Titta

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Om UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Föreläsningar om hur barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar använder internet samt om deras särskilda utsatthet på nätet. Det talas även om vad samhället kan göra för att stärka unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på och utanför nätet, i relationer och i rättsliga sammanhang. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Till första programmet

UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast : Så kan förhör anpassas till barn med NPFDela
  1. Om man stärker kidsen
    när de kommer till oss-

  2. -kan det faktiskt vara så
    att det finns...

  3. ...tillräckligt mycket energi kvar
    när barnen ska berätta.

  4. Jag arbetar som barnförhörsledare.

  5. Jag börjar fundera på varför
    jag står här till slut egentligen.

  6. Jag har ingen koppling
    till nån i min närhet-

  7. -som har den här typen av diagnos
    eller symptom egentligen.

  8. Däremot är jag superintresserad
    av kommunikation-

  9. -och att kommunicera.

  10. Mitt intresse för just det här,
    att anpassa för barn-

  11. -med olika kommunikativa
    och kognitiva svårigheter...

  12. Jag inkluderar även små barn
    i det begreppet.

  13. Det kom sig av ett specifikt ärende.

  14. Jag var ny barnförhörsledare.
    Det var ett av mina första förhör.

  15. Det var med en pojke, 14 år. Han
    hade diagnosticering, nu ska vi se...

  16. Adhd, beteendestörning, OCD
    och Tourettes.

  17. Mitt ingångsvärde
    från förhör med skolpersonal var-

  18. -"du ska vara glad om han
    över huvud taget pratar med dig".

  19. "Du får ingen berättelse av honom."

  20. "Om han är elak, ta det inte
    personligt. Han litar inte på folk."

  21. I anmälan stod det
    att det hade varit bråk hemma.

  22. Han hade kommit hem och bråkat med
    pappan, som slängt in honom i väggen.

  23. Det var det jag visste.
    En mycket erfaren kollega sa:

  24. "Håll det kort, håll det enkelt
    och var tydlig i vad du säger."

  25. "Uppfattat", sa jag. Och tänkte
    att det ska vi väl ro i land.

  26. Jag visar bilder strax
    på vad vi har att förhålla oss till-

  27. -i förhörssituationen.

  28. Jag bad honom att berätta.
    Det tog två sekunder.

  29. Han berättade hela händelseförloppet
    på två sekunder.

  30. Jag bad honom berätta igen. Vi var
    uppe i tio gånger som han berättade.

  31. Då hade vi fått all information.

  32. När jag bett honom berätta tio
    gånger, hade vi en pojke med tics.

  33. Han var jättestressad.
    Han mådde inte alls dåligt.

  34. Han mådde inte alls bra,
    ska jag säga.

  35. Men jag hade fått den informationen
    jag behövde för att det skulle...

  36. För att vi skulle kunna
    avsluta för dagen.

  37. Det var inte jättebra, helt enkelt.
    Men jag insåg-

  38. -att det måste finnas sätt som
    vi kan prata med och förstå varandra.

  39. Jag ska se... Jag har gjort mitt livs
    första power point-presentation.

  40. Det är av stor vikt att
    förhörsledaren använder ett språk-

  41. -som är anpassat efter barnets ålder
    och utvecklingsnivå.

  42. Ja, så är det. Jag ska också tillägga
    att jag står här-

  43. -utifrån mig själv.

  44. Min arbetsgivare är Polismyndigheten.
    Jag finns även på Barnahus Stockholm.

  45. Men barnahusen ser olika ut, avseende
    vilka professioner som finns.

  46. Jag jobbar på Europas största.

  47. Vi har polispersonal, social-
    sekreterare, psykolog, åklagare-

  48. -och sjukvårdspersonal hos oss.
    Vi har mycket kunskap-

  49. -och mycket professioner
    som finns där för att hjälpa oss.

  50. Men vi har också en metod
    vi ska hålla oss till.

  51. Den metoden säger att i barnförhöret
    får vi inte tillföra nånting-

  52. -till förhöret. Det innebär
    att vi inte får tillföra information-

  53. -som inte kommit från barnet själv.
    Inte heller, om det går att undvika-

  54. -tillföra hjälpmedel i någon form.

  55. Citatet här under är ur den bok-

  56. -som vi använder när vi ska lära oss
    att hålla förhör med barn.

  57. Den är av... Redaktören
    heter Ann-Christin Cederborg.

  58. Hon har tagit metoden
    till Sverige från USA-

  59. -och gjort den användbar i Sverige.
    Den handlar om att intervjua barn-

  60. -med intellektuella och neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  61. På sidan 40, avseende hjälpmedel,
    står det att de bör undvikas.

  62. Därför att risken med hjälpmedel
    är att berättelsen blir felaktig.

  63. Däremot har barn med autismspektrum-
    diagnos lättare att berätta-

  64. -utifrån bilder att peka på.

  65. Så.

  66. Sen fick jag ta del
    av FN:s konvention-

  67. -för personer
    med funktionsnedsättning.

  68. Där handlar artikel tolv
    om likhet inför lagen.

  69. Likhet inför lagen. Punkt tre där
    är att staterna ska vidta åtgärder-

  70. -för att erbjuda dessa personer
    tillgång till det stöd de kan behöva-

  71. -för att utöva sin rättskapacitet.

  72. Det finns vissa konflikter där,
    kan man säga.

  73. Däremot skulle jag säga att det
    inte nödvändigtvis behöver vara så.

  74. Finns det nån
    som är åklagare härinne?

  75. Åklagare som jag träffar när
    jag säger "kan vi använda bildstöd?"-

  76. -får klåda och blir jättestressade.

  77. Vi har det här att förhålla oss till:
    Vi ska inte tillföra nåt.

  78. Tillför vi bilder, leder vi barnen.
    En bild är enkel att peka på.

  79. Då tänker man att det är enklare att
    peka än att berätta så som det var.

  80. Men det finurliga är
    att barnförhöret är uppdelat-

  81. -i väldigt många faser.

  82. Barnförhöret,
    så som situation eller händelse-

  83. -är också uppdelat i flera faser.
    Man ska åka till förhöret.

  84. Man ska hälsas välkommen.

  85. Man ska gå in i förhörsrum,
    komma tillbaka till väntrummet.

  86. Det finns många delar
    som inte är att prata om brottet.

  87. Det som hände den kvällen.

  88. Min tanke när jag blev tillfrågad
    att vara med i projektet Bildsamt-

  89. -jag visar vad som kom ur det sen,
    det var:

  90. Om man stärker upp...
    Här har jag inte kompetensen.

  91. Jag är bara en sån som gillar
    att folk förstår vad jag säger.

  92. Om man stärker kidsen
    när de kommer till oss-

  93. -i allting som inte är berättelsen
    om vad som hände den kvällen-

  94. -kan det vara så att det finns
    tillräckligt mycket energi kvar-

  95. -när barnen ska berätta,
    så att de faktiskt kan göra det.

  96. Det är min tanke.
    Vi har bara börjat peta lite.

  97. -Stående ovation!
    -Jag blir så glad för det.

  98. Därför att mina kolleger...
    Och det här är...

  99. Det är okonventionellt.
    Eller det är svårt att...

  100. Här är barnförhörets olika faser,
    jag vet inte om jag ska gå in på det.

  101. Det är i den substantiella fasen
    där man snackar om det som hände.

  102. Så. Det är den korta grejen.

  103. Innan berättar jag vad vi ska göra.
    "Du ska prata, jag ska vara tyst."

  104. "Du ska säga om jag säger fel."
    Jag berättar om regler.

  105. De går att anpassa.

  106. Man avslutar där.

  107. Det är en ganska lång lista
    på saker vi ska hinna.

  108. Det kan man hjälpa till
    på olika sätt.

  109. Åter till sanningskriterierna som
    Högsta domstolen förhåller sig till.

  110. I de fall vi hjälper barnen med det
    som inte är den substantiella fasen-

  111. -kommer deras chanser att...

  112. Hyfsat lång berättelse
    tycker jag att många kan.

  113. Och rätt sammanhållen.

  114. Klar berättelse. Klar, vad är det?
    Detaljrik utsaga?

  115. Den behöver inte vara jättedetaljrik,
    men rätt detaljer ska komma med.

  116. Stabil över tid?
    Det ska vara ungefär samma över tid.

  117. Så att... Jag vill också säga
    att bildstödet som jag ska visa upp-

  118. -inte bara är för barn med diagnoser.

  119. Jag tänker
    att alla är hjälpta av det.

  120. Vi har väldigt många barn
    med diagnoser som kommer till oss-

  121. -därför att de är överrepresenterade
    bland de barn som utsätts för våld.

  122. Men det är också så att vi träffar
    många barn som utsatts för trauman-

  123. -som inte har några diagnoser.
    Vi träffar mycket små barn.

  124. De, ska jag säga,
    har kommunikativa svårigheter.

  125. Att vi får ett material
    som vi kanske också kan använda-

  126. -kan vara skillnaden mellan ett barn
    som inte fattar vad de har gjort-

  127. -när de går hem från oss...

  128. Som inte fattar
    vad det var vi vill att de ska göra.

  129. Jag visar det material som är
    framtaget specifikt för polisen.

  130. I projektet finns också material
    för risk- och säkerhetsbedömning-

  131. -hos Socialtjänsten.

  132. Det finns material om krisstöd
    hos barn- och ungdomspsykiatrin.

  133. Det finns...
    Ja, det kanske bara var dem.

  134. Jag visar det som specifikt
    är till för polisen.

  135. Det är olika lätt att använda.

  136. Det kräver olika mycket kompetens.

  137. Finns några man kan använda direkt,
    utan kompetens.

  138. Det har jag slängt på flera kolleger
    när de ska till ett barnförhör.

  139. De har kommit ut och
    "det här var skitbra".

  140. Bara det att ungen hade nåt att hålla
    i och titta på var jätteviktigt.

  141. Välkommen till Barnahus!

  142. Jag jobbar hos polisen.
    Jag är utredare.

  143. Mitt jobb är att prata med barnen
    om vad det är som har hänt.

  144. Jag utreder också om det som har hänt
    kanske är ett brott.

  145. Här finns det flera som jobbar,
    som Socialtjänsten.

  146. Här jobbar socialsekreterare. Ja.

  147. Det är rätt svårt
    även för mig att förklara-

  148. -vad folk gör på mitt jobb,
    och varför de gör det de gör.

  149. Den här bilden är jättebra för det.
    För små barn, stora barn och vuxna-

  150. -föräldrar, socialsekreterare
    och poliser. Ja, ni hör.

  151. Jag sa att det finns grundregler
    för hur ett barnförhör ska se ut.

  152. Det inleder vi förhöret med
    att berätta hur vi ska göra.

  153. Här har vi en... Jag är dålig
    på termer, men en pekpratskarta.

  154. Presentation. Jag brukar säga
    att jag jobbar hos polisen.

  155. Jag är utredare och pratar med barn.
    Det kanske är en tolk.

  156. Barnahus är korridoren utanför
    där barnen kommer in till oss.

  157. Vi träffar barn och pratar med dem.
    Vi behöver förstå vad som har hänt.

  158. "Om du inte förstår, ska du fråga."
    Och så vidare.

  159. Vi har en lång stund i väntrummet
    där vi pratar om olika saker.

  160. Det är en lite större pekpratskarta.

  161. Med så här många bilder blir det lite
    läskigt för en utredare utan vana-

  162. -att prata på det här sättet.
    Man måste känna sin pekpratskarta.

  163. Man måste ha tränat några gånger
    på att säga det man ska säga-

  164. -och förstå hur den kan användas. Det
    handlar om var vi är, vilka alla är-

  165. -var alla är, och hur vi ska göra
    när vi är i de här rummen.

  166. Sen kan jag, för ett barn som
    behöver veta hur ett förhör går till-

  167. -och att de kan gå därifrån...

  168. Alla barn får inte gå hem. Jag kan
    inte alltid berätta att de kan det.

  169. Men jag kan bygga ett schema
    för hur jag tror det ska bli.

  170. Eller det jag vet om det som ska bli.
    Man kan bygga det lite på egen hand.

  171. Sen kan barnen... Det tycker de
    är roligt, att få rycka bort de där.

  172. Så ser de att det är lite tid kvar
    innan de får rast typ.

  173. De barnen är av förklarliga skäl,
    som vi har hört...

  174. Det finns de barn som verkligen
    knappt alls kan kommunicera.

  175. Jag kan inte säga att det är
    väldigt vanligt att vi möter dem.

  176. Det har sina skäl. De kanske inte ens
    har lyckats berätta att nåt har hänt.

  177. Ingen har kanske uppmärksammat det.

  178. Men det händer. Det har hänt
    att de barnen kommer till oss.

  179. Det har vi löst på olika sätt.

  180. Det är skitsvårt, rent ut sagt.

  181. Det har varit olika hjälpmedel.
    Vi har resonerat som så-

  182. -att i det här fallet vill vi hellre
    ha en utsaga från barnet själv-

  183. -än att...
    Ja, än att inte få en utsaga.

  184. Barnets rätt att uttala sig
    och komma till tals är så viktig.

  185. Hur som helst... Det finns...

  186. Det är såna här bildstödsbilder,
    men jag kan ändå utfärda en varning.

  187. Det kan säkert väcka känslor
    och tankar-

  188. -bildstödet som är utvecklat
    för den substantiella fasen.

  189. Min tanke med bildstödet har varit...

  190. Till exempel ett ärende
    där det finns teknisk bevisning.

  191. Det finns vittnen,
    det finns mycket runtomkring.

  192. Användningen av bildstödet
    för den substantiella fasen-

  193. -ger en bekräftelse från målsägaren
    att det här har hänt.

  194. Det är inget material som
    vi kommer att plocka fram varje dag.

  195. Jättesällan, tror jag.

  196. Det ska ändå finnas, har vi tänkt.

  197. Det är för den substantiella fasen.
    Dels en allmän sida-

  198. -där det handlar om känslor, kroppen,
    smärta och tid.

  199. Det handlar om effekt. Så.

  200. Sen har vi då...
    Vi träffar många barn.

  201. Nu ska vi se...
    Som är utsatta för våld.

  202. Hur pratar man om det? Hur uttrycker
    man vad man har varit med om?

  203. Har man svårt att uttrycka sig,
    kan det vara svårt-

  204. -att skilja på knuffa och slå.

  205. Eller dra i arm och hålla fast.
    Hålla fast är ju nånting...

  206. Alltså, dränka. Det finns många saker
    som kan hända, som kan göras mot en-

  207. -som är svårt att skilja på
    om man inte har alla de orden.

  208. Sexuella övergrepp.
    Hur kan vi benämna det?

  209. Var det på snippan eller i snippan?
    Där går gränsen mellan olika brott.

  210. Vad har hänt egentligen?

  211. Vi har också en sida om tillhyggen.

  212. Det finns få saker folk
    är så kreativa med som tillhyggen.

  213. Det är olika saker som händer barnet.
    Vi har pratat om målsägarbiträden.

  214. Eftersom jag mest jobbar med våld
    och brott i nära relationer-

  215. -möter jag oftast
    särskilda företrädare.

  216. Det är en juridisk person som
    blir förordnad att företräda barnet.

  217. Det blir ett tyngre förordnande-

  218. -där man tar över vårdnadshavarens
    ansvar och skyldigheter-

  219. -under det att rättsprocessen pågår.

  220. Det är bildstödet för den personen
    när man hämtar barnet-

  221. -och förbereder barnet
    på vad som ska hända.

  222. "Nu kommer det här bli."

  223. "Tack för visat intresse." Det här
    ämnet kan jag tänka mig väcker saker.

  224. Det är föräldrar härinne
    och skolpersonal.

  225. Jag vill gärna att ni ställer frågor.

  226. Hinner ni inte det,
    så har jag mina kontaktuppgifter där.

  227. Om det är så att vi ska hitta på nåt
    bra för de här barnen i framtiden.

  228. Är det nån som undrar nåt?
    Det är nån därbak som undrar nåt.

  229. Jag har en fråga. Det var toppen
    med pekpratskarta, tycker jag.

  230. Jag har använt mig av dem i jobbet.

  231. Man kan behöva anpassa
    vad för bilder man använder.

  232. Det är så olika
    hur man klarar av att tolka en bild.

  233. Jag såg att det var en blandning
    av streckgubbar och tecknade gubbar.

  234. Liksom lite olika form av bilder.

  235. Anpassar ni bilderna,
    eller är det en klar karta?

  236. Diskuterar ni med föräldrar om vad
    det krävs för bilder för personen?

  237. Det är ett pågående projekt.
    Jag känner att det är ungefär...

  238. Jag har så mycket att lära mig.

  239. Jag har precis lärt mig att det finns
    olika typer av hjälpmedel.

  240. Jag tänker att bara man håller sig
    inom ramarna att inte påverka...

  241. Att man har ett sånt tänkande-

  242. -så är min uppfattning att
    man inte behöver vara så begränsad.

  243. Utan att...
    Igen, tolfte artikeln punkt tre.

  244. Stödet ska anpassas
    efter den person som kommer.

  245. Min uppfattning är att
    med väl medvetenhet om att så behövs-

  246. -gör vi det
    där jag jobbar i alla fall-

  247. -utifrån de möjligheter vi har.

  248. Charlotte, du och Bildsamt
    håller på med ett pionjärarbete.

  249. Det finns naturligtvis fallgropar
    och svårigheter på vägen-

  250. -men det du började med att säga-

  251. -att bara genom att trygga barnet
    runtomkring själva förhöret-

  252. -så kan man uppnå mycket.
    Man kan börja där och gå vidare.

  253. Ställa frågan. "Kan jag göra
    på ett sätt som underlättar för dig"-

  254. -"när vi pratar med varandra i dag?"
    Jag har fått så himla bra svar.

  255. Tack, Charlotte. En liten present.

  256. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så kan förhör anpassas till barn med NPF

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Lag och rätt > Rättsväsen
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Förhör, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

På nätet utan gränser

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Barn med NPF - mer utsatta på nätet

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Vad vuxna bör veta om ungas liv på nätet

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan skolan förhindra kränkningar på nätet

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Inte alltid lika inför lagen

Unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både som brottsutsatta och gärningspersoner. De har dessutom sämre rättstrygghet än barn utan diagnos, visar aktuell forskning. Eva Forsberg och Ingri Vestin från Brottsofferjouren i Luleå arbetar för att öka rättssäkerheten för unga med adhd, add och asperger. Här presenterar de projektet Ung i rättsprocessen som arbetar med att ta fram metodmaterial för att utbilda och vägleda pedagoger och aktörer i rättsprocessen om reaktioner när någon med adhd, add eller ast har utsatts för, bevittnat eller begått ett brott. De stöder sig på aktuell forskning av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Så kan förhör anpassas till barn med NPF

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internet och unga med adhd, add och ast

Hat och kärlek på nätet

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.