läser text-

  284. -men på det här viset
    blir det enkelt.

  285. Med en enkel rörelse kan man förstora
    texten, vilket jag tycker är bra.

  286. När vi läser e-böcker
    kan vi fixa till texten-

  287. -så att den passar dyslektiker.
    Typsnittet är framtaget-

  288. -för dyslektiker
    har lättare att läsa det.

  289. Det blir också lättare för många om
    man har svart bakgrund och vit text.

  290. Det är superenkelt att fixa
    i de program som vi läser e-böcker.

  291. Det tar en sekund att ordna.
    Ett annat hjälpmedel vi använder är-

  292. -att man kan diktera,
    man kan prata med sin läsplatta-

  293. -och så skriver den vad man säger.
    För några år sen var programmen-

  294. -där man kunde göra det, inte så bra.

  295. Men nu är de riktigt bra. Säger man
    till läsplattan att sätta punkt-

  296. -så gör den det,
    eller frågetecken och utropstecken.

  297. För många som inte kan skriva...

  298. Det finns svårigheter som gör att det
    man har i huvudet inte kommer fram.

  299. Kan man då prata i stället
    blir det bra för många.

  300. Vi jobbar med bildstöd, för det
    blir tydligt, speciell för nyanlända-

  301. -och elever med svenska som
    andraspråk. Det finns många program.

  302. Det här är ett. På Rosengårdsskolan
    har vi genomgående skyltar-

  303. -med bildstöd överallt. I matsalen
    kan det vara svårt att veta-

  304. -vad det är för mat,
    och då är bildstödet bra.

  305. Den här texten med bildstöd
    kan man få uppläst på svenska...

  306. Programmet finns också på många olika
    språk, så att eleverna kan arbeta.

  307. Man kan också göra sitt schema
    med bildstöd. Bilder är bra-

  308. -och eleverna är väldigt kompetenta
    på att läsa bilder i olika former.

  309. En annan sak som är lätt
    att göra är egna ljudböcker.

  310. Just nu håller vi på
    med ett projekt med Möllevångsskolan-

  311. -där eleverna går i åk 2. De
    håller på att göra sin egen ljudbok.

  312. Vi har fått lov av Jan Lööf
    att använda "Skrotnisse".

  313. Vi har tagit bort texten,
    och eleverna berättar vad de ser.

  314. Man kan berätta på vilket språk som
    helst, och så blir det en berättelse.

  315. Sen får de också skapa alla ljud
    som finns på bilderna.

  316. Det finns ställen
    där man kan hämta ljud på nätet.

  317. Det kommer att bli en saga
    med deras sagor och olika ljud-

  318. -och så ska vi se
    hur det blir i de olika klasserna.

  319. Vi jobbar mycket med
    de digitala verktygen för att få syn-

  320. -på varandras åsikter och tankar.
    Vi testade precis "Mentimeter".

  321. Det här är ett annat. Vi har
    börjat läsa en bok, en del av den.

  322. Boken heter "Färjan", och eleverna
    delar med sig till varann av-

  323. -vad de tror
    ska hända nästa gång.

  324. Vi använder sånt här ganska mycket.

  325. Ur ett pedagogiskt perspektiv
    vill man som lärare veta-

  326. -att eleverna är med, att de
    har lärt sig det de skulle lära sig-

  327. -eller att de
    har förstått nåt speciellt.

  328. Då är det effektivt
    att alla får upp sina tankar där-

  329. -plus att när vi läser en bok,
    är det givande att se-

  330. -hur nån annan tänker.

  331. De tycker om
    att se sin text där uppe.

  332. Ibland är de anonyma som här. Vi vet
    inte vem som har skrivit kommentaren.

  333. Det är inte så viktigt
    ur ett lärarperspektiv-

  334. -att jag vet exakt vem det är
    som tror att det ska komma zombier-

  335. -eller vem som tror
    att det är en pojke som är mördaren.

  336. "Så här tänker vi tillsammans."

  337. Det är det digitala verktyg
    som vi på skolan använder mest.

  338. Olika sätt att synliggöra
    hur vi tänker, vad vi tycker-

  339. -eller vad man har lärt sig. Det kan
    man samla in i slutet av lektionen.

  340. Man kan ha en "exit ticket".

  341. Säg att man
    har pratat om...substantiv.

  342. Då kan man avsluta med
    att alla får svara på frågan:

  343. "Vilket är substantivet i den här
    meningen?" Alla trycker på det-

  344. -och jag kan se att vi behöver jobba
    vidare. Bara fyra elever har koll.

  345. Jag kan då planera nästa lektion.

  346. Frågar jag bara
    om de vet vad ett substantiv är-

  347. -säger de att de vet.
    Jag berättar en gång till-

  348. -och då säger de absolut
    inte att de inte har förstått.

  349. Det här är ett sätt att få syn på
    att man måste säga det en gång till.

  350. Vi jobbar mycket med läsning. Vi
    berättar en tårtbit i verksamheten-

  351. -där allting sitter ihop. Vi läser
    mycket tillsammans, vi läser högt-

  352. -och de följer med på läsplattorna.

  353. Vi läser högt genom högstadiet. Ingen
    har sagt att de inte gillar det.

  354. Det blir
    en gemensam upplevelse också.

  355. Det är ju väldigt enkelt
    att göra film för eleverna nu.

  356. Vi jobbar mycket
    med film och boktrailrar.

  357. En boktrailer är väldigt kort
    när man jobbar med att sammanfatta.

  358. Det är effektivt
    att ha 70 sekunder på sig-

  359. -att sammanfatta det viktigaste
    i boken.

  360. Då kan man inte berätta
    "och sen, och sen, och sen"-

  361. -utan bara det som är viktigt.

  362. Vi jobbar med olika uttrycksformer,
    för det finns olika kompetenser-

  363. -som elever får möjlighet att visa.
    Vi har byggt upp ett rekvisitaförråd.

  364. Vi gör en QR-kod
    till de här boktrailrarna.

  365. Sen sätter vi den på baksidan
    av boken i biblioteket.

  366. Om man undrar vad man ska läsa-

  367. -kan man ta läsplattan
    och skanna QR-koden.

  368. Man kommer till en boktrailer-

  369. -och ibland till ett "bokprat"
    som nån har spelat in om boken-

  370. -och ibland till nåt annat.

  371. Nån form av tips får man
    om man skannar koden-

  372. -från nån som har läst boken.

  373. Eleverna är alltid auktoriteter
    inför varann när det gäller bokprat-

  374. -så boktips från vänner
    är effektivt, som ni vet.

  375. Vi jobbar mycket med textsamtal
    innan vi läser, medan vi läser-

  376. -och efter att vi har läst.

  377. För att lärarna ska uppfatta
    alla kloka saker som eleverna säger-

  378. -spelar eleverna in sig själva.

  379. Det är för att vi ska kunna lyssna.
    Vi kan inte lyssna på alla samtidigt.

  380. Men också för att de ska lyssna och
    se att de kanske menade nåt annat.

  381. "Här hade jag massor att säga." Man
    kan lära sig vad man kan göra bättre.

  382. De lär sig att det är viktigt
    hur man sitter och gör-

  383. -för att nån ska
    uppfatta det man säger som bra.

  384. Det finns många sätt att jobba
    med textsamtal. De kan ha roller-

  385. -som de förbereder när de diskuterar.
    En sammanfattar-

  386. -en hittar ord, en hittar olika
    personer. Vi har spelat in filmer-

  387. -och så har vi lagt på rollerna.

  388. Nu jobbar jag med textsamtal,
    där barnen vill bli bättre högläsare.

  389. De vill läsa vackrare
    och lite snabbare.

  390. De kommer varje dag före skolan,
    och så läser vi "Undret".

  391. Det är en fin bok.
    Vi spelar in dem en bit varje dag-

  392. -och så ska vi se progressionen.
    De ska få se om de blir bättre.

  393. Läraren kan lyssna
    och spela in kommentarer.

  394. Det blir tydligt
    att jobba med film och textsamtal.

  395. Det här är också en film, men datorn
    verkar inte tycka att det är kul.

  396. Vi har jobbat i NO och svenska
    och med biblioteket.

  397. Eleverna har gjort filmer om hållbar
    utveckling, och vad vi kan göra-

  398. -för att...skapa
    en hållbar utveckling.

  399. Det här handlar om
    att panta flaskor, men den kommer...

  400. Kan vi prova, eller är det ingen idé?

  401. Vi jobbar med läsloggar, och vi
    kan ha dem i vårt digitala klassrum.

  402. Det som är bra med det är att
    eleverna kan läsa varandras loggar-

  403. -om vi bestämmer det.

  404. Det är bra
    om man inte har kommit så långt...

  405. ...om man inte har bott här så länge.
    Man tänker en massa-

  406. -men man kan
    inte riktigt uttrycka det.

  407. När man ser hur kamraterna uttrycker
    sig, får man hjälp att uttrycka sig.

  408. Här har eleverna skrivit saker om
    "Boktjuven", som vi läste förra året.

  409. Våra elever tycker att det fungerar
    bra att ha läsloggar digitalt.

  410. De har ingen bok att hålla reda på-

  411. -utan allt de jobbar med
    finns på samma ställe.

  412. Men det blir också lite viktigare
    hur man uttrycker sig-

  413. -ifall fler än jag läser det.

  414. Jag läser för att bedöma det,
    men kamraterna läser-

  415. -för att de är intresserade av
    vad personen har tyckt.

  416. Man kan imponera
    genom att säga kloka saker.

  417. Vi läste "Boktjuven" på läsplattor,
    så de visste inte hur tjock den var.

  418. När de kom på det, blev de stolta
    och tyckte extra mycket om boken.

  419. Jag rekommenderar att högläsa
    den boken om ni inte har gjort det.

  420. Och en bra film att jobba med.

  421. Vi har en del klasser som skapar såna
    här serier när man har läst en bok.

  422. Det är också
    en kort sammanfattning av en bok.

  423. Man kan ha dem på väggen klassrummet
    eller digitalt-

  424. -så att de kan bläddra mellan dem.

  425. Den här boken
    heter "Nästan som Zlatan".

  426. En kille vill
    gå på fotbollsgymnasiet.

  427. Men han har dyslexi och inte så bra
    betyg, så han kommer kanske inte in.

  428. Man får följa den spännande
    berättelsen om hur det ska gå.

  429. Alla elever vi har
    som tycker om fotboll har läst den.

  430. Nu kommer fler efter den.

  431. Det här har en elev gjort
    för att tipsa om boken.

  432. Vi jobbar mycket med källkritik,
    precis som ni, antar jag.

  433. Målet är att eleverna ska ha
    ett källkritiskt förhållningssätt-

  434. -som genomsyras
    och tas med i all undervisning.

  435. Vi hade ett enormt fokus
    på det förra läsåret.

  436. Där jobbade vi med "fake movies"-

  437. -för eleverna upplevde att det
    svåraste med källkritik var film.

  438. Det var lättast
    att bli lurad med film.

  439. Då måste de få göra egna
    och försöka luras. Här är en flicka-

  440. -som har gjort en "fake movie"
    om en skada i träslöjden-

  441. -som hon visade för rektorn.

  442. De håller på att göra filmen
    i klippet, och det de fick lära sig-

  443. -var vilka mekanismer man kan använda
    om man vill lura nån med film.

  444. Vi fick cyklar att flyga-

  445. -och nån att hoppa tre meter
    rakt upp i luften på ett enkelt sätt.

  446. Vi har ett "green screen"-rum,
    där vi har målat grönt helt enkelt.

  447. Det här är ett kort klipp,
    där de håller på att skapa scenen-

  448. -där rektorn ska luras att tro
    att det har hänt en olycka i slöjden.

  449. Vem ska skrika? Martina, skrik...

  450. Okej, var tysta. Ett, två, tre.

  451. Aj!

  452. -Jag kan skrika för henne.
    -Okej. ett, två, tre.

  453. Där lärde vi oss "skrik-double".

  454. Nån fick skrika åt henne,
    för det var inte bra.

  455. Vi hade besök från Stockholm
    av nån som jobbar med källkritik.

  456. Det var ju källkritikens dag i mars.

  457. Det gav en väldig effekt. De blev
    intresserade, även de unga barnen-

  458. -så vi jobbade med källkritik
    hela vägen.

  459. Vi jobbar också med den här
    checklistan, som vi har utarbetat.

  460. Eleverna ska kryssa i den
    efter varje arbete-

  461. -för att man måste vara vaksam på
    vad som är sant och inte sant.

  462. Genom åren har vi jobbat lite olika
    med källkritik, källförteckningar-

  463. -och med källhantering i olika ämnen,
    där elever skriver arbeten.

  464. Det här är ett sätt att göra eleverna
    medvetna om att det är samma sak.

  465. Det är samma förhållningssätt
    man har i alla ämnen.

  466. Så fort eleverna skriver eller gör
    nånting, där man behöver information-

  467. -behöver de ange vilka källor de har
    använt och kunna kryssa i rutorna.

  468. "Jag vet vem som står bakom
    och varför sidan har gjorts."

  469. "Länkarna funkar och jag har hittat
    informationen på andra ställen."

  470. Kan man inte kryssa i rutorna,
    är källan antagligen inte trovärdig.

  471. Då får man föra en diskussion om
    varför man väljer den ändå-

  472. -vilket är intressant
    från inlärningssynpunkt.

  473. Eller så får man
    välja en annan källa.

  474. Den här checklistan fylls i varje
    gång de skriver nåt i ett ämne.

  475. De kan ju ha andra redovisningar
    där de samlar information.

  476. Att göra dem informationskompetenta
    är viktigt.

  477. Att de ska kunna hantera sina källor,
    att de ska kunna hitta, välja-

  478. -värdera och redovisa informationen.

  479. Precis som ni arbetar,
    sliter man med det här varenda dag.

  480. Viss informationssökning
    kan vara klurig, som ni ser här.

  481. Jag vet inte
    om ni ser vad eleven har sökt.

  482. Det är min son som är skyldig till
    sökningen. Han ville höra en låt.

  483. Han var inte så gammal, och han
    fick inte heller några sökträffar-

  484. -eller inte det
    han letade efter i alla fall.

  485. Men han gjorde sitt bästa.

  486. Det här är en viktig del av arbetet.

  487. Även om all information
    finns tillgänglig, måste man veta-

  488. -hur man ska hitta den, och hur man
    vet att det man har hittat är bra.

  489. Gymnasiebibliotekarier säger:
    "Vad gör ni på grundskolan?"

  490. "Ungarna kan inte söka."
    Och vi kämpar, kämpar-

  491. -men det tar tid
    innan alla tänker likadant.

  492. Det är en process
    och det blir bättre.

  493. Många jobbar, och nya läroplanen
    är lättare att jobba efter.

  494. Snart är nog
    gymnasiebibliotekarierna nöjda.

  495. Vi har jobbat med programmering,
    och vi har gjort det med fritids-

  496. -för att leka och lära oss själva.
    Vi har programmerat med robotarna.

  497. På min nya skola
    håller jag just nu på med lego-

  498. -som vi programmerar på elevens val.

  499. Eleverna tycker att det är roligt.
    Först hade de svårt att förstå-

  500. -varför man inte kunde radiostyra-

  501. -men sen kom de på hur de kunde bygga
    banor, och robotarna gjorde inte-

  502. -som de skulle, så det var lurigt.
    Men de kommer att bli bra på det här.

  503. Sen ska det in i matten och tekniken,
    och i NO hoppas vi.

  504. Det finns mycket matte i det.
    Man måste ju räkna ut-

  505. -hur snabbt roboten ska köra-

  506. -för att nå en viss distans
    på en viss tid.

  507. Kör den för snabbt, kör den förbi,
    och andra såna saker.

  508. Jag tror att de får nytta av det.
    Eleverna på fritids som höll på-

  509. -fick i samband med det
    också jobba med instruktionsgenren.

  510. De fick göra instruktionsfilmer
    till nästa gäng.

  511. Hur man gör, vad man ska tänka på,
    vilket var bra för mig-

  512. -för då fick mina elever jobba med
    en textgenre som vi skulle jobba med.

  513. Det blev intressant. Det var viktigt
    att få både filmer och texter bra-

  514. -för de ska användas
    av elever som ska lära sig.

  515. Här håller vi på med instruktioner,
    och de gör många bilder till 3:orna.

  516. Vi har lånat lego.
    Man gör det terminsvis.

  517. Vissa är väldigt duktiga.

  518. I Malmö
    har vi Pedagogisk inspiration.

  519. Där kan vi låna robotar.
    Vi behöver inte köpa in dem.

  520. Det är enklare för oss.

  521. Digitala "quiz" är tacksamt.
    Alla känner till Kahoot-

  522. -som de spelar här.
    Vi jobbade med fyra olika skolor-

  523. -och avslutade
    med ett gemensamt Kahoot.

  524. Det är roligt med tävlingsinslaget.

  525. Sen är det korta frågor
    man kan skriva-

  526. -men de tyckte att det var roligt.

  527. Det här använder vi annars när vi
    övar engelska med de mindre barnen.

  528. I det här finns det också en funktion
    där man kan öva på orden.

  529. Man får "flashcards".

  530. Det är jättebra när man
    lär sig glosor när man är liten.

  531. På spanskan och franskan
    används det mycket.

  532. Det är svårt
    att hitta på frågor som testar...

  533. ...nånting som...man kan bedöma
    eller så, men det är nånting-

  534. -som är roligt,
    och barnen gör sina läxor-

  535. -för att de
    vill bli förhörda så här.

  536. Att man kan prata
    och måste samarbeta-

  537. -gör det ändå intressant
    från lärarsynpunkt.

  538. Men tack för oss.

  539. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från skolbibliotek till mediatek

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Datorstödd undervisning, Skolbibliotek
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekariens roll

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Lära ut källkritik

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Från skolbibliotek till mediatek

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Det mångspråkiga biblioteket

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss