Titta

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Om UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Föreläsningar om hur barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar använder internet samt om deras särskilda utsatthet på nätet. Det talas även om vad samhället kan göra för att stärka unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på och utanför nätet, i relationer och i rättsliga sammanhang. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Till första programmet

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast : Barn med NPF - mer utsatta på nätetDela
  1. I de stora dragen är det så
    att en funktionsnedsättning har-

  2. -större konsekvenser
    för flickors medieanvändning-

  3. -än för pojkars.

  4. Hur många här har betongkoll på
    vilka Statens medieråd är-

  5. -och vad vi gör? Upp med handen!

  6. Ni som jobbar hos oss kan ta ned den.

  7. Men...extremt kort:

  8. Statens medieråd har i uppgift
    att verka för-

  9. -att stärka barn och unga
    som medvetna medieanvändare.

  10. -och skydda dem från skadlig
    mediepåverkan. Det är huvuduppgiften.

  11. Sen sätter vi även åldersgräns
    på filmer som visas på biografer.

  12. Det är, väldigt kort, vad vi gör.

  13. Det här kommer att handla om
    två statistiska studier-

  14. -som ni hörde.

  15. Och det här kommer att fokusera
    ganska mycket på problem-

  16. -med internetanvändning.

  17. Det finns två anledningar till
    den här problemfokuseringen.

  18. För det första ska vi som sagt skydda
    barn mot skadlig mediepåverkan.

  19. För det andra, det finns väldigt
    många andra som gör undersökningar-

  20. -och som talar allmänt om
    hur fantastiskt internet är-

  21. -så det behöver inte vi göra.
    Egentligen är det ju självklart-

  22. -att internet och medier i allmänhet
    är nåt fantastiskt.

  23. De är ju till för
    att sprida information-

  24. -och få människor att kommunicera
    med varandra. Toppen!

  25. Grundidén är bäst. Problemet är att
    det är människor som använder det-

  26. -och människor
    uppför sig inte alltid trevligt.

  27. Så nu kommer det att bli
    fokus på problem.

  28. Den här studien har ni alla fått.

  29. Vi blev tillfrågade
    av Nätkoll Attention-

  30. -om vi på nåt sätt kunde samarbeta
    kring en undersökning-

  31. -om medievanor
    hos barn och unga med NPF.

  32. Det ville vi ju jättegärna-

  33. -särskilt när vi upptäckte att det
    inte fanns någonting om den gruppen-

  34. -inga kvantitativa, statistiska
    undersökningar om det här.

  35. Så vi satte oss ned
    och skapade ett frågeformulär-

  36. -där vi utgick från de stora,
    statistiska studier-

  37. -som vi gör vartannat år:
    "Ungar & medier".

  38. Syftet var att få jämförbara data-

  39. -så att man kan se hur unga med NPF
    skiljer sig i sin medieanvändning-

  40. -från genomsnittet
    av barn i samma ålder.

  41. Vi har tittat på 13-16-åringar.

  42. Man ska göra ett par förbehåll
    när man jämför de här två studierna.

  43. För det första
    är Nätkoll-studien gjord hösten 2015-

  44. -och "Ungar & medier" hösten 2014.

  45. Eftersom det så länge man har mätt
    internetanvändningen har varit så-

  46. -att den faktiskt stiger
    för varje år som går-

  47. -blir data sannolikt lite högre här.

  48. Nätkoll-studien var en enkät
    på webben, så alla som ville-

  49. -fick fylla i den,
    en så kallad "självselektion".

  50. I vår studie använde vi oss av
    ett obundet slumpmässigt urval som-

  51. -ger ett riksrepresentativt urval.
    Det försvårar också jämförelsen.

  52. Och så innehöll Nätkoll-studien bara
    unga med NPF och deras föräldrar-

  53. -medan vi inte hade nån sån
    uppgift om funktionsnedsättning.

  54. Hur såg då resultaten ut?
    Vi börjar så här:

  55. "Hur ofta gör du följande?"
    Lila är Nätkoll-studien, NPF-unga-

  56. -och orangeröd är "Ungar & medier".

  57. Där kan vi konstatera
    att vi längst bort kan se-

  58. -att det är betydligt vanligare
    att riksgenomsnittet av unga-

  59. -träffar kompisar
    minst en gång i veckan.

  60. Det är även vanligare att de sportar.
    Och vi ser att det är vanligare-

  61. -att barn utan NPF
    dagligen använder sociala medier.

  62. Det förvånade oss, för det visade sig
    att unga med NPF använder medier-

  63. -generellt mer än riksgenomsnittet-

  64. -på alla områden
    utom just sociala medier.

  65. En rimlig tolkning av det är ju
    just svårigheterna och utsattheten-

  66. -på sociala medier, att man väljer
    bort det för att man utsätts för-

  67. -mobbning och trakasserier,
    som det kom att visa sig.

  68. Vi ser också att det spelas
    mer dataspel i gruppen med NPF.

  69. 17 % träffar aldrig kompisar
    i den fysiska verkligheten-

  70. -jämfört med 2 % hos genomsnittet.

  71. Vi ställde också frågor om
    konflikter i familjen:

  72. "Brukar du och dina föräldrar bli
    osams om" - vad du gör på internet-

  73. -valet av spel
    och hur mycket tid du lägger på det.

  74. Det är ungefär dubbelt så vanligt
    hos unga med NPF-

  75. -att såna här konflikter uppstår
    i familjen.

  76. "Har du råkat ut för följande på
    internet under det senaste året?"

  77. "Att någon eller några" -
    har varit elak mot eller mobbat dig-

  78. -hotat dig eller lagt ut bilder
    på dig som gjort dig ledsen.

  79. Också ungefär dubbelt så mycket
    när det gäller mobbning och hot-

  80. -men mindre vad det gäller att
    lägga ut bilder som gjort en ledsen.

  81. Varför är det mindre?

  82. Jo, för att det görs i sociala
    medier, som man använder mindre-

  83. -eller "använde",
    eftersom data är några år gamla.

  84. Sen ställde vi också frågor
    till föräldrar:

  85. "Har det hänt att ditt barn har" -
    på internet-

  86. -blivit mobbad eller hotad,
    varit elak eller själv mobbat-

  87. -berättat för mycket om eller lagt
    upp olämpliga bilder på sig själv-

  88. -lagt så mycket tid på internet
    att hen blivit socialt isolerad?

  89. Även här är det betydligt vanligare
    bland unga med NPF-

  90. -vad gäller alla de här fenomenen.

  91. Utan att på nåt sätt säga
    att den här studien var dålig-

  92. -så fanns det en del problem
    med jämförelsen.

  93. Ingen hade gjort nåt liknande arbete
    tidigare i Sverige-

  94. -och det här blev vi
    så inspirerade av-

  95. -att vi gjorde om
    våra studier om ungar och medier.

  96. Under förra året släpptes det
    fyra "Ungar & medier"-studier:

  97. "Föräldrar & medier" om föräldrars
    attityd till barns medieanvändning-

  98. -"Småungar & medier"
    om barn mellan 0 och 8-

  99. -"Ungar & medier"
    om barn mellan 9 och 18-

  100. -och "Ungar & medier: demografi",
    en studie som undersöker-

  101. -hur demografiska faktorer
    som inkomst, härkomst-

  102. -utbildning och storlek på bostadsort
    påverkar barns medieanvändning-

  103. -alltså inkomst och utbildning
    hos föräldrar. Den är jättebra...

  104. ...rent objektivt...
    Hur ser den här studien ut, då?

  105. Ni kan läsa själva hur många
    som deltar i just den här biten.

  106. Det handlar om 13-16-åringar,
    den gjordes av oss hösten 2016.

  107. För första gången har vi här
    en fråga om funktionsnedsättning:

  108. "Har du en funktionsnedsättning?",
    "Ja", "Nej" eller "Vill ej svara"-

  109. -"Om du har en funktionsnedsättning,
    vilken är det?"

  110. Ungefär 9 % av de svarande
    hade en funktionsnedsättning.

  111. Det visade sig tyvärr vara för få för
    att bryta ned på specifika diagnoser.

  112. Ungefär hälften av de som uppgav
    att de har en funktionsnedsättning-

  113. -hade ADHD, autism-spektrum
    eller ADD.

  114. Resten var mycket starkt varierande-

  115. -med allt från "rullstolsburen"
    till, citat: "Jag har bara nio tår"-

  116. -"eftersom jag blev överkörd
    av en gräsklippare som liten"-

  117. -vilket vi tror
    knappast påverkar medieanvändningen.

  118. De data jag kommer att presentera nu-

  119. -gäller alltså hela gruppen
    "unga med funktionsnedsättning".

  120. Men den bekräftar ganska väl-

  121. -bilden vi fick i studien från
    Nätkoll - Attention.

  122. Här har vi kunnat bryta upp det
    på pojkar och flickor.

  123. Här borta har vi pojkar och flickor,
    riksgenomsnitt-

  124. -här har vi pojkar och flickor
    med någon funktionsnedsättning.

  125. Det är vanligare
    bland både pojkar och flickor-

  126. -att man har blivit mobbad på nätet.

  127. Det är väldigt mycket vanligare
    bland flickor.

  128. Inom parentes kan man säga att
    i just åldersintervallet 13 till 16-

  129. -är internetmobbning och kränkning
    allra vanligast.

  130. Det är mindre vanligt bland yngre-

  131. -och efter att de har passerat
    sexton års ålder.

  132. "Har du blivit hotad på internet
    eller via mobilen?"

  133. Även här
    är det betydligt högre i NPF-gruppen-

  134. -men vi ser även att hot
    uppenbarligen är ett killfenomen-

  135. -medan mobbning är ett tjejfenomen.

  136. "Har nån lagt ut bilder eller
    filmklipp på dig mot din vilja?"

  137. Här har det faktiskt hänt nåt-

  138. -om vi jämför med
    Nätkoll-Attention-studien-

  139. -för här är det vanligare
    i NPF-gruppen, bland flickorna-

  140. -att man har råkat ut för det här.

  141. Då ska man komma ihåg
    att användningen av sociala medier-

  142. -är väldigt tydligt könsuppdelad.

  143. Hos flickor lägger man generellt
    mycket mer tid på det.

  144. Ska man uttrycka det lite grovt,
    så kan man säga-

  145. -att killar spelar spel,
    tjejer håller på med sociala medier.

  146. Vi frågar även om man tittar på porr.
    Ingen värdering i det-

  147. -men det är betydligt vanligare
    bland unga med funktionsnedsättning.

  148. Sen ställde vi naturligtvis även
    frågor till föräldrarna.

  149. "Har ditt barn kontaktats av vuxna
    som söker sexuell kontakt via nätet?"

  150. Vad gäller pojkar är det ingen större
    skillnad, eftersom det är så få-

  151. -men man blir lite mörkrädd när
    det är nästan fyra gånger vanligare-

  152. -bland tjejer
    med funktionsnedsättning.

  153. Nu åkte mobilerna fram här!

  154. "Har ditt barn publicerat olämpliga
    bilder på sig själv på nätet?"

  155. Vad "olämpliga" är
    kan förstås diskuteras.

  156. Det är ju upp till
    föräldern att avgöra-

  157. -och spännvidden där
    kan ju vara enorm-

  158. -men det talar sitt tydliga språk
    här.

  159. Ingen större skillnad bland pojkarna.
    Eller mer statistiskt kan man säga-

  160. -att det är 300 % fler pojkar med
    funktionsnedsättning än genomsnittet-

  161. -men skillnaden mellan
    en och tre procent är ändå liten.

  162. Däremot är det ju mer än fem gånger
    så vanligt bland flickorna.

  163. Och sist: "Har ditt barn ägnat så
    mycket tid åt internet eller spel"-

  164. -"att hen blivit socialt isolerad?"

  165. Även det är dubbelt så vanligt bland
    pojkar med funktionsnedsättning-

  166. -och tre gånger så vanligt
    bland flickorna.

  167. Utifrån de analyser vi gjort
    verkar det som-

  168. -att det i de stora dragen är så
    att en funktionsnedsättning-

  169. -har större konsekvenser för flickors
    medieanvändning än för pojkars.

  170. Den här demografistudien som jag
    pratar om har visat precis samma sak-

  171. -vad gäller
    föräldrars utbildningsnivå.

  172. Jämför man lågutbildade
    och högutbildade föräldrar-

  173. -så påverkar utbildningsnivån
    flickors medieanvändning mer.

  174. Men det är inte det
    vi ska prata om här i dag.

  175. Vi kommer fortsätta
    använda oss av den här variabeln.

  176. Jag skäms lite för att vi inte
    tidigare - vi har hållit på sen 2005-

  177. -har haft med
    funktionsnedsättningsfrågor.

  178. Men från början var studien så liten
    att det inte hade gått-

  179. -vi hade liksom fått 50 svar.

  180. Vi har helt enkelt trott att den här
    gruppen har varit för svår att fånga.

  181. Men nu vet vi bättre,
    så i höst gör vi en ny datainsamling-

  182. -och där fortsätter vi
    att studera det här.

  183. Visserligen varnade jag för att det
    skulle bli ett problemfokus här-

  184. -men allt är inte problematiskt.

  185. Det finns ju... Jills anförande
    var ju ett utmärkt exempel på-

  186. -hur mycket som är fantastiskt
    med internet.

  187. I Nätkoll-studien finns det ett citat
    som jag tycker säger väldigt mycket-

  188. -om vad internet kan betyda
    för oss alla.

  189. Det kan ni få läsa själva.

  190. Och sen säger jag
    tack så hemskt mycket!

  191. Fint, stor applåd!

  192. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn med NPF - mer utsatta på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Gromning, Juridik, Kriminologi, Personer med funktionsnedsättning, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

På nätet utan gränser

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Barn med NPF - mer utsatta på nätet

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätet

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan skolan förhindra kränkningar på nätet

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Inte alltid lika inför lagen

Unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både som brottsutsatta och gärningspersoner. De har dessutom sämre rättstrygghet än barn utan diagnos, visar aktuell forskning. Eva Forsberg och Ingri Vestin från Brottsofferjouren i Luleå arbetar för att öka rättssäkerheten för unga med adhd, add och asperger. Här presenterar de projektet Ung i rättsprocessen som arbetar med att ta fram metodmaterial för att utbilda och vägleda pedagoger och aktörer i rättsprocessen om reaktioner när någon med adhd, add eller ast har utsatts för, bevittnat eller begått ett brott. De stöder sig på aktuell forskning av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan förhör anpassas till barn med NPF

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Hat och kärlek på nätet

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Spel

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss