Titta

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Om UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Föreläsningar och samtal med några av Sveriges främsta experter inom områden som präglar skolbibliotekariens yrkesvardag. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017 : Det mångspråkiga biblioteketDela
  1. Vilken är den mest populära fackboken
    bland mångspråksböckerna?

  2. Ja, det är ju "Körkortsboken".

  3. Vi kommer som sagt från Gävle.
    Gävle kan man säga några ord om.

  4. Man känner säkert till bocken, som
    har en tendens att brinna varje år.

  5. Det förknippade jag Gävle med
    när jag flyttade dit för fyra år sen.

  6. Det är en medelstor stad.
    Vi är uppe i 100 000 invånare.

  7. Det har varit en befolkningsökning
    de senaste åren-

  8. -vilket beror på att vi har tagit
    emot förhållandevis många flyktingar.

  9. Gävle är också en av fem kommuner
    i landet som har ett flyktingförvar-

  10. -som också har lett till
    att befolkningen har ökat.

  11. Vi är ganska bra på kultur. Jag
    brukar säga att vi är bra på hockey.

  12. I år vet jag inte om jag kan säga det
    än. Det har varit en skakig start.

  13. Vi är anställda av de skolor
    som vi jobbar på.

  14. Vi hör till skolorna
    och Utbildning Gävle.

  15. Det tycker vi är bra.
    Det ger en tydlighet.

  16. Vi är skolornas ansvar
    och angelägenhet.

  17. Vi är alltid med på arbetsplats-
    träffar, personalkonferenser-

  18. -och sitter med i ämneslag.
    Vi är verkligen en del av skolan.

  19. Så det kan sägas om Gävle.

  20. Nåt mer om våra skolor.

  21. Borgarskolan - min skola -
    har 920 elever och sju program.

  22. Det är en skola som är
    både högskoleförberedande-

  23. -vi har ekonomer och samhällsvetare -
    och yrkesförberedande.

  24. Det finns fordonstekniskt program,
    bland annat.

  25. Och vi har fyra Sprint-klasser.

  26. Det är språkintroduktionsklasser-

  27. -dit nyanlända kommer för att
    lära sig svenska, helst mot betyg.

  28. Polhemsskolan, drygt 1 500 elever.
    Vi har elva olika program.

  29. Ett är studieförberedande:
    teknikprogrammet.

  30. Tio står det här, men i dagarna
    blir vi elva Sprint-klasser.

  31. Vi har också gymnasiesärskolan
    hos oss.

  32. Och vi har i princip alla
    IM-program.

  33. Vi har mycket av
    modersmålsundervisningen.

  34. I år när jag fick ut en lista-

  35. -då var det 43 modersmålsklasser
    på elva olika språk. Det har ökat.

  36. Det är inte så att det minskar.

  37. Vasaskolan har 1 030 elever, ungefär.

  38. Fyra program.
    Alla är högskoleförberedande.

  39. Fem modersmålsklasser på tre språk.

  40. Och två Sprint-grupper.

  41. Vi kanske ska förtydliga. - Sara,
    du sa IM-klasser. Vad betyder det?

  42. Det är individuella programmet.
    Vi har preparandutbildningen-

  43. -yrkesförberedande
    och den individuella delen under IM.

  44. Lite om bakgrunden till vårt projekt.

  45. I början av vår presentation
    har vi gått loss på ordmoln.

  46. Vi lovar, det kommer annat än ordmoln
    sen i bilderna. Bara så att ni vet.

  47. Varför satte vi i gång projektet
    det mångspråkiga biblioteket?

  48. Jag började jobba på Borgarskolan
    våren 2015.

  49. Då påbörjades också
    planerna för det här projektet.

  50. Så jag kastades in i det.

  51. Det fanns redan ett samarbete mellan
    gymnasieskolsbiblioteken i kommunen.

  52. Jag hoppade in i det här.
    Då hade man börjat prata om det här-

  53. -eftersom vi hade många elever
    med ett annat modersmål än svenska.

  54. Och ett stadigt ökande antal
    nyanlända också i kommunen.

  55. I samma veva fick Charlotte Goobar på
    Internationella Biblioteket (IB)...

  56. Hon är utvecklingsledare
    och kontaktperson-

  57. -för IB:s
    verksamhet mot gymnasiebibliotek.

  58. Hon fick reda på att vi funderade på
    ett sånt projekt.

  59. Då ville hon följa oss
    som ett pilotprojekt.

  60. Då fick vi verkligen en boost
    att ta tag i att göra det här.

  61. Vi har förankrat det
    hos respektive skolledning.

  62. Vi har lyft fram att vi vill
    göra det här och fått okej.

  63. Sen kunde vi sätta i gång.

  64. Vi har tagit avstamp i lika delar
    forskning och styrdokument.

  65. Forskningen om språkutveckling säger-

  66. -att ett starkt förstaspråk
    ger ett starkt andraspråk.

  67. Därför tror vi starkt på läsfrämjande
    även på gymnasienivå.

  68. Vi tycker att det är viktigt.

  69. Ett bra sätt att underhålla
    sitt modersmål är att läsa på det.

  70. Vi har tittat på styrdokument,
    bibliotekslagen, paragraf 5-

  71. -och språklagen, paragraf 14-15.

  72. Där sägs det att biblioteken är
    skyldiga att erbjuda sina användare-

  73. -litteratur på deras modersmål.

  74. I Ifla:s skolbiblioteksmanifest-

  75. -och dess komplement det mång-
    kulturella biblioteksmanifestet-

  76. -står det att skolbibliotek är till
    för alla oavsett kön, social status-

  77. -religion, nationalitet och språk.

  78. Vi ska avspegla,
    understödja och främja-

  79. -kulturell och språklig mångfald
    på våra bibliotek på vår lokala nivå.

  80. Så vad ville vi? Jo, vi ville
    med start under projekttiden-

  81. -över huvud taget skaffa
    ett mångspråkigt bestånd.

  82. Vi gick från inga böcker alls
    på annat än skolspråk.

  83. Vi ville bygga upp ett bestånd och
    kontinuerligt utöka det beståndet.

  84. Vi ville kunna erbjuda eleverna
    böcker på för dem relevanta språk.

  85. Vi har i viss mån också samverkat med
    Gävle stads- och närbibliotek.

  86. Vi har planerat en temadag i samband
    med internationella modersmålsdagen.

  87. Men vi återkommer till det.

  88. Jag sitter framför er som ett levande
    exempel på att det här kan fungera.

  89. När jag skulle börja förskoleklass,
    pratade jag inte svenska.

  90. Jag gick aldrig i förskola.
    Jag var hemma med farmor-

  91. -som inte pratade svenska med mig.

  92. Min farmor och farfar kom hit under
    70-talet från dåvarande Jugoslavien.

  93. Nu har det brutits upp i olika delar.

  94. Jag pratade det vi i dag kan kalla
    serbiska eller serbokroatiska hemma.

  95. Jag kunde inte svenska alls. Min väg
    in i svenskan blev litteraturen-

  96. -och ett läsintresse som väcktes.
    Men språkintresset bodde kvar i mig.

  97. Jag läste humanistiskt program.
    Sam-språk heter det väl i dag.

  98. Jag har alltid haft språkintresse.

  99. Jag vill inte låta skrytig, men att
    jag fick gå modersmålsundervisning-

  100. -läste på mitt modersmål
    och underhöll det-

  101. -gjorde också att jag blev bättre på
    språk och fick ett annat språköra-

  102. -som gjorde det lättare att lära sig
    spanska, tyska och latin.

  103. Så jag är som ett levande exempel på
    att det här faktiskt kan fungera.

  104. Under projektets gång har vi så klart
    mött på en hel del svårigheter.

  105. Vi försöker tänka
    att det var utmaningar.

  106. Till exempel
    vilka språk som talas på skolorna.

  107. Varifrån ska vi köpa in böcker?
    Vilka böcker ska vi köpa in?

  108. Det här har vi allihop stött på,
    men vi har mött dem på olika sätt.

  109. Det första, som vi naivt tänkte var
    det lättaste, var elevernas språk.

  110. Där fick vi tänka om en hel del.

  111. Vi bestämde oss för att presentera
    projektet för våra årskurs-ettor-

  112. -som alla är inne på
    biblioteksintroduktion.

  113. Vi skulle presentera vad vi ville.

  114. Vi fick där och då bestämma oss för
    att samla in språket den stunden-

  115. -eftersom det inte finns
    nåt register.

  116. Det är ju etnisk registrering,
    så det finns inte i hela landet.

  117. I mitt fall gjorde jag så
    att när jag träffade mina elever-

  118. -som jag träffar på svensk- eller
    svenska som andraspråksundervisning-

  119. -fick alla elever skriva på en lapp
    vilket modersmål de talade.

  120. På det sättet fick jag in statistik.

  121. Men vi gör olika. - Hur har du gjort?

  122. Hos oss när de kommer
    på biblioteksintroduktion-

  123. -tvingar jag ut dem på en orientering
    där de får svara på frågor-

  124. -för att de ska lära sig
    att hitta i biblioteket-

  125. -känna att det är deras bibliotek
    och våga sig ut bland hyllorna.

  126. I slutet på den orienteringen
    frågar jag dem:

  127. "Vilket modersmål talar du?"

  128. Det är inget papper som man skriver
    namn på. Men jag samlar in pappren-

  129. -för att stämma av hur många talare
    jag har av de olika språken.

  130. -Hur gjorde du?
    -Vid våra biblioteksintroduktioner...

  131. ...måste alla elever komma till mig
    en och en-

  132. -för att säga vilken pinkod de väljer
    för att de ska kunna låna böcker.

  133. Då passade jag på att fråga dem
    vad de hade för modersmål.

  134. Alla elever, alltså.

  135. Jag hade förklarat för varje klass
    innan varför jag gjorde det här.

  136. Jag berättade om projektet.
    Alla svarade väldigt beredvilligt.

  137. Men det var inga uppgifter som jag
    sparade. Jag noterade statistiken-

  138. -och sen raderade jag det.
    Så uppgifterna finns inte kvar.

  139. Det var bra att lyfta frågan
    under biblioteksintroduktionen.

  140. Det var ett bra sätt att säga: "Har
    ni förslag på böcker att köpa in"-

  141. -"kom till oss och gör det."

  142. Det tycker jag har funkat bra.
    Men vi har avslutat projektet.

  143. Det var klart i december 2017.
    Nu ska det här leva kvar hos oss.

  144. Då var frågan om vi skulle fortsätta
    att ta in språkstatistik eller inte.

  145. Varför ändra ett vinnande koncept?

  146. Jag får fortsätta dela ut
    de små lapparna.

  147. I år var jag tvungen att ta hjälp av
    lärarna i Sprint-klasserna.

  148. För där har vi haft det
    ännu mer rörigt än förra året.

  149. Så där har vi inte hunnit få in
    alla klasser på en introduktion.

  150. Lärarna har fått vara med och göra
    statistiken så att vi har siffror.

  151. Där har vi också gjort lite
    annorlunda. - Diana, hur gjorde du?

  152. Jag har fortsatt med samma.
    Jag tvingar ut dem i hyllorna.

  153. Frågan kvarstår:
    "Vilket är ditt modersmål?"

  154. Nu är det lättare att visa på nyttan
    med frågan när vi har en hylla.

  155. "Titta här. Jag frågar för att ni
    ska få böcker på era modersmål."

  156. -Brita?
    -Vi har hoppat över det i år.

  157. Vi tar nog upp det nästa höst igen.

  158. Sen kommer vi till urvalet.
    Vilka böcker ska vi välja-

  159. -när vi har hittat språken?

  160. Vi bestämde att i första hand
    satsa på skönlitteraturen.

  161. Vi var tvungna att bestämma oss.

  162. Men vi sa också att om nån önskade
    en facklitterär bok, köper vi det.

  163. Vi sa inte nej till det,
    men vi lade fokus på skönlitteratur.

  164. Vi har hela tiden frågat eleverna:

  165. "Kom med förslag.
    Ni får komma in med det."

  166. Det är en del av
    hur urvalet har gått till.

  167. När det gäller de facklitterära
    titlarna, hade vi inte tänkt innan-

  168. -vad som skulle bli
    de mest populära böckerna.

  169. Men det tror jag slår igenom
    på alla skolor.

  170. Vilken är den mest populära fackboken
    bland mångspråksböckerna?

  171. Ja, det är ju "Körkortsboken".

  172. Överlag.

  173. Men hos oss har även svensk grammatik
    på andra språk varit populärt.

  174. -Hur ser det ut för dig?
    -Likadant. Grammatikor. Ordböcker.

  175. Det ser likadant ut hos mig.

  176. Men grammatik och lexikon räknar jag
    inte till bibliotekets bestånd.

  177. Vi lånar ut läromedel.
    Det ligger inte under min budget.

  178. Jag tar inte med det i statistiken.

  179. Var kan man köpa böcker
    på alla dessa språk?

  180. Det är lite styrt av kommunen.

  181. I Gävle har vi avtal med Läromedia,
    Bibliotekstjänst (BTJ) och annat.

  182. Där finns det böcker på olika språk.
    Vi har sett en ökning på läromedlet.

  183. Det finns fler böcker på olika språk.
    Det är inte bara där vi har tittat.

  184. Vi har gått in på nätbokhandlar som
    har specialområden på olika språk-

  185. -och så gör vi en undersökning där
    och försöker få lite idéer.

  186. Till exempel Khayyem Books
    i Göteborg.

  187. En heter Ferdosi, som är bra.

  188. Fördelen med Ferdosi är
    att de katalogiserar i Libris-

  189. -vilket underlättar i nästa steg.

  190. Men det finns andra också.

  191. En fråga
    som vi fick ta ställning till var:

  192. "Om vi bara har en elev
    som pratar ett språk..."

  193. "Vi sa att vi skulle köpa in,
    men ska vi göra det?"

  194. "Om det bara finns en eller två
    böcker på ett språk, hur tänker vi?"

  195. Vi resonerade oss fram till
    hur vi ville göra.

  196. -Diana, du kan väl berätta?
    -Absolut.

  197. Om det bara finns en eller två titlar
    på ett språk, köper vi dem.

  198. Det är inkluderande.

  199. Det visar att eleverna
    är en del av vårt bibliotek.

  200. Det kanske motiverar leverantören att
    ordna fler böcker på det här språket.

  201. Jag har till exempel
    en elev som talar oromo.

  202. Det finns två böcker i Sverige
    på det språket.

  203. Då köper jag de två så att han
    åtminstone har det att läsa.

  204. Ja, det är självklart att köpa in.

  205. Alla har rätt till böcker
    på sitt modersmål.

  206. Det kan ju också komma fler elever
    med det här språket och fler böcker.

  207. Det har vi upplevt. "Ni kommer inte
    att ha böcker på mitt språk."

  208. "Jo,
    för vi hade en elev ett år innan."

  209. Då ser de att det finns
    och att det blir en möjlighet.

  210. Sen önskar man att
    det skulle finnas mer på många språk.

  211. Sen det här:
    Varför vi blev bibliotekarier.

  212. Eller hur? Vi får ägna oss åt
    att klassificera allting.

  213. Det var många år sen
    jag höll på med litteratur-

  214. -på andra språk än skolspråken.

  215. Vi har fått nöta in språkkoden
    och signum, så klart.

  216. Det här är inte alla signum,
    men en del i alla fall.

  217. Man lär sig efter "trial and error"
    när man får en hög med böcker-

  218. -hur viktigt det blir
    att man prickar av mot följesedeln.

  219. Om jag inte behärskar språket,
    skriver jag titeln från följesedeln.

  220. En arabisk titel har även latinska
    bokstäver. Jag sätter på en post-it.

  221. Så när jag katalogiserar
    vet jag vad det handlar om.

  222. Annars är jag helt "lost" när det är
    böcker på språk som jag inte kan.

  223. Vi tre gymnasieskolor
    har olika bibliotekssystem.

  224. Polhemsskolan och Vasaskolan
    har Mikromarc.

  225. Borgarskolan har Dantek.

  226. Det har inte varit
    nåt jättestort problem.

  227. Men vi har skapat den egna katalogen
    Det mångspråkiga biblioteket-

  228. -för att underlätta får vår, lärarnas
    och elevernas sökning av böcker-

  229. -när vi katalogiserar.

  230. Och sen är det så att när man kommer
    till katalogiseringen-

  231. -underlättar det om boken
    finns katalogiserad i Libris-

  232. -vilket inte alla gör.

  233. Då går man till nästa steg.
    Jag börjar med Libris.

  234. Sen går jag till Internationella
    bibliotekets katalog.

  235. Finns den inte där,
    kan man googla ISBN-numret-

  236. -och hoppas att man får en träff
    som man kan läsa.

  237. Sen finns Worldcat,
    där man kan hitta en del böcker.

  238. Man får gå olika vägar. I sista hand
    får jag fråga modersmålslärarna.

  239. Då får jag förklara varför och vad
    jag behöver från de här böckerna.

  240. Det blir alltid en bra dialog.

  241. Sen hade vi
    hur vi tänkte med marknadsföring.

  242. När vi började hade vi inte böckerna
    och inte hyllplatsen.

  243. "Var ska vi ställa dem?
    Hur ska vi göra?"

  244. Men vi funderade en del
    och kom fram till olika lösningar.

  245. -Hur tänkte du, Diana?
    -Om ni tänker er en butik...

  246. ...finns det en A-yta som man ser när
    man kommer in som man ska lockas av.

  247. Jag stuvade om i biblioteket.

  248. Jag flyttade runt så att A-hyllan
    som man möts av först i biblioteket-

  249. -skulle bli den mångspråkiga hyllan.

  250. Där har jag placerat mångspråks-
    böckerna med ordböcker och lexikon.

  251. Hyllan intill är lättläst svenska
    så att de står tillsammans hos oss.

  252. -Brita?
    -Vi använde en hylla...

  253. ...som jag tyckte var bra placerad.
    Nära disken och bredvid språkhyllan.

  254. I somras flyttade jag hyllan
    till en ännu bättre plats.

  255. Den är i blickfånget
    när man kommer in.

  256. Ska man in i biblioteket,
    kan man inte undvika hyllan.

  257. Vi har märkt
    att den väcker större uppmärksamhet.

  258. Det betyder mycket
    hur man placerar hyllan.

  259. Vi har den bredvid språkhyllan
    med lexikon-

  260. -och i samma hylla som det lättlästa
    på svenska och engelska.

  261. Jag har gjort som Brita.

  262. Jag har flyttat...
    Vi växte ur den första platsen.

  263. Det gjorde att den hamnade i
    det första stora rum man kommer in i.

  264. Jag har inte ställt den med det
    lättlästa för att plats inte finns.

  265. Vi har ett stort bestånd
    av lättläst litteratur.

  266. Det går inte att få in i samma rum.

  267. Men båda de här områdena
    är på bra platser-

  268. -och väl synliga i vårt bibliotek.

  269. Sen är det viktigt med skyltning.

  270. Ska vi ha ett tema, plockar vi även
    in modersmålslitteraturen.

  271. Det är en del av beståndet.
    Man ska tänka på det.

  272. Inte att man bara ställer det
    i ett hörn.

  273. Vi har dubbelknubbar.

  274. Vi kan skriva på svenska på ena sidan
    och t.ex. persiska på andra.

  275. Det är synligt för oss som bara kan
    svenska och dem som kan sitt språk.

  276. Sen informerar vi.
    Vi visar för modersmålslärarna-

  277. -och informerar lärarna
    som jobbar med språkintroduktion.

  278. Det är ett sätt att marknadsföra
    de här böckerna.

  279. Vi har modersmålsundervisning
    och har insett-

  280. -att det finns ett litet problem.

  281. Att modersmålsundervisningen hos oss
    ofta ligger på sena eftermiddagar.

  282. Vi har inte öppet jämt.
    Vi har öppet 41 timmar i veckan.

  283. Vi har bra öppettidshållning,
    men vi kan inte ha öppet hela tiden.

  284. Då är det viktigare
    att informera om att vi finns.

  285. Du kan boka en tid så att vi kan
    ha öppet den dag när ni vill låna.

  286. Eftersom elever från andra skolor
    kommer till Polhem-

  287. -får de komma
    till vårt bibliotek och låna.

  288. Eller så ringer vi in böckerna.
    Gävle är inte så himla stort.

  289. Så de ska känna att de har tillgång
    till böckerna på ett lätt sätt.

  290. Sen kommer man till frågan om pengar.

  291. Hur ska vi ha råd med det här?

  292. I dag kan vi säga
    att det är integrerat i vår budget-

  293. -och det vi äskar inför nästa år.

  294. Så var det inte i början.
    Vi kände att det blev en stor grej.

  295. Vi fick fundera på
    hur vi skulle lösa det.

  296. -Diana, du gjorde en bra lösning.
    -Vi gjorde en rockad i budgeten.

  297. Vi hade en pott
    för inlästa läromedel.

  298. Vi hanterar också läromedel.

  299. Vi hade en pott för det, men fick
    ett abonnemang på inläsningstjänst-

  300. -för våra kommungymnasiebibliotek.

  301. Då behövdes inte den posten längre.

  302. Jag sa till rektorn: "Potten köper
    jag mångspråkslitteratur för."

  303. "Absolut", sa rektorn.

  304. Då hade jag 15 000 som en grundplåt
    att handla för.

  305. Jag skulle vilja säga-

  306. -att modersmålslitteraturen ligger på
    ungefär 10 % av bokbudgeten.

  307. -Brita, hur gjorde du?
    -Jag äskade för 2016 15 000.

  308. Jag fick det. Jag räknade efter.
    Det gick åt. Och lite till också.

  309. För det här var inte bara
    en första början på skönlitteratur-

  310. -utan lexikon, ordböcker
    och grammatikor kostar.

  311. Det var för mig som för Diana.
    Vi hade pengar för inlästa läromedel.

  312. En ganska stor pott.
    Vi är en stor skola.

  313. Det var 10 % av budgeten.

  314. Jag har tittat på att jag köpte för
    i princip för den tänkta kostnaden.

  315. Så vi höll den planerade budgeten.

  316. Ungefär 10 % av den totala budgeten
    som jag har i biblioteket.

  317. Vi har pratat om hur viktigt
    samarbetet med lärarna är.

  318. Vi samarbetar med modersmålslärarna,
    med språkintroduktionslärarna-

  319. -och med svenska
    som andraspråkslärarna.

  320. De träffar eleverna
    i större utsträckning än vi.

  321. De kommer till biblioteket,
    men många måste säga samma sak.

  322. "Läs inte bara på svenska och
    engelska, läs även på modersmålet."

  323. Och varför det är viktigt. Jag har
    tagit hjälp av modersmålslärarna.

  324. Jag har bett dem
    komma in till biblioteket-

  325. -och att de ska...
    De har fått sätta sig vid min dator.

  326. Jag har loggat in på BTJ, tagit fram
    språket de talar och: "Varsågod."

  327. De får klicka en beställning.

  328. Om jag har kunnat köpa allt de har
    klickat i, har de fått göra valet.

  329. Det är intressant. Vår modersmåls-
    lärare i tigrinja gjorde det här.

  330. Han klickade. Det var intressant
    att se vad han valde för böcker.

  331. Det var allt från Sidney Sheldon
    översatt till tigrinja-

  332. -till "Totte badar".

  333. Han skulle sen prata ut böckerna
    till sina elever.

  334. Det var ett bra sätt att jobba på.

  335. Det var en direktkoppling.

  336. Sprint-lärarna möter dem hela tiden.

  337. De lånar svenska böcker och säger:
    "Ni kan låna modersmålsböcker också."

  338. Vi pushar från flera håll.
    Det tycker vi är viktigt.

  339. Lite om vilka resultat vi har fått.

  340. Både positiva
    och eventuellt några negativa.

  341. Vår projekts syfte var-

  342. -att tillgängliggöra litteratur
    på modersmålen på respektive skola-

  343. -för att eleverna ska få chansen att
    utveckla och underhålla modersmålen.

  344. Våra utgångspunkter var bland annat
    bibliotekslagen och språklagen.

  345. Vi arbetade efter frågeställningar
    som tornade upp sig i början-

  346. -som utkristalliserade sig
    som de viktigaste.

  347. Var ska vi köpa litteraturen?
    Vilka urval ska vi göra?

  348. Vilka språk handlar det om?

  349. Hur ska vi registrera, dela med oss
    av och marknadsföra beståndet?

  350. Här ser vi
    vilka projektets målsättningar var.

  351. Men uppnådde vi dem?

  352. Vi har inte uppnått att det ska
    finnas böcker på alla modersmål.

  353. Vi var naiva och okunniga. Det beror
    på olika saker att det inte gick.

  354. Till exempel att alla språk vi har
    representerade inte är skriftspråk.

  355. Det finns inte böcker på alla språk.

  356. Och det kan vara svårt att hitta
    böcker på många av modersmålen.

  357. Vi kom upp i över 65 språk.
    Närmare 70 vid nåt tillfälle.

  358. Det här hade vi ingen aning om
    när vi satte i gång med projektet.

  359. Vi samarbetar med modersmålslärarna.

  360. Vi har besökt arbetsplatsträffar
    för att informera om projektet-

  361. -och för att be dem att komma med
    inköpsförslag och samarbetsidéer.

  362. Ni har också besökt klasserna
    och modersmålsgrupperna, eller hur?

  363. Jag var ute förra läsåret
    till alla modersmålsgrupper.

  364. De ligger på samma tid hela tiden.
    Det tar tid att gå runt till alla.

  365. Jag är imponerad
    av lärarna och eleverna.

  366. Fredag klockan fyra, och de är där.

  367. Varje vecka. Det är helt fantastiskt.

  368. Det är ett bra sätt att pusha för
    läsningen och visa att det finns.

  369. -Det är viktigt.
    -Hur många grupper var du ute i?

  370. Då var det bara 24.
    Det är ju ingenting.

  371. Ja. Vi har ganska få grupper.

  372. Det här läsåret har Borgarskolan
    ingen modersmålsundervisning.

  373. Förra året hade vi turkiska.
    Då gick jag dit-

  374. -visade upp litteratur på turkiska
    och berättade om projektet.

  375. Vi har på olika sätt synliggjort
    utbudet av den här litteraturen-

  376. -genom att placera hyllorna synligt
    och väl skyltat.

  377. Vi tänker på att inkludera böcker
    i vår vanliga skyltning.

  378. Vi tänker på modersmålslitteraturen
    också.

  379. Vi berättar om modersmålslitteraturen
    på ettornas introduktioner.

  380. Vi ber eleverna att tipsa om böcker.

  381. "Hjälp mig, tipsa mig. Fråga era
    föräldrar. Vi behöver böcker."

  382. Litteraturen är sökbar.
    I varje biblioteks katalog-

  383. -har det mångspråkiga beståndet
    gjorts sökbart separat.

  384. Vi lägger löpande in
    varandras nyinköp-

  385. -så att varje skola
    kan söka på hela utbudet.

  386. Och vi lägger in språken
    som ämnesord.

  387. Om det är en arabisk bok,
    skriver vi arabiska som ämnesord.

  388. Så här kan det se ut. Vi har sökt på
    en somalisk titel: "Calaf".

  389. Jag försöker inte uttala det rätt. De
    har försökt lära mig. Det går inte.

  390. Den översta är utan exemplar.

  391. Den finns inte
    i Polhemsskolans bibliotek.

  392. Utan på Borgarskolan
    eller Vasaskolan.

  393. För att veta var den hör hemma
    får man klicka fram posten.

  394. Skulle Vasa ha köpt den,
    skulle vi ha tre träffar.

  395. Här gör vi det synligt. Här visar jag
    för våra elever hur man söker.

  396. "Ni kan söka på ert språk."

  397. "På svenska", måste man kanske
    förtydliga i vissa lägen.

  398. Vi har fått en annorlunda kontakt
    med elever och berörda lärare.

  399. Vi har fått en helt annan koll på
    elevernas språk och bakgrund.

  400. Jag har flera gånger googlat
    och kollat i Landguiden eller NE-

  401. -på språk
    jag aldrig har hört talas om.

  402. Jag har även läst på om länder.

  403. Vi får inköpsförslag som kommer in
    från elever och lärare.

  404. Jag får väldigt ofta förslag.

  405. Det kan vara en viss bok
    eller författare.

  406. Jag hade i veckan en elev som ville
    ha en om hazarers historia på dari-

  407. -som stadsbiblioteket
    inte fjärrlånar in.

  408. Självklart köper jag in boken.
    Den har inte kommit än, men snart.

  409. Jag har ett exempel som blev ett
    fortbildningstillfälle för en lärare.

  410. Vi hade en spansktalande elev
    som kom in.

  411. Hon hade skrivit upp några titlar
    som hon önskade som inköp-

  412. -påhejad av sin språkintroduktions-
    lärare, vilket är jätteroligt.

  413. Hon kom in med dem. En av böckerna
    var "Cumbres Borrascosas".

  414. En av spansklärarna råkade sitta
    på mitt kontor när eleven kom in.

  415. Jag tittade inte på titlarna just då.

  416. När jag skulle göra beställningen
    frågade jag-

  417. -vad "Cumbres Borrascosas" var
    för nånting.

  418. Då blev spanskläraren lite röd
    i ansiktet och sa: "Jag vet inte."

  419. När vi gjorde beställningen, visade
    det sig vara "Svindlande höjder".

  420. Ja. Och det betyder mycket riktigt
    "svindlande höjder".

  421. Där fick spanskläraren tillfälle
    att lära sig nånting nytt.

  422. Samarbetet med lärarna i Sprint-
    grupperna och svenska som andraspråk-

  423. -och modersmålslärarna
    genererar också-

  424. -att eleverna känner till
    bokbeståndet och kommer och lånar.

  425. Fler positiva effekter:
    Vi har fått en del uppmärksamhet.

  426. Ett antal konferenser
    av olika slag har det blivit.

  427. Vi pratade också på Bokmässan
    om projektet förra året.

  428. Vi har också uppmärksammats
    med en masteruppsats.

  429. Vi intervjuades för masteruppsatsen
    "Nyanländ i skolbiblioteket".

  430. Framför allt Polhemsskolan
    blev grund för en B-uppsats-

  431. -på högskolan i Gävle som heter
    "Det mångspråkiga biblioteket".

  432. Vi är många skolbibliotekarier, och
    vi sitter ofta ensamma i våra roller.

  433. Och vi ska ha den här formen av
    litteratur. Många är i startgroparna.

  434. Intresset av att vi delar med oss av
    hur vi har gjort...

  435. Vi har märkt
    att det finns en törst efter det här.

  436. Nåt negativt resultat
    kan vi inte påstå att vi har.

  437. Däremot finns det en tendens som har
    visat sig vara större på min skola.

  438. Det är att eleverna inte alltid är
    så intresserade av det här.

  439. De är inriktade på,
    vill lära sig och träna svenska.

  440. Då är det ens uppgift
    att pusha för modersmålslitteratur-

  441. -och lyfta fram vikten av
    att hålla sitt modersmål levande.

  442. Även för
    att man blir duktig på svenska.

  443. Vi ska prata om kommunikation
    och bemötande.

  444. Också vilken typ av kommunikations-
    svårigheter som kan uppstå i arbetet.

  445. För hur kommunicerar vi med eleverna?
    Hur gör vi oss förstådda-

  446. -när det åtminstone initialt
    inte finns nåt språk att tala?

  447. När de inte talar svenska
    mer än bara det mest grundläggande.

  448. Vi gör våra språkinventeringar.

  449. Nya språk på Borgarskolan i år
    är grekiska...

  450. ...och oromo som jag nämnde.
    - Hur är det på Polhem?

  451. Vi har flera nya språk.
    Bland annat baluchiska-

  452. -ewe och bulgariska.

  453. -Var pratar man baluchiska nånstans?
    -Då är mitt svar Baluchistan.

  454. Det vet ju alla var det ligger.
    Det ligger i Pakistan.

  455. Ewe är i Ghana.

  456. Det visste vi också, allihop.

  457. Hur ska man göra sig förstådd?
    Hur ska man kommunicera med en elev-

  458. -som ännu inte har hunnit tillägna
    sig mer än grundläggande svenska?

  459. -Hur gör du, Sara?
    -Knappt grundläggande svenska.

  460. Kroppsspråket är jätteviktigt.
    Kan de engelska?

  461. Om man kan några ord italienska,
    förstår många några ord i alla fall.

  462. Hos oss
    kommer de med läraren tidigt...

  463. Vi har läromedlen.
    De ska hämta ut dem hos oss tidigt.

  464. Eller om man har en kompis som har
    varit med lite längre och tolkar.

  465. Man får ta det etappvis.

  466. Jag förklarar inte
    bibliotekets låneregler första mötet.

  467. Det tar jag långt senare.

  468. Det handlar om att prata med få ord,
    vilket jag tycker är jobbigt.

  469. Men enstaka ord.
    För det behöver de höra.

  470. -Brita, hur gör du?
    -Nåt liknande.

  471. Man har fått tänka på
    att använda enkla ord, få ord-

  472. -tänka på vad man säger
    och tala och uttrycka sig tydligt-

  473. -och följa upp att man har gjort sig
    förstådd och ge sig tid med eleven.

  474. Dialekt kan också väcka
    viss förvirring.

  475. I Gästrikland talar man gärna
    singular när det borde vara plural.

  476. Man är lite snål med språket.
    "Titta, vad fin vi är."

  477. Sånt kan ge upphov till förvirring.
    Det är typiskt norduppländskt-

  478. -och uppåt Gästrikland
    att säga "tjock" och "tynnre".

  479. Alla är övertygade om att det är
    rikssvenska. "Tunnare, vad är det?"

  480. Så dialekt
    kan leda till missförstånd.

  481. Det här pratade vi om i går.
    Du kom på två exempel, Sara.

  482. Ja, jag är ursprungligen
    uppe från Lappland.

  483. Jag säger att jag har
    de rätta sje-ljuden.

  484. Det tycker jag som är från Luleå
    också. Sje-ljud och inte ske-ljud.

  485. Precis. Men det här är förvirrat.
    Jag har bott länge i Gävle.

  486. Men när jag pratar som mig själv
    får jag verkligen tänka ibland-

  487. -att använda Gävle-ske-ljuden.

  488. "Sju" med ske-ljud och sje-ljud
    tänker de är två olika ord.

  489. Det får jag tänka på ibland.

  490. Det här har du alltså märkt.
    Det har inte jag gjort.

  491. Jag kanske använder mycket sje-ljud
    när jag pratar.

  492. Det är viktigt att tänka på
    vad som är aktuellt för eleven.

  493. Hur ser elevens verklighet ut?
    Vad händer runt eleven?

  494. Det är superviktigt.
    - Det blev du varse.

  495. I veckan hade en elev gått in...

  496. IT ligger vägg i vägg
    med biblioteket.

  497. De kom in med en elev och sa:
    "Jag vet inte riktigt vad han vill."

  498. "Säg det du sa igen."
    Då säger eleven:

  499. "Jag vill..." Han säger "gimskolan".

  500. "Hitta till gimskolan", säger han.

  501. Jag frågar mer och försöker höra
    vad han säger för nånting.

  502. Sen poppar det upp i huvudet.
    "Jag har läst det."

  503. Vi har den här veckan som var
    öppnat gymmet på skolan för eleverna.

  504. Han ville veta
    hur han skulle gå till gymmet.

  505. Så det var inte att vi hade ännu
    ett gymnasium som hette "gimskolan".

  506. Sånt är viktigt att veta. Då kan man
    härleda till vad de är ute efter.

  507. Vi har väldigt olika typer av elever
    som vi ska bemöta, så klart.

  508. Inte enbart Språkintroduktions-
    elever har behov av modersmålsböcker.

  509. Vi har elever som läser svenska
    som andraspråk som är duktiga-

  510. -och elever på vanliga program som
    har ett annat modersmål än svenska.

  511. På Polhemsskolan har ni också
    gymnasiesärskolan.

  512. Där har vi många
    med ett annat modersmål än svenska.

  513. Det blir viktigare att vara tydlig
    när man pratar med de här eleverna-

  514. -som inte vill bli utpekade.
    Det gäller hela gymnasiesärskolan.

  515. Man kan inte säga... Jag måste veta
    vilka som går där så att man inte...

  516. Det blir dubbel utpekning.
    Inkluderande men inte utpekande.

  517. Jag har koll på vilka på gymnasie-
    sär som har ett annat modersmål-

  518. -för att de inte ska... De kan ju
    inte förklara vilken klass de går i.

  519. De har fruktansvärda klass-
    förkortningar på gymnasiesärskolan.

  520. Såna saker underlättar. Att man är
    extra tydlig med de här eleverna.

  521. I den här kommunikationen, vilken
    typ av böcker vill eleverna ha?

  522. Det här kan skilja sig åt
    från skola till skola.

  523. Sport och kärlek är alltid aktuellt.
    Men hos oss på Borgarskolan...

  524. Jag ska säga att de här bilderna
    är från Borgarskolans bibliotek.

  525. Så att ni vet vad ni tittar på.

  526. På Borgarskolan vill de ha böcker
    både på svenska och på modersmålet-

  527. -apropå det här med att läsa
    igen och igen. Läsa om böcker.

  528. De tycker att det är roligt
    med den här typen av bok.

  529. "Dagboken" av Annelie Drewsen.

  530. Här har vi den på svenska
    och på somaliska.

  531. Det är en lite vemodig
    men ändå hoppfull berättelse-

  532. -om en pojke som kommer nyanländ till
    Sverige och har svårt med språket.

  533. Han uppmanas av sin lärare:
    "Skriv dagbok på ditt språk"-

  534. -"så ska du se att det lossnar."

  535. Den typen av böcker vill de läsa.

  536. Ett annat exempel är "Sista
    hållplatsen". En småskojig bok-

  537. -om Tobias som åker buss
    lite för långt och hamnar i äventyr.

  538. Rolig bok skriven av Kerstin L Hahn.

  539. Här är den på svenska och på pashto.

  540. Vilja förlag
    har gett ut de här böckerna.

  541. På Borgarskolans bibliotek
    står de bredvid varandra.

  542. Då kan man plocka samma titel,
    fast på olika språk.

  543. -Hur är det på Polhem, Sara?
    -Det som har kommit upp...

  544. ...är att de vill... Det här är bra.

  545. Men de vill helst ha parallelltext
    i samma bok. Det finns för yngre.

  546. Att ha arabiska och svenska
    sida vid sida frågar de mycket om.

  547. Det är ett behov
    som vi måste förmedla till förlagen.

  548. Jag har haft kontakt med
    Nypon och Vilja tidigare.

  549. Det är bara att säga: "Det här
    önskemålet finns hos våra elever."

  550. Ingen särskild boktyp efterfrågas-

  551. -men man märker när modersmålslärarna
    har gett eleverna en uppgift.

  552. I våras skulle eleverna läsa
    en roman.

  553. Då hade vi en boom av kärleksromaner
    på arabiska.

  554. Vi har nämnt att det är viktigt
    var man placerar böckerna.

  555. Var beståndet finns i biblioteket
    är också en typ av kommunikation.

  556. Vi kommunicerar: "Titta här. Här möts
    ni av det här. Det här är viktigt."

  557. Vi har känt att konceptet
    med den mångspråkiga hyllan-

  558. -var väldigt hypotetisk och svår för
    både lärare och elever att greppa-

  559. -innan de faktiska böckerna
    fanns på plats.

  560. Vi kunde visa dem: "Här finns
    böckerna, vi ser er och era behov."

  561. Brita, du hade nåt att tillägga.

  562. En grej som vi gör
    när vi ryggmärker böckerna-

  563. -är att vi skriver författarens namn
    med latinska bokstäver-

  564. -för att vi ska kunna hitta böckerna
    i hyllan.

  565. Om man klistrar över ursprungstiteln
    kan det inte hjälpas.

  566. Vi måste ju hitta i bokhyllorna.

  567. Precis. Vad är då ett bra bemötande
    för nyanlända elever specifikt?

  568. Jag kan uppleva att de kan tycka-

  569. -att det är en lite ny och kanske
    ibland lite ängslig situation-

  570. -att vara ny på skolan.

  571. Det kan vara jobbigt
    att gå igenom bullriga korridorer-

  572. -och de törs inte riktigt i början
    gå in på biblioteket.

  573. Jag tror att du har samma upplevelse,
    Brita.

  574. Det är jätteviktigt att de får
    sin biblioteksintroduktion snabbt.

  575. Kanske inte precis första veckan
    då mycket annat händer, men tidigt.

  576. Kontakten med lärarna
    i Sprint-grupperna är jätteviktig.

  577. Många elever kommer inte i början av
    hösten, utan under terminens gång.

  578. Vi måste fånga upp dem och se till
    att alla kommer till biblioteket.

  579. Såna "drop-innare" brukar hos oss
    ha med sig en mer erfaren kompis.

  580. På Vasaskolan har biblioteket
    inte hand om läromedel.

  581. I det här fallet är det synd.
    Det innebär ju-

  582. -att alla elever får ett
    obligatoriskt möte med biblioteket.

  583. Du har inte den upplevelsen, Sara.

  584. Nej. De kommer tidigt.
    Första dagen är de i biblioteket.

  585. Delvis på grund av läromedlen-

  586. -delvis på grund av
    vår centrala placering-

  587. -vid matsalen och sjuksköterskorna.
    Vi syns och finns där.

  588. Lärarna följer med dem dit,
    eller så följer kompisarna med dit.

  589. Sen har vi ju wifi på skolan.

  590. Jag kan ställa in android-telefonen
    på arabiska.

  591. De är jätteimponerade. "Kan du
    arabiska?" Jag vet hur jag ska göra.

  592. De får inga datorer
    de första veckorna.

  593. Så wifi är deras väg ut.

  594. Så det är ofta den första kontakten
    jag har med eleven.

  595. Då kan vi allt
    om vi kan fixa det här.

  596. Så det är bara... "Ja", får man säga.

  597. Man får vinna deras förtroende.
    Det här lättar med tiden.

  598. Det lättar vid biblioteksvisning-

  599. -när de lånar läromedel,
    och ser att hyllan finns.

  600. "Här finns böcker även på mitt språk.
    Det är också ett bibliotek för mig."

  601. Annars kan man uppleva att man möts
    av en vägg av ogenomtränglig svenska-

  602. -på biblioteket.

  603. Vad är generellt ett bra bemötande?

  604. Kan vi göra skillnad på bemötande för
    nyanlända elever och andra elever?

  605. -Sara?
    -Nej.

  606. Det är en elev på skolan. Det spelar
    ingen roll vilket språk de talar.

  607. Det är jätteviktigt
    att se alla elever som kommer in.

  608. -Brita?
    -Jag kan bara instämma.

  609. Men man måste tänka lite extra
    på den här gruppen av elever.

  610. Att man inte missar dem.
    Att man tänker på att fånga upp dem.

  611. Fråga: "Behöver du hjälp?" Att man
    ger dem tid och uppmärksammar dem.

  612. Bara det här att se eleverna
    och titta på dem.

  613. Säga: "Hej, hej! Kul att du är här.
    Hur är det med dig? Mår du bra?"

  614. Kanske.
    Ibland kan det räcka med ett hej.

  615. Fråga om de behöver hjälp.
    Visa att man är intresserad av dem.

  616. Vi tänker att det som är
    bra bemötande för nyanlända-

  617. -är bra bemötande för alla elever.

  618. För även de andra eleverna
    som har svenska som modersmål-

  619. -eller går vanliga program
    vet inte alltid att be om hjälp.

  620. Då hjälper det att man har blivit
    tillfrågad om man behöver hjälp.

  621. Nåt gott exempel där kommunikation
    har resulterat i nånting extra bra-

  622. -är ju internationella
    modersmålsdagen den 21 februari.

  623. Den här dagen samplanerade vi-

  624. -med stadsbiblioteket
    och närbiblioteken.

  625. Vi planerade aktiviteter tillsammans.

  626. För oss blev det koncentrerat
    kring den här dagen.

  627. Stadsbiblioteket hade en vecka.

  628. Bland annat ett författarbesök
    av Zulmir Becevic.

  629. Vi hade andra aktiviteter på skolan.
    - Berätta vad ni gjorde på Vasa.

  630. På Vasa hade vi det festligt.
    Godis och saft. Väldigt uppskattat.

  631. Vi har en stor anslagstavla
    och satte upp ytterligare en skärm.

  632. Vi lade ut post-it-lappar
    och större lappar-

  633. -och bad eleverna
    att skriva nåt på sitt språk.

  634. Namn, dikter, citat.

  635. Det blev fullt. Jätteroligt var det.

  636. Det här tyckte alla var roligt.
    Även alla med svenska som modersmål.

  637. Det var väldigt uppskattat.

  638. -På Polhemsskolan åt ni ananas.
    -Så firade vi den dagen.

  639. Vi har en engagerad
    thaimodersmålslärare-

  640. -som visade hur man skär en ananas
    rätt och att man äter den med salt.

  641. Då blir den ännu godare. Det stämde.

  642. Thailändska elever visade
    hur man vek pappersblommor.

  643. Det här blev så himla populärt att vi
    fick upprepa det några dagar senare.

  644. Det här var jätteroligt.
    Mina fördomar i det här...

  645. Många killar gjorde fantastiska
    blomsteruppsättningar. Jätteroligt.

  646. Vi fick göra bokmärken.
    Det blev direkt: "Vad är bokmärke?"

  647. "Vad använder man det till?"
    Det ska lamineras. "Vad är det?"

  648. Det blev en snabbkurs i svenska
    på vissa...

  649. Att jobba i grupp och ta
    instruktioner. De kom klassvis.

  650. Efter vår tipspromenad trodde alla
    att alla såna hölls i biblioteket.

  651. För det var vi som gjorde det.
    Det stämde inte riktigt.

  652. Bilderna är från Borgarskolan
    på internationella modersmålsdagen.

  653. Vi hade ett anslag där man fick
    skriva nånting på sitt modersmål.

  654. Alla farhågor kom på skam.
    Det står kärleksfulla budskap här.

  655. Man fick skriva upp
    vilka språk man talar.

  656. Det blev som en regelrätt fest.

  657. Pojkarna i mitten skötte
    arrangemanget och lagade persisk mat.

  658. Det var bildvisning från hemländerna.

  659. Det var drop-in, så lärare och elever
    kunde komma in i klassrummet-

  660. -för att titta på bilderna
    och få berättat för sig vad de såg.

  661. Man fick lära sig skriva sitt namn
    med persiskt eller arabiskt alfabet.

  662. En väldigt enkel och rolig aktivitet.

  663. En och samma pojke lärde ut det.
    Han kan både persiska och arabiska.

  664. Förstår ni vilken kompetens?
    Man blir alldeles...

  665. Och så blev det sång och dans också.

  666. Så det var som en riktig fest,
    måste jag säga.

  667. Vi pratar mycket om samarbetet-

  668. -och hur kan det här förbättra
    samarbetet mellan skolbibliotek?

  669. Det här är vårt praktexempel.

  670. Det här är Saido, som började
    som elev hos mig på Polhemsskolan.

  671. I år tar hon studenten
    på Vasaskolan.

  672. -Vi byter elever med varandra.
    -Hon har varit här i fyra år.

  673. Drygt fyra år.
    Fantastiskt entusiastisk och duktig.

  674. När vi har gjort det här projektet,
    vad är det bästa med vårt projekt?

  675. Vad har vi tyckt varit bra
    med projektet? - Diana?

  676. Det är att vi har kunnat
    möta eleverna på det här sättet.

  677. Att visa dem att den verksamhet
    vi har är till för alla.

  678. Att få jobba inkluderande.

  679. Att få den här nya kontakten med dem.
    Det värmer verkligen i hjärtat.

  680. -Brita?
    -Mycket är bra.

  681. Vi har synliggjort att det finns
    många språk bland våra elever-

  682. -och att eleverna ser det-

  683. -och ser att det finns litteratur
    på många av språken.

  684. Jag tycker att vi har fått möta dem
    på ett annat sätt.

  685. Jag pratade en gång om
    att vi har fått eleverna mer i 3D.

  686. Det är ett ytterligare djup
    att vi har den här kunskapen.

  687. Vi pratar med dem på ett annat sätt.
    Det är den stora vinsten, så klart.

  688. När vi tittar på vårt samarbete-

  689. -hade vi tur att vi hade
    ett väl inarbetat samarbete.

  690. Vi ses regelbundet, vi tre.

  691. Så det var lätt
    att lägga in ett till projekt.

  692. Att kunna använda mina kollegor som
    bollplank. Vi känner varandra bra.

  693. Det finns inga dumma frågor. Ni vet:
    Man är trött och borde kunna svaret.

  694. Det går fortare att mejla dem
    och få svar. Det är okej.

  695. Jag känner mig väldigt trygg med
    att ställa de här frågorna.

  696. Vi delar poster när vi katalogiserar
    och fjärrlånar mellan varandra.

  697. Det är ett bra sätt
    att utöka beståndet.

  698. Vi gör det för all litteratur.

  699. Men det mångspråkiga är det enda där
    vi skrivit ner att vi ska göra det.

  700. Sen gör vi det med andra. "Har du två
    ex av den här? Jag ska ha bokprat."

  701. Eller vad det nu är.
    Vi lånar från varandra.

  702. Vi hjälps åt att göra jobbet.
    Det blir effektivare på det sättet.

  703. Jag kan prata för mig själv... Ni vet
    att man sätter deadline på saker.

  704. När jag sätter deadline
    för mig själv-

  705. -har jag lätt att argumentera för
    att flytta på deadline.

  706. Men om jag ska leverera till de här-

  707. -blir jag mer effektiv, faktiskt.

  708. Vi ser att vi är varandras
    fortbildning. Det är jätteviktigt.

  709. Diana fick en lite speciell start.

  710. Ja. Jag började våren 2015
    när vi skulle göra det här.

  711. Det var inte "vill du vara med"-

  712. -utan: "Det här ska vi göra.
    Nu kör vi." Men det var bra.

  713. Man lotsats in i arbetet snabbare
    om man har andra att samarbeta med.

  714. Det var en jättebra inkörsport-

  715. -att jag tvingades ta i med
    hårdhandskarna redan från början.

  716. Ett tips
    är att hitta ett annat bibliotek.

  717. Antingen i verkliga livet
    eller ett virtuellt bibliotek.

  718. Det finns en mängd sidor
    att knyta kontakt med-

  719. -om man inte kan besöka varandra.

  720. Dela erfarenheterna,
    få inspiration av varandra.

  721. Det kollegiala lärandet
    är det här en del utav.

  722. Ensam är inte alltid stark.

  723. Vi tycker att vi ska utnyttja
    varandra och varandras kontakter.

  724. Det är det vi är till för.

  725. Avslutningsvis:
    Har vi nåt att tillägga?

  726. Ska vi nämna
    några andra erfarenheter? - Sara?

  727. Jag skulle kunna nämna
    språkstatistiken.

  728. Vi har gjort det för tredje året.

  729. Nu i veckan fick jag
    till mina kollegors stora glädje...

  730. Jag fick excel-feeling.
    Jag var tvungen att sitta med det.

  731. Jag gjorde en sammanställning av
    språkstatistiken under tre år.

  732. På Polhem har vi haft 48 olika språk
    under de här tre åren.

  733. Jag ser att tyngdpunkten ligger på
    det individuella programmet-

  734. -med preparandutbildningen, språk-
    introduktionen och yrkesprogrammen.

  735. Det här måste jag lyfta vidare.
    I Gävle har vi Sprint-gymnasiet-

  736. -som jobbar med elever
    från 15 till 25.

  737. De här eleverna går inte in i
    den vanliga gymnasieskolan.

  738. Vart tar den här stora gruppen vägen?
    Det är nästa led.

  739. Jag har pratat med chefen
    att vi ska diskutera det här.

  740. Vi har fått en ny organisation
    för modersmålen i Gävle.

  741. Det förändrar lite grann.
    Vi vet inte riktigt hur det slår än.

  742. Man har grundskolan och gymnasiet
    under samma organisation.

  743. Det påverkar,
    men vi vet inte hur det slår än.

  744. Där ska jag också informera.

  745. Men modersmålsdagen måste vi göra
    igen. Det var ju så roligt.

  746. Mer bokprat med lättlästa böcker.
    Det har vi, men utveckla det mer.

  747. Vi har ett stort bestånd. Vi har
    nivåplacerat våra lättlästa böcker.

  748. Det är bara att fortsätta göra ännu
    mer, för det här är så roligt.

  749. Diana?

  750. Som jag nämnde i början
    består min skola av tre byggnader.

  751. Tidigare har
    språkintroduktionsprogrammet-

  752. -legat i samma byggnad
    som biblioteket-

  753. -vilket har underlättat samarbetet
    och för spontanbesök från eleverna.

  754. Nu har de bytt byggnad
    till min stora sorg.

  755. Visserligen är de i
    den pampiga, fina huvudbyggnaden.

  756. Men de kommer längre
    från biblioteket.

  757. Jag kan misstänka att spontanlånen
    och spontanbesöken kommer att minska.

  758. Jag har inte sett nån effekt än,
    men vi är i början av läsåret.

  759. Det kanske kräver
    ett annat arbetssätt från min sida.

  760. Jag kommer att behöva jobba
    ännu mer uppsökande.

  761. Men jag har också läsecirklar med
    de här eleverna på lättläst svenska.

  762. Då är vi en grupp. Vi brukar vara
    ungefär åtta, nio elever.

  763. Vi läser samma bok.

  764. De får i uppgift att läsa
    ett visst antal kapitel.

  765. Vi träffas och pratar om
    det vi har läst.

  766. De har fått skriva upp ord
    som är svåra att förstå.

  767. Vi pratar om orden och handlingen.
    Vi ses så veckovis.

  768. De får i läxa att läsa ett visst
    antal kapitel till varje gång.

  769. Jag träffar dem där.
    Det är viktigt att knyta kontakter.

  770. Och jag går ut
    och har lättlästa bokprat för dem.

  771. I samma veva tar jag med...
    Om boken... Som den här.

  772. Om boken finns på modersmålet,
    visar jag det. "Den finns på pashto."

  773. "Ni kan läsa den på både och."

  774. Om det har kommit in lite nya
    mångspråkstitlar, tar jag med dem.

  775. Jag visar upp böckerna-

  776. -så att de lockas till biblioteket
    fast det är lite större avstånd nu.

  777. Vi pratar inte kilometer-

  778. -men för en tonåring kan några
    hundra meter utomhus vara långt.

  779. Hos oss har vi bara
    två Sprint-grupper.

  780. Vi hade en förra året
    och vi fick en till nu i höst.

  781. Men grovt beräknat har ungefär
    en tredjedel av hela skolans elever-

  782. -rötter i andra länder än Sverige.

  783. Det skiljer sig mycket åt. Många
    är födda här eller kom hit som små.

  784. Andra kan vara relativt nyanlända-

  785. -men är inne på
    ett högskoleförberedande program.

  786. Men de brottas med svenskan, förstås.

  787. Jag har haft enstaka bokprat
    i Sprint-grupp.

  788. Då pratar vi om lättläst litteratur.
    Vi har pratat med Sprint-lärarna-

  789. -när det gäller de lättlästa titlar
    vi ska köpa på svenska och engelska.

  790. Jag skulle vilja ta upp
    över huvud taget-

  791. -hur mycket skolbiblioteket betyder-

  792. -för många av de elever
    som har svenskan som nytt språk.

  793. Vi sitter ofta en och en...
    Spontana möten i biblioteken.

  794. Vi går igenom uppgiften
    och förklarar ord och begrepp.

  795. Det gör jag
    och vår biblioteksassistent mycket.

  796. Det stöd eleverna får i allas våra
    skolbibliotek är jätteviktigt.

  797. -Nu tänkte vi avsluta med en dans.
    -Eller ett förhör på Kahoot. Nej.

  798. Vår projektrapport
    finns att ladda ner på KB:s hemsida.

  799. -Nej, det blir inte en Kahoot.
    -Och vi ska inte dansa.

  800. Här är två pojkar från
    internationella modersmålsdagen.

  801. Jag satt och klappade entusiastiskt.

  802. Jag borde kanske ha rest mig upp, men
    ni vet hur det är att vara stelbent.

  803. Vi lämnar er med den här filmen.

  804. Tack så mycket!

  805. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det mångspråkiga biblioteket

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Invandrarelever, Mångfald i skolan, Skolbibliotek
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekariens roll

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Lära ut källkritik

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Från skolbibliotek till mediatek

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Det mångspråkiga biblioteket

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss