Titta

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Om UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Föreläsningar och samtal med några av Sveriges främsta experter inom områden som präglar skolbibliotekariens yrkesvardag. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017 : Att skapa en läsareDela
  1. Man kan inte ställa en enda fråga
    utan att man positionerar nån.

  2. Utan att man visar
    en viss moralisk syn på världen.

  3. Hej! Trevligt att vara här.

  4. Jag heter Eva Nilsson och är forskare
    på Stockholms universitet.

  5. Jag doktorerade i våras, men är
    gammal svensk- och engelsklärare.

  6. Jag har skrivit en studie
    som jag kallar "Att skapa en läsare".

  7. "Läsarter
    och läsare av litterär text"-

  8. -"i svenskämnets nationella exami-
    nation på gymnasiet åren 1968-2013".

  9. En lång och jobbig titel, men den
    ramar in bra vad det här handlar om-

  10. -och vad jag ska prata om i dag.

  11. Det handlar om läsarter, läsare
    av litterär text i svenskämnet-

  12. -och om nationell examination.
    I det här fallet centralprov-

  13. -och nationella prov
    från 1968 till 2013.

  14. Det är alltså en historisk studie.

  15. Så här ser boken ut.
    Jag gör lite reklam.

  16. "Att skapa en läsare". Jag utgår från
    kursplanerna och ämnesplanerna-

  17. -i hur man formulerar syftet med
    att läsa skönlitteratur i skolan.

  18. Jag har mycket text
    på mina powerpoints.

  19. Men ni behöver inte läsa det.
    Jag plockar ut saker att lyfta fram.

  20. När vi motiverar och talar om syftet
    med att läsa skönlitteratur i skolan-

  21. -gör vi det utifrån att det ska vara
    en identitetsskapande aktivitet.

  22. Man ska förstå sig själv-

  23. -man ska stärka den personliga
    och kulturella identiteten-

  24. -och man ska lära känna sin omvärld
    och sig själv.

  25. Så det är stora mål man har med att
    läsa skönlitteratur i kursplanerna.

  26. Jag har plockat ut de här
    från 1970, Lpf 94-

  27. -och den nya kursplanen för gymnasiet
    som kom 2011.

  28. Jag undrade hur de här stora målen
    kan operationaliseras i skolan.

  29. Hur ska eleven läsa litteraturen och
    vad ska eleven kunna om litteratur?

  30. Vilka elever vill vi ha och vilka
    kompetenser vill vi att de ska ha-

  31. -när de läser skönlitteratur
    för att lära känna sig själva?

  32. Jag har fokuserat på nationell
    examination, som jag kallar det.

  33. Alltså centralprov
    och nationella prov-

  34. -som tog vid 1968 från den gamla
    studentexamen som fanns tidigare.

  35. Att jag väljer att forska om prov
    har att göra med att dessa ska...

  36. Det här är ju nånting
    som angår alla elever i skolan.

  37. Alla på gymnasiet
    har nationell examination.

  38. Det är inte en lärares val av
    uppgifter, utan nånting tvingande.

  39. Vi måste göra de här proven. Rektor
    och lärare tycker att det är viktigt.

  40. Eleverna tycker också det. Nu
    ska de även stärka betygen vi sätter.

  41. Nationella proven
    ska konkretisera kursplanerna.

  42. Man ska arbeta för likvärdighet.
    Vi har ett målrelaterat betygssystem.

  43. Det betyder att vi måste ha en slut-
    examination som är lika för alla.

  44. Vägen till målet kan se olika ut.

  45. Men när det kommer fram till det vi
    sätter betyg på, ska det vara samma.

  46. Proven ska också
    styra undervisningen.

  47. Vi måste ha undervisat så att de kan
    klara av kunskaperna som testas.

  48. Min forskning är inom
    det litteraturdidaktiska fältet.

  49. Men det är också bedömningsforskning,
    fast jag börjar i andra änden.

  50. Jag ska visa hur man kan se på detta.

  51. Att proven ska styra undervisningen
    har inte jag hittat på.

  52. Det är uttalat
    från dem som gör proven.

  53. Tor Hultman, som var provkonstruktör
    under de gamla centralproven menar:

  54. Också när man införde läsförståelse-
    testerna i svenska 1 på gymnasiet-

  55. -säger Anne Palmér,
    som är provkonstruktör för dessa:

  56. "Förhoppningsvis kan delprov B
    bidra till"-

  57. -"att fästa lärares och elevers
    uppmärksamhet på aspekter som krävs"-

  58. -"för att förstå och ta till sig
    skönlitteratur och sakprosa."

  59. Så det här är ett sätt för staten att
    styra det lärare gör i klassrummet.

  60. Vi har en demokratisk skola-

  61. -där alla ska ha samma möjligheter
    att nå de krav som vi ställer på dem.

  62. Det gör vi genom examination.

  63. Jag har tittat på alla prov
    från -68 till 2013.

  64. Centralprov hade man
    på tvååriga linjer i årskurs två.

  65. Man hade det på treåriga linjer
    i årskurs två och årskurs tre.

  66. Man hade nationella prov
    som kom 1996 fram till 2013.

  67. I svenska 1 som tog vid
    när det kom 2011...

  68. Man har det i svenska 1
    och svenska 3.

  69. Men svenska 3-provet året som jag
    tittade på är sekretessbelagt.

  70. Jag har bara kunnat använda ett prov
    från svenska 1.

  71. Och provet 2011 i svenska 3
    handlade inte om skönlitteratur.

  72. Och det är den litterära läsningen
    som jag är intresserad av.

  73. Det här blir ett stort material.
    Jättemånga prov.

  74. Men vad jag har gjort är...
    Här har vi ett prov.

  75. Så här kunde centralproven se ut.
    Det här från 1986 hade temat idrott.

  76. De här uppgifterna 1-6
    handlar inte om skönlitteratur.

  77. Utan då kan man diskutera
    om idrott är bra för...

  78. Ska kvinnor och män idrotta på lika
    villkor? Är det bra att idrotta?

  79. Men här nere kommer en uppgift som
    kan handla om att göra en stilanalys.

  80. Då kan det vara
    en litterär text man ska läsa.

  81. På så sätt blir det inte
    ett så jättestort material.

  82. Men jag har läst allihop.
    Det blev 152 skrivuppgifter-

  83. -och 64 läsuppgifter.
    Alltså läsförståelse eller läsprov.

  84. Syftet med min undersökning var:

  85. Det är väldigt akademiskt, men jag
    ska visa er hur det kan se ut.

  86. Jag utgår från konstruktionism
    och diskursanalys.

  87. Hur vi talar om nåt får betydelse för
    vad vi talar om.

  88. Därför blir talet om nånting
    viktigt och intressant att analysera.

  89. Positioneringsanalys
    och interpellation.

  90. Så som man tilltalar nån får
    betydelse för hur denna kan svara.

  91. Interpellationen styr
    vem man kan vara i sitt svar.

  92. Och hur man läser en text
    får betydelse för vad man läser.

  93. Jag ska gå igenom de här sakerna.

  94. De mest frekventa läsarterna är
    den teknisk-analytiska och faktiva-

  95. -tillsammans med metalitterär
    och värderingsorienterad läsart.

  96. Man ska leta efter
    en tydlig författarintention.

  97. Läsarens möjligheter blir begränsade.

  98. Uppgifterna blir längre över tid.

  99. Eleven går från
    att nästan alltid vara elev-

  100. -man tilltalas som elev-

  101. -till att vara skribent,
    till exempel i ett magasin.

  102. Det finns också en moralisk hållning
    till litteraturen och samhällsfrågor.

  103. Vi börjar med läsart.
    Vad är en läsart?

  104. Mikael Tengberg, som disputerade med
    avhandlingen "Samtalets möjligheter"-

  105. -definierar begreppet som:

  106. Tengberg har sex olika läsarter
    i sin avhandling.

  107. Men läsarter kom inte Tengberg på.
    Många forskare diskuterade det.

  108. Rosenblatt diskuterade redan 1938
    estetisk och efferent läsart.

  109. Den estetiska läsarten ska beröra.

  110. Den efferenta
    plockar ut nåt ur texten.

  111. Vi känner igen det i skolan.
    De får frågor till texterna.

  112. De ska hitta svar i texterna.
    Alltså plocka ut information.

  113. Skolan har väl också velat komma åt
    den estetiska läsupplevelsen-

  114. -eftersom litteraturen då
    kan få betydelse för oss.

  115. När jag går igenom det här materialet
    hittar jag en mängd läsarter.

  116. Jag har inspirerats
    av tidigare forskare.

  117. Jag kategoriserar
    alla de här frågorna i läsarter.

  118. Den största läsarten
    är den teknisk-analytiska läsarten.

  119. Den tar jag
    från Mehrstams avhandling.

  120. Då ska man läsa med fokus på form.
    Hur nåt är skildrat.

  121. Alltså göra en litterär analys.

  122. Faktiv och fiktiv läsart
    är taget från Steffensen.

  123. I den faktiva läsformen relaterar man
    det man läser till nåt ute i världen.

  124. Man kan diskutera ett samhällsproblem
    efter att man läst en novell.

  125. I den fiktiva läsarten
    måste man förstå texten-

  126. -utifrån de kunskaper man har
    av att läsa själva texten.

  127. Värderingsorienterad
    kommer från Tengberg.

  128. I den vill vi att eleven ska tala om
    vad den tycker om texten.

  129. I den metalitterära ställer man sig
    ovanför. Vad är läsning?

  130. Vad är litteraturens roll
    i samhället? Läsarens roll?

  131. Betydelseorienterad är som det låter.

  132. Hur kan vi förstå
    litterär gestaltning?

  133. Det ses ofta i läsförståelsetesterna.

  134. Jag ska illustrera med en massa text
    tre olika läsarter.

  135. Det här är från 1972 och har temat
    teater och teaterdebatt.

  136. 5, 6 och 7 efterfrågar
    olika läsarter. Den första:

  137. "Jämför 'Sandlådan'
    och 'Et dukkehjem'."

  138. "Analysera texternas verkningsmedel,
    t.ex. dialog, språk och stil."

  139. Då kan man göra en textanalys. Det är
    en tydlig teknisk-analytisk läsart.

  140. Med fokus på formen ska eleven
    ta sig an de här båda pjäserna.

  141. Dramerna ska man kanske säga.
    Den andra frågan:

  142. "Avgränsa och analysera
    ett samhällsproblem i 'Sandlådan'."

  143. "Belys problemet med egna erfaren-
    heter och texter i materialet."

  144. Här ser jag den faktiva läsarten-

  145. -där du ska plocka ut
    ett samhällsproblem och diskutera.

  146. Så du lämnar texten för att diskutera
    till exempel kvinnofrågan-

  147. -eller nåt sånt.

  148. Och uppgift sju här.
    Den tredje frågan.

  149. "På Det Kongelige Teater i Köpenhamn
    kan man läsa 'Ej blot til Lyst'."

  150. "Tycker du att teaterns uppgift
    är att roa mer än att oroa?"

  151. Här är det den metalitterära. Vad har
    litteraturen för roll i samhället?

  152. Det här ska man diskutera.
    Det är intressant. Det är 1972.

  153. Artonåringar skriver de här proven.

  154. Jag tror inte att man skulle ha
    frågat om teaterns roll i dag.

  155. Jag ska visa de andra läsarterna
    utifrån de här frågorna.

  156. Hur man kan se de här skillnaderna.

  157. I det här provet...
    Det är sju frågor i detta prov.

  158. Då ska eleven välja en av dem.

  159. Så det blir väldigt olika
    vilken fråga man tar sig an.

  160. I den betydelseorienterade läsarten
    ska man kunna tolka litteraturen.

  161. Man ska kunna se
    vad en litterär gestaltning betyder.

  162. Det som gestaltas i texten.

  163. Det här är från "Begravningen"
    av Gerda Antti.

  164. Det handlar om en hotfull situation.
    En ung flicka kommer hem sent.

  165. Pappan är arg, mamman är rädd och
    arg, och så samspelet dem emellan.

  166. Man kan fråga: "Hur hade Sonja velat
    hindra fadern från att bli arg?"

  167. "På vilket sätt är modern enligt
    Sonja skyldig till situationen?"

  168. Man ska förstå vad som gestaltas i
    texten och vad det får för betydelse.

  169. Faktiv läsart såg vi när vi skulle
    diskutera "Et dukkehjem" och...

  170. ..."Sandlådan" 1972.

  171. Vi ser några fler här. De är vanliga.

  172. Här har jag tagit ett utdrag
    ur en uppgift från vårterminen 1998.

  173. Man utgår ifrån texten,
    och sen diskuterar man inlärning.

  174. Då tar man också med
    egna erfarenheter.

  175. Så den här texten är liksom
    ett avsteg, och sen lämnar vi den.

  176. Man kan känna igen
    att vi använder de här texterna.

  177. Speciellt när vi har det tematiska
    där vi ska jobba ämnesövergripande.

  178. Texten ska inte läsas som litteratur,
    utan som ett inlägg i...

  179. Det ska bredda textmaterialet.

  180. Den andra uppgiften från höstterminen
    -99 är också bara ett utdrag.

  181. "Diskutera hur resonemangen kring
    utbildning och yrkesval skildras."

  182. "Hur kan olika generationers synsätt
    påverka relationerna?"

  183. Där har man utgått från en novell.

  184. Sen ska man diskutera
    de olika resonemangen.

  185. "Den här skildringen"
    innebär en teknisk-analytisk läsart.

  186. Men man ska ändå reflektera över hur
    generationer hanterar ett problem.

  187. Den fiktiva läsarten är
    att vi stannar kvar i texten.

  188. Jag har tagit ett citat från
    Steffensen, som är dansk forskare.

  189. "Man försöker finna ut betydelsen av
    nåt och liknar det med förkunskap"-

  190. -"och försöker få textförståelsen
    och tolkningen att hänga samman."

  191. "Men den fiktiva läsformen kan man
    inte jämföra entydigt med nåt."

  192. I den fiktiva läsarten
    måste man förstå texten-

  193. -utifrån det som gestaltas i texten.

  194. I mitt material
    har jag främst sett den-

  195. -i texter där man ska transformera
    en genre till en annan.

  196. Här ska man läsa
    Nils Ferlins "John Boy" - en dikt-

  197. -och så ska man göra om detta
    till ett romankapitel.

  198. Vi är fortfarande inom fiktionen. Vi
    diskuterar inte i en debattartikel.

  199. Vi rör oss inom litteraturen.

  200. Även här måste eleven förstås ha
    en viss kompetens kring vad genre är-

  201. -och var det skiljer sig åt.
    Nån teknisk-analytisk kompetens.

  202. Men framför allt
    kan man inte lämna texten.

  203. I den värderingsorienterade läsarten
    skulle man värdera litteraturen.

  204. Är det här nåt bra eller nåt dåligt?

  205. I skolan ska vi alltid diskutera
    att litteraturen är bra och varför.

  206. Här har man gett tre texter. "Sagan
    om Frankenstein" av Danielsson-

  207. -och Hjalmar Gullbergs
    och Bodil Malmstens dikter.

  208. Och man ska berätta...
    "Ditt bidrag"... Nu ska vi se.

  209. "Beskriv texten så att läsaren
    förstår vad som gör den läsvärd"-

  210. -"i innehållet (handling och budskap)
    och formen (t.ex. språk och stil)."

  211. Det är tekniskt-analytiskt.

  212. Men jag menar att du framför allt
    ska värdera litteraturen.

  213. Litteraturen är läsvärd och du ska
    motivera varför den är det.

  214. Det var om hur man kan se läsarter
    i materialet.

  215. Den teknisk-analytiska och den
    faktiva läsarten var de vanligaste.

  216. I läsförståelsetester och läsprov ser
    man den betydelseorienterade mest.

  217. Litteratur, då.
    Vi ska diskutera litteratur i skolan.

  218. Lärare är utbildade i
    litteraturvetenskap.

  219. Vi har... Vi utgår från kunskapen
    som kommer från universitetet.

  220. Jag har tagit
    en kommunikationsmodell-

  221. -som tar upp tre, fyra viktiga
    positioner i litteraturvetenskapen.

  222. Främst de tre första:
    författare, text och läsare.

  223. Det är ungefär det man pratar om
    i den här vetenskapen.

  224. Inom litteraturvetenskapen
    talar man om att författaren är död.

  225. Läsaren ger liv åt texten,
    inte författaren.

  226. Beardsley och Wimsatt sa på 50-talet
    att det intentionella felslutet...

  227. Läser vi med fokus på vad författaren
    har för intention med sin text-

  228. -så kan vi tolka texten helt fel.

  229. Dessutom har vi sällan tillgång till
    författaren. Men vi har texten.

  230. Den måste kunna tala för sig själv.

  231. Jag har försökt reda ut text.
    Jag pratar om skönlitterär text.

  232. Vad är litterär text
    och vad är fiktion?

  233. Det som kallas litteratur
    har med kvaliteter att göra.

  234. Fiktion är om det är sant eller inte.
    Det blir svårt för mig att använda-

  235. -när jag mejslar ut
    hur man läser skönlitteratur.

  236. Så jag har gått på de genrer som
    skolan talar om som skönlitterära.

  237. Roman, novell, lyrik och drama.
    Jag har också tagit med fabel.

  238. Läsare är det jag vill få fram. Vad
    är det för läsare som skolan vill ha?

  239. Teorier om läsare kan vi se
    i Isers prat om tomrummet.

  240. Tomrummet är den del där läsaren
    kommer in och kan ge sin tolkning av-

  241. -göra nåt med och förstå texten.
    I tomrummet blir läsaren medskapare.

  242. Jag har försökt titta på hur man kan
    se på dessa positioner i uppgifterna.

  243. Jag har också försökt
    kontextualisera den här bilden-

  244. -där själva frågorna ligger inbäddade
    i de här uppgifterna.

  245. Om vi börjar på författare,
    hur ser det ut i provuppgifterna-

  246. -när det handlar om författar-
    intentionen? I skolan är den levande.

  247. Vi ska försöka förstå texten
    utifrån författarens intention.

  248. Vt -70.
    Temat var "Familjen och äktenskapet".

  249. Eleven ska göra en jämförande analys
    av Hildebrands och Åkessons dikter.

  250. "Deras syn på äktenskapet ställs i
    relation till det övriga materialet."

  251. I dikterna har vi Hildebrands
    och Åkessons syn på äktenskapet.

  252. Inte vad texten har för syn,
    utan det är författarens syn.

  253. 1976. Temat var människans framtid.

  254. "Välj ut en av texterna
    och undersök vad författaren vill"-

  255. -"till vilka han främst vänder sig"-

  256. -"och vilka språkliga medel
    han använder för att nå sitt syfte."

  257. Så vi har texten för att luska ut
    vad författaren har sagt.

  258. Det går tillbaka till det romantiska
    idealet om författaren som geni.

  259. Det är texten vi har
    för att få fatt i vad författaren sa.

  260. Det här är äldre uppgifter.
    Även i dem längre fram-

  261. -är författarintentionen synlig.

  262. I texthäftet från vårterminen -87...
    Temat är "Tiden".

  263. "Litterära författare och konstnärer
    förhåller sig till tiden."

  264. "Välj ut några texter och bilder och
    försök tolka hur de ser på tiden."

  265. Vi ska inte tolka vad texten säger
    om tiden, utan författarnas syn.

  266. Vt -90 är temat "Resor".

  267. "Skildringar av resor kan bli olika
    beroende på tid och genre."

  268. "Dessutom
    sätter författaren sin prägel."

  269. "I häftet beskrivs på olika sätt
    en resa."

  270. "Välj ett par texter och jämför hur
    författarna beskriver sina intryck."

  271. "Behandla innehåll
    och framställningssätt."

  272. Man ska diskutera texternas läsvärde.

  273. Här ser vi teknisk-analytisk
    och värderingsorienterad läsart.

  274. Man ska diskutera läsvärdet.

  275. "Jämför hur författarna beskriver
    sina intryck."

  276. Då blir det att det nästan blir lite
    biografiskt eller självbiografiskt.

  277. Man kan se det här med Iser.

  278. Men jag har främst arbetat med
    positioneringsanalys-

  279. -interpellation
    och subjektspositioner.

  280. Ett sätt att prata om positionerings-
    analys är att titta i varje fråga.

  281. Vem efterfrågas och utifrån
    vilka kompetenser ska man svara?

  282. "Hur tänker du om utbyggnaden av
    Stockholms tunnelbanenät som kvinna"-

  283. -"pensionär eller småbarnsförälder?"

  284. Det gör man ju
    utifrån de kompetenser man har.

  285. Jag svarar antagligen olika beroende
    på hur jag positioneras i frågan.

  286. Frågorna är viktiga för
    hur vi kan svara.

  287. Frågorna är styrande. De styr
    subjektet in till en viss position.

  288. De subjektspositioner som jag har
    sett är tydliga i materialet-

  289. -och då tänker jag den läsare som man
    efterfrågar - de är tre kategorier.

  290. Sen har jag en del underkategorier.

  291. Jag ska visa hur man kan se detta
    i materialet.

  292. Det litterära, det psykologiska
    och det politiska subjektet.

  293. I det litterära subjektet ska man
    kunna visa litterär formkompetens.

  294. Det ligger nära de här läsarterna.

  295. I formkompetensen ska man analysera
    litteraturen med fokus på form.

  296. Man ska också kunna skriva litterärt.

  297. Man ska transformera
    en genre till en annan.

  298. Och man ska framför allt
    vara litteraturintresserad.

  299. Det psykologiska subjektet. Man ska
    förstå sig själv genom litteraturen.

  300. Man ska relatera litteraturen
    till sig själv.

  301. Man ska förstå gestaltandet
    av andras känslor.

  302. Man ska också psykologiskt förstå-

  303. -olika motiv till att läsa olika
    litteratur. Genrer, framför allt.

  304. Sen det politiska subjektet.
    Kulturdebattören.

  305. Man ska kunna diskutera
    och debattera kultur.

  306. Man ska också kunna debattera
    samhällsfrågor.

  307. De här positionerna
    är tydliga i materialet.

  308. Jag ska visa hur det kan se ut.

  309. Litterär formkompetens har vi sett
    i den teknisk-analytiska läsarten.

  310. Ska man göra de här uppgifterna,
    måste man ha kunskap om...

  311. ...innehåll, komposition, menings-
    byggnad, ordval, bildspråk och rim.

  312. I den här uppgiften från -75
    hjälper man eleven...

  313. ...med vilka stilistiska verknings-
    medel man ska använda i sin analys.

  314. Men det kan också se ut som i den här
    från -82:

  315. "Jämför och kommentera
    innehåll och språk."

  316. Då måste man ha i bakhuvudet hur man
    ska göra när man analyserar dikter.

  317. Att det blir längre uppgifter
    kan vi se i en uppgift från -98.

  318. Då är vi framme på
    de nationella proven.

  319. Här är temat utveckling.
    Här har vi ganska mycket information.

  320. Men när vi tittar på det fetstilta
    här nere är det ungefär samma saker.

  321. Analysera, jämför och kommentera.

  322. Men vi har en hel berättelse innan.
    Vi ska titta mer på denna senare.

  323. När läsförståelseproven i svenska 1
    kommer 2011-

  324. -då ingår att kunna göra
    en litterär formanalys-

  325. -även i läsförståelsetesterna.

  326. Här är en fråga där man ska tolka
    en dikt bokstavligt och bildligt.

  327. Kan man inte de här begreppen,
    kan man inte göra uppgiften.

  328. Det fick jättestor kraft i skolan
    när de här proven kom.

  329. För som lärare tänkte man...
    Jag var själv lärare 2011-

  330. -och hade en klass som skulle skriva
    nationellt prov våren 2012.

  331. Jag tänkte att jag måste lära
    mina elever alla begrepp som finns.

  332. För det är jätteviktigt om de får
    en fråga om bokstavligt och bildligt.

  333. Annars har jag inte undervisat mina
    elever så att de klarar ett test.

  334. En sextonåring ska inte få en sån
    fråga utan att ha alla verktyg.

  335. Så det blev mycket fokus på
    att kunna analysera lyrik.

  336. Man ska kunna skriva litterärt.

  337. Det litterära subjektet
    måste kunna skriva...

  338. ...skönlitterärt om den ska ta sig an
    den här uppgiften.

  339. De här läsförståelsefrågorna
    måste man göra.

  340. De är i ett häfte
    där man testar läsförståelse.

  341. En sån här uppgift behöver man inte
    göra om man inte kan skriva.

  342. Du ska vara ett läsande subjekt.

  343. Ska man diskutera skönlitteratur
    på examinationen, ska du läsa.

  344. För du ska kunna ta
    ur din egen erfarenhet.

  345. Vi ser på det fetstilta. "Resonera om
    när, var, hur och varför du läser."

  346. "Diskutera
    vad läsandet betyder för dig."

  347. "Ge exempel på stora läsupplevelser."

  348. Utan detta
    kan man inte ta sig an uppgiften.

  349. Man förutsätter att man har stora
    läsupplevelser att berätta om.

  350. Man förutsätter också att man kan
    diskutera vad läsandet betyder.

  351. Man kan inte säga:
    "Läsandet betyder inget för mig."

  352. Den är på så sätt ganska styrande.

  353. -83. "Vi och vår litteratur".
    Då står det så här:

  354. Här måste man argumentera för
    bokens fördelar.

  355. Trots att många inte tycker
    att boken har de här fördelarna-

  356. -ska eleven skrivas ut från dessa
    och stå upp som läsambassadör.

  357. Det är intressant
    att man måste tycka om litteratur.

  358. Så kom jag på en uppgift.
    Den här är från -83.

  359. Den har faktiskt rubriken
    "därför läser jag inte".

  360. Det finns en lucka
    där man kan säga: "Jag läser inte."

  361. Men vi får ha det i tanken
    att det här är inom parentes.

  362. Att inte läsa är nåt man sätter inom
    parentes. "Okej, vi går med på det."

  363. Det står dock: "I litteraturen lär
    man känna människor och miljöer."

  364. "Man kan få avkoppling och spänning.
    Somliga deklarerar ändå"-

  365. -"att de klarar sig bra
    utan skönlitteratur."

  366. Om du inte läser, vill du kanske inte
    lära känna människor och miljöer.

  367. Du behöver inte få några idéer
    eller problem lösta.

  368. Inte heller avkoppling och spänning.
    På så sätt positioneras eleven-

  369. -att faktiskt argumentera för
    bokens fördelar.

  370. Så det är det litterära subjektet.

  371. Form, kunna skriva själv
    och vara intresserad av litteratur.

  372. Det psykologiska subjektet. Man ska
    läsa för att förstå sig själv.

  373. Därför finns det många frågor där man
    ska jämföra den här upplevelsen-

  374. -med en egen upplevelse.

  375. Eller sätta sig själv
    i relation till litteraturen.

  376. Man ska förstå
    gestaltandet av känslor.

  377. Den gick jag igenom under
    den betydelseorienterade läsarten.

  378. Jag tar samma exempel här.

  379. Det handlar om att man ska förstå
    hur modern påverkas av faderns ilska.

  380. Man måste ha psykologisk kunskap
    för att svara på de här sakerna.

  381. Man ska också förstå de psykologiska
    motiv som finns till läsning.

  382. Speciellt när det gäller genrer. Här
    är en uppgift om verklighetsflykt.

  383. "Ibland föredrar man fiktiva världar.
    Kanske är verkligheten för svår."

  384. "Vissa tycker att litteraturen är
    sannare än realistiska skildringar."

  385. "Många uppskattar fantasy och science
    fiction eller deltar i rollspel."

  386. Motivet till att man läser
    är inte längre rationellt.

  387. Utan man flyr. Det är emotionellt.

  388. Man ska förstå
    varför den här känslan tar över.

  389. Det kan vara
    att man har det lite jobbigt.

  390. Eller också för att man tycker
    att det är så bra litteratur.

  391. "Serietidningar och annan s.k. kiosk-
    litteratur innehåller ofta våld."

  392. "Varför är denna läsning så omtyckt?
    Varför gillar man att läsa om våld?"

  393. Här efterfrågas också
    psykologisk kompetens.

  394. Sen har jag tagit upp
    det politiska subjektet.

  395. Till exempel en kulturdebattör.

  396. Man ska kunna diskutera litteraturen-

  397. -eller i det här fallet
    vad vi ska ha teatern till.

  398. Och så samhällsdebattören.
    Det är de uppgifter som jag...

  399. De subjektspositionerna blir tydliga
    givet hur man efterfrågar saker.

  400. Jag sa ju att uppgifterna blev
    längre och längre.

  401. Det är väldigt tydligt.
    Centralprovens uppgifter var korta.

  402. "Välj två eller flera texter. Jämför
    och kommentera innehåll och språk."

  403. Det är inte så mycket mer.
    Det är väldigt kort information.

  404. På nåt sätt förutsätter man
    en kunskap som eleven har.

  405. Kommer vi fram till proven
    som gavs mellan -96 och 2013-

  406. -alltså nationella proven-

  407. -är det samma sak som eleven ska
    göra, men det är mycket information.

  408. Vi ska titta på den här berättelsen.

  409. När man snävar in eleverna att ta sig
    an litteraturen på ett visst sätt-

  410. -blir det ganska tydligt.

  411. "I häftet finns dikter från olika
    tider om utveckling inom samhället."

  412. Här har man talat om vad temat är.
    Det behöver inte eleven fundera på.

  413. "Strindberg, Diktonius,
    Martinson och Szymborska"-

  414. -"har kommenterat
    samhället de lever i."

  415. Man talar om
    att de kommenterat samhället.

  416. Sen sätter man in eleven
    i en fiktiv, autentisk situation.

  417. Den ska ge ett undervisningsunderlag.

  418. "Under en temadag
    om samhällsutveckling"-

  419. -"får du i uppdrag att undersöka
    hur dikter skildrar det."

  420. "Är författarna positiva"-

  421. -"eller uttalar de varningar för
    vad som kan komma?"

  422. Här finns två positioner
    som författarna kan inta.

  423. De kan vara positiva eller kritiska.
    Vi ser igen författarintentionen.

  424. Författarna framför i sina dikter sin
    egen kritik mot ett visst samhälle.

  425. Antingen är man positiv
    eller kritisk.

  426. "Din text ska ingå i ett häfte som
    blir resultatet av elevernas arbete."

  427. "Analysera och jämför hur samhälls-
    utvecklingen skildras i dikterna."

  428. Det är det som skildras i dikterna.

  429. "Likheter och skillnader i innehåll.
    Kommentera formen (t.ex. språk)"-

  430. -"som betyder mycket för
    hur vi uppfattar innehållet."

  431. Inte "det kan betyda mycket"-

  432. -eller: "Tycker du att det påverkar
    hur du uppfattar innehållet?"

  433. Utan "det betyder mycket".
    Det är en fast position.

  434. Man ska belysa sina iakttagelser
    med citatet.

  435. Jag pratade om läsaren.
    Eleven kan fylla i tomrummet.

  436. Men det är ganska lite man kan fylla
    i för att instruktionen är så lång.

  437. Det lämnas inte så mycket
    till eleven.

  438. Det kan ses som hjälp till eleven.

  439. Eleven får en massa information
    som den kan använda i sina svar.

  440. Men det är också väldigt styrande
    för hur man kan se på litteraturen.

  441. När jag som gymnasielärare
    och ämnesutvecklare på min skola-

  442. -gick till alla elever
    som skrev proven-

  443. -fick jag många gånger säga:
    "Gör det fetstilta."

  444. För här kan man göra en massa saker.
    Man blir "lost" i detta.

  445. Det här ska du göra.
    Det ska jag bedöma.

  446. På så sätt kan man se
    att det är samma sak-

  447. -men man har mycket mer stöttning
    eller styrning-

  448. -beroende på hur man ser på det.

  449. Man kan också se
    att eleven på centralproven-

  450. -nästan uteslutande var elev.
    Man tilltalades som elev.

  451. "Jämför två dikter."
    Inte "du ska göra", utan "gör".

  452. "Jämför två av materialets dikter.
    Visa på likheter och olikheter."

  453. Det är en elev som ska göra den.
    Eleven ska ha en viss formkompetens.

  454. När vi går in på
    de nationella proven-

  455. -då har eleven alltid
    en skribentroll.

  456. Det kunde vara
    att man ska göra ett elevunderlag-

  457. -eller ett undervisningsunderlag
    till en lektion.

  458. "Skriv nåt som man kan använda där."

  459. Men eleven ger sig också ofta ut på
    en marknad.

  460. "Du arbetar
    som praktikant på ett månadsmagasin."

  461. "Redaktören planerar
    ett nummer om kriminalberättelser."

  462. "Du ska skriva om hur kriminal-
    berättelser kan vara skrivna."

  463. Det här är ett sätt få eleven
    att skriva mottagaranpassat.

  464. Ibland blir det här problematiskt.

  465. För det är bara läraren
    som läser det här.

  466. Inte kan en elev i gymnasieskolan-

  467. -skriva en litterär analys
    i ett månadsmagasin.

  468. Vi kan inte heller bedöma det på det
    sättet, men så skriver man fram det.

  469. En uppsats är inte bara en uppsats.
    Det är artiklar, debattartiklar-

  470. -och större skribentuppdrag.

  471. Eleven vet egentligen att...
    Mycket av de här instruktionerna...

  472. Även om man är ute på en marknad
    och skriver en artikel-

  473. -är instruktionen egentligen
    att man ska skriva en uppsats.

  474. För gör man det som står, blir det
    ungefär samma text som uppsatsen.

  475. Det här är också nånting som man har
    uppmärksammat i tidigare forskning.

  476. Jag skrev en lic-uppsats
    om hur elever skriver en krönika.

  477. Då läste jag 113 elevtexter.

  478. Ingen av dem var en krönika.
    En krönika är svår att skriva.

  479. Jag tittade på instruktionen.
    Den ledde inte fram till en krönika.

  480. Den ledde fram till en uppsats.
    Det skrev eleverna.

  481. Man ska ha källhänvisningar.
    Det har man sällan i en krönika.

  482. Men skolan vill testa det här.

  483. Så det kan vara problematiskt
    att man är ute på en marknad.

  484. Jag pratade också om att man ska ha
    en viss moralisk hållning.

  485. Det ska man ha till litteraturen
    och samhällsfrågor.

  486. Om vi tittar på litteraturen
    skulle man vara läsambassadör.

  487. Man tycker om litteratur om man tar
    sig an de här uppgifterna. Ht 2000.

  488. Uppgift 1. "För barnboken".

  489. Barnboken är alltså god.

  490. Barnboken leder till att du får
    utveckla språk, tanke och fantasi.

  491. Eleven ska vara
    en slags ambassadör för barnboken.

  492. Den skulle ju inte vara en ambassadör
    för så kallad kiosklitteratur.

  493. Man läser science fiction eller går
    ut i cybervärlden för att man flyr.

  494. Man kanske flyr för att man har det
    tråkigt. Men barnboken är god.

  495. Ändå läser barn och ungdomar
    inte de här böckerna.

  496. Då måste eleven... Eleven läser.

  497. Här är i och för sig en modifiering.
    "Du har kanske själv barnboksminnen."

  498. Men om vi tittar
    längre ner i uppgiften:

  499. "Bjud på goda läsminnen
    från din egen erfarenhet."

  500. Här positioneras eleven
    som en läsande elev-

  501. -som inte är som de andra, utan som
    vi i skolan vill att den ska vara.

  502. När vi pratar om den faktiva
    läsarten, kan vi också se-

  503. -att när vi ska ta oss an samhället
    där ute med hjälp av litteraturen-

  504. -påbjuds vi också
    ett visst sätt att se på saker.

  505. "Den 'heliga' familjen" har vi här.

  506. Citattecken kring den "heliga"-

  507. -betyder att det är väldigt svårt
    att skriva att familjen är helig.

  508. Om vi också utgår ifrån
    "Romeo och Julia"-

  509. -så får man också...

  510. Då leds man in i att diskutera
    att familjen inte kan vara helig.

  511. Då skulle man inte ha satt
    "Den 'heliga' familjen".

  512. Och rubriken är ändå
    den rubrik du ska använda.

  513. Läsprov vt 1989. Det är ett utdrag
    ur romanen "Dansen genom sommaren"-

  514. -av Boo Green Jensen.

  515. Det handlar om en campingsituation.
    Det kommer ett gäng: Dark Angels.

  516. Ett knuttegäng.
    De sätter skräck i de här camparna.

  517. Eleven ska ge två tydliga exempel-

  518. -på handlingar som inte vanliga
    campare skulle utföra.

  519. Här måste man ha
    nån samhällsförståelse-

  520. -och man måste kunna skilja på
    vad en vanlig campare gör-

  521. -och en campare som är hotfull.

  522. Vi går över till läsförståelseprovet
    2011. Vi har den fiktiva läsarten.

  523. Vi har... Eller förlåt.
    Den faktiva läsarten.

  524. Vi har det i ett läsförståelseprov.

  525. Det här är ett utdrag ur
    Marguerite Duras "Älskaren"-

  526. -som handlar om...en flicka.

  527. Hon benämns som flicka i texten.

  528. Hon träffar en man.

  529. "Texten visar att det finns
    vissa viktiga skillnader"-

  530. -"som försvårar ett förhållande
    för dem. En är att han är äldre."

  531. "Skriv två andra skillnader
    i de tomma rutorna."

  532. Om man benämner nån som flicka
    och man, säger det nånting.

  533. Men att detta försvårar förhållandet
    kan man inte utläsa av texten.

  534. Det måste man utläsa av
    att man själv tycker det-

  535. -eller att samhället tycker det.

  536. I bedömningsanvisningarna
    kan man också skriva:

  537. "Han är rik, hon fattig."
    Det kan försvåra förhållanden.

  538. Det är också en moralisk ståndpunkt.
    Det behöver det inte göra.

  539. Det här tas av kunskap
    som vi har utanför texten.

  540. I texten står det bara
    att han är kines.

  541. Det ser han som ett problem
    för förhållandet.

  542. Men det tas inte upp här, förstås.

  543. Så. Min sammanfattning blir:

  544. Det finns historiska skillnader,
    främst i uppgifternas omfång.

  545. Eleven är elev i den gamla skolan.
    I dag har den en roll utanför skolan.

  546. Det finns också en moralisk hållning.
    Man ska tycka om litteraturen.

  547. Man kan också säga att det finns en
    styrning in i en specifik hållning-

  548. -även om frågor
    som faktiskt är utanför texten.

  549. Det finns
    en tydlig författarintention-

  550. -även om litteraturvetenskapen
    släppt den.

  551. Tolkningsmöjligheterna för eleven
    är ofta ganska snäv.

  552. Med detta sagt kan man inte ställa en
    enda fråga utan att positionera nån.

  553. Utan att man visar
    en viss moralisk syn.

  554. Detta är inte att kritisera
    dem som gör uppgifterna.

  555. Så fort man säger nånting eller
    främst när man inte säger nånting-

  556. -säger man också nånting.
    Det finns ingen neutral plats.

  557. Min tanke med att undersöka det här-

  558. -är att visa hur uppgifterna är
    när man gör en närläsning.

  559. Då ser man saker
    som man inte alltid ser.

  560. Det kan kanske också vara av vits
    att börja fundera lite på-

  561. -om vi kanske är lite för moraliska
    kring skönlitteraturen-

  562. -och att det också kan skrämma bort
    dem som vill göra revolt.

  563. Då kan texten bli nånting
    som snävar in de här möjligheterna.

  564. Det var det!

  565. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att skapa en läsare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Böcker och läsning, Folkbildning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läsning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekariens roll

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Lära ut källkritik

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Från skolbibliotek till mediatek

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Det mångspråkiga biblioteket

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss