Titta

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Om UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Föreläsningar och samtal med några av Sveriges främsta experter inom områden som präglar skolbibliotekariens yrkesvardag. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017 : Skolbibliotekariens rollDela
  1. De frågar mig. Vi pratar om en
    bibliotekaries uppdrag och jag säger:

  2. "Jag är ju bibliotekarie, men jag
    är utbildad informationsspecialist."

  3. Hej! Jag heter Magdalena Paulsson.

  4. Jag är verksamhetsansvarig
    bibliotekarie-

  5. -på Söderslättsgymnasiet
    i Trelleborg.

  6. Jag har tidigare jobbat i Umeå,
    Karlskrona och lite i Malmö.

  7. Jag spanade om jag kände igen nån,
    men det finns många bibliotekarier.

  8. På vårt gymnasium
    går det ungefär 1 100 elever.

  9. Det är fördelat på två enheter,
    två skolor.

  10. På den ena enheten bemannar jag
    skolbiblioteket, på den andra Sten.

  11. Vi är inte anställda av skolan,
    utan av Stadsbiblioteket.

  12. Vi tillhör dem,
    men är utplacerade på skolorna.

  13. En speciell lösning,
    som fungerar väldigt bra.

  14. Jag återkommer till
    varför den fungerar så bra.

  15. När jag började där
    för ungefär tre år sen-

  16. -hade vi på båda mediateken
    ungefär 100-150 besök i veckan.

  17. Sen gick det ett år,
    och så var besöksantalet uppe i 450.

  18. Det blev vi jätteglada över.
    Det var då Sten började.

  19. I dag är besöksantalet uppe
    i över 600 per dag.

  20. Nånting har hänt.

  21. En sak var att vi fick utmärkelsen
    "Skolbibliotek i världsklass".

  22. Den är vi jättestolta över.

  23. Det som är vår hjärtefråga,
    som vi tog upp mycket i vår ansökan-

  24. -var "mötet". Det är vårt ledord.

  25. Att möta eleverna
    på den plats där de befinner sig-

  26. -och med de resurser som de behöver.

  27. När jag började,
    frågade jag min chef...

  28. Jag har två. En på Stadsbiblioteket
    och den andra på skolan, rektorn.

  29. Jag gick först till Stadsbiblioteket
    och frågade: Vad är mitt uppdrag?

  30. I mitt kontrakt stod bara "sedvanliga
    skolbibliotekarieuppgifter".

  31. Det känner ni alla igen.

  32. Han sa "du får göra vad du vill,
    så länge det gynnar ungdomarna".

  33. Det älskade jag.

  34. Jag gick till rektorn och frågade
    "vad vill du att jag gör?".

  35. Han sa "jobba enligt styrdokumenten".
    Typiskt rektorssvar.

  36. Jag satte mig ner och tog fram alla
    styrdokument. Och så läste jag dem.

  37. Jag tog ut
    det jag upplevde var viktigast.

  38. Vi har ett läsfrämjande ansvar,
    ett kulturellt och ett bildande.

  39. Det fanns en mediateksplan.
    I den stod det-

  40. -att alla skulle lära sig
    SAB-systemet. "Det behöver dem."

  41. Jag tänkte "nej, det funkar inte".
    Jag hjälper dem med det.

  42. Jag ville fokusera på det bildande
    uppdraget. Vi jobbar på gymnasiet.

  43. På grundskolan är det viktigare
    med det läsfrämjande.

  44. Det antar jag kallt
    att de har med sig upp till mig.

  45. Jag tog stöd av dem för att avgöra
    om jag skulle föreläsa i klassrummen.

  46. Vad jag skulle föreläsa om, och hur.

  47. Det är ändå rektorns ansvar
    att bestämma vad vi ska göra.

  48. Jag fick okej. Vägen blev lång: Jag
    kom med förslag om vad jag ska göra.

  49. Jag lämnade det till rektorn, som
    lämnade det till skolledningsgruppen.

  50. När jag började, hade jag en kollega
    som sa "nej, det går inte".

  51. Vi var på varsin enhet. Jag föreslog
    saker. Hon sa "nej, det går inte".

  52. Jag frågade när rektorn
    brukade komma till biblioteket.

  53. "Nej, det går inte.
    Han kommer inte hit."

  54. Jag bjöd in honom.
    "Kom upp och se vad jag har gjort."

  55. "Jag har flyttat en hylla,
    det tycker du är roligt."

  56. En dag i fikarummet... Jag hälsade
    så klart på alla i början.

  57. Jag hälsade på en man
    som satt där och fikade.

  58. "Har du varit i skolbiblioteket?"
    "Nej." Jag sa: "Kom in."

  59. Han kom in och hälsade på.
    Det var gymnasiechefen.

  60. Jag tänkte "jättebra".

  61. Det tog bara ett år,
    sen flyttades rektorsansvaret-

  62. -till gymnasiechefen.
    Nu svarade jag inte mot rektorn.

  63. Nu svarar vi
    direkt under gymnasiechefen.

  64. Det har gjort beslutsfattandet
    väldigt kort.

  65. När vi behöver nåt så frågar vi honom
    direkt, och han svarar på sekunden.

  66. Istället för att rektorn tar det till
    ledningen och sen gymnasiechefen.

  67. När jag var ute på en träff
    med skolledningen-

  68. -träffades jag av det magiska ordet.

  69. Vi pratade om
    vad mediateken ska göra.

  70. De frågade mig om
    en bibliotekaries uppdrag och jag sa:

  71. "Jag är ju bibliotekarie, men jag
    är utbildad informationsspecialist."

  72. Alla i ledningsgruppen hajade till.

  73. De hade inte sett
    sin skolbibliotekarie på det viset.

  74. De tänkte att jag lånade ut böcker.

  75. Jag förklarade
    att jag är expert på information.

  76. Jag vet hur den flödar på internet,
    jag kan hjälpa till med källkritik-

  77. -studieteknik, såna saker.
    Då reagerade dem.

  78. Särskilt att jag kunde hjälpa elever
    med studieteknik. Det blev poppis.

  79. För att kunna utföra
    alla de här ansvaren-

  80. -behöver vi ha ledningen med oss.

  81. Om inte de har bestämt att
    vi ska göra det, kan vi inte det.

  82. Det är basen i allt vi gör,
    att vi måste ha ledningen.

  83. Det jag behövde, var tillgång till
    skolans portaler och lärplattformar.

  84. Jag måste veta vad som händer och när
    för att vara en bra resurs.

  85. Om jag vet att de under våren
    ska ha en sex- och samlevnadsdag-

  86. -hinner jag ta fram material, och gå
    ut till arbetslagen och föreslå-

  87. -arbeten, samarbeten och liknande.

  88. Det är först när man har tillgång
    till det som man kan göra så.

  89. Nästa fråga jag ställde
    var vilka möten jag ska vara med på.

  90. Alla lärarnas arbetslagsträffar?
    Tillhör jag administrationen?

  91. Ska jag vara med när receptionen
    och skolsyster har möten?

  92. Jag löste det
    genom att vara med på alla möten.

  93. Jag var med på alla möten
    under hela första året.

  94. Jag pingade de lärare som var
    mest motiverade. Jag fick börja där.

  95. När jag marknadsförde vad
    skolbiblioteket kunde göra för dem-

  96. -byggde vi bra samarbeten.
    Samarbeten med elevhälsa-

  97. -med syokonsulenterna,
    med de olika arbetslagen på skolan.

  98. Svensklärarna är givet,
    man jobbar nära dem.

  99. Men också engelsklärarna,
    mattelärarna.

  100. Jag jobbar jättenära kemi- och
    fysiklärarna. Det trodde jag inte.

  101. Även om jag byggde bra samarbeten
    från grunden, och hade alla med mig-

  102. -så missade jag ändå
    våra icke-användare.

  103. Det var...

  104. De lärare som var mest engagerade
    bokade in mig till deras klassrum.

  105. Då missade jag många av de elever
    som behövt mig mest.

  106. De som kallade ut mig
    var de som hade teoretiska program.

  107. Naturvetenskap, samhällskunskap,
    alla läsprogram.

  108. De som hade mer praktiska var
    inte lika benägna att boka in mig.

  109. De bokade in mig för studieteknik,
    men inte för källkritik.

  110. Därför behöver vi ledningen med oss.

  111. Om de ger mig uppdraget
    att gå ut i alla klasser-

  112. -sätter de press på lärarna
    att boka in mig.

  113. Biblioteket
    är inte en sidoverksamhet.

  114. Jag ska inte komma på besök
    ute i klassen.

  115. Vi ska vara en del
    av den ordinarie verksamheten.

  116. Det handlar om, som det står
    i läroplanen, likvärdig utbildning.

  117. Att alla elever har rätt
    till samma typ av information.

  118. Enligt barnkonventionen
    har de rätt till information-

  119. -på ett sätt så att de förstår
    informationen. Det är en hjärtefråga.

  120. Så vår chef gjorde det obligatoriskt
    för alla att besöka oss.

  121. Alla som börjar första året hos oss
    får en mediateksintro.

  122. Det är första steget,
    då når vi våra icke-användare.

  123. Då kommer de förhoppningsvis
    få ett bra bemötande av oss.

  124. Sen vill de återkomma.
    Det var så vi ökade vårt besöksantal.

  125. Har man 1 100 elever på skolan,
    1 400 med de som läser på distans-

  126. -och har 600 besök i mediateket
    per dag, ligger man ganska bra till.

  127. Det var Sten som lärde mig
    det viktigaste av allt:

  128. Det var återkopplingen.

  129. När Sten bokade in en elev på besök
    eller en föreläsning med en lärare-

  130. -bokade han inte bara in
    föreläsningen och höll den-

  131. -utan han bokade in en planering
    med läraren om det han skulle göra.

  132. Eller planera med eleven vad de
    ska göra när man ska hjälpa dem.

  133. Sen bokade han in
    själva föreläsningen-

  134. -och sen alltid en återkoppling,
    en utvärdering.

  135. Då krävde vi att lärarna
    skulle återkoppla till oss-

  136. -och bedöma vårt arbete.

  137. Det nådde gymnasiechefen. Ni förstår
    att det var en särskilt bra chef.

  138. Då bestämde han sig
    för att sätta krav på oss.

  139. Han satte krav på skolbiblioteket.
    "Jag vill att du varje termin"-

  140. -"skriver en kvalitetsrapport
    till mig."

  141. "I den ska det finnas besöksantal,
    bokutlåning, alla klassiska saker."

  142. "Jag vill också veta vad ni gör
    utöver det i biblioteket."

  143. "Rapporten ska komma varje termin."

  144. Nu har jag skrivit
    fyra såna rapporter.

  145. Han har varje gång integrerat den-

  146. -i skolans
    systematiska kvalitetsarbete.

  147. Då är vi på riktigt
    en integrerad del av skolan.

  148. Vi är en del av skolan,
    inte en sidoverksamhet.

  149. Jag är en obligatorisk del av den.

  150. I och med det hoppas vi kunna lyfta
    alla elevers måluppfyllelse.

  151. Och ha en likvärdig skola, där alla
    elever får samma typ av undervisning-

  152. -i källkritik, informationssökning
    och studieteknik.

  153. När vi har tillgång till klasserna
    ska vi nå eleverna på individnivå.

  154. Det är svårare. Man vet att
    nån alltid pillar med mobilen och...

  155. Ja, tanken är fri.
    Eleverna ser olika intresserade ut.

  156. Vi måste fånga dem.

  157. I början när jag föreläste
    var det mycket "trial and error".

  158. Ju mer jag samarbetade med lärarna,
    desto enklare blev det-

  159. -att lägga undervisningen
    på rätt nivå.

  160. Genom att arbeta
    tillsammans med ansvarig lärare-

  161. -som känner sin klass
    och sina elever...

  162. ...kunde vi lägga
    informationssökningen-

  163. -och rikta den för att passa just det
    skolarbetet. Detsamma med källkritik.

  164. Läraren känner ju sin klass.
    Vi ska utnyttja deras kunskap.

  165. Särskilt nu
    när vi jobbar så nära dem.

  166. Jag lärde mig också använda
    skolans egna nätverk.

  167. Det var en slump. Via lärarportalen
    blev alla inbjudna till "teach meet".

  168. Det är när alla... Eller alla.

  169. Alla lärare blir inbjudna till
    ett möte där man delar erfarenheter.

  170. Vi blev inbjudna.

  171. När vi satt på mötet, så började
    lärare berätta om problem de hade.

  172. "Hur ska vi lösa det här?" Jag
    kunde hela tiden räcka upp handen.

  173. "Skolbiblioteket kan göra det här."

  174. De blev jätteglada.
    Vi byggde starka, bra samarbeten.

  175. På skolan jobbar de också
    med lärarlyftet.

  176. Nu är vi inte en del av det, men
    det blir en stämning på hela skolan-

  177. -när lärarna börjar lyfta varandra.
    Den fick vi vara med i.

  178. Det betydde att om jag började känna
    att jag tappade inspirationen-

  179. -eller inte är en så bra föreläsare
    som jag trodde-

  180. -då har jag ett kollegium
    av 60-70 lärare som kan ge mig råd.

  181. De kunde sitta med mig på lektioner.
    Det blev inte så att jag kom in-

  182. -och läraren lämnade mig.
    Sen föreläste jag och så kom läraren.

  183. Utan läraren och jag började stå
    tillsammans framför tavlan.

  184. Jag lärde mig av dem. De drog upp mig
    och med mig i undervisningen.

  185. Vi har jättebra biblioteksnätverk,
    skolbiblis är ett av dem.

  186. De använder vi
    för att kommunicera kolleger emellan.

  187. Vi har inte så stor möjlighet att
    komma ifrån och nätverka på plats.

  188. Men det har lärarna. Där har jag
    skjutit in en fot och fått vara med.

  189. De har tagit emot oss
    med öppna armar.

  190. Det har stärkt
    kopplandet till undervisningen.

  191. Det bästa med att ha lärare
    bredvid mig när jag föreläser-

  192. -är att eleverna
    förstår deras terminologi.

  193. De använder samma ord som de har
    gjort hela året i ett visst arbete.

  194. En av mina favoritlärare Göran,
    han och jag bollar när vi pratar.

  195. Vi har gjort det så många gånger
    att vi vet vem som ska säga vad när.

  196. Då blir det
    den bästa typen av lärmiljö.

  197. Vi känner
    att vi har eleverna med oss.

  198. Annars blir det lätt så
    att vi bibliotekarier som föreläser-

  199. -blir tjatmostrar.
    Vi pekar på tavlan och säger:

  200. "Allt på internet är farligt. Här har
    ni en lista. Kolla vad som stämmer."

  201. "Källgranska allt.
    Gör listan uppifrån och ner."

  202. Det är inte det vi vill lära dem,
    att de alltid måste ha en lista-

  203. -för att kontrollera
    om det är "fake news" som de läser.

  204. Vi vill bygga en magkänsla hos dem.

  205. De ska inte ha med sig en lista,
    utan en magkänsla från skolan.

  206. De ska känna av när de möter nyheter
    på nätet som inte stämmer.

  207. Vi ska prata om att göra under-
    visningen intressant för eleverna.

  208. Så att de kan koppla samman.
    Vi ger dem en igenkänningsfaktor.

  209. Vi möter dem på deras plattformar.

  210. Om eleverna använder Facebook,
    kollar vi där. Likadant med Snapchat.

  211. Jag låter eleverna visa var på nätet
    de behöver stöd i sin källgranskning.

  212. Sen arbetar vi därifrån.

  213. Jag har lärt mig mycket av eleverna.
    De visar sidor som vi sen granskar.

  214. Jag upptäcker nya vägar
    att granska källor på.

  215. För... Jag försöker vara
    så inspirerande jag kan.

  216. När jag scrollar igenom min feed,
    hittar jag saker att granska.

  217. Det tar jag med mig.

  218. Det är inte alltid jag som har
    de bästa idéerna. Men andra har det.

  219. Till att börja med använde jag mig
    av färdigt material som finns.

  220. Det viktiga att komma ihåg
    när vi använder färdigt material-

  221. -är att vi plockar russinen ur kakan.
    Vi ska sortera ut det bästa av allt.

  222. Sen måste vi anpassa det efter
    vår målgrupp och vårt bibliotek.

  223. Åldersgrupper, metoder, allt sånt.

  224. Det har inneburit att jag har fått
    översätta övningar från engelska.

  225. Eller förenkla universitetsövningar
    för att passa gymnasieelever.

  226. Jag har fått anpassa
    och översätta massor.

  227. Då tänker ni att det kräver
    mycket inre arbete. Det gör det.

  228. Jag sa till ledningen: "Om jag inte
    får tid till det, blir det inte bra".

  229. "Då får ni en bibliotekarie som lånar
    ut böcker till fyra elever per dag."

  230. "Eller så ger ni mig inre arbete, så
    att jag har tid att förbereda mig."

  231. "Så att jag kan vara
    ute i klasserna."

  232. "Då lyfter vi allas betyg samtidigt."
    Det var vad jag lovade dem.

  233. Lite mycket kanske,
    men jag tror på det.

  234. Jag pratade med skolans ledning
    om det här. Deras svar blev:

  235. "Skriv upp en egen projektor i
    mediateket. Skapa egen klassrumsyta."

  236. De fick som de ville. Jag är alltid
    där, men jag har föreläsningar.

  237. Det blev kanonbra. De pengar de la ut
    för att skapa föreläsningsytor-

  238. -var väldigt lite i jämförelse
    med vad de får ut av det sen.

  239. Eftersom jag läste på
    om styrdokumenten-

  240. -och hade bra motiveringar
    till att få göra som jag ville där-

  241. -kunde jag motivera dem till det här.
    Jag kunde visa...

  242. Jag kunde pricka ut direkt ur
    skollagen varför jag ville göra det.

  243. Då fick jag det. Jag hoppas
    att många rektorer tar efter det här.

  244. Rektorer brukar vara bra rektorer,
    men inte lika bra bibliotekschefer.

  245. De tjänar mycket på
    att vara bra bibliotekschefer.

  246. När vi har materialet är det dags
    att skapa en bra lärandemiljö.

  247. Min bästa lärandemiljö,
    eller mina bästa lektioner-

  248. -är när jag har eleverna hos mig
    i mediateket.

  249. De sitter i en inspirerande miljö,
    som de själva tycker är rolig.

  250. Jag har satt igång projektorn
    och sitter med datorn härnere.

  251. Jag har förberett en övning.

  252. Till exempel en övning på Facebook,
    eller med meme. Jag visar er strax.

  253. Sen följer de mig på skärmen.
    De berättar var jag ska klicka.

  254. "Vad skulle ni göra här?
    Vad ska vi göra nu?"

  255. Då har jag dem med mig,
    det är roligt med nåt på nätet.

  256. Det är sidor de känner igen.
    Jag har en plugg till mobilen-

  257. -som jag kan koppla in, så att de ser
    skärmen när vi tittar på Snapchat.

  258. När jag sitter på bussen
    varje morgon, samlar jag...

  259. ...nyheter att källgranska.

  260. Jag tar tio minuter på morgonen
    för att leta upp artiklar.

  261. Vilka kan jag granska och hur?

  262. För att alltid hålla mig
    och eleverna uppdaterade.

  263. De kommer in till mig.
    "Jag läste det här. Stämmer det?"

  264. De förväntar sig att jag ska veta.

  265. De får aldrig svaret rakt av.

  266. Vi sätter oss ner tillsammans
    och källgranskar på plats.

  267. Sen att jag har klassens lärare
    med mig.

  268. De skickar inte eleverna till mig
    ensamma, om de inte ska låna böcker.

  269. Vid en föreläsning är läraren med.
    Då har läraren bokat in.

  270. Vi har planerat föreläsningen,
    genomför den ihop och utvärderar.

  271. Då blir det bra lärandemiljöer,
    de känner sina klasser.

  272. Några
    av mina favoritundervisningsidéer-

  273. -är att experimentera med clickbaits.

  274. Jag har skapat en Facebookprofil
    som vi kallar "Lättlurad". Och...

  275. Genom Lättlurads Facebook följer vi
    clickbaits och pratar om det.

  276. Vi spelar bingo med webbsidor.

  277. Vi letar upp webbsidor. Det kan vara
    en nyhetssida med reklam-

  278. -eller en reklamsida med nyheter.

  279. Vi spelar bingo i klassrummet.
    Vem har flest rätt?

  280. Vi leker med filterbubblor.

  281. Vi skapar en lättlurad
    googleanvändare och loggar in.

  282. När vi har den i webbläsaren,
    får vi den att söka på...

  283. Vi söker på "Donald Trump är bäst"
    tre gånger.

  284. Mot slutet av lektionen söker vi
    på negativa egenskaper hos Trump.

  285. Prova att googla, det är så svårt.
    Har man sökt på att Trump är bäst-

  286. -sparar Google det.

  287. När man sen söker på motsatsen,
    får man inte alls upp samma sak.

  288. Det tycker de är roligt.
    Vi experimenterar med konton.

  289. Det är viktigt för oss att komma
    ihåg... Jag leker med dem online.

  290. Och experimenterar med filterbubblor,
    clickbaits, "fake news".

  291. Jag måste hela tiden styra. De har
    sina egna datorer för övningarna.

  292. Men vi måste göra det tillsammans.
    Jag guidar så att det blir rätt.

  293. De får inte bara jaga clickbaits.
    Jag knyter det till undervisningen.

  294. Det är därför jag har läraren där.

  295. Vad gäller "creative commons"
    läser vi Facebooks användaravtal.

  296. Det leder till att vi läser
    Snapchats användaravtal också.

  297. Det tycker de är intressant.
    De ställer frågor: "Magdalena?"

  298. "Du har Snapchat och får en snapchat
    av en kompis, en bild på Facebook."

  299. "Du fotograferar din telefon,
    den bilden som nån annan tagit."

  300. "Vem äger bilden?"

  301. "Hur vet jag
    om nån har tagit min användarbild?"

  302. Då undersöker vi det tillsammans.

  303. När jag utbildade mig
    rekommenderade professorerna oss-

  304. -att ta kurser i digitalisering
    bredvid biblioteksutbildningen.

  305. Det tyckte jag var briljant,
    det är ju online som vi rör oss.

  306. Det är de kunskaperna vi behöver.
    Vi måste läsa på.

  307. Vi skolbibliotekarier står i
    frontlinjen i kampen mot "fake news".

  308. Det ska vi kunna.

  309. När jag jobbade i Malmö,
    kom en tjej in till mig. Hon sa:

  310. "Justin Biebers låt "Believe" har
    minskat självmorden i USA med 34 %."

  311. Jag sa: "Nice! Hur vet du det?"

  312. Man är en sån där tråkig pekpinne-
    bibliotekarie. "Hur vet du det?"

  313. Hon visade mig den här memen.
    Den är briljant.

  314. Det är fakta nummer 1 116
    av Justin Bieber-fakta-

  315. -som alla ska kunna.

  316. Det blev en övning
    som börjar med att jag visar memes.

  317. Sen undersöker vi tillsammans
    om det är sanna eller falska memes.

  318. Det utvecklades till att eleverna
    skapade egna memes. Det fick de.

  319. Det behöver göras kontrollerat.
    Det får inte bli för farliga memes.

  320. Det får vara små, vita lögner.

  321. På nästa lektion sprider vi dem
    på våra egna sociala medier.

  322. De la ut den här på sin egen Snapchat
    och såg hur många likes de fick.

  323. Det tyckte de var roligt. I slutet
    av lektionen kröner vi dagens troll.

  324. Den som fått sin memes att spridas
    längst. Vi pratar om varför och hur.

  325. Och om syftet att sprida memes.

  326. Det brukar de tycka är jätteroligt.

  327. -Tack så mycket!
    -Tack ska ni ha.

  328. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolbibliotekariens roll

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Källkritik, Skolbibliotekarier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekariens roll

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Lära ut källkritik

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Från skolbibliotek till mediatek

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Det mångspråkiga biblioteket

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss