Titta

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Om UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Föreläsningar och samtal med några av Sveriges främsta experter inom områden som präglar skolbibliotekariens yrkesvardag. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017 : Skolbibliotekens roll för elevers lärandeDela
  1. Då blir det ännu viktigare
    med hur de gjorde sitt urval.

  2. Var sökte de? Vad valde de?
    Utifrån vilka kriterier?

  3. Innan jag går vidare
    skulle jag vilja se vilka ni är.

  4. Hur många är skolbibliotekarier,
    inklusive gymnasiebibliotekarier?

  5. "The vast majority."

  6. Finns här någon lärare?

  7. Några stycken.
    Finns här någon skolledare?

  8. Finns här någon politiker?
    Nix! Ingen med makt, alltså.

  9. Det är bra att veta,
    för man kan anpassa vad man säger.

  10. Det vore bra om det vore
    ett lite mer blandat auditorium-

  11. -inte bara skolbibliotekarier
    som talar till skolbibliotekarier.

  12. Nu är det som det är.
    Vi ska göra bästa möjliga.

  13. Utgångspunkter för föreläsningen...

  14. Eftersom det ska handla om forskning
    med relevans för skolbibliotek-

  15. -kan en utgångspunkt vara
    att ställa oss frågan-

  16. -vad vi vet om skolbibliotek som är
    grundat i rapporter och forskning.

  17. Det finns en hel del,
    till exempel KB:s statistik.

  18. Det finns olika rapporter, som den
    presentationen vi hörde före lunch.

  19. Det finns en rapport i den.

  20. Det var intressant det vi fick höra
    om den typen av verksamhet.

  21. Det finns inte mycket skrivet om det.

  22. Det finns litteratur, läroböcker,
    kursböcker och andra saker.

  23. Det finns också forskning.

  24. Man kan fråga sig vad forskningen
    säger om skolbibliotek.

  25. Hur kan forskningsresultat användas,
    och finns det några svårigheter?

  26. Och vilka möjligheter finns?

  27. Jag har lagt upp föreläsningen så-

  28. -att jag börjar med
    att säga nåt om skolbibliotek...

  29. ...och placerar in det
    i ett större sammanhang.

  30. Sen kommer jag
    att tala ganska kortfattat-

  31. -och sammanfatta forskningsresultat
    och säga något om pågående forskning.

  32. Sen kommer jag att avsluta-

  33. -med ett pass som handlar om hur man
    kan använda forskning i praktiken-

  34. -och dra lite slutsatser av det.

  35. När det gäller dagens läge-

  36. -är det så att skolbibliotek
    uppmärksammas mer än nånsin-

  37. -via lagstiftning,
    via myndigheternas intresse-

  38. -som till exempel Skolverket
    och andra-

  39. -och via
    Nationella biblioteksstrategin.

  40. De driver skolbiblioteksfrågorna
    stenhårt, Erik Fichtelius och de.

  41. När det gäller olika undersökningar-

  42. -och debatt i massmedier-

  43. -där Erik Fichtelius bidrar,
    men det finns andra som debatterar.

  44. Det finns forskning
    och det finns en hel del litteratur.

  45. Jag kan göra jämförelser bakåt
    i tiden, för jag har varit med länge.

  46. Jag kan säga
    att detta läge är strålande-

  47. -om man jämför med
    för några decennier sedan.

  48. Vad är det
    som kännetecknar skolbibliotek?

  49. Skolbibliotek kännetecknas av-

  50. -att det alltid har befunnit sig
    i ett rum, ett utrymme-

  51. -som ligger
    mellan skola och bibliotek.

  52. Det är en särskild typ av bibliotek,
    men inte alltid med tydlig kontur.

  53. Många har brottats
    med definitionen av skolbibliotek-

  54. -för att översätta
    till konkret verksamhet-

  55. -och avgöra vem som är huvudman
    för skolbiblioteket.

  56. Skolbibliotek har minst
    lika gamla anor som folkbibliotek.

  57. Valfrid Palmgren,
    bibliotekspionjären i Sverige-

  58. -och hennes rapport från 1911-

  59. -satte starkt fokus på skolbibliotek
    som en särskild typ av bibliotek.

  60. På gymnasiebibliotek vilar
    en långt äldre lärdomstradition.

  61. Kungliga bibliotekets tolkning säger-

  62. -att skolbibliotek är en samling
    skön- och facklitteratur och medier-

  63. -alfabetiskt
    eller systematiskt ordnade.

  64. Med den tolkningen, vad betyder då
    tillgång till skolbibliotek?

  65. Intresset att fånga och beskriva
    skolbibliotekens uppdrag-

  66. -innebär ett fokus på verksamheter
    i biblioteket-

  67. -snarare än bara fysiska resurser-

  68. -exempelvis vilka aktiviteter
    som förekommer i skolbiblioteket.

  69. Vad de ägnar sig åt
    som kan stödja undervisning.

  70. "Tillgång till skolbibliotek"-

  71. -kan tolkas
    som möjlighet för elever och lärare-

  72. -att med bibliotekets personal
    i det dagliga arbetet i skolan-

  73. -kunna använda biblioteket...

  74. ...för att systematiskt
    söka, finna, använda medier-

  75. -och tillgodogöra sig verksamheter
    ägnade att stödja lärande.

  76. Det innebär att det centrala för
    användningen är lärande och kunskap-

  77. -via de medier och andra redskap
    som erbjuds av biblioteket.

  78. Betoningen på verksamheter-

  79. -förutsätter att biblioteket
    är bemannat med utbildad personal.

  80. Jag vill också lyfta fram
    en sak som jag tycker...

  81. Det hör också ihop med
    att jag är gammal.

  82. Det finns både stabila
    och föränderliga drag-

  83. -i frågor om
    hur man ser på skolbibliotek.

  84. Det finns en verksamhetsnivå
    med pedagogiska idéer, arbetsformer-

  85. -teknologier, undersökande arbetssätt
    och kritisk informationsanvändning.

  86. Där finns både en skiftande rörelse-

  87. -som handlar om att skolformer
    ändras, läroplaner byts-

  88. -att lagar skrivs om-

  89. -och den tekniska utvecklingen
    med digitalisering och nya medier.

  90. Vi kallar dem nya
    fast de är ganska gamla.

  91. Digitala medier, sociala medier
    och så vidare.

  92. Sen finns den institutionella nivån-

  93. -med skolbibliotek mellan
    bibliotek och utbildningsväsendet-

  94. -och uppenbarligen hör ihop med båda.

  95. Sen finns det bibliotek
    som förkroppsligar det här "båda".

  96. Det är såna som kallas
    "integrerade bibliotek"

  97. Jag föredrar att kalla dem
    "kombinerade bibliotek".

  98. De är kombinerade
    folk- och skolbibliotek.

  99. Uttrycket har haft
    ett stort genomslag.

  100. Det finns integrerade bibliotek,
    men det är lätt att blanda ihop med-

  101. -att bibliotek
    ska vara integrerat i undervisningen.

  102. Det är integration på ett annat sätt.

  103. Så jag talar gärna
    om "kombinerade bibliotek".

  104. De förkroppsligar det här "både och".

  105. Sen finns det den politiska nivån-

  106. -där skolbiblioteket hör hemma både i
    stat och kommun, framför allt kommun-

  107. -men är ändå, via skollagen-

  108. -styrda av statliga dokument
    och styrmedel.

  109. Men makten över skolbibliotek
    finns på lokal nivå-

  110. -i kommunen och hos rektor.

  111. Gör man en liten översikt-

  112. -ser man en komplex situation
    var skolbibliotek hör hemma-

  113. -och vem som har makt och inflytande.

  114. Den här figuren illustrerar det.

  115. Den här bilden
    finns i en forskningsöversikt-

  116. -som Anna Lundh och jag
    redigerade som kom 2013-

  117. -"Skolbibliotek
    i förändrade landskap".

  118. Den här bilden finns i kapitel två
    i den boken.

  119. Skolbibliotek befinner sig
    i skärningspunkten-

  120. -mellan olika aktörer
    inom bibliotekssektorn.

  121. Det är värt att diskutera
    de aktörernas påverkan-

  122. -i diskussionen
    om skolbibliotekens roll och uppgift.

  123. Det blir möjligt att urskilja och
    förstå skolbibliotek som institution-

  124. -genom att belysa aktörerna
    som finns omkring.

  125. Detta finns alltså
    i forskningsöversikten.

  126. Ni ser huvudpunkterna.

  127. Det är politisk styrning med styr-
    dokument som skollag och läroplaner.

  128. Det finns omgivande institutioner-

  129. -som folkbiblioteken,
    myndigheten för tillgängliga medier-

  130. -Centrum för lättläst,
    Barnens bibliotek, Kolla källan-

  131. -högskolorna, bibliotekarie-
    utbildning och lärarutbildning.

  132. Sen har vi
    en massa intresseorganisationer-

  133. -som Svensk biblioteksförening, DIK,
    Lärarnas riksförbund-

  134. -Sveriges kommuner och landsting,
    regionala skolbibliotek och sånt.

  135. Det finns många olika intressenter
    på det här området-

  136. -som försöker påverka
    och lägga sitt raster på-

  137. -och som har
    en del makt och inflytande.

  138. Vi hävdar, Anna Lundh och jag-

  139. -en tes som säger att skolbibliotek
    formas och förhandlas-

  140. -i spänningsfältet mellan
    olika intressen och drivkrafter-

  141. -och vad som kännetecknar ett
    skolbibliotek skiftar i tid och rum-

  142. -beroende på alla olika grupperingar.

  143. Det innebär...

  144. Alla olika intressegrupper, områden,
    institutioner och maktcentra-

  145. -innebär att skolbibliotek
    formas och förhandlas-

  146. -i spänningsfältet
    mellan alla olika grupperingar.

  147. De kommer då att se olika ut på olika
    ställen och i olika tidsrymder.

  148. Här har vi en bild-

  149. -som visar en bukett
    av forskningsöversikter.

  150. Tre av dem har publicerats sen 2013.

  151. Det finns rätt mycket
    att titta på och läsa.

  152. Den som jag talade om-

  153. -är den i mitten där uppe
    som kom 2013.

  154. Den till höger
    är en bok som kom 2014-

  155. -en antologi redigerad av Johanna
    Rivano Eckerdahl och Olof Sundin.

  156. Den tar utgångspunkt i MIK,
    medie- och informationskunnighet.

  157. Sen den senaste som ligger i centrum-

  158. -Cecilia Gärdéns forskningsöversikt
    som kom i år.

  159. Den till vänster är en gammal
    som jag skrev som kom 2002.

  160. Det finns mycket att gå på när det
    gäller forskning och skolbibliotek-

  161. -för att få en överblick
    och se vad som har kommit fram.

  162. Jag vill också säga att,
    inte själva forskningsöversikterna-

  163. -men en del
    av den forskning som tas upp-

  164. -är rätt präglad av frustration-

  165. -eller av idealism
    och marknadsföring.

  166. Det gäller att...
    Det är en del som är rätt normativt.

  167. Därför finns det en stor anledning
    att läsa kritiskt-

  168. -inte i första hand översikterna
    utan olika forskningsstudier.

  169. Teman som tas upp i forskningen
    är inget som kommer att överraska.

  170. Om man säger
    vad forskningen handlar om-

  171. -är det vikten av samarbete
    mellan lärare och bibliotekarie.

  172. Det är det övergripande temat
    som alla uppehåller sig vid.

  173. Den betonar vikten av stöd
    hos skolledning-

  174. -och skolbibliotekets betydelse
    för läsning.

  175. Den framhåller skolbibliotekets
    betydelse för informationskompetens.

  176. Den framhåller och betonar-

  177. -att brist på professionell kunskap
    bland skolbibliotekspersonal-

  178. -påverkar inriktning och kvalitet
    i verksamheten.

  179. Märkligt nog
    finns det inte särskilt mycket-

  180. -som grundas i de tekniska frågorna
    och de utvecklande teknologierna.

  181. Det finns en del skrivet om det-

  182. -men över lag
    är det inte ett framträdande tema.

  183. Det är vad vi talar om och vad
    det skrivs om i andra sammanhang.

  184. Det här är inte nytt.

  185. Detta är ungefär samma
    som jag tog upp i översikten 2002.

  186. Det skulle förmodligen
    ha sett likadant ut 1900...

  187. Säg 1995.

  188. Det är inga nya teman, men det
    är inte alltid samma resultat.

  189. Det är inga nya teman.

  190. Det är genomgående såna frågor-

  191. -som är aktuella
    och som också är beforskade.

  192. 1995 fanns det mycket mindre
    forskning, i alla fall i Sverige.

  193. Apropå teknologierna
    är det tydligt så-

  194. -att de olika nya medierna
    och digitaliseringen-

  195. -väldigt mycket omvandlar villkoren-

  196. -både för lärande, undervisning
    och skolbibliotekens verksamheter.

  197. Det har enorm betydelse
    för skolbibliotekens verksamhet.

  198. Vad var det du sa från Gävle?

  199. Du har fått rektorns uppdrag-

  200. -att utreda digitalisering
    med utgångspunkt i skolbibliotek.

  201. Det är ett litet nätt uppdrag.
    Jag önskar dig lycka till.

  202. Det är en jättestor fråga.

  203. Vad säger då
    såna här forskningsresultat?

  204. Kortfattat,
    om man försöker sammanfatta-

  205. -finns det tydliga resultat
    från olika studier-

  206. -att det finns ett nära samspel-

  207. -mellan kvalitet
    i informationsanvändning-

  208. -och kvalitet i lärandet.

  209. Detta är väldigt tydligt
    i olika studier som har gjorts.

  210. Det handlade min avhandling om,
    men vi har sett det i senare studier-

  211. -som Cecilia Gärdéns avhandling
    som kom 2010.

  212. I senare projekt också.

  213. Om man tänker sig hur vi lever,
    använder och söker information-

  214. -för olika självständiga uppgifter-

  215. -till exempel
    om orsaker till klimatförsämring-

  216. -eller om fördelar och nackdelar
    av EU-medlemskap...

  217. Såna kontroversiella frågor
    arbetar eleverna ofta med.

  218. Då kommer de.

  219. För såna uppgifter
    kommer det att vara otroligt...

  220. Det kommer att påverka vad de lär sig
    oerhört mycket-

  221. -genom och via
    den här informationsanvändningen.

  222. Då handlar det inte i första hand
    om vilka källor de använder.

  223. Bredd till exempel,
    om det är varierade källor-

  224. -och bredd i materialet
    de arbetar med.

  225. Det handlar oerhört mycket
    om hur de...

  226. Hur de...

  227. ...kan utvinna kunskap, analysera
    och kombinera en mängd källor-

  228. -för att faktiskt dra ut nånting
    som inte nån annan har sagt-

  229. -utan som de själva via olika källor
    ska analysera och komma fram till-

  230. -att de själva kan resonera om detta
    utifrån olika källor.

  231. Det har en enorm betydelse
    hur de klarar av det.

  232. Då är det kopplat till saker
    som hur frågeställningar formuleras.

  233. Att inte komma med ett ämne och säga:
    "Jag ska söka material om EU."

  234. Eller: "Jag ska söka material
    om klimatförändringar."

  235. Ämnet räcker liksom inte.

  236. Har de inte en frågeställning,
    är det vad man måste göra-

  237. -att hjälpa dem att formulera
    vad de vill undersöka.

  238. Ibland gör läraren det-

  239. -så att eleverna har frågeställningen
    någorlunda klar för sig.

  240. Ofta kommer eleverna med ämnen
    men inte med frågeställningen.

  241. Då är det grundläggande
    för hur de kan gå vidare sen-

  242. -i sin informationsanvändning-

  243. -för det ändamålet som de nu
    ska jobba med i sin uppgift.

  244. Det är inte enkelt
    att formulera en bra frågeställning.

  245. Det är en av de sakerna
    som man jobbar med allra mest-

  246. -om man ska göra en forskningsstudie.

  247. Vilket är problemet?

  248. Och utifrån det: Vad
    ska min undersökning syfta till?

  249. Vad är det jag vill åstadkomma?
    Och utifrån det kunna gå vidare.

  250. Det är en väldigt akademisk uppgift.

  251. Många jobbar med den typen
    av uppgifter men får för lite stöd-

  252. -för det momentet eller den delen
    av sina arbeten.

  253. Betoningen
    kommer att ligga på ett samspel-

  254. -mellan informationsanvändning,
    meningsskapande-

  255. -vad de får ut av sina analyser
    och sitt material-

  256. -som skapar mening på nåt sätt-

  257. -och skrivandet, textproduktionen.
    Hur de framställer detta.

  258. Eller om det är muntlig presentation.
    Hur det är formulerat, resultatet-

  259. -en presentation,
    muntlig eller skriftlig-

  260. -så att det hänger ihop och blir nåt-

  261. -som liknar ett svar på en
    frågeställning eller en undersökning.

  262. Här finns en stor utmaning
    som har kommit fram i flera studier.

  263. Det är det att eleverna...

  264. Det talas om undersökande arbetssätt
    och självständigt lärande.

  265. Det finns olika termer för att
    benämna det eleverna jobbar med.

  266. Men hur fritt de än kan jobba
    i skolan med den typen av uppgifter-

  267. -så finns det en benägenhet-

  268. -att undersökningarna
    som från början är utforskande-

  269. -omvandlas
    till traditionella skoluppgifter-

  270. -att de på vägen blir mer
    att de ska hitta rätt svar, eleverna.

  271. Där är en enorm utmaning,
    att undvika det.

  272. Om det blir så att uppgiften
    ändå blir att ta reda på nånting-

  273. -vilka som är medlemmar i EU
    eller såna saker-

  274. -när EU startades och såna saker...

  275. Väldigt många självständiga arbeten-

  276. -har en benägenhet att glida emot
    vanliga, traditionella skoluppgifter.

  277. Det är inte bara eleverna som glider
    åt det hållet, utan också lärarna.

  278. Det är svårt att bryta sig loss
    från en skoltradition men en sån...

  279. Den är ju månghundraårig,
    den här skoltraditionen.

  280. Även med de bästa avsikter är det
    svårt att inte falla in i det spåret-

  281. -att...elevers forskning anpassas
    till traditionella skolpraktiker.

  282. Det finns en motsättning
    mellan fritt utforskande uppgifter-

  283. -och skolans gamla praktiker
    som fokuserar på fakta-

  284. -oerhört mycket fakta.

  285. Och mer produktiv kunskap.

  286. Den motsättningen kräver-

  287. -oerhört genomarbetade metoder
    och uppmärksamhet.

  288. Det är
    en utmanande pedagogisk uppgift.

  289. Bibliotekarier och lärare
    tillsammans...

  290. Bibliotekarier och lärare tillsammans
    kan komma långt.

  291. En annan sak som bidrar
    till den traditionella skolpraktiken-

  292. -rätt och fel, svar och fakta
    och sånt-

  293. -är ju betygssystemet.

  294. Jag ska inte gå in på betygssystemet,
    vad det säger och inlärningsmål-

  295. -men det finns inlärningsmål
    som talar om självständigt arbete.

  296. Självständigt arbete, analysförmåga
    och allt sånt.

  297. Det som eleverna
    ska kunna i olika ämnen-

  298. -ligger ju ändå där
    som en slags faktaklump...

  299. ...som man får förhålla sig till
    för att kunna åstadkomma detta.

  300. Det är en jättestor utmaning.

  301. Jag tänker att det är oerhört
    betydelsefullt att jobba med-

  302. -att styra lite bort från det-

  303. -lösa upp det
    och fokusera på andra saker.

  304. För att knyta an
    till det här med betyg...

  305. De här resultaten är från en studie
    som är gammal nu-

  306. Men jag vill påpeka det ändå.

  307. Det är inte så himla stora skillnader
    när det gäller problematiken.

  308. Det här IDOL-projektet-

  309. -var ett projekt som genomfördes-

  310. -de första åren på 00-talet-

  311. -och som publicerades
    i en rapport 2006.

  312. Där undersökte vi undervisningen.

  313. IDOL står för informationssökning,
    didaktik och lärande.

  314. Det handlade om undervisning.

  315. Vi hade med lärare och bibliotekarier
    på ett antal skolor-

  316. -och följde dem under tre år-

  317. -för att få inblick i hur...

  318. ...hur undervisningen i informations-
    sökning och -användning gick till.

  319. Och hur...

  320. Vad eleverna blev utsatta för
    som de skulle lära sig nåt om-

  321. -på det området, informationssökning.

  322. Jag räknar inte upp alla
    ingredienser, men det handlar om-

  323. -att bedöma relevans i information,
    analysera informationskällor-

  324. -och att läsa kritiskt, källkritik.

  325. Det ingår i informationssökning
    och informationsanvändning.

  326. Då frågade vi och fick inblick i
    en del arbeten som elever hade gjort-

  327. -och talade om
    vad eleverna fick för återkoppling...

  328. ...på kvaliteten av informations-
    sökning och informationsanvändning.

  329. Det visade sig
    att de inte fick nån återkoppling.

  330. De fick återkoppling på andra delar,
    men ingen kommentar om-

  331. -vad de hade arbetat med för källor,
    eller om det var relevanta källor.

  332. Bibliotekarierna
    var sällan inblandade i bedömningen.

  333. Men...

  334. Då visade det sig
    att det kom fram fem olika synsätt-

  335. -på att bedöma kvaliteten i
    informationssökning och -användning.

  336. Den enklaste var att eleverna
    kunde läsa och förstå en text-

  337. -och återge fakta korrekt.
    Det var den basala.

  338. Sen ingick... Det tyckte både lärare
    och bibliotekarier var viktigt-

  339. -en korrekt källförteckning
    knuten till arbetet.

  340. Den tredje nivån,
    lite mer kvalificerat-

  341. -var att kunna kritiskt värdera
    olika källor.

  342. Ytterligare mer kvalificerat-

  343. -var att arbeta självständigt
    och skriva egen text.

  344. Det mest kvalificerade synsättet-

  345. -var att eleven kunde skapa en syntes
    av information från olika källor.

  346. Ni märker
    att det är en väldig skala.

  347. Nu skiljer jag inte
    på lärare och bibliotekarier.

  348. Korrekt källförteckning
    var mer bibliotekarier-

  349. -men många lärare
    tyckte att det var viktigt.

  350. Det var rätt blandat hur
    bibliotekarier och lärare resonerade-

  351. -om de här olika...

  352. ...om hur
    man bedömer elevernas arbeten-

  353. -med utgångspunkt
    i informationssökning.

  354. Jag tänker att det är uppenbart
    utifrån andra studier av lärande-

  355. -att man framhåller
    att meningsfull återkoppling-

  356. -till elever eller studenter på deras
    arbeten är oerhört väsentligt-

  357. -för att man ska kunna gå vidare
    och förstå vad man har gjort bra.

  358. Det handlar inte om att sätta siffror
    utan om meningsfull återkoppling.

  359. På det här området informations-
    sökning och informationsanvändning-

  360. -är det kanske...

  361. Det innebär att om man ska kunna ge
    meningsfull återkoppling-

  362. -måste man också ställa krav
    på elevernas arbete-

  363. -att redovisa
    hur de har sökt information-

  364. -vilken information de har valt
    utifrån relevans-

  365. -hur de har granskat källorna och hur
    de har gått till väga i analysen-

  366. -och hur de har värderat källorna
    och dragit slutsatser.

  367. Det är ju grunden
    för en akademisk uppsats.

  368. Där ska man ha med såna delar-

  369. -men det är mindre vanligt både
    på gymnasiet och de högre stadierna.

  370. Jag vet inte med lägre stadier,
    men jag misstänker inga höga krav.

  371. Man måste ställa...

  372. Kraven måste finnas
    även på yngre elevers arbeten-

  373. -men formulerade på annat sätt
    och betoning på andra saker.

  374. Detta är oerhört väsentligt
    att arbeta med-

  375. -för att eleverna ska lära sig
    alla såna saker-

  376. -därför att det blir
    för svårt att urskilja för dem.

  377. Det blir förbisett för de flesta
    tycker inte att det är nån konst.

  378. I dag finns det ju mycket att hitta.

  379. Då blir det ännu viktigare
    med hur de gjorde sitt urval.

  380. Var sökte de? Vad valde de?

  381. Utifrån vilka kriterier-

  382. -bestämde de sig för att arbeta
    med den eller den källan?

  383. Där finns det mycket att göra-

  384. -utifrån den här typen av resultat
    som har kommit fram i våra studier.

  385. Den här första...
    Jag bläddrar tillbaka lite.

  386. Ni ser rubriken där.
    Det står "1. Forskningsresultat"

  387. Sen står det INSU,
    informationssökning och lärande.

  388. "Information needs, seeking and use".
    Det betyder förkortningen.

  389. Det är det jag har talat om nu
    på det området, forskningsresultat.

  390. Om vi går vidare är nästa område
    med forskningsresultat-

  391. -direkt om skolbibliotek.

  392. Jag har skrivit "tydligt" med fråge-
    -tecken. Det kanske inte är tydligt.

  393. Det finns ett uppdrag
    och en övertygelse.

  394. Som jag sa tidigare
    när det gällde teman i forskningen-

  395. -så betonas i många sammanhang
    skolbibliotekets betydelse-

  396. -för läsande, läsutveckling
    och läslust-

  397. -och skolbibliotekets betydelse
    för informationskompetens.

  398. Eller vad man vill kalla det
    - MIK, digital kompetens eller nåt.

  399. Det finns många namn
    på liknande företeelser.

  400. MIK har ju slagit politiskt
    väldigt bra.

  401. Det är ändå...

  402. På det sättet finns det ett klart
    uppdrag, att detta anses viktigt-

  403. -men det finns
    en bristfällig verkställighet.

  404. Det funkar inte så som man påstår
    att det funkar eller borde funka.

  405. Det finns resultat som pekar på
    att med rimliga resurser-

  406. -när det gäller professionell
    bemanning, medier och lokal...

  407. Inte minst när det gäller... Det
    beror på vad man menar med resurs.

  408. Det är också det
    med ett någorlunda...

  409. ...förtroendefullt samarbete
    mellan bibliotekarier och lärare-

  410. -så visar det sig att skolbibliotek
    bidrar till att elever uppnår målen.

  411. Det med mål för lärande
    är ju grunden på nåt sätt.

  412. Det som är tydligt är att de sägs
    vara skolbibliotekets uppgift-

  413. -att bidra till elevers lärande.

  414. Man kan också säga
    att i det som skrivs och studeras-

  415. -är skolbibliotek omtyckta
    men otydliga.

  416. Det tecknas också problem
    i olika studier.

  417. Ofta kommer man fram till
    att det finns problem-

  418. -med bristande kunskaper
    hos dem som har makten-

  419. -i första hand rektorer men
    i viss mån också kommunalpolitiker.

  420. Det är ju de som har
    den krassa makten över resurserna.

  421. Man talar om bristande erfarenhet
    av välfungerande verksamhet.

  422. Jag tror...

  423. Det finns många klagosånger när
    det gäller skolbibliotek och brister.

  424. Det känner ni igen, eller hur?
    Många suckar.

  425. Känner ni inte igen det
    är det jättebra.

  426. Har ni hört det? Ja.

  427. Det är ju så att...

  428. Det är svårt... Det finns många
    inte välfungerande...

  429. Det finns många exempel på skolor där
    inte biblioteksverksamheten fungerar.

  430. Ofta blir det de som framhålls
    när man talar skolbibliotek.

  431. Det är å ena sidan
    drömmen om hur det borde vara-

  432. -och sen att det inte är riktigt så.

  433. Det är rätt miserabelt i vissa fall
    eller inte jättebra.

  434. Det...

  435. Det är nånting
    som är viktigt att fokusera på.

  436. För att fördjupa erfarenheterna
    av välfungerande verksamheter-

  437. -är det jätteviktigt att lyfta fram
    sånt som är välfungerande.

  438. Jag har inte hört
    de andra föreläsningarna-

  439. -men presentationen före lunch
    från Gävle-

  440. -är ett jättebra exempel
    på en välfungerande praktik-

  441. -som uppenbarligen ni sysslar med
    uppe i Gävle.

  442. Det finns andra
    väldigt välfungerande verksamheter-

  443. -för mig på närmare håll
    på Västkusten och på andra ställen.

  444. Det finns ju priser nu för tiden
    med "skolbibliotek i världsklass".

  445. Det är viktigt att lära sig av såna
    och sprida såna erfarenheter-

  446. -just för att konkret få klart
    för sig hur det kan fungera.

  447. Det kan man sen i sin tur
    dela med sig av.

  448. Det är viktigt att ha såna exempel
    när man närmar sig sin rektor-

  449. -eller om man driver det
    som en fråga i kommunen politiskt.

  450. Man kan inte närma sig rektor
    och säga att allt är dåligt.

  451. Man måste försöka...

  452. Det är ett särskilt kapitel nästan.

  453. Ni talade om bemötande förut.
    Jag ska göra en lite utvikning.

  454. Om man ska argumentera med rektor-

  455. -om fördelarna av större budget till
    skolbiblioteket eller mer tjänst-

  456. -är det viktigt med en strategi.

  457. Att kunna sätta sig i rektorns
    position och försöka argumentera-

  458. -utifrån vad rektorn
    kan se som positivt med detta.

  459. Hur skulle det höja skolans kvalitet
    utifrån rektorns perspektiv?

  460. Att man inte går
    utifrån sitt eget perspektiv-

  461. -utan försöker sätta sig in i
    hur det ser ut för rektorn-

  462. -som ska fördela pengar
    och är ansvarig för budgeten.

  463. Hur kan man komma på nåt
    som rektorn har att vinna-

  464. -på att satsa på skolbibliotek?

  465. Jag tror på
    att kunna upprätta en dialog-

  466. -där man får rektor...

  467. ...att nappa på vad en bättre
    biblioteksverksamhet skulle innebära.

  468. Det har enorm betydelse
    och gäller andra verksamheter också.

  469. Det gäller folkbibliotek
    och nästan vad som helst.

  470. Man måste sätta sig in i
    hur den som har makten och pengarna-

  471. -hur det ser ut
    från den personens perspektiv-

  472. -och sen spinna på det och lägga upp
    en argumentation som samspelar.

  473. Det är en strategi som ofta fungerar.

  474. Hur mycket tid har jag?
    Jag har mer än till klockan två, va?

  475. Titta på ett schema!

  476. Det är massor med tid. Då kan jag
    tillåta mig att ta ett exempel.

  477. Jag var på konferensen "European
    conference on information literacy".

  478. En keynote-talare på konferensen-

  479. -var en jätteduktig forskare-

  480. -i biblioteks- och informations-
    vetenskap och "information literacy"-

  481. -som kom... Jag har träffat henne
    i ett australiskt sammanhang.

  482. Hon har efter sin doktorsexamen-

  483. -jobbat inom business
    i USA och England i många år-

  484. -i snart 20 år nu.

  485. Hon jobbar
    för att utveckla resurser och...

  486. ...ordningar för att åstadkomma
    bättre informationskompetens-

  487. -i banker eller olika myndigheter.

  488. I keynote-föreläsningen
    som hon höll på konferensen-

  489. -talade hon om att hon aldrig
    kan tala om "information literacy".

  490. Ingen begriper eller har en susning
    om vad det handlar om.

  491. Det säger dem ingenting.

  492. Då måste hon finna ett språk-

  493. -som är på företagets
    eller myndighetens villkor-

  494. -som gör att de förstår vad hon
    jobbar med och försöker utveckla.

  495. Hon har ju fått en tjänst, så hon
    hade nåt att komma med från början.

  496. Hela hennes ganska långa föreläsning-

  497. -handlade om detta,
    att kunna upprätta en dialog-

  498. -att kunna hitta ett språk som är
    begripligt för den som är överordnad-

  499. -eller den som har makten-

  500. -över den verksamhet man verkar inom.

  501. Det är samma sak även i svensk skola.

  502. En anledning att MIK har slagit,
    Media- och informationskunnighet-

  503. -begreppet
    som lanserades av Unesco 2013...

  504. Det kom till Sverige 2013.

  505. Det är mer begripligt.

  506. Journalister och mediefolk
    nappade på detta.

  507. De skriver och de...

  508. För oss som har varit i branschen-

  509. -har informationskompetens
    varit vårt begrepp-

  510. -det som vi har verkat för-

  511. -men det har varit obegripligt.

  512. Det säger inte människor
    utanför vår verksamhet nånting.

  513. Men media- och informationskompetens
    blev nånting som spred sig-

  514. -och kom upp på en politisk agenda
    väldigt snabbt.

  515. Det blev möten på
    utbildningsdepartementet och sånt.

  516. Det har gjorts olika publikationer-

  517. -2013, 2014 och senare också.

  518. Det var plötsligt ett ordval,
    en term, som blev begriplig.

  519. Journalister har inte minst bidragit
    till det-

  520. -för mediakunnighet sa dem nåt
    och de skrev om detta.

  521. Och politiker har nappat.

  522. Det är en av anledningarna att det
    inte bara är digital kompetens.

  523. En anledning till att läroplaner
    skrivs om har att göra med det här.

  524. Det är ingen annan
    än bibliotekarier och forskare-

  525. -som talar om informationskompetens.

  526. Med för oss kvittar det. Bara
    vi kan lägga ett innehåll i det.

  527. Det är ganska strategiska saker
    det här med vad man kallar saker.

  528. Det är ett exempel på
    hur man kan samspela med en rektor-

  529. -eller med nån som man vill övertyga,
    hur det ser ut från deras håll.

  530. Typiskt användarperspektiv-

  531. -som vi brukar tala om när det gäller
    studier av informationssökning.

  532. Sen är
    den här forskningen och debatten...

  533. Inte minst forskningen
    men både forskning och debatt.

  534. Det visar en paradox
    som jag har varit inne på.

  535. Flera av de nämnda publikationerna
    som skrivs om skolbibliotek-

  536. -och studier som har gjorts-

  537. -framhåller
    och framställer skolbibliotek-

  538. -som nödvändiga och betydelsefulla
    för skolans och elevernas utveckling-

  539. -samtidigt som problem identifieras-

  540. -som dåliga resurser, en ojämlik
    situation och bristande bemanning.

  541. Det finns en paradox. Man
    framhåller den väldiga betydelsen-

  542. -och samtidigt
    påtalar man väldiga brister.

  543. Det är väldigt motsägelsefullt.

  544. Där gäller det
    att kunna visa på goda exempel-

  545. -annars är det svårt att hävda
    betydelsen om man inte har underlag-

  546. -där man kan visa hur det är
    och hur det kan vara.

  547. Vad är det mer? Jag har hållit mig
    till det svenska nu.

  548. För er som är intresserade-

  549. -så i Cecilia Gärdéns
    nya forskningsöversikt-

  550. -finns det en del att ta på.

  551. Även i de andra
    finns internationell forskning.

  552. Det finns svensk och nordisk-

  553. -men det innehåller
    också internationell forskning.

  554. Några projekt
    som pågår för närvarande-

  555. -är till exempel ett
    avhandlingsprojekt av Fredrik Hanell-

  556. -som finns i Lund på ABM-

  557. -arkiv-, bibliotek-
    och museer-institutionen.

  558. Den handlar om lärarstudenters
    användning av digitala tjänster-

  559. -under lärarutbildningen.

  560. Den belyser mötet mellan utbildning
    och användning av populära tjänster-

  561. -när de används i lärmiljön.

  562. Här har vi fokus
    på de digitala frågorna.

  563. Likaså Olof Sundin
    och Hanna Carlsson, också i Lund-

  564. -som har ett projekt
    om käll- och sökkritik i skolan.

  565. "Barn och unga förhåller sig dagligen
    till påståenden i sociala medier"-

  566. -"genom sökmotorer och internet."

  567. "Samtidigt uppmärksammas
    filterbubblor och faktaresistens."

  568. I projektet utforskar Olof och Hanna-

  569. -sätt att undervisa i informations-
    sökning och källkritik i grundskolan-

  570. -och hur undervisningen
    förbereder elever-

  571. -för privatlivet
    och den kommande gymnasieskolan.

  572. Där finns förnyat fokus
    på det vi kallar "searching".

  573. Vi har inget svenskt ord. På svenska
    talar vi om "informationssökning".

  574. På engelska skiljer man
    på "searching" och "seeking"-

  575. -alltså informationsanvändning.

  576. "Searching" är
    när man just håller på och söker-

  577. -när man lägger in sökord och söker
    på webben eller i en databas.

  578. Det är "searching",
    interaktionen med redskapet.

  579. Hur man söker, hur man hittar
    och vad man får ut.

  580. Informationssökning, det som jag har
    talat om mest, är inte "searching"-

  581. -utan mycket vidare, alltså "seeking"
    i en vidare bemärkelse.

  582. Det sker över längre tid
    och har en bredare ansats-

  583. -som inkluderar "searching"
    men fokuserar inte på det-

  584. -utan mer på hur
    en informationssökare väljer källor-

  585. -tar fast på
    och ställer samman källor.

  586. "Use" är vad man får ut av det.

  587. Under de senaste 20 åren-

  588. -har det i forskningen funnits
    en betoning på "seeking" och "use".

  589. Det är sånt jag har hållit på med
    och många andra håller på med.

  590. Det finns en särskild konferens,
    "Information seeking in context"-

  591. -där sån forskning presenteras.

  592. "Searching" har tidigare varit
    lite mer åt det tekniska hållet-

  593. -själva sökaktiviteterna.

  594. Då menar Olof och Hanna-

  595. -i det de skriver och talar om-

  596. -att man mer går tillbaka
    till "search-fokus".

  597. Det har att göra med filterbubblor.

  598. Det har att göra med algoritmer
    som styr vad vi får ut.

  599. Det är viktigt att eleverna förstår-

  600. -vad som förekommer i deras flöden
    och varför det ser ut så-

  601. -även om man inte
    får inblick i algoritmerna.

  602. Där blir det återigen fokus
    på själva aktiviteten att söka-

  603. -via olika redskap och plattformar.

  604. Detta är också nånting...

  605. Det har kommit fram
    som viktiga saker-

  606. -till följd av digitaliseringen,
    sociala medier-

  607. -och den situation
    vi har i samhället-

  608. -med den här typen av frågor.

  609. Att åtminstone
    kunna genomskåda en del av detta.

  610. Det... Det är viktig forskning.

  611. De är publicerade och lätta att hitta
    på Lund och...

  612. Man kan söka på namn,
    så blir det minst omvägar.

  613. Men man kan också gå in
    via deras institution, ABM.

  614. Det väljer ni som ni vill.

  615. Olof Sundin har med andra forskare
    skrivit en del om algoritmerna-

  616. -som är relevant för det här.

  617. Sen är det ett projekt som pågår
    på Högskolan i Borås, på BHS-

  618. -av en doktorand, Ulrika Centerwall-

  619. -som gör en studie av ungas
    användning av sociala medier-

  620. -medierade via undervisning
    i skolbibliotek.

  621. Det har kommit ett S för mycket där.
    "Undervisning" ska det vara.

  622. Det är ett lite speciellt perspektiv-

  623. -men det är
    hennes avhandlingsprojekt.

  624. Detta var sånt
    jag kunde plocka fram ur rockärmen-

  625. -för att säga nånting
    om pågående forskning just nu.

  626. Jag tänker
    att båda de här projekten från Lund-

  627. -är väldigt inriktade på
    digitalisering och dess följder.

  628. Det finns flera studier i Borås av
    doktorander som ägnar sig åt detta.

  629. Det finns andra studier
    om digitalisering-

  630. -men jag har uppehållit mig vid dem
    med relevans för skolbibliotek.

  631. Nu kommer jag till
    att använda forskningsresultat.

  632. Vad är det man kan göra
    när man jobbar i ett skolbibliotek?

  633. Då kan man fråga sig
    vad "vetenskapligt grundat" betyder.

  634. Man säger ofta att verksamheten
    ska vara vetenskapligt grundad.

  635. Då kan man...

  636. Begreppet "vetenskaplig grund"
    syftar på forskningsbaserad kunskap-

  637. -att man tillämpar
    forskningsbaserad kunskap-

  638. -och utgångspunkt i forskningsbaserad
    kunskap och erfarenhet.

  639. "Vetenskapligt grundad"-

  640. -syftar på forskningsbaserad kunskap-

  641. -det vill säga kunskap som baseras på
    resultat från vetenskapliga studier.

  642. För det behöver man orientera sig
    i den forskning som finns.

  643. För det är forskningsöversikter
    särskilt användbara.

  644. Då kan vi tänka tillbaka på buketten
    med forskningsöversikter jag visade.

  645. Det kan vara väldigt användbara
    texter för att kolla vad som finns.

  646. Vad finns det att stå på, om man är
    intresserad av att göra nåt-

  647. -och använda
    vetenskapligt grundad kunskap?

  648. Det är inte riktigt samma sak-

  649. -som ett vetenskapligt,
    kritiskt förhållningssätt.

  650. Vetenskapligt förhållningssätt-

  651. -innebär ett kritiskt
    förhållningssätt.

  652. För det behövs inte kännedom
    om olika forskningsresultat.

  653. Ett vetenskapligt förhållningssätt
    kan man iaktta på egen hand.

  654. Förhoppningsvis grundad
    i högskoleutbildning.

  655. Ända sen 1993
    har blivande bibliotekarier-

  656. -studerat biblioteks-
    och informationskunskap, i 25 år.

  657. Biblioteks- och informationskunskap
    är en ämnesutbildning-

  658. -en utbildning på vetenskaplig grund-

  659. -som alla studenter
    måste tillägna sig för att nå examen.

  660. Utbildning har avsatt...

  661. Majoriteten av dagens bibliotekarier
    har hög akademisk utbildning-

  662. -och viss erfarenhet av forskning.

  663. Alla dessa som har tagit kandidat-,
    magister- eller masterexamen-

  664. -har gjort uppsatser,
    som är vetenskapliga arbeten.

  665. Utbildningen har avsatt
    hundratals uppsatser.

  666. De här uppsatserna är små
    vetenskapliga studier, eller större.

  667. Det är en rik källa att ösa ur när
    det gäller att ta del av forskning.

  668. Det finns uppsatser om nästan allting
    som man kan vara intresserad av.

  669. De ligger ute på webben
    på de respektive utbildningsorterna.

  670. Högskolan i Borås har väl flest-

  671. -men det finns
    både från Lund, Uppsala och Umeå.

  672. Alla ligger ute
    så att man kan komma åt dem.

  673. Förutsättningarna är ju goda
    för att skolbiblioteksverksamhet-

  674. -kan bedrivas med
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  675. Ett vetenskapligt
    kritiskt förhållningssätt betyder-

  676. -att man ifrågasätter, analyserar-

  677. -och försöker se saker
    från olika håll och olika perspektiv.

  678. Till exempel samtalet med rektor
    som jag pratade om.

  679. "Evidensbaserad verksamhet" har
    uppstått inom medicinsk forskning-

  680. -och har spritts till andra områden,
    till samhällsvetenskap bland annat.

  681. Ursprungligen handlade evidens om
    att kunna mäta och kontrollera.

  682. Det är inte tillämpligt
    på bredare områden.

  683. Det handlar om,
    på samhällsvetenskapligt område-

  684. -att ha ett mer eller mindre starkt
    vetenskapligt stöd eller belägg-

  685. -för en viss verksamhet, eller fördel
    eller nackdel med en verksamhet.

  686. Det betyder ju inte bevis.

  687. Det finns...en diskurs,
    kan man kalla det-

  688. -som Cecilia Gärdén i sin översikt
    uppehåller sig en del vid-

  689. -nämligen att det finns önskemål
    om att kunna bevisa-

  690. -att skolbiblioteket
    är värt sitt pris.

  691. Det handlar om
    att försöka ta fram just bevis-

  692. -för vad skolbiblioteket åstadkommer
    och mäta.

  693. I Sverige
    görs inte nån sån forskning-

  694. -på skolbiblioteks-
    eller biblioteksområdet.

  695. Däremot i USA är de väldigt fångade
    av att göra sånt.

  696. Därför, om man vill hitta sånt-

  697. -får man gå till de bästa källorna,
    amerikanska studier.

  698. De har varit upptagna av det
    i många år.

  699. Det är väldigt problematiskt, för
    allt ändrar sig i skolan hela tiden.

  700. Det är jättesvårt att bevisa att
    skolbiblioteket gjorde det och det-

  701. -att elevernas lärande utvecklades
    och förbättrades.

  702. -för nästa år går det andra elever
    i skolan, det byts lärare-

  703. -och det händer saker i biblioteket.
    Allt hela tiden...

  704. Det är så många parametrar
    och så många olika inblandade-

  705. -så det går aldrig att jämföra
    ett bibliotek eller en skola-

  706. -vare sig över tid...
    Jo, man kan jämföra med sig själv.

  707. ...men inte med en annan,
    för villkoren varierar hela tiden.

  708. Det är så många andra som påverkar-

  709. -så det är problematiskt
    att göra den typen av studier.

  710. Jag känner mig, som ni kanske
    förstår, tveksam och mycket kritisk.

  711. Man är ute för att bevisa nåt,
    och då ser man till att det blir så.

  712. En underliggande problematik är att
    det är mångfacetterade verksamheter.

  713. Organisationer, institutioner
    och många grupperingar är inblandade.

  714. Det är nästan omöjligt
    att kunna bevisa på det sättet.

  715. Den forskning som jag
    hittills har talat lite mer om-

  716. -förklarar mer vad som händer,
    hur det händer-

  717. -ibland varför det händer
    och hur saker och ting hänger ihop.

  718. Hur olika saker
    påverkar och samspelar med varandra-

  719. -personer eller företeelser.

  720. Men att bevisa
    på ett mer generellt plan-

  721. -förekommer inte egentligen
    i vår del av världen.

  722. Nästa fråga är ju då...

  723. ...kopplingen
    mellan forskning och praktik.

  724. Det gäller att inse
    och vara medveten om-

  725. -att forskning
    är en slags verksamhet och praktik-

  726. -och biblioteksverksamhet en annan.

  727. Det handlar om
    olika sorters praktiker.

  728. Om de ska kunna samspela,
    praktiker emellan-

  729. -får man försöka hitta kopplingar.

  730. Man talar inte bara på vårt område,
    utan inte minst på lärarutbildningen-

  731. -och på olika områden om ett glapp
    mellan forskning och praktik.

  732. Då betyder "praktik" professionell
    praktik, yrkesverksamhet.

  733. De här två "praktikerna"
    har lite olika betydelse.

  734. Det ena tala om biblioteksverksamhet
    som en professionell praktik-

  735. -och att forska är en annan praktik.

  736. Men när man talar om glapp
    mellan forskning och praktik-

  737. -menar man forskning
    eller professionell yrkesverksamhet.

  738. -skolbiblioteksverksamhet exempelvis.

  739. Då kan man fråga sig om det finns
    och i så fall varför.

  740. Sen finns det...
    förväntningar på forskning-

  741. -som att komma med lösningar
    och skapa fördjupad förståelse.

  742. Det är det jag var inne på, att
    bevisa eller inrikta sig på annat.

  743. Man kan skapa fördjupad förståelse
    av hur saker och ting hänger ihop-

  744. -och man kan utmana
    vedertagna synsätt.

  745. Sen att omsätta forskning
    i yrkesverksamhet...

  746. Jag ska fortsätta på det spåret.

  747. Man kan se det förenklat
    på det här sättet:

  748. Att som bibliotekarie använda
    vetenskapligt baserade resultat-

  749. -är ett sätt att använda forskning.

  750. Men en bibliotekarie kan också forska
    genom undersökningar på egen hand.

  751. Man kan ju göra egna studier
    inom sin egen verksamhet-

  752. -för att komma underfund med
    hur landet ligger-

  753. -att ta reda på hur landet ligger-

  754. -för att sen kunna göra
    en förändring i verksamheten.

  755. Givetvis det som jag talade om
    som kritiskt förhållningssätt förut-

  756. -att bibliotekarien har ett forskande
    förhållningssätt till sin profession.

  757. Det är olika sätt att se på koppling-

  758. -mellan forskning och yrkespraktik.

  759. Vi genomförde ett projekt för
    en del år sen på Högskolan i Borås-

  760. -som gick ut på och innebar
    en omfattande kompetensutveckling-

  761. -av lärare, skolbibliotekarier
    och skolledare.

  762. Det finansierades av
    myndigheten för skolutveckling.

  763. Projektet var uppdelat.

  764. Det egentliga projektet syftade till-

  765. -att stödja elevernas läsförmåga
    och att uppnå skolans mål.

  766. Det fanns en viss inriktning
    på skolor med många nyanlända elever.

  767. Ett delsyfte var att använda relevant
    forskning i utvecklingsarbetet.

  768. Det var 25 skolor ungefär-

  769. -och grupper av lärare,
    bibliotekarier och skolledare-

  770. -som deltog och skulle jobba med
    utvecklingsprojekt på sina skolor.

  771. Sen träffades de tre gånger på BHS
    under ett och ett halvt års tid-

  772. -för att ta del av forskningsresultat
    relevanta för deras projekt.

  773. Sen skulle de diskutera och resonera-

  774. -om vad de skulle ta fasta på
    för projekt.

  775. Huvudgrejen från vår sida-

  776. -var att forskning
    om skolbiblioteksverksamhet-

  777. -skulle kunna nyttiggöras
    i deras projekt.

  778. Resultatet av det projektet blev-

  779. -att de yrkesverksamma - lärare,
    bibliotekarier och skolledare...

  780. De blev mer intresserade
    och fick ökad medvetenhet-

  781. -om både vilken forskning som fanns
    och hur man kunde använda den.

  782. De skaffade sig ett mer varierat
    synsätt på skolbibliotekets roll...

  783. ...och en mer varierade uppfattning
    om vad läsning kan innebära-

  784. -och hur läsfrämjande insatser
    kan bedrivas.

  785. De här synsätten som gällde...
    Alltså hur de använde detta...

  786. ...i sina utvecklingsprojekt-

  787. -var att de använde vissa forsknings-
    resultat för att genomföra projekt.

  788. De använde det för att utveckla
    undervisningsmetoder-

  789. -och för att utveckla en gemensam
    förståelse inom ett arbetslag.

  790. Det var nåt som hade stor betydelse,
    att de kom i arbetslag.

  791. Det var inte bara bibliotekarier
    som skulle använda forskning-

  792. -där det var enklare igenkänning.

  793. De hade ju mer gemensamt-

  794. -men här var det lärare, nån
    syokonsulent och några skolledare.

  795. De behövde i sitt arbetslag
    komma fram till-

  796. -vad de kunde få ut för forskning
    som de kunde ta del av.

  797. Att utveckla ett gemensamt synsätt
    inom arbetslaget och skolgruppen-

  798. -påverkade projektet väldigt mycket.

  799. Sen var det som inspiration
    till vidare biblioteksutveckling.

  800. Det var också för professionell
    utveckling på den egna skolan.

  801. Några ville forska på egen hand.

  802. Det fanns
    ett starkt och varierat intresse-

  803. -för att använda forskningen
    i yrkespraktiken.

  804. För att kunna omsätta forskning
    i yrkespraktiken-

  805. -finns det vissa förutsättningar.

  806. Till exempel
    att ha kännedom av forskning.

  807. Återigen tänker jag
    att forskningsöversikterna-

  808. -är väldigt användbara.

  809. Sen behövs det analys
    och potentiell relevans.

  810. Det behövs diskussion
    om tillvägagångssätt.

  811. Det är en fördjupning av det jag sa.

  812. Det var en sak som var tydlig-

  813. -att använda forskningsresultat i
    en yrkespraktik är något man lär sig.

  814. Det är inget självklart,
    utan är något man kan lära sig-

  815. -för att omforma sin praktik.

  816. Det finns inget lätt skutt.

  817. Jag skrev "appropriera",
    en mer teoretisk term.

  818. ...för att kunna omforma sin praktik.

  819. Jag ska snart sluta,
    så att det finns utrymme för frågor.

  820. Det är den sista "slajden".

  821. För att försöka sammanfatta-

  822. -vill jag säga att skolbibliotekens
    roll uppmärksammas-

  823. -på ett helt annat sätt än någonsin,
    i Sverige i alla fall-

  824. -i politiken, i lagstiftningen,
    i debatten och i forskningen.

  825. Risken med att satsa på mätning
    för att legitimera skolbibliotek-

  826. -är att mer kvalitativa mål för
    elevens lärande hamnar i skymundan.

  827. Det riskerar att bli en kamp mellan
    rätt eller fel, vara eller icke vara.

  828. Det är viktigt med forskning som
    lyfter kvaliteten på verksamheten-

  829. -inte "att" utan "hur" det fungerar-

  830. -för att det ska bli bättre
    och bidra till elevernas lärande.

  831. Det skulle gagna alla-

  832. -med bättre koppling
    mellan forskning och praktik.

  833. Här finns mycket
    att pröva och utveckla.

  834. Det behövs mer forskning
    om bibliotek och lärande.

  835. Det finns nästan ingen forskning
    om ledarskap-

  836. -som är relevant
    i kontexten skolbibliotek.

  837. Vidare om litteraciteter, politik
    och så vidare.

  838. Det... Här finns mycket fortfarande
    att göra.

  839. Tack för er uppmärksamhet!

  840. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Bibliotek, Biblioteksväsen, Högskoleundervisningens pedagogik, Högskolor, Informationskompetens, Informationssökning, Skolbibliotek, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekariens roll

Kan man skapa en magkänsla hos elever när det gäller källkritik på nätet? Det menar Magdalena Paulsson, skolbibliotekarie i Trelleborg. Här berättar hon om sitt arbete med att få kollegor och chefer att se på skolbibliotekarien med andra ögon samt om arbetet att tillsammans med eleverna kritiskt söka information på nätet. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Lära ut källkritik

Hur kan man höja kvaliteten i undervisning i informationssökning och källkritik? Sten Ivarsson berättar om hur man som skolbibliotekarie kan bli en effektiv resurs för både elever och lärare. Dels genom att öka och stärka samarbeten, dels hitta nya vägar för möten. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Från skolbibliotek till mediatek

Hur har den digitala samhällsutvecklingen sett ut de senaste åren och hur påverkar den skolbiblioteket? Cissi Andersson, IKT-pedagog, och Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie, berättar om sitt arbete med att utveckla undervisningen och hitta nya sätt att motivera och inspirera elever med hjälp av digitala verktyg. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att skapa en läsare

Hur skapar man en läsare? Vad behöver eleven kunna för att bedömas som en läsare? Bland annat handlar det om läsarter, menar Eva Nilsson, doktorand i språkdidaktik som forskat på samtliga nationella prov från 1968 till 2013. Här berättar hon mer om sin forskning. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Att arbeta läsfrämjande

Hur kan man locka barn till läsning? Skolbibliotekarien kan spela en central roll i detta, menar Anne-Marie Körling, författare, lärare och Sveriges läsambassadör 2015-17. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Det mångspråkiga biblioteket

Hur skapar man ett mångspråkigt skolbibliotek? Här berättar tre skolbibliotekarier från Gävle om ett kommunövergripande projekt med att hantera eventuella kommunikationssvårigheter med eleven. Vad är viktigt att tänka på för ett bra bemötande och hur kan man som bibliotekarie arbeta för att den nyanlända ska känna sig välkommen och bekväm på biblioteket? Medverkande: Brita Sjögren, Sara Gagge och Diana Hedin. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Dataspel i Tekniska museets verksamhet

Hur fångar man intresset för teknik? Tre personer på Tekniska museet berättar om sina respektive verksamheter och hur de arbetar för att nå publiken genom forskningsprojekt, event och pedagogisk verksamhet. Medverkande: Peter Du Rietz, Linda Sandberg och Tomas Ribba. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss